10 Vår miljö Faktabokens idé Inledning Kapitelinledningen på sidorna 178 179 i grundboken, och sidan 97 i lightboken, kan användas för att göra eleverna uppmärksamma på några av de miljöproblem vi står inför och deras lösningar. Kapitlet med dess indelning i olika avsnitt som beskriver olika problemområden passar utmärkt för grupparbeten. Lämpligt är då att integrera med andra ämnen som exempelvis kemi, fysik, geografi och samhällskunskap. Med hjälp av inledningsfrågorna kan elevernas egna engagemang i miljöfrågor aktiveras. n kort målbeskrivning finns högst upp på sidan. SVR PÅ FRÅGOR: 1. xempel på miljöproblem som eleverna kanske känner till är växthuseffekten, ozonförtunningen, försurningen, övergödningen, miljögifterna och energiproblemen. 2. Gifter sprids i naturen av många olika skäl. land annat som följd av att ekonomiska intressen ofta styr över miljöhänsyn. Mycket sker säkert också av ren okunskap. 3. Låt gärna eleverna komma med olika förslag till vad man kan göra för att minska miljöproblemen exempelvis sortera sopor, köpa svenskt, handla miljö- och rättvisemärka varor, spara energi på olika sätt, åka kollektivt eller gå och cykla. 10.1 Människans ekosystem Miljöproblemen har oftast sin grund i vårt sätt att leva, inte minst i vår ökande användning av energi. I avsnitt 10.1 och 10.7 betraktas miljöproblemen ur ett mer övergripande samhälls- och globalt perspektiv. nergiförsörjningen i Sverige och världen beskrivs och många olika energikällor tas upp. Fokus sätts på fossila bränslen, kärnkraft och olika sorters förnyelsebar energi. Miljödebatten kretsar mer och mer runt våra sopor och det växande konsumtionssamhällets följder. Förr kom en stor del av utsläppen från våra skorstenar och avlopp, idag strömmar de ut via sopor från vårt slit- och slängsamhälle. Ingenting försvinner utan sprider sig istället över jorden. Här behandlas de problem som är förknippade med det enorma varuflödet och den ökande transporten av varor och människor. Olika transportmedel jämförs och fördelarna med att åka kollektivt lyfts fram. I grundboken finns en fördjupningsruta som beskriver hur en alldeles vanlig soffa påverkar miljön vid tillverkning, transport och som sopa. 10.2 10.6 De stora miljöproblemen I de följande fem avsnitten behandlas de stora miljöproblemen. vsnitten är: 10.2 Växthuseffekten värmer jorden 10.3 Ozonskiktet tunnas ut 10.4 Förorenad luft; försurning samt ozon nära marken 10.5 Övergödning av vatten och mark 10.6 Miljögifter och avfall Varje avsnitt förklarar på ett enkelt sätt respektive problems orsak och verkan. Varje avsnitt avslutas med att se på möjligheter till positivt miljöarbete, och vad var och en kan bidra med för att minska problemen i framtiden. I grundboken finns i samband med avsnittet om växthuseffekten ett spännande fokusuppslag om en del av de klimatförändringar som jorden genomgått under de senaste århundradena, samt de vi eventuellt kan vänta som följd av en ökande växthuseffekt. 10.7 Lösningar inom räckhåll vsnittet beskriver det arbete som idag bedrivs för att skapa en hållbar utveckling på vår planet. n planet vars befolkning har ökat enormt de senaste seklen. Först berättas om hur miljödebatten gått från att vara lokal, till att bli mer globalt inriktad. Därefter förklaras vad en hållbar utveckling innebär. kologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet är olika sidor som berörs. Slutligen beskrivs hur eleven själv genom att tänka sig för kan bidra till en positiv miljöförändring. 90
Översikt Kopieringsunderlag vsnitt OH Praktisk uppgift Teoretisk uppgift Rubrik Förberedelse 10.1 1 nergi igår, idag och i morgon Kopiera OH1, miniräknare 50 Delvis diskussionsuppgift 2 nergislukande prylar 50 Delvis hemuppgift 3 tt resa energisnålt och Kartbok, telefon 50 v. hemuppgift miljövänligt OH1 världens energianvändning Grundboken sidan 184, lightboken sidan 100. 4 Oljekatastrof i miniformat Spillolja, fjädrar, skålar, v. grupparbete sågspån, diskmedel, kritor 50 5 Handlar du miljövänligt? 30, + 40, Delvis studiebesök +15 rbeta två och två 6 uller eller njutning? Decibelmätare, decibelskala 40, + 40 Diskussionsuppgift, samarbete fysiken 10.2 7 Växthuseffekten Kartbok 50 Delvis diskussionsuppgift 10.3 8 Ozonhål kan ge cancer 40 Värderingsövning Linje 10.4 9 n försurad värld Surt vatten, ph-papper, barr, 50, Delvis utomhus kritor, vitlökspress, spik, löv + dagar, + 30 10.5 10 För mycket och för litet 4 bägare, vattenväxt, 30, Hypotesuppgift, skämmer allt näring + veckor, ev. demonstrationsuppgift +20 10.6 11 återanvändbara sopor Soppåsar, gummihandskar, 30 Många deluppgifter, samarbete hemtidningar, termometer kunskapen, samarbete skolmåltiden, ev. studiebesök OH2 nrikning i näringskedjan Grundboken sidan 201, lightboken sidan 108. 10.7 12 dress: Rymden 80 eller Diskussionsuppgift vid upprepade mer tillfällen 13 Det goda livets baksida 40 Diskussionsuppgift hur miljövänlig är du? 14 Tillverka ett miljöspel Stort pappersark, kritor, 30, + 30 tärning Tidsåtgång i min Kommentar 15 Stadsbon en modern Historiebok 50 Diskussionsuppgift, samarbete stenåldersmänniska historieläraren 91
Praktiska och teoretiska uppgifter 10.1 Tema miljö Miljö är ett viktigt och stort tema som innefattar många ämnen. Samarbeta gärna med bland annat fysiklärare, kemilärare, geografilärare och samhällskunskapslärare och planera området tillsammans. Välj bland de många uppgifterna i handledningen och på cd:n, och kombinera med uppgifter från de andra ämnena. Grundlägg miljöarbetet genom att studera fotosyntes- och ekologiavsnitten. Planera även in studiebesök till exempelvis sopstationer, miljöstationer, värmeverk, vattenreningsverk, vindkraftverk och andra platser som har anknytning till miljön. Utnyttja om möjligt även de naturskolor och ekobussar som finns i olika kommuner och som tar ut eleverna till olika områden och undersöker miljön. Glöm inte att studera närmiljön inne i skolan. Kan man göra några förbättringar där? 1. nergi igår, idag, i morgon MÅL leven ska bli medveten om våra energikällor och om att vår energiförbrukning under 1900-talet bidragit till välstånd men också miljöförstörelse. KOMMNTR Naturgas, kol och olja räknas till fossila energikällor. Vattenkraft, biobränsle, solenergi och vindkraft är förnyelsebara. Kärnkraft räknas oftast inte till någon av grupperna. På OH2 finns diagrammet från sidan 184 i grundboken, och sidan 100 i lightboken, som visar världens energiförsörjning fördelad på de olika energikällorna. I Sverige använder vi den mesta energin till bostäder och service. n stor del går också åt i industrin och till transporter. 2. nergislukande prylar MÅL leven ska bli medveten om sin egen elförbrukning och hur vi kan spara energi. KOMMNTR Genom att titta på watt-talet på de olika apparaterna kan de jämföra hur mycket energi de förbrukar. Ju högre watt-tal desto mer energi slukar de. Många av våra apparater bland annat kylskåp, tvättmaskiner och torktumlare är idag med hjälp av modern teknik betydligt energisnålare än tidigare. tt använda lågenergilampor sparar mycket energi. Låt eleverna besöka en affär och ta reda på vad energimärkningen med bokstäver på exempelvis kylskåp står för. -märkta varor är bäst för miljön ur energisynpunkt. nergiförbrukningen har ökat år från år i en rasande takt. Hur länge kan vi hålla på så? Du behöver: Miniräknare Vilka energikällor känner du till? Vilka är förnyelsebara och vilka är ändliga, fossila energikällor? ehöver du hjälp läser du i grundboken på sidorna 180 183, eller i lightboken sidan 99. Hur stor del av världens energianvändning tror du kommer från förnyelsebara respektive fossila energikällor? När du gjort egen gissning kan du utläsa svaret ur diagrammet på sidan 184 i grundboken, eller sidan 100 i lightboken, som visar världens energiförsörjning. Vårt moderna liv innebär att vi gör av med en hel del energi. Men framställning och användning av energi påverkar alltid vår miljö. Därför är det nödvändigt att vi minskar vår energiförbrukning. Kopiering Gör tillåten. lista Spektrum över iologi elektriska Liber apparater du kan hitta i skolan och hemma. nteckna hur många watt varje apparat förbrukar. Vilka apparater är mest energislukande? Hur ofta används apparaterna per vecka? nteckna i listan. Vilken apparat förbrukar mest energi under en vecka? Hur stor är elräkningen för din familj per månad? Varierar den under året? Skulle du kunna tänka dig att sänka temperaturen inomhus någon grad för att spara energi och pengar? Finns det andra sparsätt? Med hur mycket behöver den rika världen minska sin energianvändning enligt FN för att den fattiga världen ska få en rimlig levnadsstandard? Ge förslag på hur vi kan lyckas med det. D Diskutera med en kamrat hur ni tror att energiutvecklingen kommer att se ut i framtiden. Hurdan är situationen år 2015 respektive år 2050? nteckna vad ni kommer fram till och jämför med resten av klassens resultat. D Spara energi kan vi göra dels med hjälp av bättre och nyare teknik, dels genom att ändra våra vanor. Ge några exempel på tekniska framsteg som minskar vår energianvändning. Ge några exempel på förändrade vanor som minskar vår energianvändning. Många nya tvättmaskiner och kylskåp är märkta med bokstavssymboler som visar hur mycket energi de förbrukar. Ta reda på vad bokstäverna står för. Vilken bokstavsmärkning är bäst för miljön? 92
Olika färdsätt slukar olika mycket energi, tid och pengar. Inte minst påverkar valet av färdsätt vår miljö på olika sätt. Du behöver: n kartbok med avståndsmarkeringar och internet eller en telefon. Ta reda på vad det kostar och hur lång tid det tar att färdas på olika sätt mellan exempelvis Stockholm och Umeå. Jämför bil, buss, reguljärflyg, tåg (2:a klass) och båt. Vilket energislag används i de olika fallen? Vilket färdsätt är dyrast? Vilket tar längst tid? Gör en tabell som visar färdsätt, energislag, tid och kostnad. n bil kostar ungefär 25 kronor per mil. Ta med hjälp av grundboken på sidan 181, eller lightboken sidan 98, reda på vilket av de möjliga färdsätten som är energisnålast. Varför är det även miljövänligast? Hur kan du till vardags färdas så energisnålt och miljövänligt som möjligt? Hur gör du och dina föräldrar? 3. tt resa energisnålt och miljövänligt MÅL leven ska få insikt i att olika färdsätt inte kräver lika mycket energi och inte heller påfrestar miljön lika hårt. KOMMNTR leverna behöver tillgång till internet eller telefon eller prislistor för att ta reda på priser för olika färdsätt. Kanske kan denna del av uppgiften göras som hemläxa eller förberedas av läraren som tar reda på aktuella priser. lternativt kan uppgiften utföras av en liten grupp elever som sedan redovisar för klassen. ftersom vi oftast förstör miljön när vi framställer och använder energi är det energisnålaste färdsättet miljövänligast. Några sätt att färdas energisnålt är att gå, cykla eller åka kollektivt eller många tillsammans i bil. För att få energi används ofta olja som transporteras i stora tankfartyg. Men fartyg kan gå på grund eller rengöra sina tankar så att oljan kommer ut i havet med svåra följder. Du behöver: Spillolja, en sked, två stora skålar, sågspån, diskmedel, pappershandduk, två tavelkritor, en mortel och två duniga fjädrar. Häll vatten i en skål. Häll med skeden en droppe olja i vattnet. Vad händer? Häll i ytterligare en sked olja i vattnet och rör om med skeden i skålen. Vänta en stund och anteckna sedan vad du ser. Strö ett par söndermalda tavelkritor över Kopiering oljefläcken tillåten. Spektrum och rör iologi om. Liber Notera efter en stund vad som hänt. Vilka nackdelar kan den här metoden att ta hand om olja ha? D Strö sågspån över en ny oljefläck på vattenytan. Vad händer? Samla upp oljan med skeden och lägg den på en pappershandduk. nteckna fördelarna med den här metoden. Finns det några nackdelar? F G Häll diskmedel på en ny oljefläck på vattenytan och rör om. nteckna vad som händer. Vilka för- och nackdelar kan den här metoden ha? Häll vatten i två skålar. Droppa några skedar olja i den ena skålen och rör om. Lägg en fjäder i varje skål. Vad händer? nteckna och försök förklara vilka följder det kan ha för sjöfåglar att få fjädrarna oljeindränkta. Lägg fjädrarna på tork. Hur ser de ut? Vad händer när du lägger dem i blöt igen? Ta reda på hur man tar hand om och rengör oljeskadade fåglar. Samla in oljan ni använt i en plastdunk och lämna den på en miljöstation. 4. Oljekatastrof i miniformat MÅL leven ska i liten skala få studera hur olja uppträder i vatten och pröva att oljesanera, för att förstå varför oljan ställer till skada i havet. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att skaffa spillolja och fjädrar, exempelvis duniga påskfjädrar. I punkt bildar oljan en liten rund droppe på vattenytan. I täcker oljan vattenytan. Kritan i binder oljan och sänker den till botten. Sågspånet som suger upp oljan i D är lätt att samla upp eftersom den flyter på ytan. Diskmedlet i finfördelar oljan till små droppar i hela vattnet. Den oljeindränkta fjädern i F blir alldeles tufsig och våt och sjunker kanske till och med när den åter läggs i blöt. För sjöfåglar är det livsviktigt att hålla fjäderdräkten i ordning så att inte vatten tränger in och de blir avkylda. Oljeskadade fåglar tvättas bland annat med diskmedel och torkas sedan noga. Studera eventuellt fjädrarna i förstoring. Lägg märke till de små hakarna som håller ihop fjädrarna. tt handla kravmärkta varor är ett bra sätt att skydda miljön. rbeta två och två. Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber Hur tror du att vissa livsmedel kan bli miljöbovar? Läs i grundboken sidan 181 och 207, eller sidan 98 och 111 i lightboken. Diskutera olika livsmedels vägar från producent till konsument. Ta till exempel en morots väg från odling till tallrik. Hur påverkas miljön under vägen? På vilka sätt är till exempel ett miljö- och rättvisemärke livsmedel skonsammare för miljön? Påverkar det priset? esök din mataffär och undersök hur miljövänlig den är. Finns exempelvis miljö och rättvisemärkt mat? Vilka olika miljömärkningar kan man hitta på förpackningar? Varför har de olika produkterna fått miljömärkningen? Vilka miljöfördelar har de? Vilka varor tycker du säljs med onödiga förpackningar? Intervjua föreståndaren om hur affären verkar för en bättre miljö. D Skriv ner vad ni kommer fram till och jämför med resten av klassens resultat. 5. Handlar du miljövänligt? MÅL leven ska bli medveten om miljövänliga produkter. Kan man lita på miljömärkningen? KOMMNTR Varor som är miljö- och rättvisemärkta är kontrollerade så att de bland annat är ekologiskt odlade. tt något är miljövänligt beror inte bara på framställningssättet utan också på hur varan exempelvis fraktas. Många varor transporteras långa vägar med miljöförstörande fordon för att nå konsumenterna, fast det kanske finns motsvarande produkter på nära håll. n morot kan exempelvis ta många olika vägar från odling till tallrik. Odlar man den själv kan den tvättas och ätas direkt. Jämför med att moroten tas upp, tvättas, transporteras, kanske skivas eller tärnas av maskiner i en fabrik, fryses, förpackas, transporteras i kylbilar, läggs i 93
frysdisk, körs hem med bil, läggs i ny frys, tinas i varmvatten och äts. lla dessa energislukande mellanled är lätta att glömma, men väl värda att tänka på. Många varor har onödiga förpackningar, exempelvis tandkrämstuber som har onödiga ytterkartonger. Ring i förväg och boka tid med affärsföreståndaren ni tänker intervjua och förbered frågorna. Uppgiften lämpar sig bäst för en liten grupp elever per affär. 6. uller eller njutning? MÅL leven ska undersöka olika ljud i omgivningen med decibelmätare och känna till bullergränser. KOMMNTR Samarbeta gärna med fysikläraren inför uppgiften. Vårt öra börjar skadas redan vid cirka 80 decibel och skadorna visar sig ofta inte förrän efter flera år. Runt omkring oss finns olika typer av buller som kan skapa stress och ge ohälsa. Du behöver: Decibelmätare. Vilka ljud upplever du som obehagliga respektive njutbara? Diskutera med en kamrat. Undersök med hjälp av en decibelmätare olika ljud i din omgivning. Ta reda på hur höga decibelvärden vårt öra tål utan att skadas. Vilka gränser för oljud finns i samhället? 10.2 7. Växthuseffekten MÅL leven ska få kunskap om växthuseffekten. KOMMNTR Koldioxiden i atmosfären, som bland annat bildas när vi eldar olja och kol, fångar upp den värmestrålning som jorden sänder ut på samma sätt som rutorna i ett växthus. Därför kallas det växthuseffekt. Jordens medeltemperatur har enligt forskarna bara ökat cirka en grad sedan mitten på 1800-talet, vilket ändå kan ha stora effekter. Många forskare anser att vattennivån kommer att stiga med cirka en meter under de närmaste 100 åren. Låglänta områden i exempelvis Nederländerna, Florida och angladesh riskera att bli översvämmade. Låt gärna eleverna diskutera effekterna. Om vi fortsätter att öka våra utsläpp av växthusgaser som vi hittills gjort kan vattenytan enligt vissa forskare stiga med ända upp till 6 meter på 400 år. För närvarande stiger havsytan med cirka 2,4 mm per år. ftersom vi eldar mer och mer fossila bränslen kommer troligen temperaturen att stiga ännu mer i framtiden. nligt FN s klimatrapport kommer jordens temperatur att stiga med mellan 1,4 och 5,8 grader under det kommande århundradet. I grundboken kan eleverna läsa mer på fokusuppslaget sidorna 190 191. Tack vare växthuseffekten kan vi leva på jorden. Utan den skulle det vara 35 grader kallare här. Men om växthuseffekten ökar blir det problem. Du behöver: Kartbok med höjdangivelser. Växthuseffekten är en naturlig process på jorden. Varför kallas det växthuseffekt? Vad beror den på och hur skulle vi ha det utan den? Läs sidan 186 i grundboken, eller sidan 101 i lightboken. Varför har det bildats mer koldioxid i luften under senare år och vilka effekter tror man att det kan medföra i framtiden? Hur kommer till exempel klimatet i Sverige kanske att förändras? Läs sidan 187 i grundboken, eller Kopiering sidan tillåten. 101 Spektrum i lightboken iologi Liber När landisen under den senaste istiden smälte för drygt 10 000 år sedan blev vattennivån på flera platser i Sverige cirka 100 meter högre än idag. Hur såg kusten närmast dig ut på den tiden? Ta med hjälp av kartboken reda på vilka områden i världen som idag skulle hamna under vatten om vattennivån steg så mycket. Vissa forskare tror att växthuseffekten i framtiden kanske gör att vattennivån höjs med cirka 1 meter, kanske mer. Vad skulle det innebära för folkrika och låglänta områden som Nederländerna och angladesh? D Diskutera växthuseffekten i klassen. 10.3 8. Ozonhål kan ge cancer MÅL leven ska med hjälp av en värderingsövning ta ställning till den ökade hudcancerrisk som är förknippad med ett förtunnat ozonskikt. KOMMNTR Denna värderingsövning av typ Linje bygger på att eleverna ska välja mellan två ytterligheter. Ytterligheterna är att de solbadar helt utan hänsyn till den ökade cancerrisken eller också solar de inte alls på grund av cancerrisken. 94 Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber Genom utsläpp av olika gaser uppstår hål i det skyddande ozonlager som omger vår jord. Genom hålen tränger skadliga ultravioletta strålar från solen ner och ökar risken för hudcancer. Det här är en värderingsövning av typ Linje. Följ din lärares instruktioner. Hur viktigt är det för dig att sola och bli brun och samtidigt kanske utsätta dig för en ökad cancerrisk? Ställ dig längs en tänkt linje på det ställe som motsvarar det du tycker. Diskutera med dem som står intill dig så att du vet att du står rätt. Flytta dig annars längs linjen. D Lyssna på en person från varje ände av linjen. vbryt inte. Kom ihåg att inget är rätt eller fel. Diskutera övningen med en kamrat. Sammanfatta diskussionen i klassen.
De båda alternativen som presenteras av läraren motsvaras av varsin ände i klassrummet mellan vilka det går en tänkt linje. leverna ska placera sig längs linjen beroende på hur nära deras uppfattning stämmer överens med ytterligheterna men undvika mitten. Som i alla andra värderingsövningar är deltagandet frivilligt. Förhoppningsvis leder den till intensiva diskussioner. åde svaveldioxid och kväveoxider från vår energianvändning omvandlas till syror när de blandas med luftens fuktighet. Det sura regnet faller sedan ner och försurar både sjöar och land. Du behöver: Regnvatten eller snö från olika områden, surt vatten, ph-papper, tavelkrita, mortel, sked, några barr, några löv, vitlökspress, fyra små bägare och två vanliga järnspikar. Testa med ph-papper ph-värdet i regnvatten eller smält snö från olika områden. nteckna ph-värdet och varifrån proverna kommer. Vilka slutsatser kan du dra av mätningarna? Krossa en tavelkrita i en mortel och häll den i en bägare med surt vatten. Rör om. Mät ph-värdet. Hur har det ändrats? erätta om hur man i naturen använder sig av denna metod i större skala. D Läs om försurning på sidorna 194 198 i grundboken, eller sidorna 104 105 i lightboken. F G Ställ en spik i en bägare med vanligt kranvatten och en annan spik i en bägare med surt vatten. Märk bägarna och låt dem stå några dagar? Studera sedan spikarna och beskriv resultatet. Vilka slutsatser kan du dra av försöket? Smaka på ett barr och ett löv. Vilket smakar surast? Pressa några barr och några löv i taget genom en vitlökspress, blanda med lite vatten i varsin bägare och mät deras ph. Vilka hade lägst ph? Undersök några försurade granar. Vilka skador kan du se? Jämför med bilden på sidan 195 i grundboken, eller sidan 104 i lightboken. 9. n försurad värld MÅL leven ska genom praktiska experiment lära sig mer om försurning. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att långt i förväg samla in olika vatten- eller snöprover. Gå vid behov igenom med eleverna hur man mäter surhetsgrad och vad olika ph-värden betyder. Vattenprover tagna i närheten av vägar och skorstenar förväntas vara surare än de tagna från ren natur. Tavelkritan i punkt illustrerar kalkning av sura sjöar för att höja ph-värdet. I surt vatten rostar spiken snabbare, jämför med bilar. arr är surare än löv. n försurad gran kan vara gles med bruna barr, ha många kottar och uppstående korta nödskott på grenarna. Se bild på sidan 195 i grundboken, eller sidan 104 i lightboken, över försurningsskador. 10.4 Utsläpp av kväve och fosfor bidrar till att många sjöar blir övergödda. Du behöver: Fyra bägare (200 ml), akvarie- eller sjövatten, andmat eller annan snabbväxande vattenväxt, fosfatrikt tvättmedel, flytande krukväxtnäring, maskeringstejp och en tuschpenna. Kopiering Märk tillåten. de Spektrum fyra bägarna iologi med Liber ditt namn och klass och en siffra från 1 4. Fyll de fyra bägarna enligt nedan: ägare 1: kranvatten ägare 2: kranvatten + några droppar växtnäring ägare 3: sjövatten ägare 4: kranvatten + en nypa fosfattvättmedel. Lägg tio andmatsplantor i varje bägare och ställ dem ljust. D Rita av bägarna och ange vad du har i dem. Vad tror du kommer att hända? nteckna din hypotes. F G Studera bägarna regelbundet i några veckor och notera hur de förändras. Sammanfatta och rita av försöket. Vilken slutsats kan du dra? Stämde din hypotes? nge några orsaker till övergödning i sjöar och hav. Hur kan vi minska övergödningen? ehöver du hjälp kan du läsa sidorna 198 200 i grundboken, eller sidorna 106 107 i lightboken. 10. Övergödda sjöar och hav MÅL leven ska med hjälp av ett experiment få klart för sig att utsläpp av kväve och fosfor, från flera olika källor, leder till övergödning som skadar sjöar, vattendrag och mark. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att skaffa andmat. Försöket kan med fördel utföras i mindre grupper eller som demonstrationsförsök. I bägaren med kranvatten brukar det bildas minst andmat, i sjövatten lite mer och i bägarna med växtnäring och fosfattvättmedel mest. Fosfattvättmedel har alltså samma verkan som växtnäring på tillväxten. Gödsel från jordbruket och kväveoxider från trafiken bidrar till övergödningen av sjöar och hav. 10.5 95 Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber
10.6 11. Återanvändbara sopor MÅL leven ska bli medveten om att våra sopor är ett problem och inse vikten av återanvändning, återvinning och kretsloppstänkande. KOMMNTR v returpapper kan man framställa nytt grovt papper som bland annat kan användas i papperskassar. 1. tt exempel på ett kretslopp av produkter är när man ur gamla aluminiumburkar framställer nya burkar eller andra föremål av aluminium. 2. För att minska vår konsumtion kan vi ändra våra vanor så att vi konsumerar mindre råvaror och återanvänder mer. n kompost för skolträdgårdsavfall och skolmatrester kan tillverkas tillsammans med eleverna. Samarbeta gärna med teknik- och slöjdläraren. ygg en tvådelad liggande luftig kompostlåda utan lock av trä med nät i botten. Varje del bör vara cirka 1,5 x 1,5 x 1,5 meter. Gör gärna fronten öppningsbar. Släng inte kött utan bara grönsaker från skolmåltiden. Varva finfördelade grönsaker med trädgårdsavfall och rör om regelbundet. nvänd de båda facken i lådan växelvis vartannat år. Töm efter vintern ut den matjord som bildats och använd den i skolträdgården. I komposten höjs temperaturen ofta med flera grader på grund av nedbrytarnas aktivitet. nvänd gärna OH2 till punkt I för att visa hur giftiga ämnen kan anrikas. Sopbergen växer i takt med vårt köp och släng samhälle. Men många har börjat sortera sopor, kompostera och återanvända. Hur gör du? rbeta i grupp Ni behöver: n soppåse, gamla tidningar, gummihandskar och en termometer. Varje person lämnar efter sig cirka ett kilo sopor per dag. Hur många kilo blir det på ett år? Hur många kilo producerar din familj på fem år? Vart förs era sopor och vad händer med dem där? Gör eventuellt ett studiebesök på sopstationen. Töm ut en soppåse utomhus på några tidningar. Sortera med handskar upp innehållet i återanvändbart, glas, papper, tyg, plast, metall och komposterbart. Vilken hög blev störst? Hur skulle man praktiskt kunna sortera soporna hemma? Samla in skräp i närområdet och gör en skräputställning. Vad fanns det mest av? Vilka tror du lämnat skräpet efter sig? D Var kan du panta flaskor och burkar? Hur mycket får man för olika sorters flaskor och burkar? Vilka fördelar för miljön har pantningssystemet? Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber F Hur ofta samlar man in returpapper i ditt område. Vad kan man framställa av returpapper? Diskutera med en kamrat och sammanfatta i klassen. Ta reda på var dina närmaste affärer som säljer begagnade kläder ligger. När köpte du senast något begagnat? Vilka fördelar kan det ha att handla begagnat? G Läs grundboken sidorna 201 204, eller lightboken sidorna108 109. esvara sedan följande frågor: 1. Försök beskriva några olika kretslopp. örja från produkt och gå sedan via avfall till en ny produkt. 2. Människor i Västeuropa, Nordamerika och Japan utgör 20% av jordens befolkning, men står för 80% av jordens totala konsumtionen. Vi måste ändra våra konsumtionsmönster och spara på jordens miljö och råvaruresurser! Hur tycker du det ska gå till? På vilket sätt kan du bidra? H Tillverka en kompost för matrester och skolträdgårdsavfall i skolan. Din lärare berättar hur den kan byggas. Mät temperaturen i och utanför komposten. Förklara resultatet. Vad händer i en kompost? I Många ämnen innehåller gifter som sprids med vårt avfall. Ta med hjälp av grundboken sidorna 201 203, eller i lightboken sidan 108, och nätet reda på, mer om DDT och tungmetaller. Vad menas med att ämnen kan anrikas? 10.7 12. dress: Rymden MÅL leven ska på egen hand komma på våra verkliga basbehov för en uthållig framtid. KOMMNTR För att lösa uppgiften krävs goda ekologiska kunskaper om bland annat fotosyntes och förbränning. Kanske behöver dessa kapitel repeteras. levernas första tankar brukar vara att ta med TV, video, D och andra för dem nödvändiga prylar. Men snart inser de att det är andra saker som är viktigare för vår överlevnad. asbehoven som människan har idag och alltid har haft är mat, luft, värme, vatten och gemenskap. Hur ska eleverna skaffa det? De kan inte ta med sig lager som räcker för alla år. Och var gör de av soporna? Rymdstationen behöver producenter av mat och syre i form av exempelvis gröna växter och fungerande kretslopp där soporna kan återanvändas. Uppgiften tar ganska lång tid att genomföra och vinner på att utföras under många återkommande ganska korta pass. Gör gärna en sammanfattning när alla grupper är klara där man förklarar och diskuterar med varandra om hur man utrustat sina rymdstationer och vad man kommit fram till för basbehov. Under diskussionens gång växer parallellen mellan rymdstationen och vår planet jorden förhoppningsvis fram. Världen är full av prylar men vad behöver vi egentligen? rbeta i liten grupp Tänk er att ni ska utrusta en rymdstation på en annan planet där tjugo människor ska klara sig i fem år utan hjälp från jorden. Diskutera, rita och anteckna vad ni behöver och hur rymdstationen ska se ut. Vad är nödvändigt och vad är lyx? Ni har tillgång till solenergi men måste själva producera er mat, ert syre och ta hand om ert avfall. Kontrollera regelbundet med er lärare att ni är på rätt spår. Jämför med vad övriga grupper kommit fram till. Vilka är människans basbehov? Vilka paralleller kan ni se mellan livet på den lilla rymdstationen, och förutsättningarna för liv på planeten jorden. 96 Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber
13. Det goda livets baksida hur miljövänlig är du? Vår moderna livsstil gör att vi skapar problem för miljön. Vad kan du göra åt det? rbeta i liten grupp Diskutera med en kamrat på vilka sätt ni bidrar till att skapa problem för miljön. nteckna vad ni kommer fram till. På vilka sätt kan ni ändra era vanor så att miljön skonas? Jämför med vad resten av klassen kommit fram till. Läs i grundboken på sidorna 205 207, eller i lightboken sidorna 110 111. FN vill att vi ska ha en hållbar utveckling på jorden. Förklara vad som menas med en hållbar utveckling. MÅL leven ska bli uppmärksam på att många människors vardagliga livsstil skapar miljöproblem, hur man själv kan bidra till en bättre miljö och vad en hållbar utveckling innebär. KOMMNTR leverna kan fundera över hur de tar sig till skolan eller andra platser, är det ett energisnålt sätt? Vad gör de av sina sopor? Vad använder de elapparater till, är allt nödvändigt? Vilken typ av varor handlar de och hur har de kommit till affären? Genom att göra eleverna uppmärksamma på hur de själva genom sina val kan påverka miljön känns framtiden förhoppningsvis möjlig att påverka och miljöproblemen möjliga att övervinna. Du behöver: tt stort papper, färgkritor och en tärning. Rita en spelplan i stil med den på bilden. På vissa rutor händer det saker. Du har kanske handlat miljövänligt och får flytta fram ett antal steg, eller du har handlat eller gjort något så att miljön skadats och får backa. Tillverka händelsekort om energi och miljö i vår vardag. Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber Tillverka varsin spelpjäs och kasta tärningen. Högst börjar vid start. Ta ett händelsekort varje gång du hamnar på en händelseruta. Först i mål vinner. Men kom ihåg du måste svara ärligt på frågorna! Lycka till. 14. Tillverka ett miljöspel MÅL leven får genom att tillverka ett miljöspel och spela fundera över vad man kan göra för miljön och analysera hur miljövänliga de är själva. KOMMNTR Låt eleverna själva tillverka en spelplan liknande den på bilden på ett stort papper. Markera en väg från start till mål där spännande saker händer på vissa rutor när man tar ett händelsekort. Positiva och negativa händelsekort om det som ska hända miljömässigt på de olika händelserutorna samt spelpjäser tillverkas också av eleverna. tt händelsekort kan exempelvis innehålla att det hänt en kärnkraftsolycka och eleven får backa tre steg eller att klassen köpt en bit regnskog och man får flytta fram två steg. Händelsekorten kan även handla om hur miljövänligt de själva agerar i olika situationer. Denna korttillverkningsdel i uppgiften kan göras som hemläxa. estäm format på korten i förväg. Spelet börjar genom att alla deltagare står på startrutan och kastar tärning om vem som ska börja. Högst börjar och flyttar så många steg som tärningen anger. När man hamnar på en händelseruta tas ett händelsekort från den upp och nedvända högen och läses upp högt. Först i mål vinner. Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber De äldsta spåren av arten Homo sapiens är ungefär 200 000 år. Först för cirka 200 år sedan började vi bo i städer. Hur levde vi tidigare och hur påverkar det oss? rbeta i grupp Du behöver: n historiebok Diskutera med en kamrat hur vi levde för flera tusen år sedan, innan vi blev bofasta. Vad levde vi av? Vad gjorde männen, vad gjorde kvinnorna? Hur bodde vi och hur var vi? Hur påverkades människans levnadsförhållanden av att vi blev bofasta? På vilket sätt är vi idag påverkade av vårt ursprung som jägare och samlare? Hur får vi utlopp för våra behov idag? D Vilka fördelar och nackdelar tror ni stadsliv har jämfört med att bo på landet? Hur skulle man kunna göra det mer trivsamt för människor att leva i städer? 15. Stadsbon en modern stenåldersmänniska MÅL leven ska bli medveten om vårt ursprung som jägar- och samlarmänniskor och hur det påverkar oss, inte minst för att inse vilka våra verkliga basbehov är. KOMMNTR Låt eleverna använda historieböcker för att ta reda på hur människorna levde förr. Mycket av den stress många människor upplever idag anses bero på att vi inte hunnit anpassa oss till vår moderna livsstil. Genom att vistas ute i naturen, jaga, plocka bär och svamp får den moderna människan utlopp för sina stenåldersbehov idag. 97
OH-underlag OH 1 OH 2 Fossila bränslen iobränslen Kärnkraft Vattenkraft Vindkraft och solenergi Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber 98