Läroplanen som diskussionsunderlag

Relevanta dokument
Relationell pedagogik och relationell kompetens

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Ansökan till utvecklingsnätverk för gymnasier

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Barn- och fritidsprogrammet Guteskolan Södra

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Samhällsvård till salu!

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Denna stund kommer att behandla..

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Lärarutbildning hp, studenter antagna före h11

Läroplansinspiration. Tammerfors

Tema: Didaktiska undersökningar

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

PEDAGOGENS KOMPETENSER

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Högskolan Kristianstad Kristianstad Tfn Fax

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN

Verksamhetsplan 2013/14

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Klinisk omvårdnad: Hälsobefrämjande och förebyggande vård 7,5 högskolepoäng Clinical Nursing: Health Promotion and Preventive Care, 7.

Värdegrund för äldreomsorgen

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Foto: Johan Eriksson

Organisatoriskt lärande

Läroplan för förskolan

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ledning av kvalitetsarbete i team - värdet av att reflektera tillsammans genom att använda ett självreflektionsinstrument som hjälpmedel

Skolans klubbverksamhet stödjer den grundläggande utbildningen

Utbildningsprogrammet i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik)

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat Liber AB.

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos

Ämnesblock historia 112,5 hp

STUDERANDE, examensinriktad utbildning

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Finlandssvensk utbildningskonferens Hanaholmen Merja Olkinuora Bildningschef Ingå

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

FÖRSKOLEVERKSAMHET (Barn i åldern 1 5 år) 150 Antal barn i enskild förskola FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SKOLBARNSOMSORG Antal barn i fritidshem

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

MOT LÄRARPROFESSIONEN - KOLLEGIALT LÄRANDE

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs!

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Vår verksamhets utveckling

HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Mall 2 för utvecklingssamtal Personalavdelningen

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2015/2016

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor Dnr L 2014/85

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna

Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen

Ross Tensta gymnasium. Gymnasiet med det lokala och globala i fokus

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten. Sara Norlund, handläggare Christina Erenvidh, Regional nätverkare

Att vara skolledare för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

PROGRAMÖVERSIKT FÖR GRUNDUTBILDNING TILL FRITIDSLÄRARE

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Helsingfors universitets urvalsprov våren/sommaren 2016

Kvalitet och lärande i skolan

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Naturskolornas läroplan

Examinatorsutbildning 2013 Introduktionsutbildning. SIQs MODELL

Kollegialitet en modern styrform av Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist

Reviderad Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Naturorienterande ämnen

Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Förtroendets många ansikten ett skolledarperspektiv

Transkript:

Läroplanen som diskussionsunderlag FD Helena Rajakaltio helena.rajakaltio@uta.fi Tammerfors universitet 25.5.15

Utbildningspolitiska förändringar fr.o.m 1990-talet Från välfärdssamhälle till konkurrenssamhälle Individcentrering, utbildningens instrumentalisering, konkurrens mellan individer New Public Management (NPM), kundorienterad administration Resultatstyrning Transnationell standardiserad OECD-driven utbildningspolitik Läroplanen som styrinstrument för utbildningspolitik

Korstryck Välfärdssamhället: stärka grundvärdena; jämlikhet, demokrati, social rättvisa Konkurrenssamhället: marknadsform och prestationsinriktning Det fria bildningsväsendet (delaktighet, självstyrt lärande) Meritokrati, den formella utbildningens press Kundcentrering Förhållande till förändring Konserverande, långsam Reaktiv Förnyande, befrämjande av frihet och utveckling

Managerialism Ledarskapsparadigm från businessvärlden => för att förbättra effektivitet, produktivitet och konkurrensförmåga => värden som styr verksamheten => instrumentalisering av utbildningen Managerialismen betonar professionellt ledarskap, ledarskap oberoende konteksten eller substansen Större organisationer => centralisering av ledarskap, ledarnas starka ställning, maktkoncentrering NPM, strukturell standardisering =< en ökning av administrativa och ekonomiska uppgifter Micromanagement, normerna för effektivitet och standardisering => administrationens teknokratisering Ojämlikheten mellan kommunerna ökar (esim. Nakari & Sjöblom 2009,Räsänen & Trux 2012, Seeck 2008)

Institutioner för fostran utsätts för korstryck Den omnipotenta fostran, idealisering av fostran, dess mål och möjligheter Förväntningar och krav: utbildningen förväntas korrigera samhälleliga oförrätter, svara mot tidens krav, förändra samhället Målen inom den formella utbildningen utsätts för politiska, kulturella och ekonomiska korstryck Det fria bildningsväsendet kompletterar det formella utbilngssystemet

Vilka korstryck utsätts det fria bildningsväsendet för?

Läroplanens centrala ständiga och föränderliga fråga: Vilken (slags) kunskap är värdefull?

Läroplanen är en inte bara ett organisatoriskt instrument för fostran och undervisning utan även ett centrum för intellektuell verksamhet och tankeutbyte: om vad som är viktigt, vilka värden styr undervisning och fostran o.s.v Läroplanen inbegriper politiskt, teologiskt, historiskt, samhälleligt, könsspecifikt, estetiskt, etiskt, globalt, ekologiskt, internationellt innehåll (bl.a. Pinar & al.2004)

Två läroplanstraditioner Den tyska Didaktik (Bildungstheorie) -traditionen (bildningsteoretisk tradition) enhetlig vilja (Volksgeist), nationalstaten (Snellman) Den anglo-amerikanska curriculum -traditionen, baserad på psykologi vetenskaplig generalisering av mänskligt beteende, att förutspå och kontrollera mänskligt beteende (Tyler: Rationale, 1949) I Finland lever dessa traditioner som en cocktail blandning av bådadera (Autio 2006)

Den klassiska bildningsteorin (Bildungstheorie, ca. 1770-1830) Den tyska klassiska bildningsteorin, idealismen kritik mot upplysningsidéens ensidiga atomistiska mänskouppfattning och mot naturvetenskaplig reduktionism (J.W. v. Goethe, J.G. Herder, F. Schiller, R. Steiner) Tingens naturliga komplexitet, mänskan förstås alltid i relation till andra, till världen, mänskan är en del av naturen (Ich und Welt) Helhetsmässig mänskouppfattning: mänskan är en kroppslig, sinnlig, estetisk, moralisk, ansvarsfull och förnuftsmässig varelse

Fostran är ett mångdimensionellt och värdeladdat fenomen, i motsats till det naturvetenskapliga, galileiskt förhållningssättet Bildningsteorierna (Bildungstheorien), innebär en innehållsmässigt omfångsrik bildning för alla (Kant, Herder, Grundtvig, Snellman) Reformpedagogiska rörelsen (1890-1930): den progressiva pedagogiken (John Dewey m.fl.), olika alternativa pedagogiska strömningar (bl.a. Freire, Steiner, Freinet, Rogers), den nordiska folkbildningsidéen från allmoge till folk Motkraft mot det tekniskt-rationella tänkandet i undervisningen Estetiken innebär en kognitiv förmåga, ett instrument för tänkandet, upplevandet för att få en direkt uppfattning av verkligheten, konst- och färdighetsämnenas centrala betydelse

Förutsättningar för läroplansarbete pedagogiskt ledarskap strukturer som befrämjar samverkan och samarbete, t.ex teamarbete, diskussionsarenor, gemensam tid och fortbildning växelverkan, förtroende, delad sakkunnighet gemensam förståelse för var vi står nu, samförstånd om utvecklingslinjerna gemensam vision om institutets/det fria bildningsväsendets framtid ledarskapet stöd för polyfoni, integrering av olika mänskors, gruppers, intressenters verksamhet, nätverksbyggande

Pedagogiskt ledarskap Ledning av institutioner för fostran kräver substansbaserat och kontextbundet ledarskap (ej managerialism) (bl.a. Hargreaves & Shirley 2009) Pedagogist ledarskap är en gemensam kollektiv uppgift som utvecklas i arbetsgemenskapens växelverkan, diskussioner och tolkningar Skapar gemensam förståelse av komplexiteten av den verklighet fostran ingår i Läroplansarbete = utvecklingsarbete = gemensam läroprocess

Pedagogiskt ledarskap påverkas av: Strukturella faktorer; kommunekonomin, utvecklingsstrategier, utbildningspolitiska linjedragningar o.s.v rektorns/ledningens ledarstil, pedagogiska syn och tolkningar av de mekanismer som styr institutionens verksamhet Lärarnas ledarskap, lärarnas tolkning och syn på sin roll och delaktighet i organisationen, syn på de pedagogiska processerna Institutens utmaning: den amebalika arbetsorganisationen (det stora antalet timlärare)

Arbetsgemenskapens byggstenar växelve rkan delaktig het förtroen de vision

Pedagogiskt ledarskap som en kollegial process Stärkandet av en verksamhetskultur som baserar sig på delaktighet och mångprofessionalitet Utvecklandet av verksamhetsformer som befrämjar gemenskap och välbefinnande Befrämja den pedagogiska professionaliteten Lärarnas fortbildning som en del av institutens utvecklingsverksamhet