En stad för alla Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska vara en omtänksam stad där människor känner sig trygga och välkomna. Vi ska vara en bra stad att leva i för människor i alla livets skeden. Vi arbetar aktivt för ökad mångfald och välfärd ur ett brett perspektiv. Det är något som berikar vår stad. Vi främjar en positiv samtalston och ett öppet samverkansklimat. Karlstadsborna är vår viktigaste resurs. Vi ska verka för ökad tolerans och jämställdhet. Karlstad ska vara en kommun som präglas av mångfald. Karlstad kommuns verksamhet ska vara en av landets mest jämställda. Karlstad ska vara en kommun med lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla medborgare. Barn och unga, äldre samt personer med funktionsnedsättning är prioriterade grupper i kommunens Folkhälsostrategi. Viktiga händelser Arbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts Karlstadsbornas förutsättningar till en egen försörjning ska förbättras Sedan år 2009 ligger arbetslösheten på en jämn men högre nivå än tidigare. År 2012 låg arbetslösheten på 7,1 procent. Den öppna arbetslösheten var 3,5 procent och resterande 3,6 procent var i program med aktivitetsersättning. Arbetslösheten i Karlstad är fortsatt högre än för riket. Vad gäller ungdomsarbetslösheten har även den sedan år 2009 legat på en markant högre nivå än tidigare. År 2012 låg ungdomsarbetslösheten på 10,1 procent. Den öppna arbetslösheten för ungdomar var 3,9 procent och resterande 6,2 procent var i program med aktivitetsersättning. Ungdomsarbetslösheten i Karlstad är något lägre än för riket. Arbetslösheten bland unga män är något högre än för unga kvinnor. Sedan år 2009 har andelen öppet arbetslösa gradvis minskat. Det innebär att en större andel arbetslösa befinner sig i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsersättning än för några år sedan. Andel arbetslösa (öppet arbetslösa samt i program) 2008 2009 2010 2011 2012 Karlstad 16-64 år 4,5 6,8 7,5 7,0 7,1 varav män 4,5 7,5 8,0 7,1 7,2 varav kvinnor 4,5 6,0 6,8 6,8 6,9 Riket 3,7 6,0 6,9 6,3 6,5 Karlstad 18-24 år 5,7 9,5 10,4 9,8 10,1 varav män 6,1 11,5 11,9 10,6 10,9 varav kvinnor 5,3 7,5 8,9 9,1 9,3 Riket 5,4 10,0 11,0 9,8 10,4 Källa: Arbetsförmedlingen 26 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012
Andelen invånare som får ekonomiskt bistånd har ökat successivt under den senaste femårsperioden och vi ligger nu på en högre nivå än riket. Jämför vi med andra jämförbara kommuner ligger vi ungefär på snittet. En förklaring till att det ekonomiska biståndet ökat är att den försämrade konjunkturen gör det svårare för utsatta grupper. Andra förklaringar är att försäkringskassan och A-kassorna har fått ändrade regler och tillämpningar av dessa. Ersättningen från A-kassan är låg och behöver ibland kompletteras med försörjningsstöd. År 2012 berodde 20 procent av kostnaderna för försörjningsstöd på förändringar i Försäkringskassans regler och tillämpningar. Trots förändringarna har andelen biståndstagare i åldern 18-24 år legat på en relativt jämn nivå sedan år 2008. En förklaring är att arbetet med just ungdomar under ett flertal år varit prioriterat i kommunen samt att arbetsförmedlingen kan anvisa personer i åldersgruppen till ungdomsgarantin. Karlstads har en något högre andel biståndsmottagare än genomsnittet för riket. Andel biståndsmottagare totalt 7,0 6,0 6,1 6,1 5,7 5,0 4,0 4,5 5,0 4,9 4,4 4,0 4,1 4,4 3,0 2,0 1,0 0,0 Linköping Örebro Jönköping Sundsvall Gävle Karlstad Växjö Luleå Kalmar Riket 2008 2009 2010 2011 Källa: Socialstyrelsen Andelen biståndsmottagare som gått från bidrag till egen försörjning minskade mellan åren 2008 och 2011. Med egen försörjning avses annan försörjning än försörjningsstöd. Minskningen beror på försämrad konjunktur och en kärvare arbetsmarknad. Under 2012 ökade andelen som kunde gå till egen försörjning något jämfört med föregående år. Det är fler kvinnor än män som tar sig vidare till egen försörjning trots att det är ungefär lika många som beviljas försörjningsstöd. Andel biståndsmottagare som gått från försörjningsstöd till egen försörjning 2008 2009 2010 2011 2012 Andel i procent 24,7 23,7 22,3 16,3 17,8 Källa: arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstads kommun genomför flera kompetensförstärkande insatser för att fler ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Kommunen fortsatte under året insatsen med jobbpaket, där anställningar erbjuds inom vår egen koncern. Insatsen vänder sig i första hand till unga under 30 år men även till familjer med barn under 15 år. Under 2012 fick drygt 60 personer med barn anställning. 26 personer av sammanlagt 179 personer som ingick i jobbpaket under 2012 har gått vidare till en annan anställning. Av sammanlagt 300 personer som genomgått ett jobbpaket sedan 2011 har idag 200 personer egen försörjning. En ny del i jobbpaketen är en satsning på omvårdnadsprogrammet tillsammans med Komvux. Utbildningen är en grund för kommande rekryteringar av vårdpersonal inom kommun och landsting. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 27
Karlstads kommun har ett Jobcenter som i första hand riktar sig till personer som är arbetslösa och har ekonomiskt bistånd. Verksamheten hjälper bland annat till med jobbsökaraktiviteter, praktikplatser, studievägledning och arbetsprövning. Under 2012 gick hälften av alla personer som kom till Jobcenter vidare till egen försörjning och en tredjedel gick vidare till reguljärt arbete. Individual Placement and Support (IPS) är en modell för arbetslivsinriktad rehabilitering. Metoden är specifikt utvecklad för arbetsrehabilitering av personer med psykiska funktionshinder och målsättningen är att klienten, bland annat med stöd och vägledning av en handledare, ska få ett reguljärt deltids- eller heltidsarbete på den öppna arbetsmarknaden. Under 2012 beviljades kommunen 2,6 miljoner kronor i projektmedel från Socialstyrelsen för IPS. Projektet genomförs i samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget i Värmland. Kommunen arbetar också med projektet Horisont som riktar sig till ungdomar som inte har fullständiga gymnasiebetyg och som står långt från arbetsmarknaden. Av de 70 personer som sedan 2011 deltagit i projektet har 34 påbörjat gymnasiestudier, fem läst in fullständiga gymnasiebetyg, fyra gått vidare till vuxenutbildning och nio har börjat arbeta. Utöver detta har några förberett studier vid Karlstads universitet eller varit ute på praktik. Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre Ohälsotalet för befolkningen beräknas utifrån utbetald sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning för befolkningsmängden i åldrarna 16-64 år. Karlstad har lägre ohälsotal jämfört med riket och trenden är att ohälsotalen i Karlstad sjunker. Ohälsotalen sjunker även för riket, men från en högre nivå. Kvinnorna har en högre grad ohälsa än männen. Så ser det ut både i Karlstad och i riket. Ohälsotal 16-64 år 2008 2009 2010 2011 2012 Karlstad 29,0 26,3 22,9 21,5 varav män 22,8 20,8 18,3 17,0 varav kvinnor 35,3 31,9 27,7 26,1 Riket 32,8 30,9 27,1 25,6 varav män 26,2 24,9 22,2 20,8 varav kvinnor 39,5 37,0 32,2 30,5 Källa: SCB Om vi tittar på hur ungdomarna i Karlstads mår ser vi att ju äldre barnen blir desto mindre nöjda blir de med sig själva. I årskurs 4 är nästan samtliga nöjda med sig själv, medan andelen i årskurs 1 på gymnasiet har sjunkit till 85 procent. Över tid har dock nöjdheten inom samtliga årskurser som deltagit i mätningen ökat. Andel elever som känner sig nöjda med sig själv 2010/2011 2011/2012 Årskurs 4 93 97 Årskurs 7 90 92 Gymnasiet årskurs 1 84 85 Medeltal för deltagande årskurser 89 91 Källa: barn- och ungdomsförvaltningen (ELSA) Karlstads kommun har på olika sätt arbetat för att Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre. Under året genomförde kommunen Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret. Den fick stor uppmärksamhet nationellt och kampanjwebben besöktes totalt 25 000 gånger. Krogar mot knark har genomfört en utbildning för krogpersonal och ordningsvakter och samtliga upplever att de i hög utsträckning kommer ha nytta av utbildningen i sitt arbete. 28 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012
Kommunen har även arbetat för att stimulera Karlstadsbornas fysiska aktivitet. En så kallad app med karta och information över de motionsspår och idrottsplatser som finns i kommunen har lanserats och vi har investerat i nya maskiner som ska förbättra spårkvaliteten så att motionsspåren ska kunna användas under hela året. Kommunens arbete med att erbjuda spontan och drop-in idrott fortsätter. Verksamheterna är viktiga komplement till aktiviteter som erbjuds av föreningsidrotten eftersom föreningarna inte når alla. Under sommaren genomfördes bland annat fotbollsverksamhet på Klasmossen. Vi har informerat nya svenskar om Rådrummet, som kan hjälpa till med konsument-, energi- och klimatrådgivning, och vi har deltagit i ett cirkelledarutbildningsprojekt i samarbete med ABF samt i en samhällsinformationsutbildning i SFI:s regi. Kommunens livsmedelskontroll har genomfört Projekt vatten och is, där syftet var att kontrollera kvaliteten på vatten och is som serveras på livsmedelsanläggningar eftersom majoriteten av proverna inte levde upp till de krav som ställs. Genom att fånga upp barn med risk för ogynnsam utveckling tidigt kan vi förebygga att ohälsa uppkommer senare i livet. Andelen barn som har fått särskilt stöd i förskolan har fördubblats från 2010 till 2011 från totalt tre procent till sex procent. Resultatet kommer från SOFIA-studien som är en vetenskaplig studie av barns sociala, beteendemässiga och fysiska utveckling i Karlstad. Arbetsplaner har upprättats utifrån varje skolområdes utvecklingsbehov. Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka Karlstads kommun har under år 2012 genomfört åtgärder för att Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka och utvecklingen går åt rätt håll. Antalet bostads- och hemlösa i Karlstad har sjunkit för varje år sedan 2009. Vi har till exempel utökat boendestödet och arbetat med insatsen Bostad först. Bostad först utgår från den bostadslöses behov. Personer som har svårt att komma in på bostadsmarknaden erbjuds en bostad utan att det ställs krav på till exempel drogfrihet. Personen erbjuds sedan olika former av insatser för att komma till rätta med missbruk eller psykisk ohälsa. Kommunens bostadsbolag (KBAB) har inlett ett samarbete med privata bostadsbolag för att minimera antalet vräkningar. Målet är att skapa långvariga och hållbara boenden där hyresskulder och vräkningar minskar. Klienter som ådragit sig två hyresskulder inom sex månader erbjuds möjlighet att delta i flerpartssamtal med bostadsföretaget och kommunen. För att komma till rätta med problemen erbjuds klienter även stöttning och rådgivning av kommunen. Arbetet har resulterat i att få ärenden gått till kronofogden och därmed att möjligheten till en egen bostad ökat. För att förebygga och minska risken för vräkningar har kommunen även utökat boendestödet. Antal personer som får boendestöd har ökat från 267 till 283 mellan 2011 och 2012. Boendestöd bidrar speciellt till möjligheten till eget boende för missbrukare och personer med psykisk funktionsnedsättning. Under året har kommunen förmedlat 216 lägenheter till bostadslösa i Karlstads kommun. Alla bostadssociala och sociala kontrakt har målet om ett eget hyreskontrakt för klienten. En bohandledare är därför alltid med från början. Antalet bostadslösa har legat på en relativt jämn nivå de senaste fem åren, vilket främst beror på att det finns en brist på små lägenheter i kommunen. Andelen hemlösa har dock minskat betydligt sedan 2010. Sedan tak-över-huvudet garantin infördes i Karlstad har möjligheten att få en bostad ökat, framför allt för de hemlösa. Antal bostads- och hemlösa i Karlstad 2008 2009 2010 2011 2012 Hemlösa 10 11 15 11 4 Bostadslösa 112 134 129 123 125 Källa: arbetsmarknads- och socialförvaltningen (egen mätning v 15) KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 29
Antalet lediga lägenheter (vakansgraden) hos kommunens bostadsbolag har legat relativt jämnt de senaste fem åren. Under 2012 fanns det något färre än föregående år. Vakansgrad 2008 2009 2010 2011 2012 Antalet lediga lägenheter, medeltal per månad 1,6 1,6 0,9 1,8 1,6 Källa: KBAB Kommunen är skyldig att rapportera alla nämndbeslut om bistånd som inte har verkställts inom tre månader till Socialstyrelsen. Antalet beslut om bistånd som inte kunnat verkställas inom tre månader har minskat främst tack vare ett ökat samarbete med bostadsföretagen och att kommunen förbättrat interna metoder och arbetsformer. Av de 44 biståndsbeslut som inte kunnat verkställas under året avser 27 beslut män och 17 beslut kvinnor. 2011 var siffran 39 män och 14 kvinnor. Biståndsbeslut som inte kunnat verkställas inom tre månader 2008 2009 2010 2011 2012 Antal 49 61 53 44 Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstadsbornas ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld Antalet ärenden med koppling till våld i nära relationer har minskat jämfört med förra året. År 2012 fick kommunen in 142 ärenden där personer behövt hjälp och stöd på grund av våld i nära relation. År 2011 var motsvarande siffra 158 ärenden. Ärendena avser nästan uteslutande kvinnor. Endast 14 ärenden avser män, vilket gäller både för 2011 och 2012. Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor inomhus i Karlstad har ökat successivt sedan 2008 och år 2012 anmäldes 180 brott. Gärningsmannen är till övervägande del bekant med offret. År 2012 anmäldes 177 misshandelsbrott mot män inomhus, vilket är lite över snittet de senaste fem åren. Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor utomhus har sjunkit stegvis sedan år 2008 och år 2012 anmäldes 61 brott. Anmälda misshandelsbrott utomhus mot män i Karlstad ökar däremot återigen efter de sista årens nedgång. År 2012 anmäldes 249 brott. För all statistik inom området är det svårt att dra slutsatser eftersom mörkertalen är stora. Landstingets senaste undersökning om huruvida Karlstadsborna upplevt att de blivit behandlade på ett nedlåtande sätt gjordes år 2008. Då angav 21 procent i åldern 18-84 år att de blivit behandlade på ett nedlåtande sätt en eller flera gånger under de senaste tre månaderna. Andelen kvinnor som uppgav att de blivit behandlade på ett nedlåtande sätt var 28 procent och andelen män var 14 procent. Av de årskurser som deltagit i ELSA-undersökningen uppger flest elever i årskurs 4 att någon gjort dem så illa att de blivit rädda. Färre elever i Karlstad uppger att någon gjort dem så illa att de blivit rädda. Andel elever som svarar att någon gjort dem så illa att de blivit rädda 2010/2011 2011/2012 Förskoleklass 22 19 Årskurs 4 16 13 Årskurs 7 7 7 Gymnasiet årskurs 1 17 12 Medeltal för deltagande årskurser 15 13 Källa: barn- och ungdomsförvaltningen (ELSA) 30 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012
Karlstads kommun har i samverkan med SISU idrottsutbildarna och Värmlands Idrottsförbund fortsatt att erbjuda en föreläsningsserie inom olika värdegrundsområden riktat till föreningslivet i Karlstad och vi följer upp hur de föreningar som sökt stöd hos kommunen arbetar för att motverka diskriminering och kränkning. Vid första kontakten med kommunens skapas tillfälle för barn och ungdomar att berätta om våld och kränkningar. Därefter kan särskilt inriktade insatser erbjudas, som Trappan och Kids Club. Syftet är att ge tidiga insatser till barn och unga för att trygga deras uppväxtvillkor. Under 2012 har sammanlagt 19 barn och fem mödrar deltagit i insatserna. En viktig del i arbetet att skapa trygga skolor är följa de krav som finns i skollagen. Samtliga kommunala skolor tar årligen fram en likabehandlingsplan och under året har skolorna genomfört värdegrundsarbete tillsammans med eleverna. Till exempel har samspelsövningar och övningar i social träning utförts. Karlstads kommun ska bedriva ett synligt och aktivt hbtq-arbete Kommunen arbetar löpande med att utbilda personalen i hbtq-frågor. I våra skolor har sedan tidigare samtliga lärare genomgått utbildningen och under året har även ny personal fått den. Elevhälsan i gymnasieskolan är HBTQ-certifierad. Den öppna fritidsverksamheten i Karlstad driver HBTQ caféet Bfree och utbildar under 2012 och 2013 all sin personal i HBT-frågorna. Målet är att bli HBT-certifierade av RFSL. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 31