DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK

Avsedd för Kimitoöns kommun Dokumenttyp Bilaga Datum 16.9.2014 KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK Utlåtanden och anmärkningar om planförslaget KEMIÖNSAAREN KUNTA NORDANÅ LÖVBÖLEN TUULIVOIMAPUIS- TON OSAYLEISKAAVA Kaavaehdotuksesta saadut lausunnot ja muistutukset

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK UTLÅTANDEN OCH ANMÄRKNINGAR OM PLANFÖRSLAGET Datum 2014-09-16 Utfört av Dennis Söderholm Kontrollerad av Niina Ahlfors Matti Kautto Godkänd av Ref. 82138174-02 Ramboll Niemenkatu 73 15140 LAHTI T +358 20 755 611 F +358 20 755 7801 www.ramboll.fi

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. UTLÅTANDEN / LAUSUNNOT 1 A1. Varsinais-Suomen Pelastuslaitos 1 A2. Varsinais-Suomen liitto 1 A3. Bygg- och miljötillsynsnämnden i Kimitöons kommun 2 A4. Trafiksäkerhetsverket Trafi 3 A5. Fingrid 3 A6. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland 3 B. ANMÄRKNINGAR / MUISTUTUKSET 8 B1. Skriftlig anmärkning, von Ungern-Sternberg Sara 8 B2. Skriftlig anmärkning, Johansson Anne-Marie 10 B3. Kirjallinen muistutus, von Flittner Joakim & Sari 11 B4. Skriftlig anmärkning, Wendelin Gun-Britt & Harry 14 B5. Skriftlig anmärkning, von Ungern-Sternberg Claes 15 B6. Kirjallinen muistutus, Laurén Kaarina 17 B7. Kirjallinen muistutus, Alonen Ari 17 B8. Skriftlig anmärkning, Heyman Andersson Beatrice, m.fl. (8 undertecknare) 19 B9. Skriftlig anmärkning, Sandman Ingrid 20 B10. Kirjallinen muistutus, Kuosma Kari & Timonen Kristiina 21 B11. Kirjallinen muistutus, Pro Kimitoön rf/kemiönsaaren puolesta ry plsta Janne Salonen ym. (101 allekirjoittajaa) 22 B12. Skriftlig anmärkning, von Flittner Gabriella, m.fl. (4 undertecknare) 24 B13. Skriftlig anmärkning, Ahlqvist Kenneth 25 B14. Kirjallinen muistutus, Salonen Janne 26 B15. Kirjallinen muistutus, Leino Seppo & Tiina 27 B16. Kirjallinen muistutus, Salmela Esko, ym. (9 allekirjoittajaa) 28 B17. Skriftlig anmärkning, Söderblom Bodil 30 B18. Kirjallinen muistutus, Forsman Reija ym. (18 allekirjoittajaa) 33 B19. Skriftlig anmärkning, Hollsten Monica 33 B20. Skriftlig anmärkning, Strandberg Stefan 34 B21. Kirjallinen muistutus, De Gröna i Kimitoön rf/kemiönsaaren vihreät ry plsta Kaakinen Johanna 44 B22. Kirjallinen muistutus, Laitila Annika & Seppo 45 B23. Kirjallinen muistutus, Lönnqvist Katriina & Kurt 46 B24. Skriftlig anmärkning, Rönnqvist Ija, m.fl (30 undertecknare) 47 B25. Skriftlig anmärkning, Teir Michaela & Tore 53

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK 1 Utlåtanden och anmärkningar om planförslaget Delgeneralplanen för Nordanå Lövböle vindkraftspark har varit offentligt framlagd till påseende under perioden 26.6 15.8.2014. Tiden förlängdes sedermera till 29.8. Under planförslagsskedets hörande inlämnades 25 anmärkningar med 196 undertecknare (vissa personer har skrivit under flera anmärkningar) och 6 utlåtanden. Kaavaehdotuksesta saadut lausunnot ja muistutukset Nordanå Lövbölen tuulivoimapuiston osayleiskaava oli yleisesti nähtävillä 26.6. 15.8.2014. Aika pidennettiin sittemmin 29.8. asti. Ehdotusvaiheen kuulemisen aikana jätettiin 25 mielipidettä 196 allekirjoittajalla (jotkut henkilöt allekirjoittanut useamman muistutuksen) ja 6 lausuntoa. A. UTLÅTANDEN / LAUSUNNOT A1. Varsinais-Suomen Pelastuslaitos Lausunto 11.8.2014 Lausunnon pääkohdat Huoltoteiden rakentamisessa on huomioitava V-S pelastuslaitoksen pelastustieohje, 2011, joka on lausunnon liitteenä. Tuulivoimalan aiheuttamat mahdolliset onnettomuus- ja vaaratilanteet on arvioitava. Selostuksessa ei ole arvioitu mahdollista tuulivoimalan konehuonepaloa ja siitä aiheutuvaa maastopalon vaaraa. On huomioitava, että tuulivoimalan konehuoneen paloa on mahdoton sammuttaa pelastuslaitoksen toimenpitein. Sammuttamisessa tehokkain on oikein suunniteltu automaattinen sammutusjärjestelmä. Rakennuslupavaiheessa tuulivoimaloista pitäisi tehdä tuulivoimalan turvallisuusratkaisuista erillinen palotekninen suunnitelma rakennusluvan yhteyteen, jolla osoitetaan riittävä turvallisuustaso. Suomen Pelastusalan Keskusjärjestöllä (SPEK) on ohje tuulivoimaloiden paloturvallisuudesta (spek opastaa 28) ja Finanssialan keskusliitolla on ohje "Tuulivoimalan vahingontorjunta 2014". Lausunnossa sovelletut lait ja säädökset: Pelastuslaki 379/2011; RakMk E1, 2011. Kaavoittajan vastine Sinänsä teiden geometria ei suunnitella kyseisellä tarkkuudella osayleiskaavassa. Mutta tuulivoimaloiden huoltotiet ovat mitoiltaan ja kantavuuksiltaan pelastusajoneuvoille sopivat ja ne suunnitellaan pitkiä ja raskaita kuljetuksia varten. Tiet on tarkoitus pitää ajokelpoisina ympäri vuoden tuulivoimaloiden käytön aikana. Tuulivoimaloiden maastosuunnittelussa ei ole erityisesti huomioitu palovaaraa (esim. palokujien muodossa), koska alueen maastossa ei ole erityisen sytytysherkkää materiaalia, kuten esim. turvetuotantoalueilla. Alue koostuu suurimmalta osalta kallioisesta kangasmetsästä. Sen sijaan tuulivoimaloiden varustuksessa huomioidaan palovaara ja sen ehkäiseminen. Kaivosalueiden etäisyys tuulivoimaloihin on huomioitu suunnittelussa. Kaavoitusvaiheessa ei ole veilä valittu lopullista turbiinimallia. Tuulivoimalat tullaan varustamaan ukkosjohtimilla, palonilmaisimilla ja sammutuslaitteistoilla. Näistä säädetään tarkemmin rakennusluvassa. A2. Varsinais-Suomen liitto Lausunto 25.8.2014 Lausunnon pääkohdat Osayleiskaavassa esitetty tuulivoima-alue poikkeaa laajuudeltaan Varsinais-Suomen liiton selvityksen mukaisesta alueesta. Maakuntatason selvityksissä asuttujen kiinteistöjen suojavyöhykkeet on selvitetty

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK 2 ruututietojen (YKR) avulla, joissa kiinteistötiedot on yleistetty koskemaan yksittäisiä 250 metrin kokoisia ruutuja. Yksityiskohtaisissa selvityksissä aluerajauksen suojavyöhykkeet määritetään yksittäisten kiinteistötietojen eli rakennusten sijainnin perusteella, jolloin aluerajaus myös täsmentyy. Koska aluekoon muutos perustuu tarkempiin yksityiskohtaisiin selvityksiin, ei alueen laajentuminen ole vahvistettavana olevan tuulivoimavaihemaakuntakaavan merkintöjen kanssa ristiriidassa. Tuulivoima-alueen melumallinnus on tehty huomioiden läheisen kaivosalueen aiheuttama melu. Päiväaikana tuulivoimaloiden toiminta ei aiheuta raja-arvojen ylityksiä lähimmillä kiinteistöillä. Yöaikaisten meluraja-arvojen saavuttamien edellyttää mallinnusten mukaan että voimaloiden lähtöäänenpainetaso on 4,5 db normaalitilannetta alhaisempi. Maankäyttöjaosto on lausunut kaavaluonnoksesta seuraavaa: "Kaavatyön edetessä tulee kiinnittää erityistä huomiota melu- ja väikevaikutuksesta mahdollisesti aiheutuvaan haittaan, jotka syntyvät Brokärrin alueelle kaavaan merkittyjen voimaloiden 21, 32, 33 ja 34 osalta. Brokärrin alueen osalta voimalat kiertävät asutusta useasta eri suunnalta, jolloin haittavaikutusten vähentämiseen voi olla tarvetta." Kaavaehdotuksesta tuulivoimala 32 on poistettu kaavasta ja muutoinkin tuulivoimaloiden sijainteja on muutettu siten, että ne muodostavat kaksi tiiviimpää kokonaisuutta alueen sisällä. Edelleen voidaan todeta, että melu- ja välke-, näkyvyysvaikutusten sekä linnustoarvojenhuomioimisen vuoksi tulee pohtia tuulivoimaloiden 21, 22 ja 23 (kaavaluonnoksen tuulivoimalat 21, 33, 34) vaikutuksia. Varsinais-Suomen liitto toteaa, että Nordanå-Lövbölen tuulipuiston osayleiskaavaehdotus ei ole ristiriidassa maakuntakaavoituksen tai muiden maakunnallisten suunnitelmien kanssa eikä Varsinais-Suomen liitolta ole muuta huomautettavaa kaavaehdotuksesta. Kaavoittajan vastine Melu- ja välkevaikutuksia voidaan vähentää tuulivoimaloiden toimintaa säätämällä. Esimerkiksi välkevaikutukset kohdistuvat tiettyihin alueisiin tiettyihin vuoden- ja vuorokaudenaikoihin, jolloin vaikutukset aiheuttavat voimalat voidaan väliaikaisesti sulkea. Jotkin voimalamallit on myös varustettu automaattisilla auringonvalosensoreilla, joiden avulla voimala pystyy automaattisesti tekemään kriittisen tilannearvion välkkeen suhteen. Tähän arvioon sisältyy auringon sijainti taivaalla (vuoden- ja päivänaika) ja säätilanne (valon intensiteetti ja pilvisyys), ja arvion perusteella voimala tauottaa toimintansa kriittisen ajan ajaksi. A3. Bygg- och miljötillsynsnämnden i Kimitöons kommun Utlåtande 26.8.2014 Huvudpunkterna i utlåtandet a) På planområdets ostligaste del finns ett marktäktsområde med i kraft varande tillstånd för marktäkt. I förslaget till delgeneralplan har detta område inte med EO-beteckning reserverats för marktäkt. I delgeneralplan beskrivningen, avsnitt 2.3.3, står Enligt marktäktsregistret har inte ett enda marktäktstillstånd beviljats på området. Detta påstående stämmer inte, ovan nämnda marktäktstillstånd beviljades 2012, dessutom finns på området ett annat marktäktstillstånd samt ett miljötillstånd för bergssprängning och stenkrossning som beviljades 2011. Marktäktstillstånden finns registrerade i NTM-centralens register över beviljade marktäktstillstånd. b) Bygg- och miljötillsynsnämnden anser att man bör observera att vindkraftselgeneralområdet är vidsträckt och kommer således att ha vidsträckta miljökonsekvenser på landskapsbilden. Närmast buller-, reflektions- och skuggeffekten är de faktorer som påverkar boendet i närområdet. Miljöförvaltningens ikraft varande anvisningar vid tidpunkten för byggandet av vindkraftverk skall följas. De befintliga marktäkterna skall anvisas i vindkraftsdelgeneralplanen. Planläggarens bemötande a) Formuleringen " inte ett enda marktäktstillstånd har beviljats på området" handlar om grundvattenområdet, inte planläggningsområdet. Detta preciseras i planbeskrivningen. b) Ikraftvarande bestämmelser har följts vid uppgörandet av delgeneralplanen och planen uppfyller de minimikrav som ställs gällande vindkraft. Det är inte nödvändigt att anvisa alla marktäktsområden på plankartan, eftersom det är möjligt att utöva marktäkt på område med planbeteckningen 'M'.

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK 3 A4. Trafiksäkerhetsverket Trafi Utlåtande 1.9.2014 Huvudpunkterna i utlåtandet Trafiksäkerhetsverket har inga kommentarer till Nordanå-Lövöle vindkraftsdelgeneralplan (förslag). Planläggarens bemötande Utlåtandet antecknas för kännedom. A5. Fingrid Lausunto 10.9.2014 Lausunnon pääkohdat Fingridillä ei ole huomauttamista kaavaehdotuksesta. Teknisenä korjauksena kaavaselostukseen kohtaan 4.2.8 voisi tarkentaa, että liityntä tapahtuu Kemiön sähköasemalle (ei 110 kv voimajohtoon). Kaavoittajan vastine Fingridin ehdottama tekninen korjaus tehdään kaavaselostukseen. A6. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland Utlåtande 10.9.2014 Huvudpunkterna i utlåtandet NTM-centralen anser att flera av de anmärkningar som gjorts angående planutkastet har noterats i fortsatt planläggning. NTM-centralen vill dock framföra en del synpunkter angående förslaget. Befintliga planer Nordanå-Lövböle vindkraftpark finns med i Egentliga Finlands etapplandskapsplan för vindkraft (fastställt 9.9.2014). Etapplandskapsplanen omfattar de vindkraftområden som anses som regionalt betydande. Planområdet gränsar till två stranddelgeneralplaner (sdgp): Kimito sdgp i norr och till Dragsfjärds västra sdgp i söder, i båda fall till en liten del. Naturvård a) Tre av de planerade vindkraftverken (nr 1, 2 och 3) ligger på ett avstånd på mindre än två kilometer från ett havsörnbo med häckningsförsök år 2012 och 2013. Det är uppenbart att samma örnpar rör sig fortfarande i området och häckar på en okänd plats. I området torde även individer från andra revir röra sig. Hur havsörnarna rör sig inom en radie på två kilometer från häckningsplatsen eller jaktstråk har inte utretts i enlighet med miljöministeriets anvisning, även om man i NTM-centralens utlåtande om planutkastet uppmanade att göra en sådan utredning. NTM-centralen anser att dessa tre vindkraftverk bör tas bort från planen. För närvarande känner man inte till något aktivt fiskgjusebo i området, utan det enda boet i ett träd har enligt utredningarna redan länge varit obebott. NTM-centralen anser att ett bo som länge varit obebott inte utgör något hinder för vindkraftsbyggandet. Vid en kartläggning av tjäderbeståndet år 2012 påträffades en sannolik spelplats, i vars närhet inga vindkraftverk har planerats. Eftersom tjäderspelet inte omfattar ett betydande antal individer, är en eventuell störande konsekvens av vindkraftverken inget hot för populationen på Kimitoön. Därtill har arten många alternativa spelplatser i området. Tjädrarna tas i beaktande i tillräcklig omfattning i det här fallet eftersom inga vindkraftverk placeras direkt på spelplatsen. När det gäller utredningen år 2013 om fladdermössens migration har NTM-centralen i Egentliga Finland gett ett separat utlåtande och konstaterats att utredningen är tillräcklig. Utifrån utredningen kan konstateras att det är osannolikt att det skulle gå betydande migrationsrutter för fladdermöss genom området. Utlåtandet om fladdermössen finns som bilaga. Konsekvenser för grundvattnet

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK 4 b) Vindkraftverk nr 6 har placerats riktgivande i omedelbar närhet av ett viktigt grundvattenområde i Nordanå, på norra sidan av detta. Mellan grundvattenförekomsten och det planerade vindkraftverket finns det en bergtröskel, och byggandet av vindkraftverket förutses inte medföra olägenheter för grundvattnet. Vid den mer detaljerade planeringen och byggandet av vindkraftverket ska åtgärderna planeras och genomföras utan skadliga konsekvenser för jordmånen eller vattnet. Placering av elstationer i grundvattenområden bör undvikas. Bullerkonsekvenser Enligt beskrivningen finns det 48 bostadsbyggnader och 14 fritidsbyggnader inom en radie på 1 km från de planerade vindkraftverken. De närmaste bostadsbyggnaderna ligger på ca 700 meters avstånd från kraftverken. I beskrivningen har på tillbörligt sätt tillämpats Miljöministeriets rapport "Planering av vindkraftsutbyggnad (4/2012) om planeringsriktvärdena för bullernivån utomhus: i områden som används för boende, i områden som används för fritidsboende i tätorter och i rekreationsområden är värdena 45 db på dagen och 40 db på natten, och i områden som används för fritidsboende utanför tätorter, campingområden och naturskyddsområden är värdena 40 db på dagen och 35 db på natten. Vidare har riktvärdena i social- och hälsovårdsministeriets anvisning för boendehälsa (Asumisterveysohje, STM:n oppaita 2003:1) beaktats per tersband för intervallet 20 Hz (74 db) 200 Hz (32 db). Vid modelleringen av utomhusbullret och lågfrekvensbullret inomhus har miljöförvaltningens anvisning "Modellering av buller från vindkraftverk" (2/2014) iakttagits. Modelleringar har gjorts på Nordex N117-vindkraftverk med navhöjden 141 meter och effekten 3 MW, vilkas ljudeffektnivå (LWA, garantivärde) är 106 db utan dämpning och 101,5 db vid användning av dämpningsläge. Modelleringen är en s.k. worst case-beräkning där växtlighetens och vindriktningens mildrande påverkan på bullret inte tas i beaktande. NTM-centralen konstaterar att modelleringen som grundar sig på ISO 9613-2-standardiserade värden för väder- och miljöförhållanden är tillräcklig vid planläggnings- och MKB-förfaranden, enligt anvisning 2/2014. Såsom förutsätts i anvisningen inkluderar tillverkarens garantivärden för buller en av beräkningen beroende osäkerhetsfaktor liksom bullrets eventuella impulsivitet och smala frekvensområde. NTM-centralen konstaterar vidare att miljöministeriets planeringsriktvärden för bullernivån utomhus dagtid inte överskrids, enligt modelleringen. Riktvärdena nattetid överskrids om vindkraftverkens dämpningsläge inte används. De uppskattade inomhusbullernivåerna underskrider riktvärdena. c) Beskrivningen säger inte direkt hur många bostads- och fritidsbyggnader som skulle exponeras för det buller som överstiger riktvärdena nattetid, ifall dämpning inte används. Om man antar att spridningen skulle motsvara modelleringen dagtid med en utgängsnivå för bullret på 106 db, skulle det enligt tabellen (s. 51) finnas 26 fritidsbyggnader i bullerzonen över 35 db och 16 bostadsbyggnader i bullerzonen över 40 db. Beräknat på kartan (s. 52) är antalet fritidsbyggnader ca 30 och bostadsbyggnader ca 22. Utan dämpning kan driften således orsaka oskäligt besvär för bosättningen i närheten såsom avses i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Enligt beskrivningen (s. 51) används "bullerreduktion nattetid då bullret till följd av vindförhållandena lätt rör sig mot bosättningen". Av detta framgår inte huruvida bullerdämpning bara används nattetid eller bara när vinden blåser mot bosättningen. Det skulle ha varit bra att visa en s.k. vindros över fördelningen av vindriktningarna. Med hjälp av en sådan kan man bedöma hur bullret sprider sig i riktning mot bosättningen. NTM-centralen konstaterar att det inte är möjligt att med hjälp av planbestämmelser tvinga till användning av de dämpningsmetoder som lagts fram i beskrivningen (avsnitt 4.2.24.1.2). Bygglov för vindkraftverken kan emellertid beviljas bara om den som ansöker om lovet kan påvisa att det för bosättningen i närområdet inte uppkommer några bullerkonsekvenser som skulle överskrida riktvärdena. NTM-centralen anser att man genom planläggningsinstrument bör sträva efter sådan placering av vindkraftverken eller sådant val av kraftverksmodell att riktvärdena eller de rekommenderade värdena för planeringen inte överskrids. Ifall man blir tvungen att lindra buller- eller skuggkonsekvenserna genom att begränsa driften, kan det hända att driften av kraftverken förutsätter miljötillstånd enligt 28 i miljöskyddslagen eller föreskrifter från den kommunala miljövårdsmyndigheten enligt 85 i miljöskyddslagen. Dämpningsläget minskar kraftverkets elproduktion och en reglering som grundar sig på verksamhetsutövarens frivillighet är inte nödvändigtvis tillräcklig för invånarna och kan heller inte övervakas i tillräcklig omfattning.

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK 5 d) NTM-centralens utlåtande om planutkastet (14.2.2013) har tagits i beaktande så att man minskat antalet vindkraftverk nära Brokärr. Med hänvisning till planeringsriktvärdena anser NTM-centralen vidare att begränsningen av planområdet borde sträcka sig till hela det område (35 db) där bullerkonsekvenserna utgör ett hinder för byggande av bostäder eller fritidsbostäder. e) Vid den fortsatta planeringen och uppföljningen bör miljöförvaltningens anvisningar 2/2014, 3/2014 och 4/2014 beaktas. Dessa behandlar modellering av buller från vindkraftverk, fastställande av bullerutsläpp från vindkraftverk genom mätning och mätning av bullernivån hos objekt som exponeras för buller från vindkraftverk. Beaktas bör även statsrådets förordning om utomhusriktvärden för buller från vindkraftverk, ifall detta är möjligt med hänsyn till tidtabellen. Skuggning I beskrivningen har man på tillbörligt sätt följt rekommendationen i miljöministeriets anvisning Planering av vindkraftsutbyggnad (2012) om att tillämpa andra länders gränsvärden för blinkeffekter då finländska gränser inte har fastställts. Till exempel i Tyskland är gränsvärdena för de beräknade maximisituationerna, utan att solskenstimmarna beaktas, 30 timmar per år och 30 minuter per dag. I en så kallad verklig situation bör blinktiden begränsas till 8 timmar per år. I Danmark tillämpas högst 10 timmar per är som gränsvärde för verkliga situationer. Motsvarande rekommendation i Sverige är högst 8 timmar per år och 30 minuter per dag. Skuggmodelleringen har gjorts med programmet WindPro för samma kraftverkstyper som bullermodelleringen. Enligt den modellering som visar verkliga skuggningseffekter faller 15 bostadshus i Rosendal, Nordanå och Brokärr inom ett område som har en skuggning på mer än 8 timmar per år. Skuggeffekterna uppkommer för dessa hus före kl. 12 på västra sidan av vindkraftverken och efter kl. 12 på östra sidan av vindkraftverken. Ifall vegetationen täcker kraftverken uppkommer ingen skuggeffekt. Enligt beskrivningen kan kraftverken förses med timer som beaktar solens vinkel och - uppkomsten av rörliga skuggor samt stoppar kraftverket under de tider då skuggeffekter kan uppkomma. I planbestämmelserna fastslås att kraftverken ska kunna regleras så att bullerpåverkan och skuggeffekten vid bostadsbyggnaderna inte blir oskälig. f) NTM-centralen konstaterar att en skuggolägenhet som överskrider rekommendationerna kan uppkomma för 15 bostadsbyggnader, vilket ska tas i beaktande vid den fortsatta planeringen. Antagandena för modelleringen har beskrivits tillräckligt men det vore bra att presentera mer detaljerade, byggnadsspecifika resultat från modelleringen i en separat rapport. Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Såsom förutsattes i NTM-centralens tidigare utlåtande har landskapsutredningen över planområdet uppdaterats. Kraftverkens konsekvenser för landskapet har bedömts i förhållande till inventeringsuppgifterna om kulturmiljön. Illustrationerna har redigerats eftersom placeringen av kraftverken har justerats efter miljökonsekvensbedömningen. Illustrationerna har lagts fram parvis för att det ska vara enklare att se skillnaderna. De nyare illustrationerna ger uppfattningen att man delvis kunnat minska konsekvenserna för landskapet. En tätare placering av kraftverken i den östra delen av planområdet ökar emellertid deras synlighet i en del av de närliggande byarna. Konsekvenser för fornlämningar g) I den kompletterande inventeringen påträffades något fler fornlämningar. Största delen av dessa är belägna på sådana ställen i terrängen att de inte hotas av byggandet. En del ligger dock vid planerade vägar, en del intill byggzoner. Planbeskrivningen bör kompletteras med information om hur fornlämningar skyddas för väg- eller kabelbygge samt inom eller nära byggzoner (kraftverken 8, 10, 21, 24 och 30). Om byggandet förutsätter rubbande av fasta fornlämningar, krävs det tillstånd av närings-, trafik- och miljöcentralen. Tillstånd kan enligt lagen om fornminnen (295/1963) beviljas endast om fornlämningen förorsakar oskälig olägenhet i förhållande till dess betydelse. Samverkan av olika konsekvenser I Högsåra finns det tre vindkraftverk i drift. Vindkraftparker planeras förutom Nordanå-Lövböle även i Stusnäs (högst 5 kraftverk), Olofsgård (15), Påvalsby (15), Misskärr (9) och Gräsböle (4).

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK 6 I beskrivningen nämns (fritids)bosättningen på norra stranden av Sunnanåviken som ett kritiskt område beträffande de kumulativa bullerkonsekvenserna av vindkraftverken i Nordanå-Lövböle och Stusnäs (ca 1 km). Även det närliggande Sibelco Nordic Oy Ab:s gruvområde behandlades i granskningen. Om gruvdriften tas med i bullermodelleringen överskrids det riktvärde som gäller dagtid för tre fritidsbyggnader (beträffande vindraftsbullret för gruvdriften gäller emellertid riktvärden enligt statsrådets beslut 993/1992). Kommunen har också låtit göra en utredning av kumulativa effekter av vindkraftsprojekten (2013). I denna bedömdes samverkan av konsekvenserna för fågelbeståndet, fladdermössen, landskapet, bullret och skuggningen samt elnätets överföringskapacitet. Enligt utredningen kan Nordanå-Lövböle ha gemensamma konsekvenser för landskapet med alla ovan nämnda vindkraftsprojekt, och konsekvenserna av Nordanå-Lövböle bedöms som de mest betydande på grund av det vidsträckta projektområdet, det stora antalet kraftverk och det öppna åkerlandskapet. En förtätning av projektområdet skulle minska även de kumulativa konsekvenserna. h) Även detta talar för NTM-centralens förslag om att minska antalet kraftverk på västra kanten av området. Samverkande skuggeffekter kan förekomma i kombination med projekten i Stusnäs och Påvalsby. Enligt utredningen berör de största riskerna för fågelbeståndet havsörn och grågås; genom området migrerar även rikligt med andra arter, såsom tranor och dagrovfåglar, men de förefaller ha en mindre kollisionsrisk. Projekten kan också ha sameffekter på fladdermössen. NTM-centralen konstaterar att de konsekvensbedömningar som lagts fram i planbeskrivningen och utredningen av kumulativa konsekvenser är tillräckliga med beaktande av de planeringsfaser som är på gång i projekten och läget beträffande landskapsplanen. Nordanå-Lövböle och Påvalsby (inte ännu ett projekt) är de enda stora vindkraftsparkerna på Kimitoön som är förenliga med etapplandskapsplanen för Egentliga Finland. Därtill omfattar planen de mindre områdena Gräsböle och Helgeboda (inte ännu ett projekt). Ansvaret för en närmare utredning av de kumulativa konsekvenserna faller på de projekt som saknas i landskapsplanen och som tillsvidare är i startskedet. Uppföljning av konsekvenserna Genomförandet av generalplanen har mångfasetterade konsekvenser. De består av konsekvenser för naturen och landskapet, buller och skuggning samt konsekvenser av dessa för trivseln i boende- och livsmiljön. Via konsekvensbedömningen eftersträvas en sådan planlösning där det inte uppstår oförutsedda skadliga konsekvenser. Bedömningen i planeringsskedet förknippas emellertid med osäkerhet och de faktiska konsekvenserna kommer fram först när planen genomförs. Osäkerheten ökas av de eventuellt samverkande konsekvenserna av de närliggande vindkraftsprojekten. Planbeskrivningen behandlar över huvudtaget inte behovet av uppföljning av konsekvenserna av planens genomförande. Däremot har i MKB-beskrivningen konstaterats att det häckande fågelbeståndet följs upp ett och två år efter byggandet, att bullermätningar vid behov görs högst tre gånger per år och att upplevda konsekvenser kartläggs i enkäter före och efter byggandet och därefter inom ett till två år från driftsättningen. i) NTM-centralen anser att man i samband med utarbetandet av planen bör lägga fram ett uppföljningsprogram som täcker de viktigaste konsekvenserna under driften av vindkraftverken, dvs. buller-, blinknings- och naturkonsekvenserna. Detta program skulle i mån av möjlighet kopplas till de tillstånd som projektet förutsätter. Såsom konstaterats i kontaktmyndighetens utlåtande om MKBbeskrivningen, ska uppföljningen under de två första driftsåren för bullrets del också innehålla representativa bullermätningar minst två gånger om året. Den projektansvarige ska när projektet har framskridit till byggnadsskedet presentera ett uppföljningsprogram för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland och Kimitoöns kommuns miljövårdsmyndighet samt lämna till ovan nämnda myndigheter uppföljningsrapporter för kännedom. Plankartan och planbestämmelser j) NTM-centralen anser fortfarande att planläggningsområdet skulle ha tillräcklig storlek att omfatta bullerzoner över 35 db(a). Bullret förorsakar begränsningar i markanvändningen, vilket således kunde noteras i planen. Planens genomförbarhet med hänsyn till bullret beror på användningen av dämpning. Byggnadsbestämmelsen "Kraftverken ska kunna regleras så att bullerpåverkan och skuggeffekten vid bostadsbyggnader-

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK 7 na inte blir oskälig." gör det möjligt att reglera verksamheten ifall man efter byggandet märker att driften medför buller eller skuggning som överskrider planeringsriktvärdena eller rekommendationerna. k) NTM-centralen anser att bestämmelsen bör preciseras, ifall man vid den fortsatta planeringen fortsättningsvis bedömer att genomförandet av planen förorsakar buller- eller blinkningsolägenheter för bosättningen, till exempel så här: "Vindkraftverken får inte orsaka buller som överskrider 40 db nattetid för den fasta bosättningen eller 35 db nattetid för fritidsbosättningen. Vid behov ska buller- och skuggmodelleringar för den valda vindkraftstypen läggas fram i samband med ansökan om bygglov." Statsrådets förordning om utomhusriktvärden för buller från vindkraftverk är under beredning hösten 2014. l) Att inga funktioner som är känsliga för buller får placeras i M-området ska vara en av utgångspunkterna för planeringen. Planbestämmelsen bör formuleras så att den inte lämnar utrymme för tolkning av möjligheten att uppföra byggnader som tjänar jord- och skogsbruket. För bostadsbyggande bör ovillkorlig bygginskränkning föreskrivas (MBL 43 2 mom.). Planläggarens bemötande Styckemarkeringen (bokstäverna) i bemötandet hänvisar till styckemarkeringen ovan. a) En planbeteckning har lagts till i planen som gäller dessa tre vindkraftverk: "Vid byggandet av vindkraftverk ska havsörnen särskilt beaktas. Innan bygglov beviljas ska vindkraftverkens risk för havsörnen utvärderas och säkerställas att havsörnens livsomständigheter inte äventyras." b) Antecknas för kännedom. c) I delgeneralplanen bestäms inte om bullerreduktion ska användas, utan detta sker i ett annat förfarande, t.ex. ett miljötillstånd. Det som planen stipulerar är att kraftverken tekniskt ska ha sådan utrustning att en begräsning av bullernivån är möjlig, så att detta har beaktats inför ett eventuellt miljötillstånd. d) Se punkt j). e) Gällande anvisningar har använts i planearbetet och kommer att användas i fortsatta skeden av projektet. f) Planen stiplerar att kraftverken tekniskt ska kunna styras så att skuggbildningen inte överskrider riktvärdena vid bostdsbyggnaderna. För ett område av denna storlek omfattar de byggnadsspecifika skuggstudierna några hundra sidor information. På grund av den stora informationsmängden är det inte ändamålsenligt att bifoga informationen för enskilda byggnader i planläggningsmaterialet. Invånare och andra intressenter kan be vindkraftsbolaget om specifika uppgifter. g) På plankartan och i planbeskrivnigen är de fornminnen som finns på området markerade och beskrivna. Planen innehåller inte några skyddsbestämmelser om hur fornminnen ska beaktas som skulle vara strängare än det som stipuleras i lagen om fornminnen. Därför behandlas de praktiska arrangemang som har med byggnadsfasen att göra i samband med byggloven. h) Se punkt a). i) I planbeskrivningen har en hänvisning till uppföljningsprogrammet i miljökonsekvensbeskrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande lagts till och uppföljningen sker så som är beskrivet i dessa två dokument. j) Det finns både bra och dåliga aspekter med att utöka planområdet till att omfatta bullerområdet upp till 35 db. Ursprungligen har planläggningsområdet utformats så att det omfattar bullerområdet till ca 45 db. Ifall planläggningsområdet utökades skulle det omfatta mycket sådan verksamhet som redan existerar (främst bebyggelse). Det finns ingen särskild orsak att styra denna markanvändning i just en vindkraftsplan, eftersom den kan fortsätta att utvecklas som den gjort hittills. Det som däremot begränsas är att bebyggelsen växer allt för nära vindkraftsområdet på grund av bullerrisken. Dessutom är 35 db gränsen inte helt fast utan dess läge varierar en aningen beroende på vilken typ av vindkraftverk som till slut byggs. k) En bestämmelse har lagts till i planen: "Till vindkraftverkens bygglovsansökan ska bifogas en bullerutredning för den valda kraftverkstypen. Innan bygglov beviljas ska det säkerställas att kraftverken inte orsakar buller för den närliggande bosättningen som överstiger bullerföreskrifterna."

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK 8 l) En allmän bestämmelse har lagts till i planen: "Med stöd av 16 i Markanvändnings- och bygglagen bestäms att delgeneralplaneområdet är område i behov av planering." B. ANMÄRKNINGAR / MUISTUTUKSET B1. Skriftlig anmärkning, von Ungern-Sternberg Sara Anmärkning 31.7.2014 Huvudpunkterna i anmärkningen Anmärkarens sommarstuga kommer att ha fem stora vindkraftverk framför sig på andra sidan viken (nr 25, 26, 27, 28, 29), med den närmaste på ca 1,5 km avstånd. Ljudet kommer att ledas över vattnet och förstöra naturens lugn. Flyghinderljusen kommer att lysa upp natthimlen och reflexerna avspegla sig i vattnet. På c. 3 km avstånd kommer Gräsböle vindkraftverk emot. Högspänningsledningar och nya vägar som korsar landskapet etc. förstör ytterligare naturen. Stora betongplattor som behövs för varje mölla hindrar promenader i skogen och upptar stora arealer. Detta innebär att Norrlångviken inte mera lämpar sig som fritidsställe. Fastigheten kommer heller inte att kunna säljas, eftersom ingen köper den. Avstånd Social- och hälsovårdsministeriet har rekommenderat 2 km avstånd mellan bebyggelse och mölla. Enligt ministeriet finns det fortfarande för lite information om hur buller från vindkraftverk påverkar människors hälsa. Ministeriet anser därför att minimiavståndet på 600-700 meter mellan hus och mölla, vilket nu är möjligt i planen, är alldeles för litet. Även vindkraftföreningen Tuulivoima-kansalaisyhdistys anser att minimiavståndet mellan vindkraftverk och hus eller fritidshus bör vara över 2 km om verket till sin effekt är 2 MW och om det endast finns ett verk. Minimiavståndet bör vara mycket större om det finns flera verk, om det är fråga om fritidsbostäder, om verken är över 4 MW eller om det i närheten finns Natura-områden. Hälsoeffekter I litteraturen finner man allt flera rapporter om negativa hälsoeffekter. Dessa hälsoeffekter, kan inte mera nonchaleras. Vem tar ansvar för eventuella hälsoproblem p.g.a. vindkraftverken? I Ympäristö ja terveys har Social- och hälsoministeriets tjänstemannachef Jari Keinänen och överinspektör Vesa Pekkola skrivit: "On ollut harmillista seurata sitä keskustelua, millä tuulivoiman lisärakentamista on pyritty Suomessa edistämään ja jossa huolestuneiden kansalaisten näkemyksiä ei ole otettu huomioon. Tuulivoimarakentamista edistävien toimijoiden tulisi ymmärtää se, että mitkään taloudelliset tai poliittiset tavoitteet eivät mene ihmisen oman terveyden ja hyvinvoinnin edelle, eikä ilmastopoliittisilla tai taloudellisilla tavoitteilla perustelemalla voida poistaa ihmisten huolestuneisuutta, päinvastoin." (Ympäristö ja terveys 4, 2014, 8-13). Mäniskans hälsa, välfärd och oro över sin miljö bör således gå före miljöpolitiska och ekonomiska målsättningar. Många undersökningar pekar på hälsorisker i samband med vindkraftverkens buller och ljuseffekter. Man har t.ex. visat att infraljud från vindkraftverk påverkar innerörat och utgör en möjlig hälsorisk för personer med migrän. Vi blir känsligare för stimuli och vår reaktion på en stimulus tilltar varje gång stimulus presenteras. (Håkan Enbom & Inga Malcus Enbom, Läkartidningen 32 33/2013). Detta ger en ökad förståelse för migrän, fibromyalgi och andra kroniska smärtsyndrom samt vissa fall av tinnitus och yrsel. Denna insikt har även betydelse för förståelsen av hur infraljud från vindkraftverk kan påverka hälsan. I flera studier har man funnit att boende nära vindkraftverk oftare har allvarliga sömnstörningar och depression. Man har även funnit en ökad frekvens av yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet, huvudvärk, ökad aktivering av autonoma nervsystemet mm. (t.ex. Kelley, 987, Salt et al. 2012, Schomer et al. 2013). Förutom det hörbara ljudet, som kan ge bullerskada och vara allmänt störande psykiskt, genererar vindkraftverk även ett pulserande infraljud som påverkar innerörat och centrala nervsystemet utan att skada själva hörseln. Infraljudet från vindkraftverk är ett rytmiskt pulserande ljud, och det pulserande ljudtrycket påverkar innerörat även om något ljud inte uppfattas av individen.

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK 9 Infraljudet har en överraskande stark inverkan på människans hälsa. Bl.a. Enbom, 2013, Farboud et al., 2011, Lovati et al. 2013 har visat att invånarna nära vindkraftverk utvecklar svåra sömnstörningar och depression. Ekonomiska och nationalekonomiska aspekter Elpriset kommer att stiga betydligt om vindkraften byggs ut p.g.a. de höga subventionerna. Om subventionerna skärs ned eller de utländska vindkraftbolagen drar sig tillbaka kan det bli aktuellt med en nedmontering av vindkraftverken. Kostnaderna faller i första hand på markägarna, i andra hand på kommunen, om den garanti som vindkraftbolaget måste ge inte räcker till. Kostnaden kan bli upp till 600 000 euro för ett stort vindkraftverk (se bilagd uträkning). Hur stor summa betalar vindkraftbolagen idag som garanti för nedmontering? De direkta skatteinkomsterna innebär fastighetsskatt och ett fåtal arbetsplatser. Däremot förlorar Kimitoön turister och fritidsbebyggelse. Fastighetsägarna förlorar en stor del av värdet på sin egendom. Ramboll låter i sitt genmäle förstå att turister kommer att vallfärda till Kimito för att se möllorna. Hur beaktar kommunen de nationalekonomiska aspekterna? Erfarenheterna från andra länder, framför allt från Tyskland, visar att elpriset kraftigt har stigit p.g.a. av de stora subventioner vindkraft behövt och som konsumenterna måste betala. Finland har som mål att 38 % av den slutliga energikonsumtionen skall produceras med förnybar energi före 2020. Redan 2013 hade Finland nästan nått det målet med 37 % andel förnybar energi. Som jämförelse kan nämnas att Tyskland har en andel förnybar energi på 22,1 %. Lönsamheten är helt beroende av stora statliga subventioner, som i sin tur är beroende av den politiska vinden. De höga subventionerna lockar utländska vindkraftbolag, som kanske inte klarar av byggandet ekonomiskt. I Finland saknar vi kunskap om byggandet av vindkraftverk, medan vi har mycket skog och kunskap om hur man gör biomassa. Vi har erfarenhet och material i våra skogar för kraftverk som grundar sig på bioenergi. Produktionsstödet i statsbudgeten för vindkraft är i år 150 miljoner euro, medan inga andra energiformer subventioneras. Subventionerna betalas av oss skattebetalare i form av högre elavgifter. Bioenergi är en mycket viktigare energikälla för oss och för den har vi både expertis och skogar. Slutligen Vindkraftspolitiken skapar hälsorisker, social oro, ekonomiska orättvisor samtidigt som man slösar med skattemedel. Regeringen har påpekat att det är viktigt att det tas hänsyn till invånarna vid utbyggnad av vindkraft och har bl.a. med hjälp av anvisningar vidtagit aktiva åtgärder för att främja högklassig planering av utbyggnaden så att medborgarnas och invånarnas synpunkter tas i beaktande. Man betonar också att vindkraftverken bör placeras så långt från bosättning att de inte medför invånarna oskäligt besvär. Detta kan även tydas så att den frid och ro en vacker, tyst natur i skärgården erbjuder utan industrialiserade vindkraftverk bör bevaras även för kommande generationer. Många exempel i Finland visar att vindkraftverken förorsakat stora problem för invånarna och att man tom har fått stänga eller nedmontera dem p.g.a. av alltför högt buller. Vi ber kommunen överväga noga innan beslut om byggandet av vindkraft fattas! Ett beslut att bygga dessa enorma vindkraftverk förändrar helt vår vackra Kimitoö. Planläggarens bemötande Placeringen av vindkraftverken har undersökts genom olika studier. Avståndet till bebyggelsen baserar sig främst på bullerundersökningen som visar att med den aktuella placeringen kommer miljöministeriets bullerriktvärden för vindkraft inte att överstigas. Den aktuella placeringen av vindkraftverken uppfyller ikraftvarande bestämmelser och uppfyller därmed de minimikrav som ställs gällande vindkraft. Den nationella energipolitiken bestäms inte i delgeneralplanen för Nordanå Lövböle vindkraftspark. Delgeneralplanen förverkligar endast gällande beslut om användandet av förnybara energikällor. En ändring av energipolitiken görs i riksdagen. Det kan dock påpekas att tvärtemot vad anmärkaren skriver, betalas samma inmatningstariff (produktionsstöd) både för vindkraft och för bioenergi. För tillfället finns det ett större antal skogskraftverk än vindkraftverk i stödsystemet.

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK 10 B2. Skriftlig anmärkning, Johansson Anne-Marie Anmärkning 1.8.2014 Huvudpunkterna i anmärkningen För att genomföra detta bör man anordna en folkomröstning så att alla fast boende på ön samt alla som har fritidsbostäder här får ta ställning till detta helt vansinniga förslag. Om man börjar bygga dessa gigantiska vindkraftsindustrier på ön så kommer hela denna vackra ös framtid att påverkas med alla fina och intressanta turistattraktioner. Hur många turister kommer att åka hit när man kommer att se dessa enorma möllor som kommer att synas över hela ön? Några markägare kommer att tjäna stora pengar, men vad tycker de grannar som inte råkar ha tur att få en mölla på sin mark? Dom får inga pengar, men surrande möllor inpå knutarna. Om kommunledningen tror att man kommer att få inte stora skattevinster så har ni fel och inte kommer det heller att bli många arbetstillfällen på ön. Vad jag har förstått så pågår diskussioner om kommunsammanslagning ev. med Pargas. Jag har hört att Pargas stad har mycket dålig ekonomi i motsats till Kimito. Varför skall då Kimito förstöra denna vackra ö för att man tror att man får stora inkomster om ni ändå måste gå ihop med Pargas? Många av de som har fritidsbostäder på ön kommer att sälja dem och då kommer det säkert att bli till mycket lägre pris och då kommer ön att förlora stora skatteinkomster och också all handel som görs av turister och sommargäster när de besöker ön. Några frågor till om vindkraften byggs ut: Varför skall de vara 200 meter höga? Varför skall de vara så många? Varför skall de ligga så nära bebyggelse? Varför skall man förstöra stora skogsområden? I andra länder bygger man till havs eller längs med motorvägar där inga människor bor. Varför skall man ta livet av så många fåglar och fladdermöss? Jag hoppas att en folkomröstning kommer att ske. Om det inte görs så hoppas jag att de i kommunstyrelsen som anser att man skall bygga dessa giganter tar sitt förnuft till fånga i tid innan öns framtid är förstörd. Planläggarens bemötande En synlighetsanalys har gjorts över hur vindkraftverken kommer att synas. Trots att den bara är en generalisering visar den att vindkraftverken sist och slutligen inte kommer att synas till så många ställen, eftersom skogen kommer att skymma vyerna mot vindkraftverken. Den största synligheten kommer att vara på vidsträckta åkerområden samt från havsområdena i väster. De öppna havsområdena i väster ligger ändå längre från vindkraftverken, varför de inte dominerar landskapet. Vindkraftverken byggs höga för att uppnå bättre vindar och därmed bättre produktion, eftersom vindarna kan vara rätt turbulenta på lägre höjd ovanför skogsbeklädda områden. Placeringen av vindkraftverken har undersökts genom olika studier. Avståndet till bebyggelsen baserar sig främst på bullerundersökningen som visar att med den aktuella placeringen kommer miljöministeriets bullerriktvärden för vindkraft inte att överstigas. Enligt gällande direktiv från Trafikverket får man inte bygga vindkraftverk närmare än 300 meter från vägar med en hastighetsbegränsning på 100 km/h eller mera. Studien om fladdermöss och studien om migrerande fladdermöss visar att projektområdet inte är ett betydande område för fladdermöss. Därför ses risken för kollisioner av experter som ganska låg. I de senaste förändringarna av placeringen av vindkraftverken har också kollisionsrisken för fåglarna beaktats genom att omplacera en del vindkraftverk.

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK 11 B3. Kirjallinen muistutus, von Flittner Joakim & Sari Muistutus 8.8.2014 Muistutuksen pääkohdat - Melu- ja varjostusselvityksissä pitää olla näkyvissä selkeästi mallit joissa on sovitut vaimennukset näkyvissä ja sitten mallit joissa niitä ei ole huomioitu. Kaavavaiheessa ei saa käyttää vaimennuksia kuten nyt on tehty yöaikaan (moodi 7). Vaimennukset tulevat vasta ympäristöluvassa kyseeseen. - Vaimennusten käytöstä pitää tehdä riskianalyysi eli pitää olla selkeästi näkyvissä mitä mahdollisuuksia ja todennäköisyyksiä on etteivät vaimennukset toimi automaattisesti. - Ehdotus: Jos vaimennuksia joutuu käyttämään tuulivoimalassa voisi olla joku valo jossain jotta kuntalainen näkisi että nyt on vaimennettu. - Miksei missään ko. selvityksessä ei ole mainittu tarkat koordinaatit mihin ko. tuulivoimat tulee. Haluan saada nämä koordinaatit jotta voin käydä katsomassa tarkkaa paikkaa mihin tuulivoimalat tulevat. Karttojen perusteella ei saa tarkkaa paikka. VTT:n uusissa meluohjeistuksissa sanotaan että jos korkeuserot on yli 40 m laskentaperusteet muuttuvat. Nyt tätä ei ole huomioitu ja epäilen vahvasti että korkeusero on yli 40 m, se on huonojen karttojen perusteella hyvin mahdollista. - Sosiaali- ja terveysministeriö antoi juuri lausunnon jossa suosittelevat että etäisyys suurien tuulivoimaloiden ja asutuksien välissä on oltava vähintään 2 km. - Melututkimuksessa ei ole esim. huomioitu vaihtelut vuosiaikojen mukaan. Talvella melu kulkeutuu paremmin ja kauemmas kun kesällä, kun talvella ei ole esim. puissa lehtiä - Ilmoituslehdessä kunnanvaltuutettu väitti että vaikka kaikki suunnitelmat projekteista on tehty ja jopa siitä tulisi myöntävä päätös, eli kunnanvaltuusto hyväksyisi ko. projektin niin tuulivoimaloiden sijaintia voidaan kysymättä siirtää lavan verran. Tällä voi olla suuri merkitys melumallinnuksiin joten haluan että lopulliset sijainnit lyödään lukkoon ja sen jälkeen vasta tehdään mallinnukset. - Haluan nostaa esille myös sen seikan että Kemiönsaari jo nyt menettää investointeja saarella, koska esim. kesämökkiläiset eivät halua investoida mökkeihinsä kun ei tiedetä onko tulossa tuulivoimaloita vai ei. - Miksei ole suunnitelmissa lainkaan tarkkaa selvitystä miten kuljetukset ja uudet tiet tulevat toteutumaan. Miten teiden leventäminen tai uusien rakentaminen korvataan maanomistajille. Sama koskee uusia sähkölinjoja. Onko esim. väylät riittävät, satamat kunnossa, kestääkö sillat, millä teillä on mitäkin painorajoituksia. - Gräsbölen info-illassa vaadittiin havainnollinen kuva, jossa on etäisyydet kaikkiin asuntoihin. Tällaista ei kuitenkaan ole ilmestynyt Nordanå-Lövbölen osalta. - Jos tämä Gräsböle tai Nordanå-Lövböle projekti hyväksyttäisiin ja se etenisi niin vaadin että kuntalaisille kerrotaan medioissa että ko. projektin perussäännöt ei koske muita projekteja. Esim. etäisyydet voi olla jotain muuta muissa projekteissa - Haluaisin että tutustutte viime aikojen tuulivoimala tapaturmiin. Näitä sattuu koko ajan. Onko pelastuslaitos oikeasti tietoisia mihin pitää varautua vaikka on lausunnon antanut, toden näköisesti ei ymmärrä? - Tapaturmariskin takia ei saa rakentaa tehtaan lähelle. Sibelco on Turun Sanomien mukaan luokiteltu top-10 vaarallisena tehtaana Lounaissuomessa koska siellä käytetään vaarallisia kemikaaleja. - Ei ole lainkaan huomioitu vaikutuksia ihmisten terveyteen vaikka se todistetusti vaikuttaa. - On todettu että jäätä voi lentää tuulivoimaloista useita satoja metrejä joten pitää vaatia että tuulivoimalat varustetaan jäänpoistomekanismeilla. Vaikka jäänpoisto olisi asennettu, niin siihen voi tulla tekninen häiriö, joten lähin tuulivoimala julkisesta tiestä (esim. Lövbölentie) pitää olla vähintään 500 m ettei tapahdu vahingossakaan että esim. jääpala sinkoutuu tielle jonkun auton / henkilön päälle. Tiedän faktana ettei ole olemassa toimivaa jäänesto järjestelmää. Tästä on tehty virallinen tutkimus.

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK 12 - Havainnekuvia oli aiemmin enemmän. Miksi niitä on poistettu, ei ole esim. yhtään kuvaa jossa näkyisi Norrlångvikin lahti jossa pahimmassa tapauksessa olisi tuulivoimaloita lahden molemmin puolin. Tehkää nyt näitä kuvia joka ilmansuunnasta läheltä ja kaukaa. - Vaadin että tehdään havainnekuvia myös siitä miltä näyttää talviaikaan koska näkymät muuttuvat todella paljon kun puissa ei ole lehtiä. - 2 x 50 000 kandelan lentoestevalot ei näy missään havainnekuvassa vaikka varmasti näkyy myös päiväsaikaan, eli havainnekuvat pitää tehdä uusiksi. - Havainnekuviin liittyen vielä niin ottakaa mallia miten tekivät Honkajoella, eli sääilmapallo oikealle korkeudelle ja jos sen näkee, niin silloin tuulivoimalakin näkyy, mieluiten ilmapallo jokaisen tuulivoimalan suunnitellulle paikalle. - Tutkimuksista puuttuu täysin havainnolliset kuvat sekä vaikutustutkimus lentoestevaloista. Näitä pitää tehdä koska ne vaikuttavat asumismukavuuteen ja yleiseen maisemakuvaan. Soitin Kotkaan ELY:n hankevastaavalle ja hän totesi että valot ovat tosiaankin iso ongelma siellä. Jokaiseen myllyyn tulee punainen valo 52 m välein, vaikka Hahn sanoi että valo tulee vain päähän. Uloimpiin puiston myllyihin tulee valkoiset valot. Tämä tulee näyttämään todella kauhealta. - Finavian vaatimus on paljon tiukempi kuin Lounaisvoiman ehdotus. Miten se on mahdollista. - Jos kunta vaatisi että kokonaiskorkeus saisi olla maksimissaan 150 m kuten esim. Kemin 3 MW voimalat niin lentoestevalot olisivat huomattavasti pienemmät kuin yli 150 m olevalle. Samahan tietenkin koskee varjostusongelmia jotka myös pienenisi. - Kunnan nettisivuilla metsonsoidintutkimus on vain viranomaisten käytössä. Miksi ihmeessä? Kuka siitä on tehnyt päätöksen ja millä valtuuksilla. Vaadin että se laitetaan nähtäville ja pidennetään kaavan nähtävilläoloaikaa vastaavasti kun se tulee näkyviin. - Ihmettelen suuresti ettei ole merikotkanpesää löytynyt koska Norrlångvikin alueella näkyy merikotkia päivittäin, yleensä useampi yksilö. Tutkimuksen tekijä oli löytänyt alueella kotkanpesän joka oli tuhoutunut vuoden 2011 tapaninpäivän myrskyssä. Miksei asiasta ole mainintaa selvityksessä. Vaikka pesä tuhoutuu niin ei voi olettaa että kotka on hävinnyt. Se rakentaa uuden pesän. - Missään selvityksessä ei ole mainintaa millä pätevyydellä joku on tehnyt jonkun selvityksen. Nimi on mainittu mutta mistä tiedetään että ko. henkilö on pätevä antamaan lausunnon? - Muutenkin kyseenalaistan sitä että EFE maksaa jollekin tutkimuslaitokselle tutkimuksesta, voiko silloin kyseinen tutkimus olla puolueeton? Mielenkiintoista on myös se että valtio tukee tutkimuksien tekoa. Onko esim. tutkimuksien toimeksiannot kilpailutettu vai onko päätös kuka ne tekee ainoastaan sen perusteella kuka antaa positiivisimmat tulokset? Miksei esim. ELY teetä näitä tutkimuksia ja sitten veloitta ne toimeksiantajalta. - Nyt kun on ollut useampi suurehko metsätulipalo tulevilla tuulivoima-alueilla niin tulipalojen jälkeen yleensä tietyt hyönteiset tulevat palanneelle alueelle siivoamaan. Näitä hyönteisiä on erilaisia ja näitä pitää tutkia tarkemmin varsinkin nyt kun alueella on ollut monta tulipaloa. - EFE (Egentliga Finlands Energi, joka on rakennuttaja) on kyseenalainen yritys, liikevaihto melkein 0 ja tulos negatiivinen. - Ehdotuksesta ei käy millään tavalla faktoina ilmi hyödyt kyseisestä projektista. Tietääkseni 42 maaomistajaa saavat hyödyt ja n. 400 perhettä joutuu kärsimään esim. Nordanå-Lövbölen hankkeessa. - Ei ole selvitystä missään miten hoidetaan ongelmia jotka ilmenee TV-kuvissa, matkapuhelinkuuluvuudessa eikä esim. mokkulan käytössä. - Kiinteistöjen arvon alennus: London School of Economics in (LSE) tutkimus on analysoinut yli miljoonan kiinteistökaupan avulla arvomuutoksia tuulivoima-alueiden lähistöllä viimeisen 12 vuoden ajalta ja todennut että voimaloiden läheisyys pudottaa kiinteistöjen arvoa 11 12 % kahden kilometrin etäisyydellä. Pienempiä arvonmuutoksia on 14 km asti. Ehdotuksesta ei löydy minkäänlaista kompensaatiosuunnitelmaa naapurikiinteistöjen arvonlaskun hyvittämiseksi hyväksyttävällä tasolla. - Kunnan tuulivoimasivut ovat todella sekaisin, en esim löydä lainkaan suomenkielisenä OAS (osallistumis- ja arviointisuunnitelmaa). Suomenkielisestä sivulle se vie kuitenkin ruotsinkieliseen doku-

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK 13 menttiin. Vaadin että ainakin kyseinen (OSA) dokumentti ja itse kuulutus viedään suomenkielisenä kunnan sivuille ja jatketaan nähtävälläoloaikaa 30 päivällä. - Koska vastustan tuulivoimaloita yleensäkin koko saaristossa, olen perustanut adressin asiaan liittyen, jonka haluan että huomioitte. Adressissa tällä hetkellä 582 nimeä (14.8.2014). - Kun päättäjät tekevät lopullisen päätöksen Nordanå-Lövböle-projektista niin tiedän että he perustelevat päätöksensä suurilta osin siihen että ko. alue on jo osittain teollisuusalue. Pitää kuitenkin huomioida että koko suunnitellusta alueesta vain 5 % on kaivos-/teollisuusaluetta. - Kaavoittajan vastine Ympäristöministeriön melumallinnusohjeessa sivulla 9 todetaan: Melumallinnustarkastelu perustuu tuulivoimaloiden melupäästön ylärajatarkasteluun. Suunniteltujen tuulivoimaloiden melupäästölle käytetään valmistajan ilmoittamaa takuuarvoa. Meluselvityksen laskennat on tehty vaimentamattoman tilan maksimimelupäästöillä ja rajoitetuilla melupäästöillä (reduktiomoodeilla). Myös vaimennetussa tilassa toimivalle turbiinille on määritelty maksimimelupäästöarvo. Tämä lähtömeluarvo on matalampi kuin vaimentamattomassa tilassa toimivalla turbiinilla. Varsinais-Suomen Energia on saanut turbiinivalmistajalta takuun myös vaimennetun tilan lähtömeluarvolle. Takuu määrittelee sen, että vaimennetussa tilassa toimivan turbiinin lähtömelutaso on vähintään 4,5 db matalampi kuin vaimentamattomassa tilassa olevan turbiinin. Operaattorin velvollisuus on varmistaa, että melutasot eivät ylitä raja-arvoja missään olosuhteissa. Tuulivoimaloiden sijoittelu kaavavaiheessa perustuu erilaisten selvitysten kautta tulleeseen tietoon. Etäisyys asutukseen perustuu ensisijaisesti meluselvityksen tuloksiin, joka osoittaa, että ympäristöministeriön melun ohjearvot ei ylitetä. Sijoittelu vastaa voimassa olevia määräyksiä ja siten myös tuulivoimaloihin liittyvät minimivaatimukset. Osayleiskaavan määräysten mukaan tuulivoimalat voivat sijaita missä tahansa niiden alueiden sisällä, jotka on merkitty kaavakartalle merkinnällä 'tv'. Myös tuulivoimaloiden lavat pitää olla tämän rajauksen sisäpuolella. Turbiinin sijaintia on vielä mahdollista muuttaa niille määriteltyjen alueiden sisällä. Turbiinien lopulliset sijainnit lyödään lukkoon vasta rakennuslupavaiheessa. YM:n ohjeen (Ympäristöhallinnon ohjeita 2/2014) kohdan 4.1.6 mukaan "tuulivoimalan perustusten sijaitessa yli 60 metriä korkeammalla suhteessa melulle altistuvan kohteen maanpinnan korkeuteen kyseessä olevan voimalan melupäästön takuuarvoon lisätään 2 db". Nordanå-Lövbölen hankealueella kaikkien turbiinien perustukset alittavat tämän korkeusero-ohjearvon. Mallinnuksessa käytettävä sääolosuhde perustuu Pasquill-luokkiin neutraali stabiili. Stabiili ilmakehä on yleinen yöaikaan ja syksyllä. Sääolosuhteiden vaikutus otetaan mallinnuksessa huomioon käyttämällä meteorologisen korjauksen arvoa 0. Laskennoissa käytetty säätilanne ja sitä edustavat sääparametrit edustavat tilannetta, joka on suosiollinen äänen etenemiselle. Kaavaehdotuksessa esitetään selkeästi ohjeelliset merkittävästi parannettavat tieyhteydet ja maakaapelit. Ilmajohtoja ei projektialueelle rakenneta. Näitä yhteyksiä tullaan vielä projektin myöhemmässä vaiheessa optimoimaan. Mahdolliset korvaukset maanomistajille on kirjattu maanvuokrasopimuksiin. Nämä tiedot eivät ole julkisia. Projektin logistiset vaikutukset on huomioitu kaavaselostuksen kohdassa 4.2.5. Kaavan esitetyissä kuljetusvaihtoehdoissa selvitetään eri logistisia mahdollisuuksia. Jotkin vaihtoehdot ovat matkaltaan lyhyempiä, mutta teknis-taloudellisesti haastavampia, ja jotkin vaihtoehdot päinvastoin. Mitään vaihtoehdoista ei kuitenkaan ole päätetty, vaan tarkempaa suunnittelua, neuvottelua ja päätöksiä tehdään vasta kaavan valmistumisen jälkeen. Kartta, josta voimaloiden etäisyydet asuntoihin käy ilmi löytyy kaavaselostuksesta kappaleesta 4.2.2. Terveysvaikutusten tutkimisessa on samoja ongelmia kuin kiinteistön arvonmuutosten tutkimisessa: on vaikeaa todistaa mistä terveysongelma tai arvonmuutos johtuu; korrelaatio ei välttämättä johda kausaliteettiin. Monet asiat tuulivoiman lisäksi vaikuttavat sekä terveyteen että kiinteistönarvoihin. Sen sijaan ääntä on helpompi kuvailla ja mitata ja sen vuoksi terveysriskejä huomioidaan äänen leviämisen kautta. Jokainen Nordanå-Lövböleen suunnitelluista turbiineista tullaan varustamaan jäätymisenestolaitteistolla.

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK 14 Varsinais-Suomen Energia on lisännyt verkkosivuilleen havainnekuvan Norrlångvikin lahdesta. Tuulivoima-alue on pääasiallisesti havumetsää, jolloin lehdettömän ajan vaikutus visualisointeihin on pieni. Talviajan visualisointeja on kuitenkin tehty. Lentoestevalojen luotettava visualisointi ei onnistu, koska välkkyvä valo ei näin ollen välity kuvasta ja valon kirkkautta voidaan säätää ainoastaan suurentamalla/pienentämällä "valkoisen pallon/pallojen" kokoa. Kaavaselostuksen kohdassa 4.2.5.3 kerrotaan yksiselitteisesti kuinka lentoestevalot tullaan toteuttamaan. Varsinais-Suomen Energia on 8.2.2013 vastaanottanut Finavian lausunnon koskien Nordanå- Lövbölen tuulivoimahanketta. Lounaisvoima ei vastaa Nordanå-Lövbölen hankkeen kehittämisestä. Metsojen soidinpaikkaselvitys sisältää lajinsuojelullisin perustein salassapidettävää tietoa. Selvitykselle aineistoa toimittanut taho on ollut sitä mieltä, että selvityksen tiedot on pidettävä salassa lajinsuojelun takia. Kansalaisten vaatimusten vuoksi asiasta on keskusteltu Varsinais-Suomen ELY-keskuksen kanssa, ja on päädytty siihen, että selvitys voidaan julkaista. Myöhäisen julkaisuajankohdan takia kaavan nähtävilläoloaikaa pidennettiin kahdella viikolla. Soidinpaikkaselvityksen tulokset ja loppupäätelmät ovat koko ajan olleet luettavissa kaavaselostuksessa. Soidinpaikkaselvityksessä ei ole asiantuntijoiden mukaan ollut huomautettavaa. Nordanå-Lövböleen tuulivoimaa suunnitteleva yritys on projektiyritys, joka ei saa tuloja ennen kuin tuulivoimala on pystyssä ja se tuottaa sähköä. Tätä on kuitenkin edeltänyt useiden vuosien suunnitteluvaihe. Suunnitteluvaiheessa Varsinais-Suomen Energia on tilannut konsulttiyritykseltä arvioinnin tuulipuiston mahdollisista vaikutuksista kotitalouksien antennien signaalivahvuuteen. Tämä arvioinnin tulokset on otettu huomioon turbiinien sijoittelussa, jotta ne eivät peittäisi antennien signaalilinjoja. Tätä on myös selostettu ympäristövaikutusten arvioinnissa. TkT Juhana Hiirosen pitämän esityksen mukaan (11.9.2014 Villa Lande) Suomessa kansalaisella ei ole subjektiivista oikeutta muuttumattomaan ympäristöön. Omistetun kiinteistön ympäröivä alue voi muuttua milloin vain. Ei ole olemassa suojattua etua, joka estää ympäristöä muuttumasta. Täten ei myöskään synny automaattista korvausvelvollisuutta. Korvausta voi saada vain, jos ihmisen varallisuusasema muuttuu. Lisäksi kiinteistön arvo koostuu useasta eri asiasta, jotka vaikuttavat siihen yhtä aikaa. On vaikeaa osoittaa yhden tekijän vaikutus koko arvoon; vaikka korrelaatiota olisikin, ei se yksiselitteisesti osoita syytä. On todettu, että suurin arvonmuutos ja epävarmuus markkinoilla on suunnitteluvaiheessa. B4. Skriftlig anmärkning, Wendelin Gun-Britt & Harry Anmärkning 12.8.2014 Huvudpunkterna i anmärkningen Av de planerade 29 vindkraftverken är vi omringade av nio vindkraftverk på ett avstånd under 1 500 meter till våra bostadshus. Som kortast är avståndet 900 m. Av 9 turbiner är 8 stycken placerade under 1 300 meter. Trots försäkran från Egentliga Finlands Energi 30.7.2014 att inget vindkraftverk enligt senaste planen är placerat under 1 000 meter från våra boningshus, framkom det 4.8.2014 till både Egentliga Finlands Energis och vår stora överraskning, att vindkraftverket nr 29 placerats under 1 000 meter från husen. Egentliga Finlands Förbund konstaterar i sin vindkraftstundersökning för Egentliga Finland år 2011 att det sammanlagda bullret från flera vindkraftverk tillsammans kan förorsaka störande buller på ett avstånd från 1 000 1 500 meter. Konsulten llkka Niskanen från WSP Finland Oy konstaterade 5.8.2014 på Villa Lande i sitt föredrag att antalet vindkraftverk och avståndet mellan dem och bostadshusen är det som mest påverkar bullervolymen. Ledande ljudexperten Vesa Viljanen på Promethor Oy konstaterar i HS 22.3.2011 att turbiner på tre megawatt bör placeras på minst 1 500 meters avstånd från bostadshus och mindre turbiner på minst 1 000 meters avstånd p.g.a. störande huller (se bilaga).

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK 15 NMT-centralen i Egentliga Finland konstaterar i sitt utlåtande 29.1.2013 följande: "Buller- och skuggeffekter kan ha allvarligare påverkan i Brokärr än annanstans kring planläggningsområdet. Kraftverkens placering, särskilt söder om byn bör ännu övervägas." Vi är överraskade att man trots våra önskningar redan 30.12.2012 och NMT-centralens anmärkningar 29.1.2013 ändå placerar vindkraftverk under 1 000 meters avstånd till våra bostadshus, då det enligt experter borde vara på minst 1 500 meters avstånd från boningshus. De ovan citerade experternas utlåtanden om betydelsen av vindkraftverkens placering med tanke på deras buller- och skuggeffekter, stöder entydigt vår oro för de kumulativa buller- och skuggeffekterna som de nio kraftverken i vår omedelbara närhet kommer att förorsaka. Vi kan inte godkänna att vindkraft nr 29 byggs på det föreslagna avståndet från vårt hus. Det närmaste avståndet som vi kan godkänna är (nr 24) 1 057 meter. Vi år rädda för att bullret och skuggorna tillsammans påverkar vår hälsa och boendetrivsel. Vi vill också informera Tekniska nämnden om att våra hus är fritidshus, inte fastboende hus som de klassats på kartorna. Det kan ju inte vara så, och det får ju inte vara så, att man förorsakar problem med vår hälsa och boendetrivsel 25 år framåt, eller längre. Vi hoppas att Tekniska nämnden beaktar våra åsikter vad gäller placeringen av vindkraftverken med tanke på deras sammanlagda buller- och skuggkonsekvenser. Planläggarens bemötande Jämfört med planutkastet som presenterades hösten 2012 har två stycken vindkraftverk avlägsnats norr om Brokärr och ett vindkraftverk har avlägsnats på den södra sidan om Brokärr. Placeringen av vindkraftverken har undersökts genom olika studier. Avståndet till bebyggelsen baserar sig främst på bullerundersökningen som visar att med den aktuella placeringen kommer miljöministeriets bullerriktvärden för vindkraft inte att överstigas. Den aktuella placeringen av vindkraftverken uppfyller ikraftvarande bestämmelser och uppfyller därmed de minimikrav som ställs gällande vindkraft. Uppgifter om bostädernas användningsändamål har kontrollerats med kommunens byggnadsregister. Byggnaderna har klassificerats på basen av deras bygglov eller annan uppgift i registret. Att ett hus som är registrerat för fast boende används för fritidsboende gör det inte automatiskt till ett fritidshus utan detta kräver en ansökan. B5. Skriftlig anmärkning, von Ungern-Sternberg Claes Anmärkning 12.8.2014 Huvudpunkterna i anmärkningen Planerna på en s.k. vindkraftspark har ingenting med hållbar utveckling att göra utan drivkraften är de av föregående regering under ledning av minister Mauri Pekkarinen initierade mycket höga subventionerna som kommer att användas till finansiering av den i sig olönsamma utbyggnaden av vindkraft. Undertecknad motsätter sig byggande av vindkraftsparker på Kimitoön. Nyttan står i inget rimligt förhållande till kostnaderna och skadorna på längre sikt. Miljön förstörs, hälsoskadorna blir stora. Är kommunen medveten om detta? Fastighetspriserna sjunker och Kimitoön förlorar sin attraktion som fritids- eller sommarort. Allmänheten kan troligen inte visualisera hur 140 meter höga möllor ter sig i omgivningen. Effekterna har motiverat framförts i utlåtanden och åsikter som konsultbolaget Ramboll skrivit arroganta och ringaktande genmälen till. Svaren är främst försvarsskrifter utan motiveringar. Svaren i den s.k. planläggarens namn synes vara att Ramboll är partisk och betald av dem som vill bygga vindkraften. På Kimitoön har de i utsikt ställda subventionerna lockat ett tyskt företag som döljer sig bakom det lokalbetonade namnet Egentliga Finlands Energi att bygga vindkraftsparker. Det tyska bolaget har i Sverige inte kunnat hävda sig i konkurransen med andra energikällor. Planerade vindkraftverk har inte realiserats. I Sverige konkurrensutsätts alla energikällor innan slutlig energikälla väljs. Bolagets VD hävdar att Finland bör främja vindkraft som man gör i hans hemland. Kansler Angela Merkel gjorde ett beslut som skall omlägga Tysklands hela energiförsörjning. Gränserna för den alltför ambitiösa s.k. Energiwende kan redan skönjas. Trots massiv satsning på bl.a. vindkraft har omställningen hittills resulterat i ökad användning av brunkol. Uppnåendet av målsättningen för hållbar utveckling ligger långt i framtiden och kan ändras med förändrade politiska konstellationer. Finland har redan nu en betydligt

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK 16 högre andel av förnybar energi i sin totala energiförsörjning än Tyskland. För Finland är Energiwende ingen förebild. Kimito är en kriskommun som febrilt försöker finna nya näringsgrenar för upprätthållande av sysselsättningen. Kommunen har åtminstone inte hittills kunnat precisera vindkraftens sysselsättningseffekt. Den blir ringa men gynnar onekligen personer med rätt kompetens i andra kommuner. Sysselsättningen väger lätt mot den ekonomiska nytta ett mindre antal markägare väntar sig få i form av hyresintäkter från de planerade vindmöllorna. Undertecknad har av planläggarna erhållit uppgiften att hyresinkomsten är i storleksordningen 17 000 per mölla och år. Sålunda kommer markägare med flera möllor på sina marker att få betydande inkomster som ingenting har att göra med deras egentliga näring. Är man fullmäktigemedlem och tillika markägare med utsikter om lukrativa möllor på sina marker avvisar man troligen all kritisk information om vindkraft. Detta återspeglas i de svar konsultföretaget Ramboll givit inläggen om vindkraftsprojekten på Kimitoön. Rambolls uppgift synes vara att stöda åsikter för vindkraft. Sålunda har inga sakliga svar givits t.ex. i frågor om hälsoriskerna. Ramboll t.o.m. förnekar internationellt vedertagen forskning om hälsoriskerna. Politiskt gynnas markägarna på Kimitoön av kommunens ganska ensidiga maktstruktur. I kommunfullmäktige har markägarna en mycket stark ställning. Majoriteten tillhör Svenska Folkpartiet som också dominerar kommunens tjänstemannakår. Det stora problemet med vindkraft är att den gynnar få medan majoriteten får stå för kostnaderna i form av skyhöga elräkningar. Enligt ett EKO-LOGISKT projekt har kommunen målsättningen att vara självförsörjande gällande energi. Det är kanske möjligt i gynnsamma förhållanden då det blåser. Vissa tider blåser det inte alls och då behövs energi från andra källor. Om hur självförsörjningen tekniskt och kostnadsrelaterat i detalj skulle organiseras föreligger inga uppgifter. Jag tror inte att invånarna på Kimitoön godkänner högre elkostnader samtidigt som en begränsad grupp markägare får njuta av stora inkomster från vindmöllor som råkar bli placerade på deras område. Här uppstår ett stort jämnlikhetsproblem. I Finland drivs vindkraften främst av en stark politisk vind. Drivkraften är inte vind utan de utlovade höga subventionerna. Inte kommer utländska företagare till Finland för vindens skull. Politiska vindar är ombytliga. Finland har blivit ett föregångsland gällande bioenergi. I Sverige har den finska teknologin rönt framgångar. Biobaserad energi har goda förutsättningar också på Kimitoön. Jag vill ha svar på följande frågor: Varför beaktas inte Social- och Hälsoministeriets rekommendation om avstånd på två kilometer till närmaste bebyggelse? Enligt lag är vindkraftsbolaget skyldig att reservera pengar för nedmontering av vindmöllor. Hur mycket pengar har reserverats för nedmonteringen av möllorna på Kimitoön? Vem är skyldig att åtgärda och betala uppkomna hälsoskador? De industriella vindkraftverken kommer att försvåra försäljningen och minska värdet på fastigheterna i kommunen. Vem kompenserar värdeminskningen? Miljökonsekvensbedömningens undersökning av t.ex. fladdermössförekomsten ger inte rätt bild av läget. Hur pålitlig är en undersökning som vindkraftsbolaget ansvarar för? Planläggarens bemötande Den nationella energipolitiken bestäms inte i delgeneralplanen för Nordanå Lövböle vindkraftspark. Delgeneralplanen förverkligar endast gällande beslut om användandet av förnybara energikällor. En ändring av energipolitiken görs i riksdagen. Social- och hälsovårdsministeriet har inte rekommenderat ett minimiavstånd på 2 km till närmaste bebyggelse. Ministeriet skriver i Ympäristö- ja terveys att: "Ministeriö on esittänyt nyrkkisääntönä, että etäisyyden tulisi olla noin 10 kertaa voimalan napakorkeus. Maakuntakaavan yhteydessä ei vielä tiedetä tuulivoimaloiden todellisia sijaintipaikkoja, voimaloiden tyyppejä, eikä niiden kokoa. Tästä syystä ministeriö esitti puskurivyöhykkeeksi 2 km. Näin haitoista voitaisiin hyvin suurella todennäköisyydellä välttyä. Nyt on yleiseen keskusteluun jäänyt 2 km puskurivyöhyke ehdottomana minimietäisyytenä, mutta sitä ei ole näillä lausunnoilla kuitenkaan tarkoitettu."

DELGENERALPLAN FÖR NORDANÅ LÖVBÖLE VINDKRAFTSPARK 17 Avtalet om att reservera finansiella medel för att montera ned vindmöllorna bestäms i ett avtal mellan markägaren och vindkraftsoperatören. Avtalets innehåll behandlas inte i delgeneralplanen och i delgeneralplanen finns inte heller några bestämmelser gällande sådana avtal. För vissa miljöskador, såsom buller och annan dylik skada, kan ersättning betalas om skadan kan anses vara oskälig, men ersättning erhålles inte för t.ex. förlust av vackert landskap eller minskad biologisk mångfald. I en delgeneralplan bestäms inte om eventuella ersättningar. Enligt en presentation som TkD Juhana Hiironen höll (11.9.2014 Villa Lande) har medborgarna i Finland inte en subjektiv rätt till en oförändrad omgivning. Det område som omger en fastighet kan ändras när som helst. Det finns inte en sådan skyddad förmån som hindrar omgivningen att förändras. Därför uppstår inte heller en automatisk rätt till ersättning. Ersättning kan endast erhållas om människans ekonomiska ställning ändras. Dessutom består en fastighets värde av olika faktorer som påverkar samtidigt. Det är svårt att visa vilken faktor som påverkar hela värdet; även om det finns en korrelation finns det inte entydigt en kausalitet. Man har märkt att den största värdeminskningen och osäkerheten på marknaden finns under planeringsfasen. Enligt gällande kutym i Finland är det företaget som planerar en verksamhet som ska låta utreda konsekvenserna. Myndigheterna granskar sedan att konsekvenserna har blivit tillräckligt utredda. B6. Kirjallinen muistutus, Laurén Kaarina Muistutus 13.8.2014 Muistutuksen pääkohdat Suunnitellut tuulivoimalat ovat liian lähellä asutusta sekä liian isokokoisia, siksi vastustan tuulivoiman rakentamista Nordanå-Lövbölen alueelle. Suunnitelmassa ei ole myöskään huomioitu Sosiaali- ja terveysministeriön suositusta etäisyydestä asutukseen. Kaavoittajan vastine Tuulivoimaloiden sijoittelu perustuu erilaisten selvitysten kautta tulleeseen tietoon. Etäisyys asutukseen perustuu ensisijaisesti meluselvityksen tuloksiin, joka osoittaa, että ympäristöministeriön melun ohjearvot ei ylitetä. Sijoittelu vastaa voimassa olevia määräyksiä ja siten myös tuulivoimaloihin liittyvät minimivaatimukset. Sosiaali- ja terveysministeriö kirjoittaa Ympäristö- ja terveys -lehdessä: "Ministeriö on esittänyt nyrkkisääntönä, että etäisyyden tulisi olla noin 10 kertaa voimalan napakorkeus. Maakuntakaavan yhteydessä ei vielä tiedetä tuulivoimaloiden todellisia sijaintipaikkoja, voimaloiden tyyppejä, eikä niiden kokoa. Tästä syystä ministeriö esitti puskurivyöhykkeeksi 2 km. Näin haitoista voitaisiin hyvin suurella todennäköisyydellä välttyä. Nyt on yleiseen keskusteluun jäänyt 2 km puskurivyöhyke ehdottomana minimietäisyytenä, mutta sitä ei ole näillä lausunnoilla kuitenkaan tarkoitettu." B7. Kirjallinen muistutus, Alonen Ari Muistutukset 13.8.2014 Muistutuksen pääkohdat Kemiönsaaren kunnan valtuusto on 21.3.2012 tekemällään päätöksellä hyväksynyt Kemiönsaaren kunnanhallituksen ehdotuksen, jonka mukaan Kemiönsaaren kunta noudattaa tuulivoiman suunnittelussa ja rakentamisessa Kemiönsaaren kunnassa Ympäristöministeriön yleisiä suosituksia koskien kaavoitusta ja tuulivoimaloiden rakennuslupia. Ympäristöministeriön raportteja 19/2011 sekä Ympäristöhallinnon ohjeita 4/2012 määrittelevät nämä Ympäristöministeriön yleiset suositukset, joita Kemiönsaaren kunta on sitoutunut noudattamaan. Ympäristöministeriön ohjeita 4/2012 sisältää viittauksia aihetta koskeviin lakeihin ja lainkohtiin sekä näiden tulkintoja. Ympäristöministeriön ohjeita 4/2012 keskeinen merkitys onkin näiden lakien tulkinta keskeisiltä osin. Vaatimukset