Sociala Ekonomiska Ekologiska och miljömässiga

Sociala Ekonomiska Ekologiska och miljömässiga 123

I detta avsnitt beskrivs planförslagets sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser i tre olika delavsnitt. De miljömässiga konsekvenserna beskrivs inom ramen för en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap 11-18 och 22 Miljöbalken. MKB:n har upprättats av Ramböll Sverige AB på uppdrag av stadsbyggnadskontoret i Kristianstad. NOLLALTERNATIVET I miljökonsekvensbeskrivningen, i avsnittet om sociala konsekvenser och delvis även i avsnittet om kommunala utbyggnadskostnader jämförs planförslagets konsekvenser med ett nollalternativ. et är ett slags framskrivning av nuläget och liksom planförslaget behöver det vara väl definierat för att skillnaderna mellan dem båda tydligt ska framgå. I det nollalternativ som beskrivs här ingår alla redan planlagda ej utbyggda byggrätter och alla redan beslutade kommunala utbyggnader och investeringar. Pågående kontinuerliga förbättringar och underhåll av befintliga miljöer förutsätts fortsätta i samma takt som idag. Sammanfattning av nollalternativets innebörd Endast redan detaljplanelagda tomter och områden för bostäder, handel, kontor och industri byggs ut. Det innebär sammantaget ca 1900 bostäder och ca 80 ha verksamhetsyta. Nya bilvägar tillkommer endast som ingående delar när redan planlagda områden byggs ut. Den del av Kristianstadslänken som planeras från sjukhuset via centrum till Högskolan genomförs. Resecentrum flyttas till järnvägsstationen. I övrigt sker inga stora förändringar när det gäller busstrafikens turtäthet eller linjesträckningar. Gång- och cykelvägnätet byggs successivt ut enligt prioriteringsordning i Säkrare cykelvägar 2005. Successiva åtgärder görs också för att på andra sätt öka trafiksäkerheten. Ny grönstruktur tillkommer endast som ingående delar när redan planlagda områden byggs ut. Ett undantag är Naturrum med gcbro som redan är beslutade att byggas. I samband med underhåll av befintlig kommunal parkmark sker också en viss utveckling och förnyelse. Successiva satsningar görs på den offentliga miljön när det gäller tillgänglighet för funktionshindrade och trygghet. Det pågående arbetet med att permanent skydda staden genom att ersätta och komplettera de gamla invallningarna och pumpstationerna slutförs. Planerade fördröjningsytor för dagvatten anläggs. Planerade förändringar av stadens vattentäkter genomförs. 124 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS KONSEKVENSER

Planlagda ej utbyggda byggrätter och redan beslutade utbyggnader av gång- och cykelvägar FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 125

Sociala konsekvenser De sociala faktorer som beskrivs i detta avsnitt har valts ut för att de på olika sätt påverkas av översiktsplanens förslag till utveckling av bebyggelse, kommunikationer och grönstruktur. Beskrivningen relaterar till folkhälsopolitikens elva målområden som antogs av riksdagen 2003 och 2008 (En förnyad folkhälsopolitik). Samtliga faktorer kan också inordnas under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Folkhälsomål Bedömda faktorer 0-alternativ 1. Delaktighet och inflytande Tillgänglighet och orienterbarhet + ++ 2. Ekonomisk och sociala förutsättningar Tillgång till offentliga mötesplatser + ++ Klara vardagen utan bil + ++ Trygghet i den offentliga miljön + ++ Balanserat bostadsutbud + ++ 5. Miljöer och produkter Tillgång till rekreation 0 ++ 9. Fysisk aktivitet Stödjande miljöer för fysisk aktivitet Trafiksäkerhet + ++ Trafikbuller - -- Luftföroreningar - -- Sammanfattande tabell + ++ Av de elva folkhälsomålen har följande bedömts som relevanta: Mål 1, Delaktighet och inflytande i samhället Mål 2, Ekonomisk och sociala förutsättningar Mål 5, Miljöer och produkter Mål 9, Fysisk aktivitet För samtliga faktorer görs en beskrivning av både planförslagets och 0-alternativets konsekvenser. För en utförlig beskrivning av 0-alternativets innebörd, se inledningen till avsnittet Konsekvenser. När sociala konsekvenser och konsekvenser för folkhälsan beskrivs är det intressant att bedöma hur befolkningen som helhet påverkas, men också hur sådana grupper påverkas som redan har en dålig hälsa eller livssituation eller på olika sätt ligger i riskzonen för att få det. Inom folkhälsoarbetet kallas dessa för prioriterade grupper. Ett viktigt syfte är att se till att skillnaderna i ohälsa inte förvärras. Prioriterade grupper som uppmärksammas särskilt i denna konsekvensbeskrivning är barn, äldre, invandrare, kroniskt sjuka, funktionshindrade och socioekonomiskt svaga. Dessutom har kommentarer gjorts där viktiga skillnader finns mellan könen. SAMMANFATTNING Sammanfattningsvis skapar planförslaget bättre förutsättningar för en god folkhälsoutveckling än 0-alternativet, se tabellsammanställning. I tabellens kolumn för 0-alternativet betyder ett plustecken att det sker en förbättring och ett minustecken att det sker försämring i förhållande till dagsläget. För resonemang kring hur stor förändringen blir hänvisas till textavsnitten. I tabellens kolumn för planförslaget betyder två plustecken att det 126 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS KONSEKVENSER

sker en förbättring och två minustecken att det sker en försämring i förhållande till 0-alternativet. För resonemang kring hur stor förändringen blir hänvisas till textavsnitten. 0-alternativet ger överlag en svag men ändå positiv utveckling. Undantag är trafikbuller och luftföroreningar där en fortsatt trafikökning troligen ger en negativ utveckling. Ett undantag är också tillgången till större sammanhängande grönstruktur för rekreation som blir oförändrad. I planförslaget förstärks 0-alternativets utvecklingsriktningar. Mer ny bebyggelse och större satsningar på gång- och cykelvägar, grönstruktur, centrummiljö m m ökar möjligheterna att förbättra och komplettera staden på olika sätt. Samtidigt blir trafikökningen större vilket ger totalt sett mer bullerstörningar och luftföroreningar. Hur påverkar planförslaget kommunens mål om ökad integration och minskad negativ segregation? Charlottesborg, Gamlegården och Österäng är stadsdelar med en hög andel utlandsfödda i förhållande till övriga staden. Utvecklingen av stadsmiljön är en del i ett större arbete för att motverka problem med negativ segregation och dålig integration. et innebär tre positiva konsekvenser - Det tidigare deponiområdet på Härlöv utvecklas till rekreationsområde och aktivitetspark och kan förhoppningsvis attrahera besökare både från det invandrartäta Charlottesborg, från Odal och centrum och från övriga staden. Positiva effekter kan bli ökad integration och ökad attraktivitet till Charlottesborg som idag har stor brist på bostadsnära rekreationsmöjligheter. - Ambitionerna i arbetsmaterialet till Parkplan för Kristianstads tätort innebär förbättringar av Charlottesborgs stadsdelspark som bland annat har för hög bullernivå. (Viktiga förbättringar skulle också kunna göras inom stadsdelens bostadsgårdar, men detta är en fråga för områdets bostadsrättsförening). - Föreslagna utbyggnader med villor och radhus vid Gamlegården kan skapa en befolkningsmässigt bättre balans i den norra delen av Näsby. FOLKHÄLSOMÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Tillgänglighet och orienterbarhet Funktionshindrade och äldre är grupper som ofta har särskilda behov när det gäller framkomlighet och orienterbarhet i stadsmiljön. Samtidigt är en utformning som tillgodoser behoven hos dessa grupper också en utformning som gör det mera bekvämt och säkert i vardagen för alla. Barnvagnar kommer t.ex. fram lättare och olycksrisken vid trappsteg och kanter minskar. 0-alternativ Successiva satsningar görs för ökad tillgänglighet inom den offentliga miljön. Successiva satsningar görs på den offentliga miljön. et innebär också ett relativt stort tillskott av ny bebyggelse och utveckling av centrummiljön. Dessa byggnader och miljöer blir generellt mer tillgängliga än befintliga eftersom nya byggnader och anläggningar måste uppfylla gällande lagstiftning. Andelen byggnader och utomhusmiljöer i staden som uppfyller kraven på tillgänglighet blir därför större än i 0-alternativet. Tillgång till offentliga mötesplatser Offentliga mötesplatser behöver finnas där människor från alla åldrar och befolkningsgrupper kan mötas spontant och på jämlika villkor. Detta är viktigt inte minst för att minska ensamhet och utanförskap och för att motverka fördomar och främlingsfientlighet. Inom stadsdelarna kan de allmänt tillgängliga parkytorna fylla sådana funktioner liksom stadsdelscentrum eller liknande. Vissa platser i staden har ett sådant innehåll och lokalisering att de attraherar människor från hela staden och även utifrån. Det gäller t.ex. Tivoliparken och torgen och gågatorna i centrum. Dessa har en särskilt viktig roll för kulturliv, integration och demokrati. Hur lockande stadsmiljön är för promenad- och cykel har också stor betydelse för att underlätta spontana sociala kontakter. 0-alternativ Ny grönstruktur tillkommer endast som ingående delar när redan FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 127

planlagda områden byggs ut. I samband med underhåll av befintlig kommunal parkmark sker också viss utveckling och förnyelse. Mindre satsningar görs på centrummiljön. Befintliga och nya bostadsområden utvecklas med stadsdelsparker och områdeslekplatser inom 500 m från bostaden enligt kvalitetsmål i arbetsmaterialet till Parkplan för Kristianstads tätort. Budgeterade medel för förnyelse och utveckling förutsätts vara större än i 0-alternativet. Det tidigare deponiområdet på Härlöv utvecklas till rekreationsområde och aktivitetspark och kan förhoppningsvis attrahera besökare både från det invandrartäta Charlottesborg, från Odal och centrum och från övriga staden. Centrummiljön och Årummet utvecklas med nya och förbättrade mötesplatser. FOLKHÄLSOMÅL 2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR Klara vardagen utan bil Denna fråga berör sammantaget en mycket stor del av befolkningen. Dels finns de som inte får köra bil, t.ex. barn, ungdomar, många äldre och personer med vissa funktionshinder. Dels finns alla dem som inte har råd att äga bil. Det gäller exempelvis många studerande, arbetslösa eller ensamstående med lågavlönade yrken. Slutligen finns alla familjer som delar på en bil. Här visar studier att mannen oftare än kvinnan har tillgång till bilen för arbetspendling. Kvinnan arbetspendlar då med cykel eller kollektivtrafik och uträttar samtidigt vardagsärenden som matinköp och att hämta eller lämna barn på dagis. Inom gruppen äldre och personer med funktionshinder finns många som inte kan cykla och som också har svårt att gå. En dagligvarubutik inom nära gångavstånd från bostaden kan vara avgörande för om dessa personer själv kan komma ut och göra sina inköp. 1. Tillgänglighet till stadsbuss? Till resonemangen under denna punkt hör kartbilden Tillgänglighet till stadsbuss. Med gångavstånd till stadsbuss avses här 400 m fågelvägen till stadsbusslinje eller hållplats för regionbuss med minst halvtimmestrafik. Eventuella tillkommande linjesträckningar som en framtida utveckling av Kristianstadslänken kan innebära finns inte med i analysen. 0-alternativ Stadsdelar som idag saknar gångavstånd till stadsbuss framgår av kartbilden. Tydliga brister finns i Hammar och den västra delen av handelsområdet Härlöv. Bostäder: Sammantaget innebär planförslaget att andelen bostäder i staden som ligger inom gångavstånd till stadsbuss blir större än i 0-alternativet. En stor del av den nya bostadsbebyggelsen ligger inom stadsbusstråken och de nya linjedragningarna innebär också att en del befintlig bostadsbebyggelse som tidigare inte haft gångavstånd till stadsbuss nu får det. Dock tillkommer i planförslaget också ytor för bostäder som ligger utanför gångavstånd till stadsbuss. Hammar är i planförslaget fortfarande en stadsdel som till stor del ligger utanför gångavstånd till stadsbuss. Även det nya bostadsområdet norr om Snälltågsvägen ligger till större delen utanför stadsbusstråk. Verksamheter: När det gäller verksamhetsyta blir resultatet annorlunda. Stora delar av de ytor som tillkommer ligger utanför stadsbusstråken och andelen verksamhetsyta som ligger inom gångavstånd till stadsbuss blir därför lägre i planförslaget än i 0-alternativet. Den nya linjedragningen över väg 21 innebär visserligen att stadsbussen når längre västerut på Härlöv, men betydande delar kommer att ligga utanför stadsbusstråk. Delar av området täcks dock upp av regionbuss med glesare turtäthet, vilket får anses tillräckligt för att tillgodose behovet för arbetspendling men inte för besökande kunder till områdets handel. Det befintliga Ängamöllan ligger med den föreslagna linjedragningen över väg 21 utanför stadsbusstråk och det gör 128 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS KONSEKVENSER

även de nya angränsande verksamhetsytorna i söder och öster. Den södra delen av nya Ängamöllan har dock relativt nära till regionbusshållplatsen vid Vä trafikplats vilket kan fungera för arbetspendling. 2. Tillgänglighet till dagligvaror? Till resonemangen under denna punkt hör kartbilden Utbud av dagligvaror. Med bekvämt cykelavstånd avses här 1,5 km fågelvägen, vilket är ett antagande om vad medelpersonen i befolkningen upplever som bekvämt. 0-alternativ Utbudet av större dagligvarubutiker förutsätts finnas kvar som idag, se kartbilden. Hammar/Hammarslund/Viby och Åsumtorp/Norra Åsum ligger utanför bekvämt cykelavstånd. Det finns dock lokala närbutiker i Hammar och Norra Åsum med ett begränsat utbud. Både Härlöv och Hammar kan enligt planförslaget vara aktuella för etablering av en ny stor dagligvarubutik. Ur tillgänglighetssynpunkt är en etablering i Hammar bättre, dels för att området Hammar/ Hammarslund/Viby saknar en större butik idag, dels för att ett stort antal bostäder planeras byggas ut i området. För Härlöv/Öllsjö/Vä blir det positiva tillskottet av en etablering på Härlöv inte lika stort eftersom dagligvarubutiker redan finns på Vilan och vid Vä centrum. Det är svårt att bedöma vilken effekt nya etableringar får på det totala utbudet av dagligvarubutiker. Risk finns att ökad konkurrens minskar utbudet i andra stadsdelar, även om planförslagets stora bostadsutbyggnader ger ett totalt sett ökat kundunderlag. 3. Cykelavstånd Till resonemangen under denna punkt hör kartbilden Cykelavstånd. Med zonerna 10, 20 och 30 min avstånd till centrum avses en hastighet på cykel som motsvarar 1,8 km på 10 minuter. Detta har antagits vara en medelhastighet för befolkningen. Avståndet till centrum är särskilt intressant att mäta eftersom en stor del av stadens serviceutbud finns här. För arbetspendling eller fritidsresor är resecentrum och tågstationen en viktig målpunkt. Bra cykelavstånd till centrum antas vara 10 min. Rimligt cykelavstånd antas vara maximalt 20 min. Även detta är antaganden om vad medelpersonen i befolkningen upplever som bra och rimligt. 0-alternativ Cykelavstånd från olika delar av staden till centrum framgår av kartbilden. Av den redan planlagda marken för bostäder finns ungefär hälften av bostäderna (ca 900 lgh) inom zonen 10 min cykelväg från centrum. et innebär att ytterligare ca 900 lägenheter tillkommer inom zonen 10 min cykelväg från centrum. Det är ungefär 25 % av planförslagets totalt ca 3700 nya bostäder. Ungefär 70 % av planförslagets nya bostäder ligger inom zonen 20 min cykelväg (rimligt cykelavstånd) från centrum. Det innebär i sin tur att 30 % av planförslagets nya bostäder ligger så långt ifrån centrum att flertalet boende tycker att det är för långt för att cykla. ets nya områden för handel i Hammar och på Härlöv ligger inom rimliga cykelavstånd från centrum och även inom rimligt avstånd från delar av stadens bostadsbebyggelse. Ett nytt verksamhetsområde vid Mosslunda kommer att ligga mycket långt ifrån stadens bostadsbebyggelse. Trygghet i den offentliga miljön Upplevelse av trygghet har stor betydelse för hur människor använder den offentliga miljön. Grupper som påverkas särskilt negativt av en otrygg miljö är barn, kvinnor, äldre och funktionshindrade. 0-alternativ Successiva satsningar görs på den offentliga miljön för att öka tryggheten. Det kan handla om bättre belysning eller att skapa siktlinjer. Successiva satsningar görs på den offentliga miljön för att öka tryggheten. Förtätning med bostäder i stadens centrala delar kan generellt ge ett bättre befolkat och därmed också tryggare stadsrum, särskilt kvällstid. FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 129

Balanserat bostadsutbud Med ett balanserat bostadsutbud avses ett utbud som kan tillgodose människors olika behov när det gäller bostadens kostnad, storlek, tillgänglighet, läge m.m. Ett behov av billiga bostäder finns hos alla inkomstsvaga grupper. Särskilda tillgänglighetskrav finns hos äldre och funktionshindrade. Helst ska möjlighet finnas att bo kvar i sin stadsdel genom livets olika skeden. Detta är särskilt angeläget för gruppen äldre som kan tvingas byta bostad av praktiska skäl men som vill stanna i en miljö som känns trygg och där ett socialt nätverk finns. Det kan också finnas skäl att komplettera bostadsutbudet i en stadsdel för att motverka negativ segregation. Staden som helhet har i dagsläget brist på hyresrätter i alla storlekar och det råder också brist på billiga hyresrätter. Orsaken är främst höga produktionskostnader och avsaknad av subventioner. För att upprätthålla en god rörlighet på bostadsmarknaden bör minst 2% av hyresrättsbeståndet bestå av outhyrda lägenheter. En uppskattning är att ungefär en årsproduktion av hyresrätter för tillfället saknas för att uppnå detta mål. 0-alternativ En allmän målsättning finns om att skapa ett blandat bostadsutbud inom staden och stadsdelarna och att komplettera med de bostadstyper som behövs för en bättre balans. Möjligheterna att åstadkomma förändringar är dock små eftersom utbyggnaden av nya bostäder blir mycket begränsad. En allmän målsättning finns om att skapa ett blandat bostadsutbud inom staden och stadsdelarna och att komplettera med sådana bostadstyper som behövs för en bättre balans. Med det relativt stora tillskott av nya bostäder som planförslaget innebär skapas också möjligheter att åstadkomma förändringar. Konkreta åtgärder för att skapa bättre balans i stadsdelar är nya villor och radhus vid Gamlegården som kan motverka problem med negativ segregation och nya lägenheter vid Vä centrum som kan vara särskilt lämpliga för äldre. De bostäder som byggs blir (med rådande kostnadsläge) förhållandevis dyra, men är ändå viktiga tillskott eftersom nya dyrare bostäder skapa flyttkedjor som frigör billigare bostäder. Beroende på hur produktionskostnaderna utvecklas kan det också bli möjligt att bygga billigare i framtiden. Det relativt stora tillskottet av nya bostäder innebär att andelen bostäder med god tillgänglighet för funktionshindrade och äldre ökar. FOLKHÄLSOMÅL 5 MILJÖER OCH PRODUKTER Tillgång till rekreation Det är vetenskapligt belagt att upplevelse av grönska och natur har en rad positiva hälsoeffekter som ökat mentalt välbefinnande, minskad stress och stärkt immunförsvar. Bäst effekt har vistelse i större parkoch naturområden. 0-alternativ Tillgången till rekreation förutsätts vara ungefär som idag, se avsnittet Grönstruktur med en analys av olika stadsdelars tillgång till större sammanhängande grönstruktur för rekreation. Föreslagna åtgärder ger förbättrad tillgång till större sammanhängande grönstruktur för de utpekade bristområdena Hedentorp, Helgedal och Åsumtorp. Det föreslagna bostadsområdet mellan Norra Åsum och Åsumtorp ger ytterligare möjligheter att utveckla strukturen. För bristområdet Hammar kan framför allt satsningar i anslutning till det föreslagna bostadsområdet i norr innebära en förbättrad grönstruktur. Tillgången för Möllebacken blir relativt oförändrad. Anläggandet av rekreationsområde och aktivitetspark på gamla Härlövsdeponin innebär att Charlottesborg och Odal får nära till ett nytt stort rekreationsområde. Trafikbarriärerna på Vilan utgör dock en begränsning. En utbyggnad av Åsums fure med föreslagna verksamhetsytor och en ny väg, A3-leden, innebär att Åsums fures attraktivitet för rekreation minskar. Vid en utbyggnad av en förbifart vid Hedentorp kan bullerstörningar befaras uppstå vid rekreationsområdet Ekenabben 130 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS KONSEKVENSER

som idag ligger bullerskyddat. Exploatering av delar av Näsby fält innebär att ytor som idag nyttjas för rekreation tas i anspråk. Stadsdelen Näsby kommer ändå att ha god tillgång till rekreation eftersom stora ytor mellan bebyggelsen enligt förslaget lämnas obebyggda och bibehålls som naturmark. Trafiksäkerhet Ett väl utbyggt och trafiksäkert gång- och cykelvägnät är angeläget för alla samhällsgrupper. Särskilda behov finns hos barn, äldre och funktionshindrade. 0-alternativ Gång- och cykelvägnätet byggs successivt ut enligt prioriteringsordning i Säkrare cykelvägar 2005. Successiva åtgärder görs också för att på andra sätt öka trafiksäkerheten. Åtgärdernas positiva effekt dämpas till en del av den allmänna trafikökningen men slutresultatet blir ändå en totalt sett ökad trafiksäkerhet. Gång- och cykelvägnätet byggs ut enligt planförslaget. Budgeterade medel för utbyggnader förutsätts vara större än i 0-alternativet. Många utbyggnader tillkommer också i samband med exploateringar. Liksom i 0-alternativet görs även andra åtgärder för att öka trafiksäkerheten. Ett antal nya förbifarter kan förväntas minska genomfartstrafiken och därmed ha en trafiksäkerhetshöjande effekt utmed den gamla vägsträckningen: Förbifart Hedentorp som avlastar Åsumsvägen, Allégatan och Långebrogatan. Vilanleden som avlastar Långebrogatan. Vilanleden bildar dock en ny trafikbarriär mot det nya rekreationsområdet norr om Vilan. Hammarshusleden som avlastar Blekingevägen. Åtgärdernas positiva effekt dämpas till en del av den allmänna trafikökningen tillsammans med den ökning som planförslagets utbyggnadsområden genererar, men slutresultatet blir ändå en totalt sett ökad trafiksäkerhet i förhållande till 0-altenativet. Trafikbuller Trafikbuller är den största källan till störningar i människors närmiljö. En uppskattning från Boverket är att minst 1,6 miljoner människor i Sverige utsätts för en ljudnivå över 55 dba vid sin bostad. Negativa effekter är bland annat stress, minskad koncentrationsförmåga och störningar i vila och sömn. Senare års forskningsresultat visar också att höga bullernivåer från vägtrafik kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. En översiktlig bullerutredning för det kommunala huvudvägnätet inom Kristianstads tätort gjordes 2001, se kartbilden Betydande risker och störningar i avsnittet Hälsa och risker. 0-alternativ Trafikökningen på befintligt vägnät blir mindre än i planförslaget. Bullerökningarna utmed befintligt vägnät kan därför också förväntas bli mindre. Sannolikt kommer en utveckling mot tystare vägbanor och tystare däck och motorer att dämpa den negativa effekten. Den allmänna trafikökningen tillsammans med den trafikökning som planförslagets utbyggnadsområden genererar kan väntas ge ökade bullerproblem för befintlig bebyggelse. Sannolikt kommer en utveckling mot tystare vägbanor och tystare däck och motorer att dämpa den negativa effekten. ets bostadsbebyggelse förutsätts anpassas för att klara gällande bullerriktvärden. Lokalt kan ett antal nya förbifarter förväntas minska genomfartstrafiken och därmed ha en bullerreducerande effekt: Förbifart Hedentorp som avlastar Åsumsvägen, Allégatan och Långebrogatan. Vilanleden som avlastar Långebrogatan. Hammarshusleden som avlastar Blekingevägen. Luftföroreningar Luftföroreningar kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och luftvägsbesvär. Störst negativa effekter har partiklar och marknära ozon. De som redan har en dålig hälsa i form av luftvägs- eller hjärtoch kärlsjukdom drabbas värre än andra. Även barn är mera utsatta. FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 131

I Kristianstad finns lokalt höga halter av partiklar i luften. På sträckor längs Västra Boulevarden och även på Långebrogatan öster om Helge å innebär ökade trafikmängder en risk för att miljökvalitetsnormen för partiklar överskrids. Halterna av övriga luftföroreningar ligger under befintliga hälsoriktvärden. 0-alternativ En viss allmän trafikökning förväntas ske. På sträckor längs Västra Boulevarden och på Långebrogatan öster om Helge å finns en risk för att miljökvalitetsnormen för partiklar överskrids. Den allmänna trafikökningen tillsammans med den ökning som planförslagets utbyggnadsområden genererar kan väntas ge högre halter av luftföroreningar än 0-alternativet. På sträckor längs Västra Boulevarden och på Långebrogatan öster om Helge å finns en risk för att miljökvalitetsnormen för partiklar överskrids. För en bedömning av hur lokaliseringen av nya bostäder, arbetsplatser och nytt utbud av handel och service underlättar att gå och cykla, se punkten Klara vardagen utan bil. Tillgången till bekväma och trygga gång- och cykelvägar förbättras genom att gång- och cykelvägnätet byggs ut enligt planförslaget. Budgeterade medel för utbyggnader förutsätts vara större än i 0-alternativet. Många utbyggnader tillkommer också i samband med exploateringar. Förbättrade rekreationsmöjligheter nära bostaden kan locka fler till promenader och annan motion, se punkten Tillgång till rekreation. FOLKHÄLSOMÅL 9 FYSISK AKTIVITET Stödjande miljöer för fysisk aktivitet För lite fysisk aktivitet är ett av de största hoten mot folkhälsan. Att gå eller cykla mer i vardagen till arbete, skola, service och fritidssysselsättningar kan räcka för att en person ska uppnå rekommendationen om 30-60 minuter om dagen av minst måttligt intensiv fysisk aktivitet. För att göra det enkelt att gå eller cykla istället för att ta bilen är det viktigt att miljöerna känns trevliga och säkra och att målpunkterna finns inom rimliga avstånd. Attraktiva miljöer för promenad och jogging nära bostaden har också visat sig ha stor betydelse för hur mycket tid de boende ägnar åt motion på fritiden. 0-alternativ Gång- och cykelvägnätet byggs successivt ut enligt prioriteringsordning i Säkrare cykelvägar 2005. Tillgången till grönska för promenad och motion fortsätter att vara ungefär som idag, se avsnittet Grönstruktur med en analys av olika stadsdelars tillgång till större sammanhängande grönstruktur för rekreation. 132 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS KONSEKVENSER

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 133

134 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS KONSEKVENSER

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 135

Ekonomiska konsekvenser KOMMUNALA UTBYGGNADSKOSTNADER De kostnader som valts ut och redovisas här beskriver större utbyggnadskostnader som planförslaget kan väntas medföra. Kostnader som alltid belastar enbart exploatören, t.ex. för grundläggningsåtgärder eller arkeologiska utredningar, tas inte upp. Särskilda kommentarer görs till i vilken mån kostnaderna är skattefinansierade eller exploateringsfinansierade. Jämförelser görs mot 0-alternativet där det är relevant. Kostnader för avlopp och vatten Med undantag av de övergripande åtgärder som planeras för att förstärka avloppsnätet Hammar-Viby-Rinkaby-Åhus-Furuboda (och som behöver ske oavsett utvecklingen i västra Kristianstad) förutsätts alla utbyggnader kunna finansieras via exploatering eller avgifter. Avlopp Kapacitetsbrist finns i dagsläget inom stora delar av stadens avloppsnät, undantag är de centrala och norra delarna av staden där marginal bedöms finnas för att klara planerade utbyggnader. För nätet Hammar-Viby-Rinkaby-Åhus-Furuboda behövs sannolikt stora och kostsamma åtgärder inom de närmaste åren. Här handlar det inte bara om att klara utbyggnader i västra Kristianstad utan också utvecklingen av Åhus och utbyggnaden av kommunalt avlopp inom kustområdet. Även västerut inom nätområdet Hedentorp-Åsum och Öllsjö-Vä-Nöbbelöv kommer investeringar att behöva göras. Med undantag av de övergripande åtgärder som planeras för att förstärka nätet Hammar-Viby-Rinkaby-Åhus-Furuboda (och som behöver ske oavsett utvecklingen i västra Kristianstad) förutsätts alla utbyggnader kunna finansieras via exploatering eller avgifter. Vatten Bedömningen är att planerade utbyggnadsområden i princip kan försörjas med befintligt vattennät, i några fall behövs åtgärder för tryckökning. Utbyggnader förutsätts kunna finansieras via exploatering eller avgifter. Utredning pågår för att hitta en ny vattentäkt utanför Kristianstad som kan ersätta de borror som ligger centralt och utsatt i staden. Denna investering planeras genomföras oberoende av planförslagets utbyggnadsområden. 136 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS KONSEKVENSER

Kostnader för skola Utan planerade utbyggnader kan behovet troligen klaras med befintliga lokaler. et innebär att stora skattefinansierade investeringar behöver göras i nya skolor och förskolor. Som exempel kostar en F9-skola med ca 550 elever ungefär 130-140 Mkr. En förskola med 4 avdelningar kostar ungefär 70 Mkr. Möjligheter finns dock att anpassa bostadsutbyggnaderna i ett område så att behovet av skolutbyggnad kan undvikas eller skjutas upp. Norra Åsum och Vä/Öllsjö är stadsdelar där man, om man väljer en försiktig utbyggnadstakt, troligen kan undvika investeringar. Likaså kan det vara ekonomiskt att göra en stor och snabb utbyggnad i andra områden för att skapa ett underlag till en ny skola. Hammar/ Hammarslund/Viby och Näsby är exempel på sådana områden. Kostnader för vägar Kristianstad har länge kunnat utvecklas med befintligt huvudvägnät som grund med resultatet att många sträckor idag är hårt belastade med trängsel, bullerstörningar och ökad olycksrisk som följd. Där väginvesteringar görs för att kunna bygga ut nya verksamheter och bostäder kan kostnaderna täckas av exploateringen. Utbyggnaderna i Hammar är ett sådant exempel, delvis även Härlöv. I andra fall syftar investeringen främst till att åtgärda befintliga problem i staden och får då helt eller delvis bekostas via skattemedel. Exempel på detta är planförslagets förbifart vid Hedentorp, A3-leden, den nya vägen över bangårdsområdet och många av åtgärderna inom Härlöv och Vilan. Till denna kategori räknas också alla de spridda åtgärder i stadens gatunät som kommer att behövas för att hantera den allmänna trafikökning som planförslaget kan väntas innebära. FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 137

ATTRAKTIVT FÖR BOENDE? Detta avsnitt syftar till att belysa i vilken mån planförslagets nya bostadsområden bidrar till kommunens målsättning om attraktivt boende. Diskussionen har avgränsats till vad områdenas lägen i staden innebär för attraktiviteten. Det handlar då främst om hur nära olika typer av utbud finns. Aspekter som inte diskuteras, men som är minst lika viktiga för attraktiviteten, är utbudets innehåll och kvalitet. En bra skola kan vara avgörande för barnfamiljens val, ett intressant kulturutbud för en person med sådana intressen osv. Detaljutformningen av ett bostadsområde när det gäller bebyggelse och utemiljöer är också en viktig möjlighet att ge området särskilda kvaliteter. Hur attraktiva är planförslagets bostadsområden? För att åskådliggöra olika kvaliteter som de nya bostadsområdena har (och saknar) har en kartbild med attraktivitetspoäng ställts samman där ett urval av de mest efterfrågade boendekvaliteterna ingår. Se kartbilden Attraktivitetspoäng för bostäder med tillhörande läsanvisning. De kvaliteter som bedömts är närhet till centrum, om läget är lugnt och naturskönt, om det ligger vid vatten, har närhet till kollektivtrafik och närhet till dagligvarubutik. Observera att antalet poäng inte enkelt kan summeras för att avgöra om ett område är bättre eller sämre än något annat. Områdena kan vara bra på olika sätt och människor efterfrågar olika kvaliteter beroende på smak och livssituation. Det finns också andra aspekter som inte åskådliggörs på kartan. Bland dessa kan nämnas närhet till skola och förskola, bostadsnära rekreationsmöjligheter och vilken status området har. Attraktivitetspoäng för nya bostadsområden Närhet till centrum, röda punkter 1p = inom ca 20 min cykelavstånd till centrum (3,6 km) 2p = inom ca 10 min cykelavstånd till centrum (1,8 km) 3p = centralt läge Jämför även med kartbilden Cykelavstånd med tillhörande resonemang i avsnittet Sociala konsekvenser. Lugnt och naturskönt, bruna punkter 1p = Lugnt läge 2p = Lugnt och naturskönt läge 3p = Mycket lugnt och naturskönt läge Dagligvaror, blålila punkter 1p = Närbutik inom 5 min cykelväg (ca 900 m) eller en större dagligvarubutik inom 8 min cykelväg (ca 1,5 km). 2p = Större dagligvarubutik inom 5 min cykelväg. 3p finns inte i denna kategori Det utbud av dagligvarubutiker som finns idag förutsätts finnas kvar, se även kartbilden Utbud av dagligvaror med tillhörande resonemang i avsnittet Sociala konsekvenser. Både Härlöv och Hammar kan enligt planförslaget vara aktuella för etablering av en ny stor dagligvarubutik. Poäng tillkommer i så fall för närliggande bostadsområden. Tillgång till kollektivtrafik, orange punkter 1p = busslinje inom 400m, turtäthet minst var 30:e minut vid högtrafik. 2p = busslinje inom 400m, turtäthet minst var 10:e minut vid högtrafik 3p = Resecentrum inom 5 min cykelväg (ca 900 m) Med gångavstånd till stadsbuss avses här 400 m fågelvägen till stadsbusslinje eller hållplats för regionbuss med minst halvtimmestrafik. Förutsättningarna är dagens turtäthet, men med planförslagets förändrade linjesträckningar. Eventuella tillkommande linjesträckningar eller ökad turtäthet som en framtida utveckling av Kristianstadslänken kan innebära finns inte med i bedömningen. Se även kartbilden Tillgänglighet till stadsbuss med tillhörande resonemang i avsnittet Sociala konsekvenser. Vattennära läge, turkos punkter Vattennära lägen har stor efterfrågan. De lägen för bostadsbebyggelse som pekas ut vid Helge å har fått tre turkos punkter. 138 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS KONSEKVENSER

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 139

ATTRAKTIVT FÖR FÖRETAG? Detta avsnitt syftar till att belysa hur planförslagets nya verksamhetsområden bidrar till kommunens målsättning om att vara attraktivt för företag. Liksom när det gäller attraktivitet för boende påverkas attraktiviteten för företag av en mängd olika förutsättningar. Sett ur ett regionalt perspektiv erbjuds stadens företag vissa grundförutsättningar i form av väg- och järnvägsförbindelser, kollektivtrafik och tillgång till flyg. Dessa är avgörande både för hur godstransporter, tjänsteresor och arbetspendling kan fungera. För att kunna attrahera kompetent arbetskraft är det viktigt att staden som helhet upplevs som attraktiv att besöka och att bosätta sig i. Vilket bemötande nya företag får är ytterligare ett sätt att påverka attraktiviteten. Hur attraktiva är planförslagets verksamhetsområden? I nedanstående tabeller redovisas planförslagets nya områden för dels halvextern handel, dels industri/småindustri/hantverk. Det är för dessa företagskategorier som planförslaget pekar ut nya stora verksamhetsytor. Utbyggnader av centrumhandel och kontor förutsätts ske som förtätningar eller omvandling inom befintlig bebyggelsemiljö. För alla kategorierna bedöms ytorna vara tillräckligt stora för att möta tänkbara behov fram till 2025. I tabellsammanställningarna har sådana faktorer valts ut som bedömts vara viktiga för respektive kategori av företag. Kommentarer görs till hur attraktiva områdena är i olika avseenden. Nya områden för halvextern handel De västra delarna av Härlöv och ett större område norr om Snälltågsvägen ligger utanför stadsbusstråk, i övrigt bedöms de nya områdena som attraktiva för handel. 140 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS KONSEKVENSER

Nya områden för industri, småindustri och hantverk Ängamöllan Slättäng Härlöv och Öllsjö norr om Snälltågsvägen Åsums fure Mosslunda Nära övergripande vägnät? ja Ja ja Ja, om A3- leden byggs. Ja, vid ny trafikplats Bra skyltläge? ja ja ja Ja, om A3- leden byggs. Annars inte. ja Gångavstånd (400 m) till stadsbuss eller regionbuss? nej Uppnås inte efter ändrad linjesträckning Delvis Ja, med förlängd linje. Osäkert Inom cykelavstånd räknat från centrum? 20-30 min 10-20 min 10-20 min 30 min nej När det gäller kollektivtrafik till områden för industri och liknande verksamheter är möjligheten till arbetspendling viktigast medan kunders behov av att kunna nå området med buss kan förväntas vara litet. Därför kan regionbuss med timmestrafik vara tillräckligt god standard för dessa områden. Ängamöllan och Slättäng kommer att sakna tillgång till både stadsbuss och regionbuss men bedöms i övrigt som attraktiva. (Regionbusshållplatsen vid Vä trafikplats ligger dock relativt nära södra delen av nya Ängamöllan.) För Härlöv och Öllsjö norr om Snälltågsvägen kommer stadsbuss i kombination med glesare regionbuss att kunna försörja stora delar men trots allt inte alla utbyggnadsytor. Åsums fure har ett lite undanskymt läge och hyser idag främst verksamheter som sysslar utbildning. Vill kommunen att området i framtiden ska attrahera en bredare företagskrets behövs en utbyggnad av A3-leden. Ett nytt verksamhetsområde vid Mosslunda skulle bli mycket begränsat när det gäller tillgänglighet med cykel och kanske även med buss. Tillgängligheten till övergripande vägnät kan däremot bli mycket bra. Inget av planförslagets etableringslägen erbjuder en möjlig järnvägsanslutning vilket får ses som en brist. Sannolikt kommer sådana möjligheter att efterfrågas mera i framtiden. Utgångspunkten för planförslaget är också att befintligt godstrafikspår genom Vilan och Hedentorp läggs ner. Spåret används inte idag och bedöms med sitt läge i staden vara alltför konfliktfyllt att behålla. Kontor och utbildning Möjligheter finns för högskolan att expandera. Goda möjligheter finns för förtätning med kontor i centrumnära lägen. FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 141

Miljökonsekvensbeskrivning Detta avsnitt har upprättats av Ramböll Sverige AB på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Kristianstad. MILJÖBEDÖMNING Enligt 4 kap 2 i plan och bygglagen, PBL, ska bestämmelserna i 6 kap 11-18 i miljöbalken, MB, tillämpas om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det innebär att en översiktsplanen i princip alltid ska miljöbedömas. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömning är benämningen på den process i vilken miljökonsekvensbeskriv-ningen utarbetas. I miljöbedömningen ingår att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, upprättas och resultatet av den och samråden be-kantas i beslutsprocessen samt att information om beslut lämnas. Det första steget i miljöbedömningen är att avgränsa innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen, d v s bedöma vilka intressen som planen kan komma att medföra en betydande miljöpåverkan för och därmed vilken omfattning och inriktning miljökonsekvensbeskrivning bör få. Samrådet ska därför ske i ett tidigt skede med länsstyrelsen och berörda grannkommuner om angränsning av innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen (6 kap 13 MB). Kommunens ställningstagande om avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen och förslag till miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i översiktsplanens samrådshandling. Vid utställningen ges ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter på miljökonsekvensbeskrivning. En miljökonsekvensbeskrivning ska identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som översiktsplanens genomförande kan antas medföra. Rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd ska också identifieras, beskrivas och bedömas. (6 kap 12 MB). En miljökonsekvensbeskrivning ska innehåll de uppgifter som är rimliga med hänsyn till bedömningsmetoder och aktuell kunskap, planens innehåll och detaljeringsgrad, allmänhetens intresse samt till att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövning av andra planer, i en detaljplan eller i en tillståndsprövning av en verksamhet (6 kap 13 MB). Miljökonsekvensbeskrivningen ska även ange hur planen påverkar möjligheten att uppfylla den sexton miljökvalitetsmålen eller om målen motverkas. Likaså ska planförslagets förverkligande av folkhälsomålen redovisas. När översiktsplanen antagits ska kommunen i en särskild sammanställning redovisa hur miljöaspekterna har integrerats i planen och hur miljökonsekvensbeskriv-ningen och synpunkter från samråd har beaktats, skälen till att planen har antagits i stället för de alternativ som varit föremål till övervägande samt vilka åtgärder som ska vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåver-kan (6 kap 16 MB). Avgränsning av MKB Kristianstad kommun gjorde i samband med programmet för översiktsplanen en avgränsning av MKB. MKB föreslogs avgränsas till att omfatta hur följande områden påverkar miljön; bostäder, grönområden och landskap, kulturmiljöer, kommunikation, handel och verksamheter samt vilka konsekvenser ett nollalternativ får. Ett samråd med länsstyrelsen om avgränsning av MKB för den fördjupade översiktsplanen för Kristianstad stad skedde 2005-11-01. 142 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS KONSEKVENSER

Länsstyrelsen synpunk-ter finns nedtecknade i minnesanteckningar daterade 2005-11-04. Länsstyrelsen påpekade bl a att ett utkast till MKB ska finnas med i samrådet och att MKB ska ligga på rätt nivå och ej bli för detaljerad. ALTERNATIV TILL PLANFÖRSLAGET Enligt miljöbalken 6 kap 11 skall rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas. Under planprocessens gång har olika scenario och alternativ studerats, konsekvensbedömts och utvecklats vidare. Föreliggande samrådshandling av fördjupade översiktsplanen för Kristianstad bygger vidare på de förslag som redovisas i Kristianstad växer, Program för Kristianstads utveckling 2005-2025. Därför sker här ingen ytterligare alternativbeskrivning och konsekvensbedömning. I miljöbalken 6 kapitel, 12 står att miljökonsekvensbeskrivningen skall innehålla en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs. Det bruka kallas ett nollalternativ. Ett nollalternativ ska inte förväxlas med nuläget utan ska spegla en trolig utveckling som kan syfta till att i tidigt skede analysera alternativa utvecklingar. Vad ett et kan tänkas innehålla är också en viktig fråga vid avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen och som bör diskuteras vid samrådet av översikts-planen. et omfattar att endast redan detaljplanelagda områden byggs ut. Det innebär en tillkomst på ca 1900 nya bostäder och ca 80 ha ny verksamhetsyta. Nya bilvägar tillkommer endast som ingående delar när redan planlagda områden byggs ut. Den del av Kristianstadslänken som planeras från sjukhuset via centrum till Högskolan genomförs. Resecentrum flyttas till järnvägsstationen. I övrigt sker inga stora förändringar när det gäller busstrafikens turtäthet eller linjesträckningar. Gång- och cykelvägnätet byggs successivt ut enligt prioriteringsordning i Säkrare cykelvägar 2005 och med samma budget som idag. Successiva åtgärder görs också för att på andra sätt öka trafiksäkerheten. Ny grönstruktur tillkommer endast som ingående delar när redan planlagda områden byggs ut. Ett undantag är Naturrum med gcbro som redan är beslutade att byggas. I samband med underhåll av befintlig kommunal parkmark sker också viss utveckling och förnyelse. Successiva satsningar görs på den offentliga miljön när det gäller tillgänglighet för funktionshindrade och trygghet. Det pågående arbetet med att permanent skydda staden genom att ersätta och komplettera de gamla invallningarna och pumpstationerna slutförs. Planerade fördröjningsytor för dagvatten anläggs. Planerade förändringar av stadens vattentäkter genomförs. KONSEKVENSER Naturmiljö Helgeåns nedre lopp omfattar våtmarker av internationell betydelse. Området har en mycket rik flora och fauna. Förutsättningar för att områdets naturvärden ska bevaras är fortsatt betes- och slåtterhävd. Området påverkas negativt av exploatering, vikande hävd, vattenföretag som invallning och förorenande och gödande utsläpp. Helgeåns nedre lopp är av riskintresse för naturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6 och benämns N 64 i länsstyrelsens beskrivningar. Området ingår i ett Ramsarom-råde, är delvis naturreservat, SCI-område och SPA-område inom Natura 2000 och ingår i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet. Helge å ingår även i Biosfärområden Kristianstads vattenrike. Biosfärsområde är ett nytt verktyg i det svenska naturvårdsarbetet och omfattar större landskapsavsnitt med höga naturvärden där man arbetar för att bevara och utveckla. Helge å, Aralövsjön och Hammarsjön ingår i Nedre Helgeåns fiskevårdsområde, som är ett av de mest omfattande i Skåne och omfattar i stort sett samma område som Kristianstads Vattenrike. Längs Helge å, Araslövsjön och Hammarsjön råder strandskydd enligt 7 kap 13-18 MB på 100 meter. Kristianstads kommun FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 143

har delegation på beslut om strandskydd längs Helge å på sträckan genom centrala Kristianstad. De föreslagna bebyggelseområdena i anslutning till Helge å på Vilan och på Söder ligger delvis inom område som är av riksintresse för naturvård Helgeåns nedre lopp. Den föreslagna bebyggelsen på Näsby gränsar till samma område. Den föreslagna förbifarten Hedentorp/Helgedal gränsar både till riksintresset för naturvård och till Natura 2000 och gör ett visst intrång i de båda i söder. Underlag saknas i detta skede för att bedöma i vilken omfattning den föreslagna bostadsbebyggelsen och förbifarten Hedentorp/ Helgedal längs Hammarsjöns västra sida kommer att påverka naturvärdena. Frågan kommer att utredas vid fortsatt planläggning. Det är kommunens avsikt att undvika sådana åtgärder som innebär att riksintresset påtagligt skadas. När det gäller Hammarsjön är området skyddat p g a sina naturvärden enligt art- och habitatdirektivet. Trafikbuller påverkar i första hand rekreations- och upplevelsevärdena, men kan också påverka den biologiska mångfalden, t ex fåglar och häckning inom området (kunskapen om detta är begränsad). Den föreslagna nya bebyggelsen i centrum längs Helgeå ligger inom strandskyddat område. Strandskyddet syftar till att skapa trygga förutsättningar för att för allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsbetingelser för växter och djur. Vanligtvis ska dispens för att bygga inom strandskyddat område sökas hos länsstyrelsen. För sträckan genom Kristianstad stad beslutar kommunen själv om strandskydd ska råda eller ej. Områdena på markanvändningskartan är schematisk redovisade. Det finns goda möjligheter att planera områdena så att en förbindelse via ett grönstråk kan skapas längs ån. Detta bör studeras närmare vid framtagandet av detaljplaner. I nollalternativet sker en utbyggnad enligt gällande detaljplaner. Detaljplanerna omfattar områden/tomter inom den befintliga stadsbebyggelsen och innebär således inte en utbyggnad längs Helge å. et bedöms inte medföra en betydande påverkan på naturmiljön. Kulturmiljö Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö inom planområdet. Kristianstad - en befästnings- och residensstad med rutnätsplan, Araslövs farmer ett odlingslandskap präglad av enskiftet under 1780-talet samt Vä kyrkby - med bevarade spår från den medeltida stadsbildningen. Den föreslagna bebyggelsen vid Tunnbindaregatan ligger inom riksintresset för Kristianstad stad. et bedöms dock inte innebära en betydande miljöpåverkan på riksintresset för kulturmiljön. Området utgörs idag av gammal industrimark och ligger skilt från rutnätstaden genom järnvägsområdet. Med en omsorgsfullt utformad bebyggelse kan nya värden tillföras rutnätstaden. et innebär ingen påverkan på riksintresset. Rörligt friluftsliv Det finns inga områden av riksintresse för rörligt friluftsliv inom planområdet. Biosfärområde Kristianstads vattenrike är en stor tillgång för det rörliga friluftslivet med gångsystem och besökplatser. Helge å, Aralövsjön och Hammarsjön ingår i Nedre Helgeåns fiskevårdsområde som är ett av de mest omfattande i Skåne. Bland annat så fiskas öring och lake från bryggor och broar i centrala Kristianstad. I februari 2008 beslutade Kristianstads kommunstyrelse att naturrum och en gångbro mellan Tivoliparken och Härlövs ängar ska börja byggas. Fem minuter från Stora torg skapas en oas mitt i naturen. Förslaget innehåller två nya större rekreationsområden, ett på Vilan och ett på Österäng vid Björket samt två mindre i Helgedal. Rekreationsområdet i Näsby minskas i storlek genom den föreslagna nya bebyggelsen i den östra delen av området. Dessa rekreationsområden, tillsammans med de nya eller förbättrade rekreationsstråken som förslås förbinda områdena, skapar goda 144 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS KONSEKVENSER

möjligheter för ett rörligt friluftsliv inom staden och skapar kontakt med Kristianstads Vattenrike och det naturrum som kommer att byggas. et innebär en positiv konsekvens för det rörliga friluftslivet. Den föreslagna bebyggelsen längs Helgeå bedöms inte påverka möjligheten för fritidsfiske, då planens avsikt är att utveckla ett grönstråk längs ån. et innebär att endast den grönstruktur som ingår i redan planlagda delar byggs ut, vilket är en betydligt mindre areal än planförslaget. Naturresurser Enligt miljöbalken skall mark och vatten ges en sådan användning som medför en god hushållning. Som naturresurser räknas mark och vatten för areella näringar, yt- och grundvatten, materialförekomst eller materialåtgång samt energi. En stor del av Kristianstad omges av åkermark klassade mellan 7 och 10, där 10 är det mest värdefulla åkermarken. Hammarsjön, Aralövssjön och Helgeå är inte av riksintresse för yrkesfisket. Helge å, Aralövsjön och Hammarsjön ingår i Nedre Helgeåns fiskevårdsområde som är ett av de mest omfattande i Skåne. Det omfattar i stort sett samma område som Kristianstads Vattenrike. Helgeån är en av de artrikaste vattendraget i Skåne. Här finns bland annat fiskarter som abborre, björkna, brax, elritsa, faren, färna, gräskarp, gädda, gärs, gös, id, karp, lake, lax, löja, mal, mört, nejonöga, regnbåge, ruda, sandkrypare, sarv, sill, skrubbskädda, småspigg, storspigg, sutare, öring och ål. Vattentäkter finns i dag i centrala Kristianstad, i sydvästra Näsby och Näsby industriområde. et innebär att jordbruksmark tas i anspråk för ny bebyggelse, vilket är en negativ konsekvens för resursen jordbruksmark. Utbyggnaden i Härlöv sker på åkermark av klass 8-10, i Norra Åsum på klass 9 jord, i Hammar på klass 9 jord och i Skånes Viby på klass 9 och 10 jord. Att bygga på högvärdig jordbruksmark kan innebära en betydande miljöpåverkan. Det beror på områdenas arrondering, EU:s jordbrukspolitik samt synen på jordbruksmark. En tendens i dag är att jord-bruksmark stiger i värde. s innebär en förbättring genom att grundvattentäkten i centrala Kristianstad upphävs. En grundvattentäkt i ett tätbebyggt stadsområde innebär en stor risk för att täkten kan bli förorenad genom att kemiska ämnen kan tränga ner i grundvattnet. Vattenskyddsområdet i Näsby utvidgas norrut. Det södra området av den föreslagna bebyggelsen i Näsby ligger inom inströmningsområdet för vattentäkten. Här föreslås flerbostadshus eftersom det då är lättare att kontrollera att inte kemiska medel används vid skötsels och drift. Samma konsekvens som för planförslaget, se ovan. Vidare innebär alternativet att delar av den redan planlagda bebyggelsen kommer att ske på jordbruksmark, vilket kan innebära en betydande miljöpåverkan. Hälsa och säkerhet Hälsa och säkerhet omfattar hur planen påverkar omgivningen eller hur omgivning påverkar planen vad gäller trafikbuller, buller från industrier och verksamheter, luftföroreningar, riskavstånd till verksamhet och industrier, risk för översvämning, markradon. Kristianstad har genom sitt läge, höjd över havet, och de omgivande stor våtmarks- och sjösystemet Kristianstads vattenrike, en stor hotbild vad gäller översvämning. Situationen kan förvärras av en klimatförändring med mer nederbörd och höjda havsnivåer. Staden har idag ett utbyggt system med vallar och pumpar som förhindrar att delar av staden svämmas över. Enligt den översiktliga bullerutredningen för det kommunala vägnätet inom Kristianstads tätort som gjordes 2001 är trafikbullernivån längs delar av följande gator är för hög; Långebrogatan, Södra Boulevarden, Västar Boulevarden, Kanalgatan-Södra Kaserngatan-Snapphanevägen-Blekingevägen, Blekingevägen vid Hammar, Kung Knuts väg samt Åhusvägen. En bullersaneringsplan finns framtagen med förslag till åtgärder för att reducera bullerpåverkan för de boende. Luftföroreningar, PM10 värdena, ligger på gränsen till FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 145