Rapport från temagrupp Folkhälsa

Rapport från temagrupp Folkhälsa 1

KUSK, Levekår og folkehelsegruppen I gruppen: Göran Carlsson (Trollhättan), Sofia Reimbert (Uddevalla),Knut-Johan Rognlien (Østfold fylkeskommune), Tormod Lund (Fylkesmannen i Østfold), Hege Marie Edvardsen (Fredrikstad). Geir Tufte fra høgskolen i Østfold har vært veileder og rådgiver i prosessen. Vi har også fått gode råd fra Göran Henriksson i Västra Götalandsregionen. Innhold 1. Inledning... 3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Metod... 3 1.3 Begreper og definisjoner... 5 2. Hva viser data/statistikken?... 6 2.1 Frafall i vidaregående skole... 6 2.2 Valdeltagande... 8 2.3 Utbildningsnivå... 9 2.4 Arbetslöshet... 10 2.5 Dödlighet... 11 2.6 Upplevd hälsa... 12 2.7 Anmälda brott per 1000 invånare... 13 3. Samvariation mellan indikatorerna... 14 4. Folkhälsa i samhällsplaneringen... 17 4.1 Sverige...17 4.2 Norge...17 5. Hva kan vi gjøre for å endre på dårlige levekår... 18 5.1 Goda exempel, Trollhättan... 18 5.2 Goda exempel, Uddevalla... 19 5.3 Gode eksempler: Østfold... 22 VEDLEGG: Illustrasjoner... 24 2

1. Inledning Er levekårene dårligere i grenseregionen? En utgangshypotese for gruppens arbeid har vært at levekårene i grenseregionen er dårligere enn i landet/riket forøvrig. Vi kan ikke søke å gi noen fullstendige svar, men ønsker å se på noen grunnleggende sammenhenger och att arbetet ska ge upphov till intressanta frågeställningar. Disse kan være et utgangspunkt for videre analyser og forskning på dette store temaet. 1.1 Sammanfattning Utgångspunkten för arbetet var frågeställningen huruvida folkhälsan/levekåren är sämre i gränsregionen än i övriga delar av respektive land. Vi har definierat hela Östfold som gränsregion. Som gränsregion i Västra Götaland har vi definierat Fyrbodal som omfattar Norra Bohuslän och Dalsland samt kommunerna Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. Utifrån de indikatorer, och med de tidsserier som vi studerat, har vi inte kunnat få något stöd för att folkhälsan är sämre därför att det är en gränsregion. Däremot har vi sett att perifert belägna kommuner i flera fall har lägre utbildningsnivå, högre arbetslöshet, lägre valdeltagande, högre dödlighet och sämre upplevd hälsa. Förklaringar finns förmodligen i en rad faktorer, såsom närhet till arbetsmarknad, kommunikationer och infrastruktur, näringsstruktur m m. Valdeltagande är den enda indikatorn där just gränskommuner på den svenska sidan utnärker sig. Valdeltagandet är överlag lågt där även om vi jämför med andra perifert beläna kommuner. Valdeltagandet är också den indikator som visar tydlig korrelation, negativ sådan, med flest indikatorer. Beträffande avhopp från gymnasium syns inget påtagligt geografiskt mönster förutom att andelen avhoppare ofta är högre i Norge än i Sverige. Arbetsmarknadsläget kan spela en roll här men det finns ingen tydlig samvariation mellan avhopp och arbetslöshet inom respektive land. Skillnaderna kan eventuellt delvis förklaras av olika utbildningssystem i länderna. Vad gäller kriminalitet visar statistiken inte heller något klart samband med gränsregionen även om kopplingar kan finnas t ex till större gränsövergångar. Folkhälsotillståndet kan förklaras av ett flertal indikatorer, varav vår undersökning endast omfattat ett fåtal. Andra faktorer som kost, motion, missbruk, sömn, stress, socialt arv etc påverkar folkhälsan, men kan i sin tur delvis ha sina förklaringar i faktorer som vi undersökt. Vår analys har öppnat för en rad olika frågeställningar som vi inte kunnat gå vidare med inom ramen för detta arbete. 1.2 Metod För att mäta folkhälsan har ett antal indikatorer valts ut med uppgifter från var och en av de kommuner som ingår i det undersökta området, d v s Östfold och Västra Götalands län. Som gränstrakter har vi i Norge definierat hela Östfold. I Sverige har vi som gränsbygd definierat Fyrbodal, vilket omfattar Dalsland och Norra Bohuslän samt kommunerna 3

Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. Indikatorene er valgt ut i fra vår oppfatning av relevans, og at de var tilgjengelige. Följande indikatorer har valts: - Utbildningsnivå (andel med endast förgymnasial utbildning) - Avhopp från gymnasieutbildning - Arbetslöshet - Dödsrisk i åldern 0-74 år - Självupplevd hälsa - Brottslighet (antal anmälda brott per 1000 inv) - Valdeltagande i kommunalval. I planerna ingick också att använda någon form av inkomstindikator vilket är vanligt i folkhälsosammanhang. Problem med att i tid få fram liknande mått för båda länderna gjorde att det inte blev så. På bakgrunn av det vi vet fra forskning kobler vi i stor grad levekårsutfordringer til utdanning og befolkningens utdanningsnivå. Utdanningsnivå og frafall i videregående skole blir derfor viktige indikatorer. Tilknytning til arbeidsmarkedet (målt ved arbeidseldighetstall) er en annen viktig indikator på mulighetene for å realisere gode levekår for seg selv og sin familie. Med levekår tenker vi både på de materielle mulighetene for å realisere ønsker og behov for seg og sine (målt ved for eksempel inntektsnivå), og på mulighetene en god helse og opplevelsen av ens egen helsetilstand gir. En vanlig brukt indikator på helse er for-tidlig død (dvs.dødsfall før fylte 74 år). Opplevelsen av egen helse er en indikator vi henter fra en spørreundersøkelsen. Avsikten är å se hvordan denne indikatoren eventuellt samsvarer med de andre, registerbaserte tallene. För att göra nödvändiga avgränsningar har vi också i detta arbete bestämt oss för att i allmänhet bara arbeta med gemensamma siffror för båda könen, även om skillnaderna mellan könen naturligtvis är intressanta i sammanhanget. Andre ytre faktorer er også både årsak og virkning i forhold till lopplevelsen av ens levekår: kriminalitet i nærmiljøet. Vi har også med indikatorern Valgdeltakelse som et mål på samfunnsengasjement, for å se hvordan dette henger sammen med f.eks. utdanningsnivå, drop-out og tilknytning på arbeidsmarkedet. Det finnes en rekke andre indikatorer vi like gjerne kunne ha valgt (f.eks. andel uføretrygdede, andel enslige forsørgere, ulike fattigdomsmål, indikatorer som viser andre sider ved samfunnet som har relevans i forhold til folkehelse: Deltakelse i organisasjonsliv, næringsstruktur, bosettingsstruktur osv), men vi har måttet avgrense prosjektet. Vi vill redan här klargöra att förhållandet mellan valda indikatorer och folkhälsa inte är som orsak och verkan, t ex att låginkomsttagare inte automatiskt mår dåligt. De samband som finns är statistiska och behöver inte vara direkta. Ofta behövs flera faktorer för att förklara och sambanden är indirekta. En indikator kan i ett sammanhang vara en förutsättning och i ett annat vara en konsekvens. Man måste också ha i minnet att redovisningen utgår från kommunnivån. Det finns ofta stora skillnader inom respektive kommun. Med hjälp av Statistic Explorer har kommunernas värden jämförts, i allmänhet mot ett riksgenomsnitt i respekive land för att så långt möjligt minimera effekterna av olika sätt att mäta och olika definitioner i Sverige och Norge. Geografisk struktur har undersökts liksom utveckling över tid och eventuell samvariation mellan indikatorerna. Resultaten av undersökningarna beskrivs och försök görs att förklara dessa. Förslag läggs till frågeställningar inför fortrsatt forskning. 4

1.3 Begreper og definisjoner Vilka statistiska variabler är relevanta att mäta? Som nevnt over må vi avgrense oppgvaen. Det er svært mange statistiske indikatorer som er aktuelle på vårt område, og datatilfanget er stort. Vi har valgt oss tre nivåer: 1. Sosial ulikhet i helse (dødelighet, levealder, selvopplevd helse evt med mer) 2. Utdanning (kartlegge nivåer: grunnskoel/gymnas/etter-gymnas kort og lang) 3. Drop-out (kartlegge definisjoner, funn fra forrige INTERREG-runde, hva gjøres?) Det er innenfor disse nivåene vi ønsker å finne data og analysere mulige sammenhenger. I analysen bruker variabel og indikator synonymt. Vi har følgende hovedkilder for data: Registerdata Norge og Sverige: Folkehelseinstituttet, (fulltellinger) SSB/SCB Spørreundersøkelser (utvalg) Sverige: Den nationella folkhälsoenkäten med uppgifter från fyraårs perioder, senast 2007-2010. Västra Götalandsregionan har under 2011 ny nationell folkhälsoenkät (med ett jättelikt urval på 96000 individer 16-84 år), men uppgifterna har hittills inte kunnat användas i detta arbete. Norge: En motsvarande undersökning som den nationella folkhälsoenkäten har gjorts i Östfold 2011. Delresultat från den har kunnat användas i rapporten. En rekke tall er tilgjengelig på kommunenivå. Hittills senast tilgängliga värden från 2007-2010. Östfolds folkhelseenkät Tabell: Indikatorer og definisjoner Indikatornavn norsk/svensk 1. Forventet levealder/återstå ande livslëngd 2 a Selvopplevd helse/ Upplevd ohälsa Definisjon norsk/svensk Antal döda per 100 000 invånare i åldern 0-74 år def/andel som gir 1 og 2 på spørsmålet Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?, 5 svarsalternativ: Mycket bra, bra, någorlunda, dåligt och mycket dåligt. Kilde norsk/svensk Norge: Folkehelseinstitutt e,tsverige: SCB Sverige: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsoinstitutet Norge: Östfolds folkhelseenkät 5

3 Utdanningsnivå/ Utbildningsnivå / Procent av befolkningen 25-74 år, män och kvinnor, högst förgymnasial utbildning/ Norge: SSB Sverige:SCB 4 Frafall i videregående skole/ avhoppare från gymnasiet Definition i Sverige: Ej fullföljd utbildning inom 4 år: Andel (%) av i kommunen folkbokförda elever i år 1 i gymnasieskolan den 15 okt år n-4 som inte fanns i gymnasieskolan den 15 okt året innan, som inte fick slut-/avgångsbetyg från linje/program under läsåret n eller tidigare. Definition Norge: Andelen personer som startet på grunnkurs i videregående opplæring for første gang et gitt år og som har gjennomført VKII eller gått opp til fagprøve, men som har sluttet underveis eller ikke bestått og derfor ikke har oppnådd studie- eller yrkeskompetanse etter 5 år i prosent av alle som startet grunnkurs i videregående opplæring det året. Statistikken viser 2 års glidende gjennomsnitt, der årgang gjengitt i tabellen er siste år gjennomsnittet er basert på. 5 Arbetslöshet Procent av befolkningen 20-64 år som är arbetslösa (Norge) eller utanför ordinarie arbetsmarknad (arbetslösa samt i åtgärdsprogram i Sverige). 6 Valgdeltakelse/ Andel som stemte ved to siste stortingsvalg/riksdagsval og kommunevalg Norge: Folkehelseinst. Sverige: Skolverket Sverige: SCB Norge: SSB Norge:KRD Sverige: SCB 7 Kriminalitet/ Anmeldelser per 1000 innbyggere/ Anmälda brott per 1000 kommunenivå Norge: SSB Sverige: Folkhälsoinstitutet Merk: Norsk statistikk er per 1.1 (hvis ikke annet er oppgitt), svensk er per 31.12. 2. Hva viser data/statistikken? 2.1 Frafall i vidaregående skole Inledning På bakgrunn av det vi vet fra forskning kobler vi i stor grad levekårsutfordringer til utdanning og befolkningens utdanningsnivå. Frafall i videregående skole blir derfor viktige indikatorer. Statistik finns för perioden 2006-2010. For å måle om det er forskjeller i frafall i videregående skole i grenseregionen og landet forøvrig har vi indeksert tallene, slik at landet/riket er satt til 100. De geografiske forskjellene kommer enda tydeligere fram i kartet da. Geografi og utvikling over tid Det er store variasjoner i andelen som faller fra i videregående skole. Av alle som begynner er det mellom 13 og 37 prosent som ikke fullfører. 6

Det er på norsk side vi finner de største andelene. For alle byene har vi andeler over 30 prosent frafall i 2010. 15 kommuner av 18 har index över 100. Två kommuner i Nordvast har lägre än 100 och för en kommun, Aremark i sydost, saknas värden. Også i svenske grensekommuner er andelen som hopper av videregående skole høy i vissa fall. Västra Götalands extremvärden finns i norra Fyrbodal: Mellerud och Dals Ed har högst i länet men Bengtsfors har lägst andel avhoppare i länet, index 50. Annars syns inget särskilt mönster utöver att länets centralt belägna kommuner ofta ligger ganska högt. Indexvärdena varierar mellan åren betydligt större än beträffande tidigare indikatorer. For noen kommuner har andelen avhoppere bare økt i perioden, till exempel Hobol. Vissa kommuner, som Spydeberg, har dock gått från ganska höga värden till låga, för andra, som Hobol är det tvärtom. Det ser ut som om spridningen har ökat med tiden, särskilt på svenska sidan. Extremvärdena i Fyrbodal 2010 finns inte på samma sätt tidigare år. For eksempel Bengtfors og Strømstad har minskat andelen avhopp medan Dals Ed och Mellerud har ökat. I Bengtfors kunne man i samme periode notere en nedgang; fra 22 til 12 prosent avhoppere i videregående skole. Det er godt under landssnittet, og for 2010 er det den aller laveste andelen avhoppere som vi har målt. Dals-Ed har hatt en svært spesiell utvikling for avhoppere i videregående skole. I 2006 var andel på 28 prosent og i 2010 hadde den økt til 35 prosent. Men i mellomtiden hadde den gått kraftig tilbake. Indexeringen döljer att Norge ofta har högre siffror än Sverige och att andelen har, for nesten alle norske kommuner vi her ser på, økt i perioden. Analys och slutsatser Én hovedforskjell geografisk synes å være den nasjonale: Andelen som faller fra i videregående skole er langt større på norsk side enn på svensk. Vi kan bare spekulere i årsaker til disse nasjonale forskjellene, men en ikke urimelig antagelse synes å være at dette kan henge sammen med konjunkturer og arbeidsmarkedet. I Sverige har man den siste tiden opplevd en sterkere nedkonjunktur enn i Norge, og dette kan ha gitt en ekstra impuls til å fullføre videregående utdanning. En annan orsak kan vara skillnaderna i skolsystemen. I Sverige är det inte obligatoriskt med gymnasieskola vilket kan innebära att de elever som är mest skoltrötta inte påbörjar sina gymnasisetudier. De elever som väljer att läsa gymnasiet har gjort ett aktivt val och är kanske därmed mer benägna att slutföra sin gymnasieutbildning. I Norge er den videregående opplæringen delt i to løp, et som fører til studiekompetanse (allmene fag) og et som fører til fagbrev (yrkesrettede fag). Det yrkesrettede løpet er 4-årig og en del av tiden tilbringes som lærling ute i bedrifter. I Norge er det regionene (fylkeskommunene) som har ansvaret for videregående opplæring, mens det i Sverige er kommunene. Utöver olika nationella förutsättningar kan det också finnas andra mer lokala orsaker till utvecklingen i enskilda kommuner. Detta kan belysas med två exempel: Ser vi på indeksen ser vi at Dals-Ed har gått fra en indeks på godt over landsgjennomsnittet, til å ligge like under landssnittet, for så å komme tilbake til en høy indeks igjen i 2010. Vi vet ikke om mulige årsaker til dette har man for eksempel satt i verk spesielle tiltak, eller kan det skyldes faktorer som har med registreringen å gjøre, eller er det bare tilfeldige avvik? I Strømstad ser vi en annen utvikling: i 2006 var andelen avhoppere i Strømstad svært høy; 30 prosent - noe som motsvarer en indeks på 120 (altså 20 prosent over landssnittet). Utviklingen fram til 2010 har gått litt opp og ned omkring landsgjennomsnittet, og endte til slutt opp med en indeks på 83, altså godt under landsgjennomsnittet. Vi må stille oss de samme spørsmål her som over, vedrørende årsaksforholdene. Slutsatserna kan sammanfattas enligt följande: Det er store variasjoner i frafall i videregående skole. En hovedforskjell synes å gå mellom landene: Det er høyest andeler frafall i videregående skole i Norge, og andelen øker. 7

Variasjonene er større i Sverige. Det kan være interessant å se hva man har gjort i for eksempel Bengtfors og i Strømstad som evtentuellt bidra til å forklare denne utviklingen. Man kan knappast urskilja något enhetligt mönster kopplat till gränstrakter vare sig i Östfolds eller Västra Götaland. Det finns i norra Fyrbodal extremvärden åt båda hållen. Til videre forskning: Vad ligger bakom extremvärden vissa år i vissa kommuner och varför verkar vissa kommuner ha kunnat förbättra sina siffror? Har man vidtagit speciella åtgärder? Medverkar utbildningssystemen i de båda länderna, och möjligheten att få arbete för ungdomar, till att Norge generellt har högre andel avhoppare? Östfold bör jämföras med Oslo och Akershus för att ett eventuellt gränsmönster ska framträda. 2.2 Valdeltagande Inledning Valdeltagande som mätare på delaktighet och engagemang i samhället kan vara en viktig indikator på folkhälsa. Siffror för valdeltagande (andel av de röstberättigade som röstat) finns för de tre senaste kommunvalen i Norge och Sverige. Valåren skiljer sig med ett år mellan länderna men i detta sammanhang har vi använt 2002, 2006 och 2010. Geografi och utveckling över tid Vår övergripande fråga Är folkhälsan sämre i gränstrakterna ger här följdfrågan om valdeltagandet är lägre i gränstrakterna. Västra Götaland har ett tydligt mönster: Lågt valdeltagande finns i norra Fyrbodal, Strömstad har lägst i hela länet. Åtta av 14 kommuner i Fyrbodal har index under 100. Högst deltagande i länet har Lilla Öckerö kommun och även de centrala delarna i Västra Götaland har relativt höga siffror. Göteborg, och i något mindre utsträckning Mölndal har lågt valdeltagande. I Östfold har de tre östligaste kommunerna högsta deltagandet, främst Römskog men även Aremark. Ö-kommunen Hvaler sticker ut i väster med högt valdeltagande. 12 av 18 kommuner har dock lägre index än 100 speciellt i Ostfolds mittbälte. Generellt ligger Norge betydligt under Sverige. Genom att vi här har indexerat siffrorna mot respektive land (=100) försvinner den skillnaden. Det finns en variation i valdeltagande över åren, men ett visst mönster kan sägas bestå även om tre val är en kort serie att analysera. T ex behåller Römskog, Strömstad och Öckerö sina positioner i alla tre valen. Analys och slutsatser: Valdeltagandet är lägre i gränsregionen, ett tydligt mönster i Västra Götaland. Det gäller även om man jämför med andra perifera delar av länet såsom norra Skaraborg och Södra Sjuhärad. Kan det vara så att de problem man har även i övriga glesbygder här förstärks med en mindre känsla av samhörighet med Sverige och att det även smittar av sig på kommunalvalen? Mönstret är dock inte alls lika tydligt i Östfold även om en majoritet av kommunerna där har ett index under 100. Där finns avvikare såsom Romskog, Aremark och Hvaler med högt deltagande. Motverkar närheten till huvudstaden i Oslo en eventuell känsla av avstånd från makten och inverkar den höga utbildningsnivån i Hvaler? Vi kan sammanfatta slutsatserna på följande vis: Valdeltagandet är lägre i svenska gränsregionen än i andra delar av Västra Götaland. Detta kan förmodligen kopplas till andra variabler delvis förknipade med folkhälsa, men väcker endel frågor som ställs i nästa avsnitt. 8

Östfolds kommuner har ofta lågt valdeltagande men mönstret är otydligare och intressanta undantag finns. För fortsatta studier Varför är det lågt valdeltagande i norra Fyrbodal? Gör avståndet till makten i Sverige och närheten till grannlandet att engagemanget till egna landet minskar? Eller hör det mer ihop med andra problem och förutsättningar i dessa områden? Varför avviker t ex Romskog, Aremark och Öckerö med högt valdeltagande? Finns där en kultur av samhörighet? I fallet Romskog sätter befolkningen enligt uppgift en ära i att rösta, en lokal tradition. Finns något att lära av detta? I ovanstående analys har siffror använts som är indexerade till värdet för respektive land. Därför påverkas inte de norska kommunernas låga värde av att Norge haft betydligt lägre valdeltagande än i Sverige. Vad beror Norges över lag låga valdeltagande på? Östfold bör jämföras med motsvarande sifffor för Oslo och Akershus kommuner för att ett eventuellt gränsmönster ska framträda bättre. 2.3 Utbildningsnivå Inledning Utbildningsnivå är en av många viktiga indikatorer på folkhälsa. Den förknippas med delaktighet i samhällslivet. Vi har därför försökt få svar på frågan om utbildningsnivån är sämre i gränstrakterna. Utbildningsnivå definieras här som den andel av befolkningen 25-74 år som inte har högre än förgymnasial utbildning. Tidsperioden omfattar 2001-2010. Geografi och utveckling över tid För Västra Götalands del kan man se att alla kommuner i Fyrbodal har större andel lågutbildade än rikssnittet, i synnerhet Dalslandskommunerna förutom Åmål. Även delar av Sjuhärad,främst Svenljunga och Tranemo längst i söder, Skaraborg och länets centrala delar har höga värden. I Göteborg med kranskommunerna Mölndal, Partille, Härryda och Lerum södra västkusten samt Skövde är värdena lägre, men endast sju kommuner i länet nådde under index 100 år 2010. Skillnaderna är inte lika stora i Östfold. Samtliga kommuner har index över 100 d v s lägre utbildningsnivå nivå än i Norge som helhet. Ett visst mönster finns med högre index i öster, såsom i kommunerna Romskog, Rackesta och Marker, och lägre i väster. Lägst är det i Moss kommun. I hög grad har relationerna mellan kommunerna bestått över tiden. Viss ökning av indexen under tid kan skönjas i Norge, d v s mönster med låg utbildning förstärks. Också i Sverige förstärks mönstret på vissa håll. Överlag har utbildningsnivån ökat under tioårsperioden men det märks inte här eftersom vi visar index. Analys och slutsatser Är folkhälsan sämre i gränstrakterna lyder vår huvudfråga. Vi har därför försökt så svar på frågan om utbildningsnivån är sämre i gränstrakterna. Man kan se att de mer perifera gränskommunerna i Västra Götaland, men inte bara dessa, har låg utbildningsnivå. I Östfold är det inomregionala mönstret inte tydligt men alla kommuner ligger över Norges riksgenomsnitt. I gränstrakter och i andra kommuner utanför pendlingsavstånd till större kommuner är utbildningsnivån ofta lägre. De har långt till högskolor och på grund av att de ofta är små lider de av bristande underlag för ett utbud som gör dem attraktiva som bostadsort för högutbildade. Samtidigt sammanfaller den låga utbildningsnivån i dessa kommuner ofta med en industribetonad näringslivsstruktur. 9

Vi kan sammanfatta slutsatserna på följande vis: Utbildningsnivån är ofta lägre i perifera delar inklusive gränsbygder. Gränsen i sig spelar troligen ingen roll. Förklaringen här är snarare näringslivsstruktur, läge och befolkningsunderlag. Frågor för fortsatta studier Vilka förklaringar finns till den negativa korrelation mot befolkningsstorlek, och hur samvarierar övriga folkhälsovariabler med befolkningsstorlek? Vi fann ett mönster med högre utbildningsnivå i kranskommuner runt storstaden Göteborg. Finns motsvarande mönster även i Osloregionen? 2.4 Arbetslöshet Inledning Anknytning till arbetsmarknaden, är en viktig indikator på möjligheten attt realisera goda levnadsvillkor för sig själv och sin familj. Arbeslöshet kan också innebära utanförskap vilket tillsammans med andra indikatorer kan påverka folkhälsan. För Västra Götalands del inkluderas de deltagande i arbetsmarknadsprogram i gruppen arbetslösa 16-64 år medan detta inte varit möjligt för Östfold på grund av statistikens uppbyggnad. Inga åldersgränser har angivits i den norska statistiken. Eftersom värdena jämförs med snittet för respektive land minskas betydelsen av dessa skillnader. Geografi och utveckling över tid I Västra Götaland finns ett tydligt mönster med hög arbetslöshet i Dalsland och Trestadskommunerna (Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg) samt i Norra Skaraborg. Högst index har Trollhättan och Åmål. Dock är arbetslösheten låg längs västkusten, allra lägst på Tjörn och Öckerö. Lägst arbetslöshet i övrigt finns bland Göteborgs östra grannkommuner samt i Tranemo vid Smålandsgränsen. Arbetslösheten är generellt sett lägre i Norge än i Sverige och så är fallet även när man jämför Östfold och Västra Götaland. Det som på norsk sida räknas som hög arbetslöshet klassas i Sverige som låg. Eftersom vi använder oss av index gent emot det egna riksgenomsnittet framkommer inte detta av våra siffror. De tre större kommunerna i södra Östfold (Sarpsborg, Fredrikstad och Halden) samt Moss har högst arbetslöshet. Römskog, Spydeberg och Trögstad i norr har lägst index. Under åren 2008-2010 ökade dock arbetslösheten i både Östfold och Västra Götaland på grund av sämre konjunktur och världsmarknad. I Sverige håller sig det grundläggande mönstret under perioden, inbördes grupperingar mellan kommuner med lägre respektive högre arbetslöshet har inte förändrats nämnvärt under perioden. Haldens, Sarpsborgs, Fredrikstads och Moss relativt höga arbetslöshet har stått sig genom perioden. I norr och öster har arbetslösheten varit lägre men med vissa variationer mellan kommunerna. Analys och slutsatser Arbetslösheten visar inte på något tydligt mönster för gränskommunerna utan det är istället näringsstrukturen som påverkar arbetslösheten. De kommuner i Västra Götaland med högst arbetslöshet är de med tillverkningsindustrier och då främst inom fordonsindustrin. Även i Norge kan den högre arbetslösheten förklaras med strukturen på näringslivet där arbetslösheten, relativt sett, är högre i industristäder och lägre i mindre kommuner med mer jordbruk och skogsbruk. Vi kan sammanfatta slutsatserna på följande vis: Arbetslösheten är troligtvis mer beroende av näringslivsstrukturen i kommunerna samt pendlingsavstånden än av närheten till nationsgränsen, såväl i Norge som i Sverige. 10

Arbetslösheten har stigit under perioden, främst beroende på finanskrisen och dess efterverkningar. För fortsatta utredningar Varför verkar Strömstad påverkas positivt gällande arbetslöshet och närhet till gränsen när samma inte gäller för Dals-Ed och Bengtsfors? Beror det på andra faktorer än näringsstrukturen? Sammenhengene bak arbeidsledighet er komplekse, og bør analyseres i en sammenheng der man kan ta inn flere variable samtidig, og se på data over lengre tid. Är det sant att i vissa kommuner med ont om jobb flyttar folk som är eller riskerar bli arbetslösa ut (och arbetslöshetssiffrorna hinner inte bli höga) medan de arbetslösa i andra kommuner bor kvar. Om det är så, vad beror det på? 2.5 Dödlighet Inledning Vi har valt en objektiv indikator på hälsoläge, antal döda per 100 000 inv i åldrarna 0-74 år. Vi antar att en för tidig död kan vara en följd av olika folkhälsovariabler. Dödlighet (0-74 år) finns för både Västra Götaland och Östfold för åren 2006-2010. Geografi och utveckling över tid I Västra Götaland finns hög dödlighet framförallt i perifera områden som norra Fyrbodal och norra Skaraborg. Så är dock även fallet i något mer centralt belägna kommuner i främst Skaraborg. År 2010 hade Töreboda den högsta dödligheten i länet följt av Mellerud och Strömstad. Tre av 14 kommuner i Fyrbodal har index över 100. Minst var dödligheten år 2010 i Tranemo och Göteborgs kranskommuner. 12 av 18 kommuner i Östfold ligger över snittet för Norge. Dödligheten är högst i ett något varierande stråk i mitten och lägst i Romskog längst österut och Rygge längst i väster. Generellt är variationerna stora mellan åren särskilt i mindre kommuner, vilket främst har en statistisk förklaring då vi rör oss med små populationer. Den relativt höga dödligheten i Fyrbodal, liksom norra Skaraborg, framträder de flesta åren under perioden 2001-2010. För övriga delar av länet där dödligheten är hög vissa år skiftar mönstret mer över tid. Den låga dödligheten i Göteborgs förortskommuner är mer markerad vissa år. Ingen övergripande trend med ökande eller minskande index kan märkas i Vg-län över tid. Mönstret med högre dödlighet i delar av Östfold framträder inte på samma sätt tillbaka i tiden. En tendens till högre dödlighetsindex i Östfold kan skönjas även om variationerna mellan kommunerna är stor. Som särskild klättrare kan Spydeberg nämnas, från 95 till 126. Analys och slutsatser Med indexsiffror ser man på kartan att dödligheten i Västra Götaland är högre i gränsregionerna. Det svenska mönstret gäller dock inte bara vid nationsgräns utan även andra perifert belägna kommuner, med vissa undantag t ex Tranemo. Mönstret motsvarar det för indikatorn utbildningsnivå ovan. I Östfold kan vi inte se något speciellt mönster för gränskommunernas dödlighet, men indexsiffrorna ligger i allmänhet över 100, alltså högre än för Norge som helhet. Avvikelserna med hög dödlighet är större i några av de svenska kommunerna än de norska. Vi kan sammanfatta slutsatserna på följande vis: Dödligheten är ofta högre i gränskommuner men även i andra perifert belägna kommuner Hög dödlighet är förmodligen kopplad till andra hälsofaktorer. Dessa har i sin tur sin grund i problem såsom låg utbildnings- och inkomstnivå, arbetsmiljö, ont om jobb och långa avstånd till arbete och utbildning. 11

För fortsatta studier Har Romskog och Rygge något gemensamt som sänker dödligheten? För att dra fler slutsatser om dödligheten i Östfold bör man jämföra med andra norska kommuner, t ex runt Oslo. Eftersom kommuner med hög medelålder också i regel har större andel i de övre delarna av spannet 0-74 år är denna indikator delvis missvisande. En analys bör göras med dödligheten rensad från effekter av kommunens ålderstruktur. Vad är det som höjer dödligheten i Strömstad och Bengtsfors trots att de anser sig mår bra där? 2.6 Upplevd hälsa Inledning Vi har valt en subjektiv indikator på hälsoläge från Folkhälsoinstitutes (FHI) nationella folkhälsoundersökning i Sverige och från Östfolds folkhäleenkät. Respondenten har fått svara på en femgradig skala om hur han/hon upplever sin egen hälsa. Vår statistik visar den andel som svarat dåligt eller mycket dåligt). Siffror om upplevd hälsa finns för svenska kommuner för åren 2006-2010 där varje år representerar en fyraårsperiod. För Östfold finns motsvarande uppgifter för 2011. För att kunna få hela båda länen på samma kartbild har både Östfolds och Västra Götalands siffror satts till 2010. Geografi och utveckling över tid I Västra Götaland finns inget påtagligt mönster för norra Fyrbodal men i delar av området upplever man sig ha dålig hälsa. Även i kommuner belägna i andra delar av länet mår man dåligt, således inte bara i gränsbygder. I storstaden Göteborg mådde relativt många dåligt eller mycket dåligt. Högsta redovisade värde, d v s flest som mår dåligt, i länet hade Töreboda 2010. Bäst mår man i Tidaholm, Ulricehamn och Lerum. Noteras kan även att befolkningen i gränskommunen Strömstad mår relativt bra 2010 och i Bengtsfors under två tidigare mätningar. Generellt mår man något sämre i Östfold än i Västra Götaland. Andelen som mår dåligt är störst i Askim och bäst mår man i Römskog. Inget påtagligt mönster märks men tre av de östra gränskommunerna har ganska höga värden. Noteras bör att här används inte indexvärden eftersom ett nationellt värde för Norge saknas. Frågeställningen i enkäterna i Östfold respektive Sverige var så lika att vi bedömt att jämförelse direkt mellan länens kommuner kan göras. Enskilda kommuner varierar ofta betydligt mellan åren, delvis förklarat av litet befolkningsunderlag. För Norge finns bara uppgifter tillgängliga för 2011 så någon tidsserie har inte kunnat skapas. För Sverige kan konstateras att, trots årliga variationer så tenderar kommunerna bli kvar i den division avseende upplevd hälsa som de funnits i tidigare. Analys och slutsatser Inga starkare kopplingar mellan en sämre upplevd hälsa och gränskommuner eller perifert belägna kommuner kan göras. Snarare framkommer att vissa kommuner i Sverige har "traditionellt" höga värden, även centralt belägna i länet. Vi kan sammanfatta slutsatserna på följande vis: I vissa gränskommuner har man höga värden på självupplevd ohälsa men flera undantag finns. Att man "traditionellt" mår sämre i vissa kommuner är ett känt och intressant faktum där vi inte analysera ta del av forskningsrönen inom ramen för detta arbete. 12

För fortsatta studier Vad är det som höjer dödligheten i Vårgårda och Bengtsfors trots att de anser sig mår bra där? Varför mår man traditionellt sämre i vissa kommuner? Finns gemensamma orsaker eller är förklaringarna olika från fall till fall? I detta material har vi endast uppgifter om den självupplevda hälsan i Östfold för år 2011. Är mönstret likartat längre tillbaka i tiden? Finns möjlighet att jämföra Östfold med Oslo och Akershus för att ett eventuellt gränsmönster ska framträda? 2.7 Anmälda brott per 1000 invånare Inledning Brottslighet är en av många viktiga indikatorer på folkhälsa. Den förknippas med trygghet. Vi har därför försökt så svar på frågan om om brottsligheten är högre i gränstrakterna. Brottslighet definieras med antal anmälda brott per 1000 invånare och redovisas i materialet för åren 2008-2010. Geografi och utveckling över tid Variationen är stor i Västra Götaland. Endast Göteborg har större brottslighet än rikssnittet. Brottsligheten är relativt låg i Fyrbodal förutom Strömstad och vissa år Trollhättan, Uddevalla och Mellerud men ingen av kommunerna når över riksindex under treårsperioden. Inget påtagligt geografiskt mönster kan skönjas förutom Göteborg. Lägst brottslighet i Västra Götaland har Öckerö, Tjörn, Hjo och Karlsborg. I Östfold har sju av de 18 kommunerna högre brottslighet än rikssnittet i Norge. Inget påtagligt mönster märks förutom att två av kommunerna med gränsövergångar, Halden och Marker, har den högsta brottsligheten. Moss och ö-kommunen Hvaler också hade relativt hög brottslighet. Minst brottslighet hade Römskog längst i nordost. Inget påtagligt utvecklingsmönster över tid framträder, treårsperioden är för kort för att se detta. Det mönster som beskrivits ovan har dock hållit sig i stora drag. En del kommuner varierar avsevärt i kriminalitet mellan åren vilket delvis kan förklaras med ett lågt befolkningsunderlag. Analys och slutsatser Är folkhälsan sämre i gränstrakterna lyder vår huvudfråga. Vi har därför försökt så svar på frågan om brottsligheten är högre i gränstrakterna. Brottsligheten i Västra Götaland förutom Göteborg är inte hög vare sig i gränstrakter, eventuellt med undantag av Strömstad, eller i övrigt. I Östfold ses inget särskilt mönster förutom att både Halden och Marker är gränskommuner. De höga nivån för Moss kan vara en följd av närheten till storstad. Hvaler är en kommun med många semesterfirare vilket kan inverka. Vi kan sammanfatta slutsatserna på följande vis: Brottsligheten är inte generellt högre för att det är gränstrakt, flera gränskommuner och perifert belägna kommuner har låg brottslighet. Det finns dock exempel på gränskommuner med relativt hög brottslighet såsom, Halden, Marker och Strömstad där också gränsövergångarna finns för E6 och E18. Frågor för fortsatta studier Skiljer sig mönstret om man separerar olika brottstyper? Finns det likheter mellan Strömstad, Marker och Halden avseende typ av brott, spelar gränsövergångarna någon roll? 13

Hur varierar brottligheten med avståndet till Oslo? I Göteborgsregionen är brottsligheten i kommunerna Göteborg inte hög, vilket vi tror har socioekonomiska förklaringar (se ovan angående utbildning och förortskommuner. Vi fann delvis en koppling till befolkningsstorlek. Vilka förklaringar finns och hur samvarierar övriga folkhälsovariabler med befolkningsstorlek 3. Samvariation mellan indikatorerna Inledning I avsnittet ovan har indikatorerna beskrivits och analyserats var för sig med avseende på geografiskt mönster och tänkbara orsaker till detta utifrån frågeställningen om huruvida folhälsan är sämre i gränsregionen än i övriga delar av landet. Vi vill här tydligt framhålla att höga eller låga värden på en enskild indikator hos en person eller i en kommun inte automatiskt innebär att personen eller befolkningen mår bättre eller sämre. Till exempel kan man naturligtvis må förträffligt även om man är lågutbildad. En människas livssituation utgörs av en kombination av många förutsättningar och konsekvenser och måttet på en indikator kan delvis vara en följd av en eller flera andra. Som ett led i analysen har vi därför med hjälp av Statistics explorer undersökt om det finns en betydande positiv eller negativ koppling, korrelation, mellan några av de indikatorer vi använt oss av. Resultat i sammandrag Största positiva korrelationen för 2010 (0,5) finns mellan dödlighet och andel med förgymnasial utbildning. Relativt stor (0,4) finns mellan indikatorerna brottslighet och dålig hälsa, mellan avhopp från gymnasiet och dålig hälsa, dödlighet och arbetslöshet samt mellan avhopp från gymnasiet och brott. Något lägre positivt samband (0,3) finns mellan brott och arbetslöshet, mellan arbetslöshet och dålig hälsa och mellan dödlighet och dålig hälsa. Största negativa korrelationen (-0,5) finns mellan dödlighet och valdeltagande. Relativt stor (-0,4) finns mellan valdeltagande och arbetslöshet, avhopp och valdeltagande samt valdeltagande och dålig hälsa. Ett något lägre samband (-0,3) finns mellan låg utbildning och valdeltagande samt mellan brottslighet och valdeltagande. Valdeltagande är den indikator som korrellerar med flest indikatorer. P g a skilda tidsserier för olika indikatorer och p g a tidsbrist har vi inte genomgående kunnat analysera korrelationen från tidigare år, väl medvetna om att en sådan studie skulle kunna resultera i andra resultat än ovanstående för vissa år. Nedan kommenteras några relationer, dels sådana där klart samband visats i explorer och dels sådana där vi förväntat ett klart samband men där sådant inte funnits. Dödlighet och arbetslöshet Från början hade vi en tanke om att det kunde finnas en samvariation mellan hög arbetslöshet och dödlighet 0-74 år. Korrelationen mellan de båda indikatorerna visade sig vara 0,4 vilket kan anses vara ett något mer än medelstarkt samband. När arbetslösheten stiger så fortsätter dödligheten att variera. Den höga dödligheten per 100 000 invånare i åldern 0-74 år har således andra orsaker som tillsammans är viktigare än arbetslöshet. Samband mellan dödlighet och upplevd dålig hälsa Vi ville undersöka detta samband eftersom vi naturligt antog att dessa två indikatorer hänger ihop. I allmänhet känner man på sig att man mår bra och god hälsa betyder långt liv. 14

Korrelation mellan de båda indikatorerna visade sig vara runt 0,3, något mindre än förväntat. Det finns flera exempel där indikatorerna inte går ihop. Strömstad och Svenljunga, i var sitt hörn av Västra Götaland, har hög dödlighet men tycker sig ändå ha god hälsa. Vårgårda har ganska stor variation på dödlighet men konstant god hälsa. På den norska sidan avviker främst Askim där andelen som mår dåligt är mycket hög medan dödligheten är meddelmåttig. Vi vill här åter poängtera svårigheten främst med indikatorn dödlighet: dels den låga populationen och dels att åldersfaktorn inverkar. Samband mellan valdeltagande och låg utbildning Utgångshypotesen var att en låg utbildningsnivå innebär mindre delaktighet i, och intresse för, samhället och därmed ett lägre valdeltagande. Sambandet valdeltagande-utbildning visade sig vara medelmåttigt: + 0,3 för valåret 2010 men lägre för valen dessförinnan. Generellt har valdeltagande ganska högt samband mot övriga indikatorer. Störst är korrelationen mot dödlighet (-0,5). Utbildning samvarierar med färre indikatorer, något överraskande. Även här är korrelationen störst mot dödlighet (-0,5). Romskog har mycket högre valdeltagande än övriga norska kommuner, men medelmåttig utbildningsnivå. Aremark har samma mönster men inte alls så extremt. Göteborg med flera kranskommuner har hög utbildningsnivå men lågt eller måttligt valdeltagande. Samvariation utdanningsnivået og arbeidsledigheten? Det synes som en rimelig antakelse at det er en sammenheng mellom utdanningsnivået og arbeidsledigheten. Vi fann dock i stort sett ingen samband (+0,1) mellan indikatorerna. De store byene utmerker seg med både en høyere andel av befolkningen som har høyere utdanning, og samtidig en lavere arbeidsledighet. Dette er tydelig både på svensk og norsk side, og henger trolig sammen med det større arbeidsmarked byene har og med nærhet til høgskoler og universitet. Og på norsk side; nærhet til Oslo. Det siste er også viktig for en annen kommune som skiller seg ut: Skiptvet. Dette er en relativt liten kommune, med et begrenset arbeidsmarked og andelen som har høyere utdanning er relativt lav. Arbeidsledigheten er også lav, noe som kan skyldes to ting: 1. Pendleravstanden til Oslo er kort, og 2. næringssammensetningen på stedet fordrer ikke høyere utdanning. Flere norske kommuner skiller seg ut: Rakkestad, Trøgstad og Rømskog. Dette er alle kommuner som ligger noe perifert, kommunikasjonsmessig. Lavere utdanningsnivå henger sammen med næringsgrunnlaget. Sysselsettingen er relativt høy, noe som også kan ha sin årsak i den norske distriktspolitikken. På svensk side har man tilsvarende mønster for kommuner som Vara og Tranemo. Lav arbeidsledighet og lavt utdanningsnivå finner også her sin forklaring i næringsstruktur og pendlernærhet til større byer (Tranemo). Andre kommuner som utmerker seg er Trollhättan og Åmål. Her er ledigheten svært høy og utdanningsnivået relativt høyt spesielt for Trollhättan. Dette viser at det trolig er andre, strukturelle faktorer bak ledighetstallene enn bare utdanningsnivået. Samvariasjoner avhoppere og arbeidsledigheten Vi ser en nästan obefintlig korrelasjon mellom andel avhoppere og arbeidsledigheten: 0,1. Det underbygger inte hypotesen over, om at en svakere utvikling på arbeidsmarkedet øker behovet for utdanning (høyere ledighet henger sammen med lavere andel avhoppere). For å kunne undersøke dette nærmere er det nødvendig med lengre tidsserier. Det kan og være interessant å se på norske og svenske kommuner hver for seg, ettersom konjunkturene hittil synes å ha påvirket så ulikt. Det kan synes å være en svak sammenheng mellom arbeidsmarked og frafall i videregående skole, men her er dataene våre ikke tilstrekkelig til å påvise dette. 15

Kommentarer kring övriga samvariationer Dödlighet och utbildningsnivå: En förklaring till att sambandet är så högt som 0,5 kan vara att hög utbildningsnivå tenderar större kunskaper om en hälsosam livsstil och bättre ekonomiska möjligheter att förverkliga en sådan. En annan delförklaring kan andelen äldre i befolkning ofta innebär högre dödlighet. Hög medelålder och låg utbildningsnivå är ganska vanlig kombination. Undantag är främst Tranemo med högt antal lågutbildade men förhållandevis låg dödlighet. Dödlighet och valdeltagande: Förmodligen är utbildningsnivån en nyckel till denna relation på -0,5. Såväl dödlighet som valdeltagande korrelerar ganska starkt med utbildning. Avhopp och brottslighet: Om man bara går efter enskilt år eller en kort period går det inte att finna någon bra förklaring till korrelationen 0,4. På sikt låter det dock inte orimligt att anta att en kommun med ovanligt många avhoppare från gymnasieskolan ochså innebär många ungdomar som har svårt att komma rätt i livet och därför hamnas i kriminalitet. På motsvarande sätt kan man söka förklaringar till andra större samband som vi funnit med hjälp av explorer, såsom Brottslighet och dålig hälsa (0,4), Avhopp och dålig hälsa (0,4), Arbetslöshet och valdeltagande (-0,4), Avhopp och valdeltagande (-0,4) samt Dålig hälsa och valdeltagande (-0,4). Men inom ramen för detta arbete har inga fler relationer analyserats. Tvärt mot förväntat visade det sig att låg utbildning och dålig hälsa hade liten korrelation liksom avhopp och låg utbildning. Att det helt saknas korrelation mellan avhopp och dålig hälsa kan delvis förklaras av att gymnasieåldrarna är en för avgränsad grupp i förhållande till hela populationen som svarat på folkhälsoenkäterna. Samvariation med ej studerade indikatorer. Som antytts ovan finns i många fall endast indirekta samband mellan indikatorerna, således via en tredje faktor. Det kan naturligvis röra sig om indikatorer som är relevanta i sammanhanget men som vi inte studerat inom ramen för dett arbete, t ex inkomster eller folkmängd. Bakgrundsfaktorn folkmängd, som inte analyserats i övrigt eftersom det inte är någon egentlig folkhälsoindikator, visar sig korrelera mest med låg utbildning (-0,4) och med brottslighet (0,3). Små kommuner, bl a i Dalsland, har i allmänhet också låg brottslighet även om undantag finns. Samvariationen mot utbildningsnivå är dock lägre för mindre sovkommuner till storstaden Göteborg. Vi upptäckte detta när vi såg en oväntad korrelation mellan brottslighet och utbildning, speciellt i Västra Götaland, som skulle innebära att brottsligheten blev större ju högre utbildningsnivån var. Det var svårt att tro på ett direkt samband mellan dessa två variabler, så vitt inte vissa typer av brottslighet slår igenom med utbildning, t ex ekonomisk sådan. När siffrorna för Östfold också kom med och när indexering skett försvann det mesta av korrelationen men vi ville ändå undersöka vad som låg bakom förhållandet i Västra Götaland och sökte då en tredje indikator som kunde variera med de övriga två och som kunde förklara den svenska korrelationen. Vi testade några indikatorer och fann att totalbefolkning hade ett samband på - 0,4 mot andel lågutbildade medan det mot anmälda brott var + 0,3. Förmodligen är det via totalbefolkningen som relationen brottslighet och utbildningsnivå finns i Västra Götaland. Göteborg väger tyngst här. Varför brottsligheten är större i storstäder och ofta även i andra större kommuner borde vara väl genomforskat, så vi går inte in på det här.tar man med Östfold är korrelationen till befolkningsstorlek mycket liten och andra faktorer har större betydelse. 16

4. Folkhälsa i samhällsplaneringen 4.1 Sverige Folkhälsan har stor övergripande betydelse i det svenska planeringssystemet. Plan- och bygglagens (2010:900) första paragraf lyder: I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Riksdagen beslutade 2003 om det övergripande målet för folkhälsa Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Denna utgångspunkt för folkhälsoarbetet i Sverige stämmer väl överens med Plan och bygglagens första paragraf. Kommunen ansvarar självständigt för sin samhällsplanering och att den främjar alla medborgarnas möjligheter till ett bra boende, sysselsättning och service. Boverket har uppsikt över och utvecklar tillämpningen av lagar och förordningar, ger information, råd och goda exempel och samordnar arbetet mellan olika aktörer. Boverket fick sommaren 2011 regeringens uppdrag att ansvara för ett samverkansprojekt som går ut på att samordna och utveckla arbetet kring samhällsplanering och bebyggelseutveckling för en miljö som möjliggör och stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen. Samhällsplanering och fysisk planering blir ett viktigt inslag i kommunens folkhälsoarbete. Det sätt vi bygger våra städer och utformar våra bostadsområden på kan antingen ge goda förutsättningar för ett aktivt liv eller skapa hinder för det. Människor är mer fysiskt aktiva om de lätt kan ta sig till parker och grönområden och om det finns säker infrastruktur för gång och cykling samt service och affärer inom cykel- eller promenadavstånd från bostaden. Genom att förändra den fysiska miljön kan också statusen på ett område förbättras och fysisk planering kan även bidra till en blandning av åldrar och sociala grupper vilket i sig gynnar folkhälsan. Andra viktiga aspekter är en trygg, säker och stimulerande boendemiljö, ett välfungerande vardagsliv med bl.a. ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur, tillgänglighet, bra system för dagliga transporter inklusive fungerande kollektivtrafiksystem. Noteras skall även att det första av regeringens övergripande målområde för folkhälsa är delaktighet och inflytande i samhället. 4.2 Norge Norge innførte en stor helsereform, den såkalte Samhandlingsreformen fra 1. januar 2012. Det ble samtidig vedtatt ny lov for Helse- og omsorgstjenestene og ny lov for Folkehelse. Helse- og omsorgsloven tydeliggjør kommunenes overordnede ansvar for helse- og omsorgstjenester. Tjenestene gjelder alle brukergrupper, personer med psykiske eller somatiske problemer, rusproblemer eller nedsatt funksjonsevne. Kommunene pålegges i loven å inngå samarbeidsavtaler med sykehusene. Folkehelseloven er et viktig verktøy for å nå samhandlingsreformens intensjoner. De dreier seg om å gi bedre helse til den enkelte, utjevne helseforskjeller og sikre en bærekraftig velferdsstat. Kommunene skal legge til rette for et målrettet, samordnet og systematisk folkehelsearbeid basert på lokale helseutfordringer. Folkehelsearbeidet skal forankres i planprosessene etter plan- og bygningsloven. 17

I folkehelseloven er planlegging vektlagt som et viktig middel i folkehelsearbeidet, og loven er koplet tett til plan- og bygningsloven. Folkehelse skal behandles politisk i de alminnelige plan- og beslutningsprosessene i kommunen og fylkekommunen. Oversikt over folkehelseutfordringene i den enkelte kommune skal danne grunnlag for strategier, mål og tiltak forankret i plansystemet. Helse, livskvalitet og oppvekstmiljø inngår i regjeringens nasjonale forventninger til hva kommuner og fylkeskommuner skal ta særlig hensyn til i planleggingen i fireårsperioden. Nasjonale forventninger er et nytt tiltak i den nye plan- og bygningsloven fra 2009. For å sikre en bærekraftig utvikling skal regjeringen hvert fjerde år utarbeide et dokument med nasjonale forventninger til kommunal og regiona planlegging. Det er også et nytt krav at kommunene og fylkeskommunen skal vedta en kommunal og regional planstrategi i første året etter valget De nasjonale forventningene skal følges opp i dette arbeidet. Kommunal- og regional planstrategi er nye begreper i planleggingen. Planstrategien er hjelpemiddel for det nye kommunestyret til å avklare hvilke planoppgaver kommunen skal prioritere i valgperioden for å møte kommunens behov. Et viktig siktemål er å styrke den politiske styringen av planoppgavene. Folkehelsearbeidet skal være kunnskapsbasert. Kommunene må ha en skriftlig oversikt over helsetilstanden i befolkningen og de positive og negative faktorer som påvirker den. Denne oversikten skal koples til kommunens planarbeid. Til hjelp i dette arbeidet er det etablert folkehelseprofiler og nettbaserte ressurser fra Nasjonalt folkehelseinstitutt. 5. Hva kan vi gjøre for å endre på dårlige levekår I prosjektet har vi også ønsket å ta med en handlingsdel, som beskriver noen muligheter vi ser for oss for å endre på dårlige forhold i folkehelse og levekår. Hoveddelen av prosjektet ligger i del 1, data og analysen. Her i del 2 ar vi kun valgt å trekke fram noen gode eksempler, for å kunne lære litt av hverandre. De gode eksemplene er på ingen måte uttømmende for det arbeidet som gjøres i kommunene, men er valgt ut i fra vår kunnskap om dem og vår oppfatning av relevans for akkurat dette prosjektet. 5.1 Goda exempel: Trollhättan Världsklass i Trollhättan, med syfte att motverka avhopp från grundskolan Projektet finansierades genom sex miljoner kronor från det extra statsbidraget som kommunerna fick 2010. Förutsättningar gavs för att alla elever ska kunna få godkänt i alla ämnen (även möjlighet att få Väl Godkänt och Mycket Väl Godkänt). Undervisningen skedde i långa sammanhängande pass, ibland tematiskt och med lärarstöd under hela dagen. Det innebär att eleven gavs möjlighet att koncentrera sig på ett ämne under en längre tid. Några andra nyckelord och viktiga principer: Hög lärartäthet, individuell uppläggning av varje elevs studier, tydlig målbild, täta mentorskontakter, tydligt informationsflöde till föräldrar och att eleverna motiveras till att ta ett eget ansvar för sitt lärande. 78 elever gick i Världsklass vårterminen 2010. 10 var behöriga till Nationellt gymnasieprogram vid starten 1 mars. 36 var behöriga vid skolavslutningen. Efter sommarskolan var 45 behöriga till Nationellt gymnasieprogram. Medelmeritvärdet var 104p vid starten 1 mars. Efter sommarskolan var medelmeritvärdet 130p. 18

Sommarskola i Trollhättan Idén till projektet Världsklass kom från kommunens sommarskola. Trollhättans Stad erbjuder sommarskola till elever i år 8 i matematik samt elever i år 9 som saknar betyg i engelska, matematik, svenska, svenska A eller samhällsorienterande ämnen. Trygghetsvandrarna i Trollhättan Trygghet och säkerhet är centrala värden för vår livskvalitet. Därför är det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet prioriterat i Trollhättan. Arbetet utgår från alla människors behov av trygghet. Begreppet trygghet har olika innebörd för varje individ och alla invånare i Trollhättan har ett ansvar att arbeta för allas gemensamma trygghet. Att trygghetsvandra skapar ett naturligt och socialt kontaktnät mellan vuxna och ungdomar. Det är viktigt att man som medmänniska bryr sig och vågar ta steget till en tryggare tillvaro. Syftet med att trygghetsvandra är att vara en vuxen förebild och att vara ett medmänskligt stöd för ungdomar samt att förebygga drogmissbruk, våld, främlingsfientlighet och skadegörelse. Samarbete sker med bland annat polis och socialtjänst. Folkhälsorådet, som består av både kommunala tjänstemän och politiker, stöttar trygghetsvandrarna i Trollhättan och arrangerar därför utbildningsträffar. Vill man prova på att trygghetsvandra anmäler man sig till ett utbildningstillfälle. Nästa är tisdag 24 april kl 17.30. Då deltar polis och räddningstjänst som berättar allmänt om vad man som trygghetsvandrare behöver veta: vilka befogenheter man har vad man får göra och inte hur man släcker brand hur man ska tänka i besvärliga situationer Är man trygghetsvandrare erbjuds man också utbildning i Hjärt- och lungräddning. Det finns 50 st etablerade trygghetsvandrare i flera stadsdelar i Trollhättan: Lextorp Sylte Sjuntorp Strömslund Skogshöjden Jacka får man låna och fritids bjuder på fika och ser gärna att trygghetsvandrarna svänger inom dem. Man vandrar så ofta eller sällan man har tid och lust, men alltid minst två och två. Man är försäkrad under vandring. Vi samarbetar med Nattugglorna som vandrar i centrum, dit många av våra ungdomar dras bland annat under storhelger såsom Valborg, Crusing, skolavslutning och Fallens dagar. Folkhälsorådet stöttar med utbildning och material. Trollhättans Stad stöttar med samordning, information och lokaler. 5.2 Goda exempel, Uddevalla Uddevalla kommun har genom arbetet med en trygg och säker kommun (certifieringen till Safe community) lyckats minska antalet olyckor betydligt. 19

En Safe Community arbetar systematiskt med att förebygga skador och främja trygghet utifrån en överenskommelse med WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion. För att certifieras som Safe Community ska kommunen ha: 1. En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i kommunen, 2. Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och olika åldrar, miljöer och situationer, 3. Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper, 4. Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker, 5. Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar, 6. Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community-nätverk. Aktiviteter vad har vi gjort? Uddevalla har under åren som certifierad Safe Community haft ett gediget skadeförebyggande arbete som i allt större utsträckning integrerats i kommunens ordinarie styrning, ekonomi och verksamhet. Detta innebär goda möjligheter att arbeta långsiktigt och med bredd; varje förvaltning arbetar enskilt eller i samverkan med andra för att förebygga skador inom sin verksamhet och sitt ansvarsområde. En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i kommunen Strategi, uppdrag och mål/mått för det skadeförebyggande arbetet finns i kommunens strategiska plan för mandatperioden och riktar sig till samtliga nämnder/förvaltningar. Hälsopolitiska rådet fungerar som tvärsektoriell styrgrupp och är organisatoriskt placerat direkt under kommunstyrelsen. I rådet ingår politiker och ledande tjänstemän från Uddevalla kommun och Västra Götalandsregionen. Tvärsektoriellt sammansatta samverkansgrupper och nätverk finns för olika teman som t.ex. brottsförebyggande, trafiksäkerhet och äldresäkerhet. Sammansättningen i de olika samverkansgrupperna utgår från berörda aktörer från kommun och primärvård, övriga myndigheter, frivilligorganisationer och näringsliv. Folkhälsoutvecklaren, som har samordningsansvar för arbetet med En säker och trygg kommun, är föredragande i Hälsopolitiska rådet och organisatoriskt placerad på Kommunledningskontoret. Den största delen av kostnaderna för det skadeförebyggande arbetet finns integrerad i ordinarie budget för förvaltningar och organisationer. Hälsopolitiska rådet förfogar dessutom över utvecklingsmedel utifrån ett avtal mellan Uddevalla kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd Trestad avseende folkhälsoinsatser dit det skadeförebyggande arbetet räknas. Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och olika åldrar, miljöer och situationer, program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper Uddevallas skadeförebyggande arbete har skett utifrån tre olika strategier: Höjd kunskapsnivå hos allmänheten, professionella och politiker t.ex. genom äldresäkerhetsombud, föreläsningar och kompetensutveckling för allmänhet och professionella, information och utställningar på bibliotek och medborgarkontoret, deltagande i konferenser/utbildningar samt utbyten mellan olika organisationer. Planering och miljö för hälsa och trygghet som t.ex. handlingsplan för belysning i centrala Uddevalla, trafiksäkerhetsinsatser, trygghetsvandringar och samverkansavtal med polisen. Kommunal verksamhet som bedrivs på ett hälsofrämjande och förebyggande sätt som t.ex. hemvaktmästare och hembesök för äldre, förebyggande arbete för unga kring 20

kriminalitet och alkohol, barnsäkerhetsombud i förskolan samt extra föreningsbidrag för de föreningar som arbetar med säkerhet och trygghet. Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker För att följa upp skadors frekvens och orsaker används flera olika kompletterande data som redovisas årligen i Folkhälsoindex (målsatt mått i Strategisk plan) samt i Välfärdsredovisningen som görs vartannat år. Upplevd trygghet samt Anmälda våldsbrott är ytterligare målsatta mått som redovisas i kommunens styr och ledningssystem. Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar Arbetet följs upp inom kommunens IT-stöd för styr- och ledning. Utvecklingssatsningar med stöd från Hälsopolitiska rådet redovisas årligen till kommunstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden. Enskilda delar av arbetet/projekt följs upp i form av mindre uppföljningar t.ex. kursutvärdering eller lite mer omfattande interna eller externa utvärderingar. Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community-nätverk Uddevalla har både varit värdar för konferenser/nätverksträffar och deltagit i regionala, nationella och internationella konferenser/nätverksträffar under åren som certifierad kommun. Det nationella nätverket är idag svagt medan det regionala och internationella är mer aktivt. Deltagandet i dessa nätverk syftar både till att sprida information om Uddevalla som Safe Community och att omvärldsbevaka för att utveckla vårt arbete. Sammanfattning Under åren som Uddevalla arbetat utifrån certifieringen Safe Community har antalet skador minskat betydligt (cirka 37 % för män och 29 % för kvinnor) och från att ha haft betydligt fler skador än snittet för riket så har Uddevalla nu färre skador än snittet för såväl kvinnor som män. Särskilt gott resultat har Uddevalla nått när det gäller fallskador. Uddevalla har dock fortfarande fler skador än snittet för riket för såväl flickor som pojkar i åldersgruppen 0-14 år. Detta är en åldersgrupp som vi inom de kommunala verksamheterna där barnen finns (barnomsorg, skola samt olika fritidsverksamheter) behöver sätta större fokus på såväl direkt som genom föräldrarna. Vi ser också en oroande utveckling för avsiktligt tillfogade skador. Certifieringen i sig har troligen haft betydelse för att det skadeförebyggande arbetet blivit prioriterat i högre utsträckning. Uddevallas politiker har, till skillnad från i många andra kommuner, lyft fram trygghet och förebyggandet av skador i kommunens mest centrala styrdokument. Samtliga nämnder/förvaltningar knyts till det uppdrag (nr 19) som berör skador och trygghet. Certifieringen och det framgångsrika skadeförebyggande arbetet innebär också en möjlighet att visa upp Uddevalla som en kommun som ger förutsättningar för god livskvalitet. Värdet av de skador som inte sker, mellanrummet i antal skador mellan rikets snitt och Uddevalla faktiska antal skador kan värderas, utöver som ökad livskvalitet och minskat lidande, till stora ekonomiska värden i form av uteblivna kostnader för kommunen. Framtid Utifrån det goda resultat som visas i ovanstående redovisning och de såväl individuella som samhällsekonomiska vinster som prioritering av det skadeförebyggande arbetet innebär föreslås kommunstyrelsen besluta att Uddevalla ska ansöka om fortsatt certifiering som Safe Community. För att behålla det positiva resultatet av utvecklingsarbetet är det av stor betydelse att det skadeförebyggande arbetet även i fortsättningen bedrivs långsiktigt och med bredd på tvärs genom hela kommunorganisationen och i samverkan med såväl andra myndigheter som frivilligorganisationer och näringsliv. För att uppnå ännu bättre resultat krävs dessutom särskilt fokus på säkerhet bland barn och unga 0-14 år samt avsiktligt tillfogade skador (våld och psykisk ohälsa). 21

5.3 Gode eksempler: Østfold Ny GIV og «Krafttak for grunnopplæringa» «Krafttak for grunnopplæringa» var et initiativ fra Østfold fylkekommune ovenfor alle fylkets regioner i Østfold for å få til et helhetlig samarbeid om det 13-årige skoleløpet i Østfold. Initiativet var allerede blitt godt mottatt i alle regioner, da regjeringen i august 2010 lanserte regjeringen Ny GIV. Satsningen skal øke gjennomføringen i videregående opplæring. Arbeidet med «Krafttak for grunnopplæringa» har i så måte vært med på å berede grunnen for Ny GIV. Begge de to satsningene har hatt stor fokus på tilpasset opplæring, men Ny GIV innebærer en langt mer omfattende tiltaksinnsats enn det som opprinnelig var planlagt gjennom Krafttaket i Østfold. Ny GIV er et prosjekt som henger sammen med Krafttak for grunnleggende ferdigheter og alle kommunene i Østfold er med. Prosjektet har blant annet fokus på å styrke de grunnleggende ferdighetene i grunnskolen. Det er en viktig faktor for å sikre gjennomføring av videregående opplæring og er et av fylkesplanens satsningsområder. Ny GIV i Sarpsborg har vært viktig for å kunne yte ekstra innsats for de elevene som ikke er motiverte i dagens grunnskole som likevel har potensial til å få fagbrev og vitnemål. Satsningen forsøker å sikre et helhetlig utdannings- og kunnskapsløp fra barnehagen til fullført videregående opplæring. Kommunen har blant annet fokusert på kompetanseheving blant utvalgte lærere. Flere av tiltakene nedenfor er en konkretisering av satsninger som er blitt sett i sammenheng med «Krafttak for grunnopplæringa og som i 2011 ble videreført som en del av Ny GIV: Det er etablert sosialkonsulenter ved 8 av fylkets 11 videregående skoler. Dette er et spleiselag mellom kommunen og fylkeskommunen, hvor en sosialarbeider plasseres ut på skolen, og kan ta direkte tak i de sosiale problemene elevene sliter med. Det er innført forpliktende resultatmål på bortvalg for hver enkelt v.g.s Rådgivningstjenesten er styrket og delt i utdannings- og yrkesrådgivning og sosialpedagogisk veiledning. Alle rådgiverne har fått kompetanseheving med studiepoeng. Partnerskap for karriereveiledning er etablert i hver region hvor kommunene og ungdomsskolene trekkes med. Det er etablert karrieresenter for voksne. I alle regioner er det etablert innføringsklasser for fremmedspråklige. Det er vedtatt en politisk målsetting om å styrke helsetjenesten på de videregående skolene slik at vi minimum har 10 % helsesøster pr 100 elever. Hvert år gis det tilbud om kompetanseheving av helsesøstrene. Dette finansieres av fylkeskommunen, og følges opp av Helsekilden. Helsekilden mottar kr. 200.000,- til dette arbeidet. Det er etablert leksehjelpsordninger ved noen skoler. Utvikling av praktiske løp i yrkesfaga er en stor og viktig utfordring. Det arbeides for å gjøre realfagene mer spennende og attraktive, for eksempel ved å samarbeide med ulike fagmiljøer, etablering av nytt Science center i Østfold og ikke minst samarbeid med det lokale arbeidsliv. For å få til dette jobbes det kontinuerlig med kompetanseheving av lærere. Ordningen med sommerskoler ble utvidet i 2010 og ble arrangert ved Glemmen, Mysen og Malakoff videregående skoler. Alle skolene hadde tilbud om yrkesrettet matematikk (1p). I tillegg hadde Mysen videregående skole kurs i yrkesrettet naturfag, mens Malakoff videregående skole arrangerte lesekurs. Lesekurset ved Malakoff var også åpent for 10. klassinger som skal starte på Malakoff. Det var til 22

sammen 110 påmeldte til sommerskolen på de tre skolene, og 72 % besto eksamen i naturfag og matematikk. Med bakgrunn i vedtatt plan og samarbeidsavtale, er det i samarbeid med NAV Østfold etablert produksjonsskole høsten 2010 i Sarpsborg. Formålet med tiltaket er å sørge for at ungdom som har droppet ut av skolen returnerer til videregående opplæring for å fullføre opplæringsløpet. Tiltaket skal i hovedsak føre deltakerne tilbake til videregående opplæring, men i noen tilfeller kan det være formålstjenlig å bistå deltakerne med innpass i arbeidslivet. Tiltaket rettes mot ungdom inntil 25 år med opplæringsrett som har droppet ut av videregående opplæring, og som trenger et tilrettelagt opplegg for å kunne returnere til videregående skoleløp eller arbeidsliv. Det åpnes også for å ta inn ungdom uten opplæringsrett. AOF Sarpsborg er leverandør av tiltaket. Alle videregående elever får tilbud om enten gratis frukt og grønt, eller subsidiert skolefrokost. Dette bygger på en oppfatning om at elevens kosthold er viktig for deres læringsevne. Det anses også som sannsynlig at økt vitamin-inntak kan bidra til å redusere kortvarig fravær, for eksempel hvis forkjølelse kan reduseres. Tiltaket har også potensial i å bidra til å redusere sosiale ulikheter i helse, og kan over en lengre periode forhåpentligvis være et av flere bidrag til å redusere alvorlige sykdommer, for eksempel hjerte- karsykdommer og kreft. Prosjektet Helsefremmende skoler startet opp i januar 2010, og er et utviklingsprosjekt med formål å se om tiltak for å fremme elevers helse kan bidra til bedre gjennomføring og mindre frafall i videregående skole. Fire skoler deltar i prosjektet; Borg, Kalnes, Malakoff og Mysen. Prosjektet er organisert med en styringsgruppe bestående av rektor eller dennes stedfortreder fra hver av skolene, samt leder av regionalavdelingen. Prosjektet jobber innenfor fem hovedområder eller resultatområder; fysisk aktivitet med vekt på kroppsøvingsfaget, kosthold med vekt på skolenes kantiner, psykisk helse med vekt på trivsel, forankring med vekt på skolens styringsdokumenter, samt evaluering og overføring. Arbeidsliv: Aktiv på dagtid Aktiv på dagtid ledes av Østfold Idrettskrets og arbeider for å bidra til at mennesker, som står utenfor arbeidslivet, gis mulighet til å delta i et aktivitetsmiljø, og det er den enkeltes mestring og iboende krefter som står i fokus. Ved gradvis å ta tak i egne ressurser, kan deltagerne forebygge tap av funksjon, fremme sin helse og igjen kunne fungere aktivt i samfunnslivet. Aktiv på dagtid tilbyr daglig og allsidig fysisk aktivitet. Tilbudet er deriblant tilrettelagt for mennesker med ulike fysiske og psykiske problemer. Dette er et lavterskeltilbud, hvor man kan delta uansett treningsbakgrunn, sykdom eller problemer. Betingelsen er at deltagerne har et funksjonsnivå som gjør dem i stand til å forstå og følge bestemte trivselsregler, samt at de selv ønsker et visst utbytte av trening og samvær med andre mennesker. Det er en forutsetning at de som deltar mottar sykepenger, attføringseller rehabiliteringspenger, uføreytelser, overgangsstønad, dagpenger eller økonomisk sosialstøtte. Aktuell aktiviteter er helsestudio, vanngymnastikk, svømming, diverse ballspill, bowling, golf, stavgang og mye annet. Hensikten er å forebygge sykdommer og dårlig helse, motvirke ensomhet og bidra til at mennesker kommer tilbake i arbeidslivet. Aktiv på dagtid er et sektorovergripende samarbeid mellom Østfold Idrettskrets, Norges Idrettsforbund, NAV Østfold, Østfold fylkeskommune, Østfoldhelsa og 14 kommuner i Østfold. De som deltar kan trene så mye de vil for kr 200,- pr. kalenderår, og tilbud om deltagelse formidles gjennom NAV, hjemmetjenesten og legesentre. Antall deltakere har økt fra 614 i 2008 til 2 203 personer i 2011. 23

VEDLEGG: Illustrasjoner Frafall i videregåeende skole 2010, indeks 24

Valdeltagande 2010/2011 indexerat Andel med högst grundskoleutbildning 2010 indexerat 25

Arbetslösa i procent indexerat 2010 Dödlighet 2010 indexerat 26

Upplevd dålig hälsa senaste värden Anmälda brott 2010 indexerat 27