Rwandiska bröllopstraditioner LINGVA POETICA

Relevanta dokument
Övning: Dilemmafrågor

Esbo församlingar VIGSEL

Varför Genomförandeplan?

Världskrigen. Talmanus

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Verksamhetens innehåll

Verksamhetsplan. För syskonavdelningarna Humlan och Fjärilen

Ett gotländskt bondbröllop

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Dagverksamhet för äldre

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Bästa meddelare! Lund juni 2002

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Avigajl. 1 Sam 25:6b-11

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

B. Välsignelse inför skolstarten

Lättläst beskrivning av handlingen

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt

Arbetsplan läsåret Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

Innehåll Innehållsförteckning

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari,

Välkommen till Grodan, våren 2009

Trimsarvets förskola

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Kvalitetsredovisning 2010

Samhälle, samverkan & övergång

EXT. GATA UTANFÖR TEATERN. NATT.

Samhälle, samverkan & övergång

Handbok för LEDARSAMTAL

Barn -, skol - och ungdomspolitik

40-årskris helt klart!

Flickafadder ÅTERRAPPORT

Styrelsen. Ordförande. Sekreterare. Skattmästare. Hejsan

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: minuter.

Fontinskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kära förälder, kära värdfamilj

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Välkommen till din loggbok!

Lärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplanen

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

Vi måste tyvärr meddela att lössen är tillbaka. Vi ber er att kolla och luskamma barnen.

Jag. Din familj och ditt hem. 1. Jag är en Flicka Pojke. 2. Jag går i årskurs fyra fem sex

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

SAMHÄLLET BEHANDLADE INTE FLICKOR SÄRSKILT BRA

Bengt Alvång grafisk form & illustration av Maluni

Shakedown inför rallycross EM och SM.

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ!

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Förskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan.

Lyssna, stötta och slå larm!

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

Gemensamt förskola och skola:

om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Välkommen till Mariebergs förskola. Såsom du själv vill bli behandlad ska du också behandla andra!

barnhemmet i muang mai måndag 24 november, onsdag 21 januari, 2015

POJKPAKETET Handledningar Varför Pojkpaketet?

Arbetsplan för Molnet 2015/2016

Hjärtligt välkommen till Isabella & Henriks bröllop

MAR S VÄRLDSBÖNDAGEN

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

Att vara fotbollsförälder i Jönköpings Södra IF

Kastades från balkong tog själv fallet till HD

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Övning 1: Vad är självkänsla?

Analys av utgångsläget

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Gubben i stubben (Rim) Batmansången Honkey tonky

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Samhälle, samverkan & övergång

Styrelsemöte Ösmo kyrkokör 10 januari 2013 Församlingshemmet

POLICY - Umeå City IBF -

Föräldrajuryn om Halloween

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke

Verksamhetsplan 2014/2015

Nr659. l. Hustruns släktnamn bör kunna användas såsom makarnas gemensamma. Mot. 1971:659 7

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola

Transkript:

Rwandiska bröllopstraditioner LINGVA POETICA

går vidare även i Finland Rwandiska bröllopstraditioner går vidare även i Finland Rwandiska bröllopstraditioner går långt tillbaka i tiden även om det har skett förändringar beroende på västliga inflyttande och kulturell utbyte. Idag lever fortfarande olika bröllopstraditioner både i Rwanda och i främmande länder så som Finland där många Rwandier är bosatta. I Finland brukar rwandier kombinera rwandiska och västliga traditioner. Blivande make (tredje från vänster) väntar på tillåtelse för att träffa flickans familj Traditionellt inbär ett rwandiskt bröllop olika bröllopsrelaterad ritualer. Bröllopet spelar en väsentlig roll och anses vara en mycket respekterad social institution inom vilken folk önskar bilda egna familjer, uppfostra barnen och knyta starka familjeband. I ett traditionellts Rwandisk samhället att vara ogift vuxen (speciellt för kvinnor) betraktades som konstig och oacceptabel. Ett rwandiskt bröllop har fyra viktiga och synliga steg: Efter att blivande brudparet har känt varandra och har bestämt sig att bilda egen familj måste de informera sina respektive familjer. Officiellt måste representant från brudgummens familj fara tillsammans med några familjemedlemmar och träffa brudens familj och utrycka sig om att deras son är intresserad om att gifta sig med deras dotter. Här måste pojkens familj ta med sig olika presenter, drycker och andra traditionella föremål. Denna ritual också har en betydelse och det betyder att från och med denna dag är denna flicka redan tagen och ingen annan pojke får be henne om att gifta sig med henne.

En representant från brudgummen ger en jordbruksobjekt innan familjen acceptera gifta sin dotter Det andra steget gäller för pojkens familj att på nytt fara till flickan familj och på ett mycket synligt sätt bjuda många människor från båda familjer och be om att deras dotter skall gifta sig med deras son. I denna ceremoni måste båda familjer ha en representant som skall föra talan. Pojkens representant brukar vara en respekterad familj medlem och måste kunna rwandiska traditioner och behärska retoriken som används just för ändamålet. Ibland brukar representant för flickans familj komma med mycket utmanande och sådana invändningar som kräver skicklighet och erfarenhet från pojkens representant för att övertyga flickan familj om att det är värt att låta deras flick gifta sig med pojken. Till slut måste flickans familj uttrycka sig för eller mot det tänkt bröllopet. Blivande make klädd i traditionell dräkt presenteras för familjerna

I fall inget hinder, måste ännu pojkens familj ge en present i form av ko eller i form av pengar till brudens familj. Hur stort är denna present varierar utgående från ekonomisk ställning. Meningen med en sådant present är att validera äktenskapsrelation. Det beaktas som ett kärleksband mellan brudparet och deras respektive familjer. Brudens representant har fått presenten och brudens bror måste kolla om presenten är acceptabel Rwandier respekterar denna tradition och i senare skedde, om skilsmässa skulle äga rum, måste flickans familj returnera en del av denna present. För exempel, om presenten var en ko måste flickan familj returnera den eller returnera en del av kossorna som härstammar från den. För flickans familj, denna present symboliserar dotters värde. För pojkens familj det symboliserar ett löfte om att pojkens familj accepterar henne och att hon skall betraktas med respekt. I fall någonting händer och att hon måste återvända till sin ursprungliga familj, hon skulle då återvända och bli väl accepterad av sin egen familj. Samtidigt är denna ceremoni också avsedd att presentera respektive brudparet till respektive familjer och för familjemedlemmar att träffas och känna varandra innan bröllopet skall äga rum. Strax efter att flickans familj har accepterat presenten då är det dags att be flickan att visas sig i publiken och komma och sätta sig bredvid sin blivande man. Hon kommer med andra flickor som eskorterar henne och måste komma med några presenter till både sin blivande man och till sin familj. Dessa presenter kan vara i form av drycker och olika objekt. Dessutom för att visa att hon är mogen att ingå i ett äktenskap och flyta till den andra familjen, måste hon nu servera pojkens familjemedlemmar som är närvarande. Samtidigt får hon också present från sin blivande make och han också serverar flickan familjemedlemmar innan han och sin blivande fru går och sätta sig inför publiken.

Blivande brud kommer och presenteras till publiken och pojkens familj Efter att ha fått och gett presenter till varandra måste det blivande brudparet sitta med varandra. Pojken måste svara på fråga om det är just denna flicka han älskar och han vill gifta sig med.

Blivande make instämmer om att flickan är den rätta Då är alla överens om att bröllopet skall äga rum, måste de bestämma vilken datum det riktigt bröllop skall äga rum. Tredje steg gäller att få bröllopet registrerad hos kommunala myndigheter. Blivande brudparet tillsammans med några av sina närmaste från båda familjer måste gå till äktenskapmyndighet och bevittna om att deras barn skall gifta sig lagligt. Clemence och Jean Luc gifter sig hos magistraten i Borgå

Det fjärde steget gäller att få välsignelse i kyrkan Cathy och Stefan välsignas i kyrkan Efter kyrkan blir det stor kalas för hela byn. Förstås har några fått inbjudan till bröllopet, men man skall räkna med att alla som känner antingen brudparet eller deras familjer kan dyka upp på festen för att dela glädje med brudparet och deras familjer. På festen brukar man äta, dricka och dansa traditionella danser. Festen kan vara till sent på natten. Normalt äger bröllops fest rum i byn hos pojkens familj som även fungerar som vård för gäster. Maten kan vara både afrikansk och västländsk och brukar smaka bra

Under bröllopsfest hålls olika tal från pojkens familj som tackar flickan familj som har fullgjort sitt löfte samtidigt lovar pojkens familj att ta hand om bruden så att hon skall väll trivas i sin nya familj. Flickan sida också utrycker sin tacksamhet för kärleken och för vänskapsförhållanden som har knyttas mellan de två familjer. Gruppen Together as One dansar rwandiska danser Together as One i festens avslutningskede Normalt sköter pojkens familj om bröllops kostnader, pojken ansvarar om boendet (hus) och möbler och flickan tar med sig köksmaterial och andra hushåll relaterade saker.

Ibland kan Bröllopstårta vara imponerande Avslutningsvis kan vi säga att det finns andra ritualer i samband med ett rwandiskt bröllop och dess förberedelse. Dessutom finns det andra ritualer i senare skedde i samband med att få barn och barnet namn givning etc. Rwandier har fört med sig dessa traditioner även i Finland. Rwandiskt bröllop är en mycket fint upplevelse och många Finländare som har deltagit på en sådant brukar vara mycket imponerad. Ni är hjärtliga välkommen att uppleva dessa traditioner tillsammans med oss! Sammanställt av ED Evariste Habiyakare som kommer från Rwanda och som har bott i Finland sedan september 1989. Han brukar delta på många Rwandiska bröllop både i Finland och i andra länder.

2014 lingva poetica ifisk med stöd från svenska kulturfonden