Utbildningsinspektion i Skurups kommun

Inspektionsrapport från Skolverket 2004:4 Utbildningsinspektion i Skurups kommun Beslut Kommunrappor t Skolrappor ter C2420_Skurup_omsl.indd 1 04-01-29, 14.50

BESLUT 2004-02-16 1 (3) Skurups kommun Torggatan 4 274 80 SKURUP Genomförd utbildningsinspektion i Skurups kommun Skolverket har genomfört en inspektion i Skurups kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen. Inspektionen aviserades i brev den 12 juni 2003 och besök gjordes i verksamheten under perioden 17 september till den 17 oktober 2003. Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats, hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av dem som svarat för utredningen. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Utredningen skall ytterst klargöra om kommunen uppfyller krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Utredningen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all pågående förskoleoch utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar på det som är avvikande, bra eller dåligt. Övergripande kriterier vid bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se). I bilagor finns dels en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för barnomsorg, skola och vuxenutbildning, dels rapporter för varje kommunal skola. Dessa bildar underlag för Skolverkets beslut. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Måluppfyllelsen är god i flertalet skolor och verksamheter. Skurups kommun uppfyller till största del, inom de områden som granskats, också de krav som ställs i författningarna. Det finns dock brister som måste åtgärdas, enligt följande Postadress Gasverksgatan 1 222 29 Lund Sverige Besöksadress Gasverksgatan 1 Telefon +46 (0)8-527 332 00 vx Telefax +46 (0)8-527 336 90 Epost skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

SKOLVERKET BESLUT 2004-02-16 2 Dnr53-2003:1772 - kvalitetsarbetet på skolnivå sker inte systematiskt. Kvalitetsredovisningar saknas på samtliga skolor. Den kommunala kvalitetsredovisningen lever inte upp till författningarnas krav, - beslut om särskild undervisningsgrupp fattas inte beträffande de elever som under längre tid får huvuddelen av sin undervisning utanför klassens ram, - förskoleklass erbjuds inte i kommunen och barnen börjar skolan vid 6 års ålder även utan att vårdnadshavarna begärt det, - modersmålsstöd erbjuds inte i förskolan, - de studerande i den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds inte undervisning i alla de ämnen som anges i författningarna, - författningsbestämmelserna kring behörighet att delta i kommunal vuxenutbildning följs inte, - de disciplinära åtgärderna mot aggressivt och utåtagerande beteende överensstämmer inte med författningarna. Ovanstående brister skall snarast åtgärdas. Härutöver kan det finnas ytterligare brister där det i enskilda skolrapporter anges att en skola inte lever upp till de krav som ställs i författningarna. Också dessa skall snarast rättas till. Kommunen skall inom tre månader skriftligen redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits på nämnda områden. Områden som kan behöva utvecklas, enligt Skolverkets bedömning, är följande - inom och mellan skolorna bör analyseras vilka variabler som kan ligga bakom resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5, - elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer bör utvecklas, - elevens val bör utvecklas både vad gäller omfattning och innehåll, - kommunen bör se över om förskolepersonalens planeringstid är tillräcklig för att den pedagogiska verksamheten skall kunna utvecklas, - kommunen bör se över att åtgärdsprogram används så snart en elev är i behov av särskilda stödåtgärder. Vidtagna åtgärder inom ovanstående utvecklingsområden skall redovisas till Skolverket, enheten i Lund, senast inom ett år. I övrigt framförs i rapporterna påpekanden och rekommendationer vad gäller kvaliteten i verksamheterna. Huvudmannen förväntas förbättra kvaliteten inom dessa områden i ett fortsatt kvalitetsarbete.

SKOLVERKET BESLUT 2004-02-16 3 Dnr53-2003:1772 Skolverket avser att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Helene Roslund Föredragande I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

Utbildningsinspektion i Skurup Utbildningsinspektion i Skurup UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående förskole- och utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl för att lösa utbildningsuppdraget.

Utbildningsinspektion i Skurup SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Förskoleverksamhet 637 Skolbarnsomsorg: 632 Förskoleklass: 0 Grundskola: 1 890 Obligatorisk särskola: 22 Gymnasieskola: - Gymnasiesärskola: - Komvux: 198 Särvux: 9 Svenskundervisning för invandrare, sfi: 20 Skurups kommun har i dag cirka 14 000 invånare. Kommunen består av flera tätorter där Skurup utgör centralorten. I de olika tätorterna finns utbyggd förskoleverksamhet, grundskola årskurs 1 6 (7) och skolbarnsomsorg. Majoriteten av eleverna i årskurs 7 9/10 går vid Mackleanskolan i centrala Skurup. Nyckelpigans skola kommer inom ett par år vara utbyggd till en 1 9/10-skola. Sammanlagt finns åtta grundskolor och tio förskolor i kommunen. Särskolan, som tidigare bedrivits i samarbete med bl.a. Ystads kommun och genomförd i den kommunen, finns från och med detta läsår på Östergårdsskolan och Mackleanskolan. Träningsskolans basverksamhet finns fortfarande kvar i Ystad. Verksamheten vid Nyckelpigans skola benämns från och med detta läsår omväxlande för intraprenad och ibland, oegentligt för kommunal friskola. Kommunen har dock det yttersta och slutliga ansvaret för verksamheten. Syftet är att skolan skall utvecklas som lärande organisation med ett dynamiskt ledarskap, kollegial samverkan, individualiserade läroprocesser och nära samverkan med närsamhälle. Ur laglig synpunkt finns inga skillnader mellan denna skola och andra kommunala grundskolor. Den gymnasiala utbildningen genomförs av Sydskånska gymnasieförbundet. Gymnasieförbundets verksamhet granskas inte i denna inspektion utom vad gäller styrning och ledning av individuella programmet som genomförs i Skurup på uppdrag av gymnasieförbundet. Våren 2004 kommer Utbildningsinspektionen att granska verksamheten vid Sydskånska gymnasiet. Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för all förskole- och skolverksamhet i kommunen. Ansvarsområdet för Förvaltningen för kultur, socialtjänst och utbildning omfattar barnomsorg och grundskola och särskola. Förvaltningen för kommunutveckling utgör förvaltning för Komvux, Särvux och Svenska för invandrare vilken anordnas i kommunen. Gymnasial särvux erbjuds i Ystad i samarbete med Ystads kommun. I kommunen finns endast en fristående skola vars verksamhet varit föremål för Skolverkets granskning i tillsyn våren 2003. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurup Genomförandet av inspektionen i Skurup Skolverket sände den 12 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunen har bestått av undervisningsråden Helene Roslund, Helena Plantin, Per Ingvar de la Motte och Michael Erenius samt experten Barbro Bergdahl. Besöken i verksamheterna inleddes den 17 september och avslutades den 17 oktober. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. I Skurups kommun hölls formella intervjuer med politiker, centrala tjänstemän, rektorer, personal, elever, föräldrar. Dessutom genomfördes vissa lektionsobservationer, granskning av lokaler och läromedel samt fördes informella samtal med elever och personal. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit uppgifter hämtade från Skolverkets utvecklingsdialog med kommunen samt utvärderingar genomförda av Lena Holmberg vid RUC i Malmö. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Värdegrunden är ett prioriterat område såväl i övergripande kommunalt arbete som på verksamhetsnivå. Det råder en öppen och lugn atmosfär när inspektionsteamet går runt i skolorna och förskolorna. Skadegörelsen i skolorna är av liten omfattning. Intervjuade personer anser att klimatet överlag är bra i kommunens förskolor, grundskolor och vuxenutbildning och föräldrarna uppger att de är trygga i att lämna barnen i förskola och grundskola. 3

Utbildningsinspektion i Skurup SKOLVERKET Vid tiden för inspektionen var ett fall av kränkande behandling föremål för särskilda insatser. Av de kartläggningar av trivsel och förekomsten av kränkande behandling som genomförs kontinuerligt på alla skolor framkommer samtidigt att det finns mer eller mindre tydliga signaler om pågående kränkningar. Intervjuade elever är väl medvetna om att kränkande behandling inte är accepterat. De uppger att kränkningar och mobbning ändå förekommer men att personalen ingriper om de uppmärksammar det, vilket dock inte alltid är fallet. Förskolebarnen har en öppen attityd mot nya barn även om konflikter förekommer, också bland de minsta. Personalen arbetar aktivt med värdegrundsfrågor och anser att barnen med stigande ålder anammar en förmåga att lösa konflikter och förstå olikheter mellan barnen. Förskolebarnen är med och påverkar verksamhetens innehåll. I mindre grad medvetandegörs barnen om sitt faktiska inflytande. Elever som intervjuats visar god förståelse för det formella demokratiarbete som bedrivs i lokala råd (klassråd), skolråd (elevråd) och det kommunövergripande Barn- och ungdomsfullmäktige. I dessa sammanhang har eleverna möjlighet att vara med i beslut kring skolmiljö, trivsel och utrustningsfrågor och disponerar för ändamålet en summa pengar. Elever och personal associerar i första hand begreppet elevinflytande till denna verksamhet. Elevernas möjligheter till inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer varierar mellan lärare. Kursplane- och läroplansmål tycks i stor utsträckning inte vara kända av eleverna upp till årskurs 6. I större utsträckning är framförallt betygskriterierna kända av elever i de högre årskurserna. Eleverna har ett visst inflytande över den egna undervisningssituationen framförallt kvantitativt genom att eleven får planera veckans arbete och utvärdera detta. De är i mindre utsträckning delaktiga i beslut kring stoffurval och arbetsformer. På Mackleanskolan har elever påverkat utformningen av spårens profileringar och gör ett aktivt val till något av dessa spår. Inom vuxenutbildningen är det svårt att rekrytera studerande till elevrådet från den gymnasiala vuxenutbildningen eftersom kursperioderna inte sammanfaller. Eleverna anser att de kan påverka såväl innehåll som planering av undervisningen genom bl.a. individuella studieplaner och individuella utvecklingsplaner. I de observerade klasserna visade eleverna förmåga att ta ansvar för sin planering och målmedvetet fullfölja sina uppgifter och några tecken på bristande stimulans framkom inte. Andelen elever som väljer att läsa moderna språk ligger relativt lågt. Försök att stimulera språkintresset har därför gjorts vid Mackleanskolan utan att detta ännu givit några tydliga effekter. Sammanfattningsvis främjar värdegrundsarbetet i kommunen att eleverna utvecklar normer, värden och förhållningssätt som ligger i linje med de nationella målen. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurup Inspektionsteamet har svårt att bedöma resultaten av det pedagogiska arbetet eftersom verksamheterna saknar kvalitetsredovisningar och i stor utsträckning andra resultatsammanställningar (se vidare under avsnittet Styrning, ledning och kvalitetsarbete). Bedömningarna i detta avsnitt begränsar sig därför till resultaten från nationella ämnesprov, betyg och genomströmning. Kunskapsutvecklingen i svenska, engelska och matematik, speglad i de nationella ämnesproven för skolår 5, har under ett antal år varit svaga. Resultaten har emellertid successivt förbättrats sedan 2001. Andelen elever som var behöriga till gymnasiet vårterminen 2003 ligger kring genomsnittet i riket och andelen har stadigt ökat sedan 1999. Skurupseleverna låg 1998 över genomsnittet i riket vad beträffar andelen elever som nått målen i samtliga ämnen i årskurs 9. Resultaten har därefter inte nått denna höga nivå. Inspektörerna har gått igenom slutbetygen vid Mackleanskolan för vårterminen 2003. Undersökningen visar att betygen i naturorienterande och i samhällsorienterande ämnen samt i idrott ligger på en fortsatt låg nivå i förhållande till betygen i de behörighetsgrundande ämnena. Vid inspektörsteamets granskning av Skurupselevernas betygsresultat vid Sydskånska gymnasiet bekräftas huvudsakligen dessa betygstendenser. Inspektionen visar att genomströmningen vid vuxenutbildningen är god och att majoriteten av de studerande når målen inom utsatt tid. Andelen elever som godkändes i Sfi var betydligt bättre än riksgenomsnittet. Andelen studerande som avbröt gymnasial vuxen- och påbyggnadsutbildning var något högre än riksgenomsnittet. Sammanfattningsvis konstaterar inspektörerna att grundskoleelevernas resultat, speglade i nationella ämnesprov och betyg, generellt har förbättrats under de senaste åren. Inom och mellan skolorna bör dock analyseras vilka variabler som kan tänkas ligga bakom resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Arbetet mot kränkande behandling sker på alla nivåer. På övergripande kommunnivå har t.ex. insatser gjorts för att strukturera skolornas arbete mot kränkande behandling och för att engagera föräldrar i detta arbete. Centralt arrangerade temadagar kring värdegrundsfrågor har genomförts i alla grundskolor. Kartläggningar av trivsel, förekomsten av kränkningar m.m. genomförs årligen bland elever och studerande och då och då bland föräldrar i förskolan. I det förebyggande arbetet på skolnivå kan nämnas kamratstödjar-verksamhet, antimobbningsteam, attityd- och värderingsövningar, klassregler och etiska samtal. Elever och personal har emellertid på några skolor skilda uppfattningar om hur väl vuxennärvaron på rasterna fungerar. 5

Utbildningsinspektion i Skurup SKOLVERKET I nuläget använder sig skolorna ofta av såväl kommunövergripande som lokala program mot kränkande behandling. Olika program finns också för dels mobbning, dels hot, våld och trakasserier vilket kan leda till viss förvirring. Enligt den sistnämnda planen kan en elev som uppvisat aggressivt och utåtagerande beteende skickas hem i maximalt två dagar. Då ytterligare förtydliganden om tilllämpningen av regeln saknas får den anses strida mot författningarnas bestämmelser om rätten till utbildning och om begränsningar i möjligheterna till disciplinära åtgärder. Programmen saknar generellt rutiner för handläggningen av kränkningar mellan vuxna och barn. Även i vuxenutbildningen finns ett program mot kränkande behandling och en arbetsgrupp mot mobbning. Programmet saknar en förebyggande strategi och det framkommer att den inte är känd av alla studerande. På några grundskolor är programmen inlagda på skolans hemsida. I tre lokala styrelser och i föräldraråd, lokala råd, skolråd och barn- och ungdomsfullmäktige finns utrymme för föräldrar respektive elever att samverka med personal och politiskt ansvariga kring framförallt den fysiska och psykosociala miljön. Utvecklingssamtal och föräldramöten fungerar väl. I förskolorna är intervjuade föräldrar mycket nöjda med den information som ges och med personalens samarbete med föräldrarna. Kommunmedborgarna har möjlighet att vända sig med klagomål kring kommunal verksamhet till ett s.k. förtroenderåd. Ännu har dock inget klagomål beträffande skola eller förskola handlagts här. Genom det nära samarbetet mellan socialtjänst och förskola/skola effektiviseras arbetet med att identifiera och rikta insatser mot barn som befinner sig i riskzonen och som t.ex. kan vara aktuella för behovsplacering i förskolan. Skolorna har trivsamma miljöer utan tecken på klotter eller förstörelse. Utomhusmiljöerna är överlag varierade och med goda möjligheter till lek för de yngre barnen. Elevernas inflytande över undervisningen innehåll och arbetsformer är i grundskolan svagare än deras inflytande via lokala råd, skolråd och barn- och ungdomsfullmäktige (se vidare avsnittet Normer och värden). Genom det nyligen påbörjade arbetet med individuella utvecklingsplaner skall alla elever i Skurup formulera mål för sitt lärande. De yngre eleverna har ett visst inflytande genom att de får planera och utvärdera sin veckas arbete. Sammanfattningsvis har kommunen i flera avseenden på ett föredömligt sätt utvecklat arbetet kring elevers sociala utveckling och en god psykosocial och fysisk miljö. Vuxenutbildningen saknar dock en strategi för att förebygga kränkande behandling. Grundskoleelevernas inflytande via lokala råd, skolråd och Barn- och ungdomsfullmäktige liksom den klagomålshantering som nyligen påbörjats, förtjänar att särskilt framhållas som goda exempel. Elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer kan på sina håll utvecklas. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurup Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen för lärandet skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I kommunen finns en skolplan som efter hand har kompletterats med ytterligare måldokument. Alla skolor har lokala arbetsplaner. Ytterligare arbete skulle kunna läggas ner på att beskriva hur verksamheten skall genomföras för att målen skall nås. Vid vuxenutbildningen bör man, som framgår av den särskilda rapporten, fullfölja arbetet med att ta fram en lokal arbetsplan med tydliga målformuleringar. I övergripande kvalitetsarbete, individuella utvecklingsplaner, utvärderingar m.m. fokuseras svenska, engelska och matematik liksom elevens sociala och demokratiska utveckling. Även intervjuade elever upplever att utbildningen har denna fokusering. Undervisningen i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen omfattar inte alla ämnen på några 1 6-skolor (se vidare i skolrapporterna). I förskoleplanen framhålls att planeringstiden utgör en av de viktigaste förutsättningarna för den pedagogiska verksamheten. Trots detta är den schemalagda planeringstiden arbetslagsförlagd och begränsad till knappt två timmar per person och vecka. Personalen uppfattar att tiden är alltför begränsad. Den s.k. Skurupsmodellen syftar till en individualisering av undervisningen anpassad efter elevens mognad och kunskapsnivå. Eleverna börjar skolan vid sex års ålder. Har eleverna tillfredsställande nått målen för utbildningen slutar eleven grundskolan det år eleven fyller 15. De elever som så behöver går ett extra år, oftast mellan årskurs 3 och 4 eller mellan årskurs 6 och 7. Drygt 90 procent av eleverna utnyttjar möjligheten till ett extraår. Extraåret skall utnyttjas för ökad måluppfyllelse. Det är pedagogen som utifrån varje enskilt barns behov skall fylla extraåret med ett sådant innehåll att målen nås. De individuella utvecklingsplanerna skall utgöra ett verktyg i detta arbete. Av intervjuer framkommer att det ibland kan vara svårt att fylla året med nytt innehåll. För elever med olika behov, liksom för elever med funktionshinder, finns varierade möjligheter till stöd och utveckling. Tester, diagnoser och individuella utvecklingsplaner används som instrument för att identifiera stödbehovet. På grundskolorna används flexibla grupperingar och insatser från specialpedagoger/speciallärare. För elever som har betydande svårigheter t.ex. att klara självständigt arbete, ett arbetssätt som framstår som frekvent i Skurups grundskola, finns på flera skolor s.k. minispår. I de lägre årskurserna betraktas inte sådana grupper som särskild undervisningsgrupp trots att elever kan ha merparten av sin undervisning där under flera terminer. Ett system för att identifiera och ge stöd åt förskolebarn i behov av särskilt stöd finns i kommunen. 7

Utbildningsinspektion i Skurup SKOLVERKET Även inom vuxenutbildningen strävar man efter att individualisera utbildningen. Inom svenskundervisning för invandrare och den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds stödundervisning. Åtgärdsprogram används men med varierad kvalitet. På något håll i årskurs 1 6 upprättas sådana framförallt då specialläraren eller centrala resursteamet är inkopplat. Detta överensstämmer inte med författningarna som anger att åtgärdsprogram skall upprättas så snart en elev behöver särskilda stödåtgärder, oavsett hur stödet ges och oberoende av ämne. Införandet av individuella utvecklingsplaner i grundskolan och särskolan skall bl.a. tydliggöra elevens progression för lärare, elev och föräldrar och ge underlag för eventuella stödinsatser. Planerna skall ses som ett komplement till utvecklingssamtalen som genomförs i lagstadgad utsträckning i alla verksamheter. I grundskolan upplever all personal ännu inte vinsterna med utvecklingsplanerna. I förskolan har man sedan länge på ett framgångsrikt sätt arbetat med sådana. De individuella studieplanerna, liksom åtgärdsprogram och resultat från nationella prov följer i liten utsträckning eleverna vid övergångarna mellan 1 6- skolorna och Mackleanskolan. Liknande förhållanden gäller mellan förskolan och skola. Lärarna vid Mackleanskolan har deltagit i ett nätverk kring betyg och bedömning. Som en del i sådant bedömningsarbete upprättas skriftliga omdömen i samband med utvecklingssamtalen (se vidare skolrapporten). Vid Nyckelpigans skola, där elever skall betygsättas för första gången nästa läsår, pågår kompetensutveckling och diskussioner även med andra skolor kring betygssättningen. Alla grundskolor i Skurups kommun deltar i försöksverksamheten kring utbildning utan timplan. Inspektörerna bedömer att eleverna får mer än den författningsstadgade garanterade undervisningstiden (6665 timmar) genom att de erbjuds extraåret. Å andra sidan möjliggörs detta genom att förskoleklass inte erbjuds (se vidare under Tillgång till omsorg och utbildning). Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten och undervisningen främjar en kunskapsutveckling i enlighet med läroplanernas och kursplanernas mål. Kommunen bör se över om förskolepersonalens planeringstid är tillräcklig för att den pedagogiska verksamheten skall kunna utvecklas. Beslut om särskild undervisningsgrupp måste fattas beträffande de elever som under längre tid får huvuddelen av sin undervisning utanför klassens ram. Kommunen bör se över att åtgärdsprogram upprättas för alla de elever som har behov av särskilda stödåtgärder. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurup Skurups kommun är känd för förändringsvilja och nytänkande på utbildningsområdet, bl.a. införde man tidigt den s.k. barnskolan. Kommunen har nyligen genomfört en organisationsförändring som syftar till att vitalisera den kommunala demokratin. Förändringen innebär bl.a. ett ökat direktinflytande för medborgarna. Kommunstyrelsen är numera styrelse för förskola och skola. En utbildningsberedning utan beslutanderätt och en myndighetsnämnd skall också hantera frågor på utbildningsområdet. Ingen av dessa nivåer har sedan organisationsförändringen behandlat några stora frågor kring skolan. Den nya politiska organisationen är trots informationsinsatser inte känd för all intervjuad personal. Förvaltningen för kultur, socialtjänst och utbildning har en central position. Individuella programmet ges av Sydskånska gymnasiet. För några elever är undervisning dock förlagd till Skurup. För denna verksamhet har kommunen särskilt anställt en samordnande tjänsteman. Tjänstemannen har tät kontakt med rektor för individuella programmet på Sydskånska gymnasiet och viss kontakt med förvaltningen. Rektorernas ansvarsområden får bedömas som rimligt stora. bl.a. eftersom rektorerna avlastats mycket administrativt arbete och då ett omfattande kvalitetsarbete genomförs med hjälp av pedagoger med karriärtjänster. På flera grundskolor, upplevs de pedagogiska diskussionerna kring elevernas kunskapsutveckling och resultat som otillräckliga. Det framkommer också att personalen sällan får tillfälle att analysera skolans resultat på ett djupare plan. Skurupsmodellen utvärderas sedan början av 1990-talet i samarbete med Malmö högskola. En särskild arbetsgrupp i kommunen arbetar med kvalitetsstyrning. Ett ambitiöst upplagt uppföljnings- och utvärderingssystem som hitintills använts, har bedömts som för tungrott. Kritiken har bl.a. gällt att de verksamma på förskolor och skolor inte i tillräcklig grad blivit involverade i arbetet. Därför implementeras från och med denna termin en modell som följer arbetsgången mål resultat analys och där utvärderingarna stöds av Skolverkets BRUK-system. Systematik tycks saknas vad gäller att följa upp hur den egna förskolans eller skolans barn klarar sig efter en övergång till en annan skola. I inspektionen har också framkommit att kommunen inte regelbundet följer upp hur Skurups gymnasieelever klarar studierna på Sydskånska gymnasiet. Många intervjuade lärare upplever att man inte i tillräcklig grad diskuterar och analyserar de egna elevernas resultat. Inspektörerna har också kunnat konstatera en brist på systematiskt, dokumenterat kvalitetsarbete genom att samtliga skolor saknar kvalitetsredovisningar. Denna brist framstår som särskilt anmärkningsvärd med tanke på att skolorna ingår i försöksverksamheten med utbildning utan timplan vilken förutsätter en systematisk uppföljning och utvärdering av utbildningens kvalitet. Genom avsaknaden av kvalitetsredovisningar går också elever, föräldrar, politiskt ansvariga och andra miste om värdefull och lättillgänglig information om skolans verksamhet. På kommunal nivå upprättas däremot årligen en kvalitetsredovisning. Denna uppvisar vissa brister. Bl.a. görs inte konsekvent bedömningar av om de nationella målen uppfyllts eller inte. Redovisade åtgärder för utveckling är inte heller kopplade till konstaterade brister. 9

Utbildningsinspektion i Skurup SKOLVERKET Sammanfattningsvis fungerar styrning och ledning av skolorna och förskolorna på ett acceptabelt sätt i Skurups kommun. Kommunen får genom delvis ambitiösa utvärderingar värdefull kunskap om utbildningen i kommunen som helhet. Kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå är ojämnt och saknar systematik. Genom att inte någon skola upprättar kvalitetsredovisning saknas ett viktigt och författningsreglerat verktyg för ett systematiskt kvalitetsarbete på skolnivå. Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. Plats i förskola erbjuds snabbt i kommunen, redan inom 14 dagar från anmälningsdatum. Den intervjuade personalen uppger att de kan säga nej till ytterligare barn om detta skulle medföra att barngrupperna blir olämpligt sammansatta. Sedan början av 1990-talet sker skolstarten i Skurup vid sex års ålder. Detta sker även utan en särskild begäran från vårdnadshavarna vilket strider mot författningarna. Möjlighet att gå kvar i den ordinarie förskoleverksamheten finns dock. Omkring 97 procent av barnen börjar i skolan det år de fyller sex. Förskoleklass erbjuds inte vilket inte heller är i enlighet med författningarna. Vårdnadshavarna informeras om barnens möjlighet att gå ett extra år i skolan. I den nationella timplanen för grundskolan anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda kunskaperna i ett allsidigt urval av kursplanernas ämnen och ge möjlighet för eleverna att göra individuella val. I kommunen är elevens val på många håll integrerade i temastudier eller annan profilering inom vilka eleverna i de flesta fall har valmöjligheter. På Mackleanskolan har eleverna goda möjligheter till breddning och fördjupning i samtliga ämnen. Språkval erbjuds eleverna från och med skolår 6 i tyska, franska och spanska. Andelen elever som väljer att läsa moderna språk ligger relativt lågt. Försök att stimulera språkintresset har därför gjorts vid Mackleanskolan utan att detta ännu givit några tydliga effekter. Endast 1 procent av eleverna deltar i modersmålsundervisning. Alla elever blir dock informerade om rätten till sådan undervisning. Modersmålsstöd i förskolan ges inte. Studiehandledning på modersmålet förekommer i grundskolan. Det framkommer dock att kunskapen om denna stödform på sina håll är dålig. Vid behov, t.ex. detta läsår, inrättas förberedelseklasser för nyanlända utländska barn. Från och med innevarande läsår finns obligatorisk särskola i Skurup. I grundsärskolan går idag 22 elever, 15 av dessa elever har mottagits i särskolan inför detta år. Den stora mängden nya elever beror enligt kommunen på att utredningar inte gjorts tidigare i tillräcklig omfattning. Information ges om vad särskolan innebär och om föräldrarnas möjlighet att säga nej till ett erbjudande. Personalen har erbjudits kompetensutveckling och får kontinuerlig handledning. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurup Skolhälsovård erbjuds i lagstadgad utsträckning. Alla skolor utom Nyckelpigan är anpassade efter rörelsehindrade elevers behov. Ytterligare anpassningar görs i miljöerna för att tillgodose funktionshindrades behov. Centrala resurser tillskjuts för sådana ändamål. Vid inspektionstillfället var fyra elever som tillhör individuella programmet antagna till den kommunala vuxenutbildningen trots att de saknade behörighet. På Komvux erbjuds kärnämnena samt orienteringskurser i hantverk och friskvård på grundläggande nivå. Övriga ämnen som ingår i den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds inte. Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att Skurups kommun erbjuder utbildning och omsorg i den omfattning som krävs i författningarna förutom att förskoleklass inte erbjuds. Skolstarten sker i Skurup normalt vid sex års ålder även utan att föräldrarna begärt det. Detta strider mot författningarna. Huvudmannen måste vidta åtgärder för att erbjuda elever i den grundläggande vuxenutbildningen undervisning i alla de ämnen som framgår av förordningen om kommunal vuxenutbildning. Bestämmelserna kring behörighet att delta i kommunal vuxenutbildning måste också följas. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Enligt Skolverkets statistik från september 2003 är andelen personal med pedagogisk utbildning i förskola och fritidshem högre än genomsnittet i landet. I grundskolan är andelen lärare med pedagogisk utbildning väsentligt mycket högre än i landet i övrigt. Personalen i grundskolan får kompetensutveckling i rimlig omfattning. I vuxenutbildningen måste denna verksamhet förbättras (se den särskilda rapporten för vuxenutbildningen). Lokalerna är överlag ändamålsenliga och ger möjligheter till flexibla gruppkonstellationer. Sammanfattningsvis tillhandahåller Skurups kommun goda resurser för att genomföra uppdraget. 11

Utbildningsinspektion i Skurup SKOLVERKET Sammanfattande bedömning. Arbetet för en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö står i Skurups kommun väl i överensstämmelse med läroplanernas riktlinjer för hur skolan skall främja värdegrunden. Kommunen erbjuder huvudsakligen en trygg och befrämjande läromiljö för förskolebarnen, eleverna och de vuxenstuderande. Undervisningen har i huvudsak förutsättningar att främja en kunskapsutveckling i linje med läroplanernas och kursplanernas mål. Tillgången på personal med pedagogisk behörighet är mycket god, framförallt i skolan. Skolor och förskolor har tillfredsställande materiella resurser och på de flesta håll ändamålsenliga och fina lokaler Elevernas inflytande genom lokalt råd, skolråd och Barn- och ungdomsfullmäktige utgör ett exempel som särskilt förtjänar att lyftas fram. Inspektionsteamet identifierar vidare följande utvecklingsområden - inom och mellan skolorna bör analyseras vilka variabler som kan tänkas ligga bakom resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5, - elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer bör utvecklas, - elevens val bör utvecklas både vad gäller omfattning och innehåll, - kommunen bör se över om förskolepersonalens planeringstid är tillräcklig för att den pedagogiska verksamheten skall kunna utvecklas, - kommunen bör se över att åtgärdsprogram upprättas i alla de situationer elever är i behov av särskilda stödåtgärder. Inspektionsteamet bedömer vidare följande utifrån författningarnas krav - kommunen måste vidta åtgärder för att det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå förbättras och för att kvalitetsredovisningar upprättas på samtliga skolor, - den kommunala kvalitetsredovisningens innehåll och struktur måste bättre överensstämma med författningarnas krav, - kommunen måste erbjuda förskoleklass och tillse att skolstarten tidigareläggs endast på vårdnadshavares uttryckliga begäran, - kommunen måste erbjuda modersmålsstöd i förskolan, - kommunen måste erbjuda de studerande i den grundläggande vuxenutbildningen undervisning i alla de ämnen som anges i författningarna, - kommunen måste följa författningsbestämmelserna kring behörighet att delta i kommunal vuxenutbildning, - kommunen måste tillse att beslut om särskild undervisningsgrupp fattas beträffande de elever som under längre tid får huvuddelen av sin undervisning utanför klassens ram, 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurup - kommunen måste tillse att de disciplinära åtgärderna mot aggressivt och utåtagerande beteende överensstämmer med författningarna. Datum Ort 2004-01-12 Lund Helene Roslund Per Ingvar de la Motte Michael Erenius Helena Plantin Barbro Bergdahl 13

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Centrum Utbildningsinspektion i Skurup Centrum UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. 1

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Centrum SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Grundskola: 555 Obligatorisk särskola: 7 Skurupsmodellen utgår från att barn är olika och utvecklas i olika takt. Barnen börjar skolan vid 6 års ålder. Har eleven tillfredsställande nått målen för utbildningen slutar eleven grundskolan vid 15 års ålder. De elever som så behöver går ett extra år, oftast mellan årskurs 3 och 4 eller mellan årskurs 6 och 7. Utbildningen i område Skurup Centrum omfattar Mackleanskolan årskurs 7 9/10 och obligatorisk särskola skolår 7 10/11, som startade i augusti 2003. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i fem arbetsenheter med egna lokaler. Varje enhet består av två spår med elever i skolår 7, 8 och 9. De fyra enheterna 1 2, 3 4, 5 6 och 7 8 har vardera mellan 115 150 elever. Dessutom finns en enhet med två mindre spår, spår 9 som är ett stödspår med 17 elever, och spår 10, som består av sju elever inskrivna i särskolan samt åtta elever som följer grundskolans kursplan. 40 procent av eleverna åker skolskjuts varje dag. Skolan är byggd 1959 och renoverad senast 1999. Ca 10 procent av eleverna på skolan har utländsk bakgrund. Skolan är partnerskola till lärarutbildningen vid Malmö högskola, och arbetar utan timplan. Genomförandet av inspektionen i Skurup Centrum Skolverket sände den 12 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för område Skurup Centrum har bestått av undervisningsråden Helena Plantin och Per Ingvar de la Motte. Besöken i område Skurup Centrum inleddes den 24 september och avslutades den 25 september 2003. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Skurup Centrum, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Centrum I Skurup Centrum genomfördes formella intervjuer med skolledningen, representanter för arbetslagen i grundskolan och obligatoriska särskolan, studie- och yrkesvägledare samt med företrädare för elever och föräldrar i grundskolan och särskolan. Besök gjordes i skolans verksamhet på lektioner i grundskolan och särskolan. Under besöken fördes också informella samtal med elever och personal. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Värdegrunden utgör ett prioriterat område i såväl kommunens skolplan som i skolans arbetsplaner. Olika typer av aktiviteter och projekt genomförs i syfte att stärka värdegrundsarbetet med eleverna. Ett intensifierat arbete mot mobbning och kränkande behandling (se avsnitt Arbetsmiljö och delaktighet) och indelningen av skolan i mindre enheter har enligt personal, elever och föräldrar gjort skolmiljöerna tryggare och stämningen bättre, även om kränkningar kan förekomma. Under innevarande läsår har skolan arbetat med ett fall av kränkande behandling. Elever och föräldrar vittnar om att olikheter accepteras. Trivselenkät genomförs i arbetsenheterna och resultaten redovisas för elever och föräldrar. Skolan ger intryck av att vara trygg för eleverna. Det råder en öppen och trivsam atmosfär när man går runt i skolans lokaler och på lektioner. Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling har skickats till hemmen och är kända av föräldrar och elever. De finns även på skolans hemsida. Enligt skolledningen sker en strävan att öka elevernas medverkan med ansvarstagande och delaktighet fortlöpande, och praktiseras i varierande omfattning i de olika enheterna. I samtal med eleverna beskriver de sitt inflytande över skolan och undervisningen dels i form av regelbundet förekommande lokala råd (klassråd), skolråd (elevråd) och BUF (Barn- och ungdomsfullmäktige), där de kan påverka t.ex. ordningsregler och skolgårdens utformning. Genom sina representanter i BUF har eleverna möjlighet att delta i och påverka den demokratiska processen i kommunen (se kommunrapport). Dessutom finns inom varje arbetsenhet ett antal råd, som skall säkerställa elevernas möjlighet till inflytande. Eleverna har bl.a. påverkat utformningen av spårens profileringar och de lokala arbetsplanerna, och gör ett aktivt val till något av dessa spår. Förslag till inriktningar inom Elevens val (Personligt val) har kommit från både elever och lärare. 3

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Centrum SKOLVERKET Inflytandet på lektionstid sker främst genom att elever kan välja mellan olika arbetsuppgifter. Eleverna kan ge exempel på några ämnen där de kunnat föreslå stoffurval och redovisningsformer, och kan ge exempel på att några lärare gett dem tillfälle att utvärdera efter ett arbetsområde eller ett tema. Eleverna ansvarar själva för elevcaféet och för att hålla snyggt på skolan enligt ett rullande schema. Genom att lokalvårdarna arbetar dagtid och tillhör en enhet, lär elever och lokalvårdare känna varandra, vilket har minskat klotter och skadegörelse. Eleverna får ta ansvar för återkommande framträdanden för föräldrar, t.ex. redovisning av temaarbeten och Oscarsgala med visning av elevernas egna filmproduktioner. I arbetsenhetsråden tar elever och lärare fram ordningsregler. Kamratstödjarna får ta ansvar för att informera om antimobbningsarbetet i klasserna. Skolverket konstaterar att andelen elever i Skurup som väljer att läsa ett främmande språk utöver engelska (66 % läsåret 2002/2003) ligger under genomsnittet för kommungruppen (79 %) och riket (77 %). Angående skolans åtgärder se avsnitt Pedagogisk verksamhet och undervisning. Elevernas lust att lära tillvaratas bl. a. genom möjligheten att göra olika profilval, där de kan fördjupa sig i ämnesområden som de är intresserade av. Se även avsnitt Arbetsmiljö och delaktighet. Sammanfattningsvis utvecklar eleverna normer, värden och förhållningssätt väl i enlighet med de nationella målen. Elevernas direkta inflytande över undervisningen är svagare än det formella inflytandet i t.ex. skolrådet och i arbetsenheternas råd. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Eleverna följer spår, vanligen redan från förskolan, och undervisas i skolan ofta i åldersblandade grupper, med uppgifter anpassade efter elevens förmåga. Flertalet elever är därför vana att arbeta självständigt, och att röra sig mellan olika grupper. Andelen elever som inte var behöriga till gymnasiet (siffran inom parantes avser motsvarande siffra för kommungruppen): 2001 2002 2003 13 % (10 %) 11 % (9 %) 9 % (uppgift saknas) Resultatet motsvarar i stort andelen elever som inte uppnått godkänt resultat på de nationella ämnesproven i årskurs 9. Andelen elever i skolår 9 med minst betyget godkänd i samtliga ämnen (siffran inom parantes avser motsvarande siffra för kommungruppen): 2001 2002 2003 68 % (74%) 68 % (75 %) 72 % (uppgift saknas) 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Centrum Störst andel elever som inte uppnått målen finns inom de samhälls- och naturorienterande ämnena, följt av ämnena idrott och bild. Enligt Skolverkets s.k. SALSA-statistik för åren 2001 och 2002 ligger elevernas resultat något under förväntat resultat, med hänsyn tagen till faktorer som föräldrars utbildningsnivå, andelen pojkar och andelen elever med utländsk bakgrund. Enligt förvaltning och skolledning slutar ingen elev skolan som 15-åring utan att tillfredsställande ha nått utbildningsmålen. Åtgärder för att förbättra resultaten har de senaste åren vidtagits centralt och lokalt. Olika förklaringar ges på skolan till att resultaten i årskurs 9 varit något svaga: studietradition saknas i Skurup, lärarna ställer höga krav och är rättvisa, eleverna har haft dåliga förkunskaper när de kommer till Mackleanskolan, speciallärarinsatser har inte tidigare funnits i tillräcklig omfattning i de lägre årskurserna, tonvikt läggs på svenska, engelska och matematik, bristande resurser Sammanfattningsvis ligger elevernas utveckling i linje med läroplanens mål att sträva mot. Att döma av resultaten i årskurs 9 bör vissa elever ges bättre förutsättningar att nå målen. Angående analys av resultat och bedömning, se även avsnitt Pedagogisk verksamhet och undervisning samt avsnitt Styrning, ledning och kvalitetsarbete. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Formella organ för elevmedverkan finns på skolan i form av lokalt råd och skolråd, som väljer representanter till barn- och ungdomsfullmäktige. Skolledningen deltar vid varje skolråd. I varje enhet finns olika råd med elevrepresentanter. Varje arbetsenhet har ordningsregler som tagits fram av elever och lärare. Skolan har en övergripande plan för elevinflytande, samt arbetsenhetsvisa arbetsplaner som i varierande omfattning satt upp mål för elevinflytandet. Strävan att öka elevernas medverkan med ansvarstagande och delaktighet sker enligt skolledningen fortlöpande och praktiseras i varierande omfattning i de olika enheterna. I intervjuerna framkom att elevernas inflytande i mycket är beroende av den enskilde läraren/lärarlaget. Lärarna menar att de kontinuerligt i undervisningen lyssnar av eleverna. Genom införandet av individuella utvecklingsplaner på skolan ges eleverna möjlighet att följa och ta ansvar för sitt lärande, även om arbetet ännu är i ett inledningsskede. Enligt en av Komrev genomförd översyn från 2002 uppvisade skolans plan mot mobbning vissa brister. Skolan har därefter upprättat en arbetsplan mot mobbning, våld, hot och trakasserier. Respektive arbetslag har också upprättat egna mål och angett åtgärder mot mobbning och trakasserier. Det finns också en centralt upprättad handlingsplan vid misstanke om mobbningsincident och en 5

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Centrum SKOLVERKET centralt upprättad handlingsplan vid aggressivt och utåtagerande beteende, som skickas hem till alla föräldrar. Anti-mobbningsarbetet har enligt skolledningen hög prioritet. Anti-mobbningsteam som träffas varje vecka finns på skolan, och eleverna känner till vilka personer som ingår i dessa. Tillvägagångssättet vid fall av mobbning påminner om den s.k. Farsta-modellen, men föräldrar involveras i processen på ett tidigt stadium. Inga planer innehåller riktlinjer när vuxen kränker elev. Enligt intervjuerna reagerar de vuxna i skolan dock mot varje form av kränkning, och arbetar förebyggande genom t.ex. olika övningar med eleverna. För detta arbete ansvarar också skolans socionom. Skolan har ett faddersystem, och gemensamma aktiviteter anordnas för att de yngre eleverna skall lära känna de äldre. På klassråd har eleverna bl.a. fått diskutera hur de skall kunna öka sammanhållningen och minimera konflikter. Två elever i varje klass i årskurs 8 och 9 är kamratstödjare, och dessa får utbildning och handledning av bl.a. Hassela Skåne. Skolan genomför temadagar mot mobbning, våld och trakasserier under ledning av skolans socionom. På skolan finns en fritidspedagog som ansvarar för rastverksamhet och tillsyn under raster. Lärarna i respektive enhet har uppsikt över enheternas utrymmen under raster och förflyttningstid. Eleverna genomför årliga trivselenkäter och har deltagit i en centralt genomförd undersökning om mobbning. Intervjuade elever och personal upplever att stämningen på skolan har förbättrats och att antalet kränkningar minskat under de senaste åren. På skolan finns socionom och skolsköterska regelbundet. På skolan finns också tjej- och killgrupper för elever som behöver extra stöttning. Skolan är anpassad för elever med funktionshinder. Skolan har ett antal elever där särskilda anpassningar avseende lokaler och utrustning har gjorts, och personalresurser har tillskjutits centralt. Den administrative chefen har ett kommunövergripande ansvar bl.a. för elevskyddsfrågor. Elevskyddsombud finns och utbildas genom Elevorganisationen. Skyddsronder äger rum arbetsenhetsvis med elevmedverkan. Arbetsmiljöfrågor diskuteras varje månad på arbetsplatsträff och i samverkansgruppen. Skolan har en handlingsplan för Hälsofrämjande skola. Skolan arbetar för att stimulera elevernas lust att lära och skapa en god miljö för lärande genom aktiviteter som t.ex. internationella kontakter, film- och teaterprojekt, läsprojekt, idrottsturneringar, författarbesök, utställningar av elevarbeten och miljödagar. Skolan har en plan för ökad föräldramedverkan. Föräldrar har inbjudits till möten om den nya organisationen i spåren/enheterna, och har haft möjlighet att påverka innehållet i den lokala arbetsplanen. Ett föräldraråd håller på att etableras. Klassombud finns i alla klasser. Skolan skickar regelbundet information till föräldrarna i olika former. Föräldrarna är enligt intervjuerna nöjda med informationen från skolan, som på olika sätt redovisar för föräldrarna hur man arbetar med barnen. Utöver utvecklingssamtalen anordnas två föräldramöten per termin/klass. När eleverna börjar årskurs 7 hålls föräldramöte, förhållningssätt diskuteras och kontaktlärarna tar en första kontakt med hemmen. Varje enhet har flera kontaktytor med föräldrarna, som t.ex. öppet hus och presentation av elevteman. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Centrum Sammanfattningsvis arbetar skolan på ett aktivt sätt för att förebygga och motverka kränkningar. Eleverna har samverkansorgan och kan påverka sin arbetsmiljö. Elevvårdande personal finns tillgänglig för eleverna. Anpassningar görs för elever med funktionshinder. Föräldrarna har möjlighet till delaktighet och insyn. Skolan bedöms vara en trygg miljö för lärande. Utvecklingsåtgärder bör vidtas för att undvika att elevernas inflytande blir avhängigt den enskilde läraren eller arbetslaget. Ytterligare insatser kan göras för att eleverna i större utsträckning får delta i val av stoff och arbetsmetoder. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal, utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Genom det tionde året och genom olika stödinsatser anser kommunen att alla elever ges möjlighet att nå målen. Enligt förvaltning och skolledning slutar ingen elev skolan som 15-åring utan att tillfredsställande ha nått utbildningsmålen. Respektive arbetsenhet arbetar utifrån sina arbetsplaner och skolans lokala kursplaner och betygskriterier. Dessa har tagits fram i samtliga ämnen, och finns bl.a. på skolans hemsida. Lärarna uppger att de går igenom kursplaner, nationella och lokala mål och kriterier med eleverna. Eleverna bekräftar att detta görs i de flesta ämnen, men säger att det är vanligare att de ser betygskriterier än kursplaner. Skolan har sedan mitten av 1990-talet arbetat för att komma bort från en schemastruktur bygd på ämnesuppdelning och korta arbetspass, obefintligt elevinflytande och små valmöjligheter. I samband med införandet av Lpo 94 ville skolan möta de elever som börjat skolan i Skurups-modellen och som lärt sig att arbeta individualiserat, elevaktivt och undersökande i de tidigare årskurserna, genom att införa ett mer varierat arbetssätt, där elever kan påverka arbetsformerna, vara delaktiga i planeringen och få möjlighet till ökat ansvar för sin egen utbildning. Skolan har provat olika modeller för att organisatoriskt lösa detta. Från och med läsåret 2003/2004 väljer eleverna spår/enhet, och varje enhet arbetar övergripande utifrån sin profilering: språk, natur och miljö, media och IT, friskvård, stöd. Utvecklingsarbete pågår t.ex. genom att ett antal lärare tillsammans med andra lärare i kommunen deltar i ett läsprojekt, och genom att lärare regelbundet auskulterar hos kollegor på andra skolor i kommunen och diskuterar pedagogiska frågor. Grundskolan (och särskolan) arbetar utan timplan. Varje klass har ett traditionellt schema som grund för att garantera elevernas undervisningstid. Arbetslagen kan fritt bryta schemat för tematiskt och ämnesövergripande arbete. I intervjuer med elever, lärare och föräldrar framkom att schemat oftast följs, vilket innebär att många lektioner bara är 40 minuter långa. En orsak till detta 7

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Centrum SKOLVERKET sades vara att skolskjutstiderna i praktiken styr tiden i skolan. Skolledningen anser att organisatoriska förutsättningar finns att arbeta med ämnessamverkan, men att arbetet behöver utvecklas. Skolövergripande teman, t.ex. sex och samlevnad, ANT, internationalisering utifrån de övergripande målen i läroplanen genomförs varje år. I arbetsenheterna arbetas ämnesövergripande och tematiskt vissa veckor under läsåret, t.ex. teatervecka, filmvecka. Enheternas profileringar påverkar inriktningen på de enhetsövergripande temana. Övrig tid under läsåret förekommer ämnesintegrering i liten utsträckning. Skolan har försökt stimulera elevernas intresse för främmande språk genom elev- och lärarutbyte med kommunens vänort i Litauen, genom e-mailkontakter med elever i olika europeiska länder, och genom att utbytesstudenter finns på skolan. Undervisningen bedrivs både som individuellt arbete med angivna uppgifter i t.ex. lärobok, och som arbete tillsammans med andra elever, oftast årskursvis. Inspektörsteamet deltog också i lektioner där läraren förde samtal med en större grupp elever kring bestämda uppgifter eller frågeställningar. Eleverna beskriver den mesta undervisningen som styrd av lärobok och prov. Intervjuade elever tycker att skolan ställer tydliga krav och att de lär sig mycket. Kraven ställs högre än i årskurs 1 6. Eleverna anser att svenska, engelska och matematik är de viktigaste ämnena eftersom man måste bli godkänd i dem. De nämner också hemkunskap och i viss mån samhällskunskap som viktiga ämnen. I samband med att timplanen slopades satsade skolan på att utöka tiden i de behörighetsgivande ämnena. Enligt lärarintervjuerna finns det en risk att svaga elever tröttnar på fokuserandet på svenska, engelska och matematik, och framhåller vikten av praktiskt och skapande arbete, vilket bland annat ges utrymme för under Personligt val. Systematisk dokumentation av elevers kunskapsutveckling och övriga framsteg görs genom resultat på ämnesprov, tester och elevarbeten. Sedan läsåret 2002/2003 används också individuella utvecklingsplaner för att få en helhetsbild över elevens utveckling och framsteg. Dessa kompletteras med lärarnas skriftliga omdömen om eleverna. Föräldrarna måste vid tidpunkten för inspektörernas besök skriftligen avsäga sig att få omdömena hemskickade, vilket inte är förenligt med bestämmelserna i grundskoleförordningen. Skolan har därefter ändrat rutinerna. Genom den individuella utvecklingsplanen formuleras mål för lärandet av lärare, elev och förälder. Målen utvärderas vid utvecklingssamtal en till två gånger per termin. Införandet av individuella utvecklingsplaner skall tydliggöra elevens progression för lärare, elev och föräldrar och ge underlag för eventuella stödinsatser. Arbetet har påbörjats, men ännu inte fullföljts. Skolan har i viss mån diskuterat och försökt kartlägga skillnader i betygssättning mellan spåren och mellan ämnen. Enligt lärarna har man endast i liten utsträckning diskuterat om sådant som svåra lärobokstexter kan påverka elevernas resultat i t.ex. naturorienterande ämnen. Tiden för pedagogiska diskussioner, t.ex. kring utvärdering och bedömning av elevernas lärande i annat än i ämnena svenska, engelska och matematik, är otillräcklig. Varje arbetsenhet utvärderar de lokala arbetsplanerna. Kursplaner och betygskriterier diskuteras vid ämneskonferenser, gemensamma studiedagar och vid konferenser med andra skolor. Skolans lärare har deltagit i Skolverkets nätverk Betyg och bedömning, och skolledning och lärare menar att korrekta och tydliga krav ställs på eleverna. Uppfatt- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Centrum ningen är att eleverna klarar sig bra på gymnasiet. Regelbunden uppföljning av hur det går för eleverna sedan de lämnat grundskolan saknas. Elever, lärare och föräldrar anser att det går att få hjälp i alla ämnen. Genom t.ex. Personligt val kan elever förstärka möjligheterna till betyget Godkänd eller högre i ett ämne. Elever kan också välja Kunskapsverkstad/Läxhjälp. Det finns speciallärare knutna till respektive enhet som ger elever stöd, antingen genom att i samråd med ämneslärare anpassa material och arbetsuppgifter för en elev, eller genom att eleven går till specialläraren vissa timmar i veckan. Åtgärdsprogram upprättas för elever som riskerar att inte uppnå de nationella målen av ämnesläraren och i vissa fall av specialläraren. Utöver speciallärarkontakter mellan skolorna vid övergången mellan årskurs 6 och 7, använder skolan olika tester för att fånga upp elever med stödbehov. Personal och föräldrar upplever att övergången mellan 1 6-skolorna och Mackleanskolan inte fungerat helt tillfredsställande. Rutinerna kring de individuella utvecklingsplanerna är oklara. Resultat från de nationella ämnesproven i årskurs 5 går inte över till Mackleanskolan. Sedan inspektionsteamets besök har förbättringsåtgärder dock börjat vidtas. Förfarandet vid övergång består bl.a. i kontakter mellan speciallärare och mellan klasslärare och nya mentorer. Innehavarna av karriärtjänsterna i matematik och engelska har påbörjat ett arbete att kartlägga färdigheterna i årskurs 6 genom att sammanställa resultaten från de nationella proven från årskurs 5 och genom särskilda tester i årskurs 6. Genom att eleverna kan gå sju år på 1 6- skolorna, kan det i t.ex. årskurs 7 finnas elever i tre olika åldrar. I matematik, engelska och språkval finns grupperingar som bygger på elevens intresse och på hur långt eleven kommit. Det finns ett särskilt stödspår, där elever som är i behov av en mer strukturerad skoldag undervisas i särskild undervisningsgrupp i samtliga eller så gott som samtliga ämnen. Elever får frivilligt söka sig till spåret, men det är elevens konstaterade behov av stöd som avgör. Elever kan gå på prov i gruppen. Efter samråd med elev, föräldrar, tidigare lärare och skolans speciallärare fattar rektorn beslut om placering. Beslutet återrapporteras inte till styrelsen, men är försett med anvisning om hur det kan överklagas till länsrätten. Om det är fullt i gruppen, eller om eleven inte vill gå i gruppen, får eleven stöd på annat sätt av speciallärare. Hösten 2003 går 17 elever i spår 9. Eleverna har sex veckors PRAO mot övriga elevers tre veckor, med syfte att tidigt hitta inriktningar mot tänkbara utbildningsvägar och för att undvika framtida studieavbrott. Lärarna lägger tonvikt vid att eleverna skall känna att de lyckas i skolarbetet. Eleverna integreras i varierande utsträckning med andra elever i främst de praktiskestetiska ämnena. Skolan har också ett antal elever med anpassad studiegång. Några elever varvar skola med praktik, och vissa deltar också i åtgärder via socialtjänsten. Beslut om anpassad studiegång fattas av förvaltningschefen efter elevvårdskonferens. Eleverna i särskolan utgör ett eget spår. Enligt personalen arbetar man aktivt för att integrera eleverna i undervisning med skolans övriga elever när så är möjligt. Elever från grundskolan som integrerats i särskolan följer grundskolans kursplaner. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att undervisningens innehåll i stora drag främjar en kunskapsutveckling i linje med läroplanernas och kurs- 9

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Centrum SKOLVERKET planernas mål. Skolan anpassar arbetet till elevernas behov. De redovisade resultaten i avsnittet Kunskaper visar att det kan finnas behov av ytterligare insatser för vissa elever. Förutsättningar för en allsidig bedömning och betygssättning finns bl.a. genom de individuella utvecklingsplanerna samt lokalt utformade mål och kriterier. Ökat utrymme bör ges för utvärdering och bedömning av elevernas utveckling inom samtliga kunskapsområden. Rutinerna kring de skriftliga omdömena har sedan inspektionen anpassats efter författningskraven. Åtgärdsprogram används för elever i behov av stödåtgärder. Åtgärder måste vidtas för att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp återrapporteras till ansvarig nämnd, i enlighet med grundskoleförordningen. Huvudmannen uppmärksammas också på att ett sådant beslut enligt samma förordning kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. I Skurup Centrum finns en rektor och en biträdande rektor, som tillsammans har ansvar för 70 anställda. Båda har genomgått/genomgår den statliga rektorsutbildningen. Skolledningen har delat upp personalansvar och andra arbetsuppgifter mellan sig. För hela området finns också en administrativ chef som bl.a. sköter ekonomin, motsvarande halvtidstjänst. Rektorn avlastas också administrativt av en assistent med heltidstjänst. Ca 20 procent av skolledningens tid går åt till elevvård. Rektorn deltar regelbundet i elevvårdskonferenserna. Ledningen deltar regelbundet i möten med övriga skolledare, förvaltningsledning och centralt resursteam. Skolledarna vikarierar vid behov några timmar varje vecka. Rektorn beskrivs av personalen som väl förtrogen med det dagliga arbetet, och som drivande kraft i skolutvecklingen. Intervjuade föräldrar har stort förtroende för rektorn och lärarna. Skolledningen träffar arbetsenhetsledarna varje vecka, där riktlinjer för det praktiska och pedagogiska arbetet läggs upp. Återkoppling görs från arbetsenheternas möten, som hålls varje vecka. Skolledningen deltar också så gott som varje vecka i enheternas möten, där de deltar i pedagogiska diskussioner. Det finns behov av ytterligare tid för pedagogiska diskussioner. Hittills har dessa handlat mest om svenska, engelska och matematik samt om organisationsfrågor. Sedan ett antal år tillbaka samarbetar pedagoger i årskurs 1 9 spårvis över skolgränserna, för auskultation och pedagogiska diskussioner. Varje arbetsenhet gör egna utvärderingar av de lokala arbetsplanerna. För att få en bild av resultat och måluppfyllelse görs ett antal tester främst i svenska, engelska och matematik. Resultaten sammanställs av lärare med karriärtjänst som skolutvecklare. De sammanställer också andra rapporter som visar på skolans kvalitet. Skurupsmodellen utvärderas i samarbete med Malmö högskola. En särskild arbets- 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Centrum grupp i kommunen arbetar med kvalitetsstyrning, vilket enligt skolledningen medför en tydligare och mera konkret process i arbetet med att utveckla kommunens skolor mot uppsatta mål. Avrapportering till timplanedelegationen sker årligen. Verksamhetsberättelse upprättas, men kvalitetsredovisning från skolan saknas. Sammanfattningsvis kan konstateras att skolan har en väl fungerande ledning och ett pågående kvalitetsarbete. Dock kan utrymmet för analys och bedömning av måluppfyllelsen utökas, för att förstärka skolans systematiska kvalitetsarbete. Avsaknaden av en kvalitetsredovisning försvårar en bedömning av skolans resultat, och står i strid med författningarnas krav. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser eller ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. Föräldrar och elever informeras skriftlig och muntligt om möjligheten att välja ett särskilt spår, och ges möjlighet att besöka de olika spåren innan valet görs. Intervjuade föräldrar har fått information om vad särskolan innebär, och att det är vårdnadshavarna som avgör inskrivning. Eleverna gör fr.o.m. läsåret 2003/2004 ett aktivt val till något av skolans olika spår. Därutöver väljer eleverna för en termin i taget Elevens val/personligt val 240 minuter/vecka. Eleverna kan välja mellan fem praktiskt-estetiska val och sex teoretiskt inriktade val. Eleverna har goda möjligheter till breddning och fördjupning i samtliga ämnen. Information om modersmålsundervisning ges till alla elever. Vid intervjuerna framkom en osäkerhet om rätten till studiehandledning på modersmålet i enlighet med grundskoleförordningen. Inga elever bedömdes dock vid inspektörernas besök vara i behov av detta stöd. Det formella ansvaret för att anordna modersmålsundervisning och vid behov studiehandledning på modersmålet ligger i Skurups kommun på område Norr. Sammanfattningsvis ges goda möjligheter till individuella val i enlighet med författningarna. Åtgärder bör vidtas för att förbättra kunskapen om rätten till studiehandledning på modersmålet. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. 11

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Centrum SKOLVERKET Resurstilldelningen i grundskolan sker via bastilldelning (nettoskolpeng). Centrala resursteamet kan efter ansökan bevilja assistentresurs för elever i behov av särskilt stöd. Förutom skolledarna svarar personal på 47 heltidstjänster för den pedagogiska verksamheten, vilket ger en lärartäthet på 8,5 lärare/100 elever. Samtliga fast anställda lärare har utbildning för den aktuella utbildningen. Särskild elevvårdspersonal utgörs av skolsköterska och socionom (heltidstjänster). Därutöver finns studie- och yrkesvägledare på heltid, bibliotekarie respektive IT-tekniker på halvtid samt en fritidspedagog på heltid. Det finns åtta lärare med specialpedagogisk kompetens och en lärare med utbildning i svenska som andraspråk. Varje arbetsenhet har en speciallärare knuten till sig, som ger stöd utifrån prioriteringar som görs i arbetslaget. I vissa ämnen förekommer gruppdelningar. Resurserna fördelas efter elevernas behov. Kompetensutveckling bedrivs på central- lokal- och individnivå, och kompetensutvecklingsplan upprättas. Personal som önskar handledning avseende den psykosociala miljön erbjuds detta. Skolans lokaler är trivsamma, ändamålsenliga och delvis nyrenoverade. Skolan är anpassad till rörelsehindrade elevers behov. Utrymmena för själva undervisningen är väl dimensionerad. Varje arbetsenhet disponerar sex klassrum, fyra grupprum, varav ett med datautrustning, arbetsrum för personalen, egna uppehållsutrymmen och toaletter. Till varje enhet hör en egen fullt utrustad institution för de naturvetenskapliga ämnena. Skolan har särskilda salar för slöjd, hemoch konsumentkunskap, bild, teknik, musik och idrott. Bildsalen har utrustning för filmproduktion. Genom ombyggnaden i olika enheter har de gemensamma uppehållsutrymmena för eleverna minskat, vilket ökar trängseln och upplevs som en brist. Skolan saknar större samlingslokal. Elevcafé finns intill mediateket. En skolbibliotekarie med halvtidstjänst ansvarar för mediateket. Där finns IT-utrustning och uppkoppling mot kommunbibliotekets databaser. Därutöver finns referenslitteratur ute i de olika enheterna. Arbetslagen gör utifrån en tilldelad budget sina egna prioriteringar. Läromedel och datorer finns i tillräcklig omfattning. Alla elever har egen e-postadress. Eleverna äter i trevlig miljö på kommunala Restaurang Rutger tillsammans med elever från andra skolor, kommunanställda och äldre. På Mackleanskolans särskola, som startade i augusti 2003, fanns vid inspektörernas besök sju inskrivna elever samt åtta elever inskrivna i grundskolan. Personalen i särskolan består av två tjänster pedagogisk personal och två tjänster som resurs/assistenter. All personal får handledning av kommunens särskolesamordnare samt av psykolog. Till särskolans förfogande finns två mindre klassrum och ett större, som håller på att inredas i bland annat en praktisk del och en s.k. snoozl-del. Material och utrustning är anpassade efter elevernas individuella behov. Särskolans elever använder också skolans övriga specialsalar. Sammanfattningsvis är tillgången på resurser såväl kompetensmässigt som materiellt god med hänsyn till statens krav. Det finns goda förutsättningar för en tidsenlig och god utbildning. Sammanfattande bedömning Eleverna tycks utveckla normer, värden och förhållningssätt som ligger i linje med de nationella målen. Arbetet för en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Centrum står väl i överensstämmelse med läroplanernas riktlinjer för hur skolan skall främja värdegrunden och motverka kränkningar. Elevernas formella inflytande genom lokalt råd, arbetsenhetsråd, skolråd och barn- och ungdomsfullmäktige är väl tillgodosett. Eleverna informeras om mål och betygskriterier. Eleverna ges goda möjligheter till individuella val, som har en koppling till kursplanerna. I den pedagogiska verksamheten finns goda förutsättningar för flexibilitet och individanpassning. Undervisningens innehåll har förutsättningar att främja en kunskapsutveckling i linje med läroplanernas och kursplanernas mål. Ledningen av skolan är pådrivande i skolutvecklingsarbetet och fungerar väl i enlighet med författningarnas krav. Skolan har ett pågående kvalitetsarbete och följer i viss mån upp verksamhetens resultat. Tillgången på personal med pedagogisk behörighet och specialpedagogisk kompetens är mycket god. Skolan tycks ha tillfredsställande materiella resurser och ändamålsenliga lokaler för den pedagogiska verksamheten. Goda förutsättningar finns för en tidsenlig och god utbildning. Inspektionsteamet identifierar följande utvecklingsområden - elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer är alltför beroende av den enskilde läraren/arbetslaget, - tillgänglig betygsstatistik indikerar att eleverna i vissa ämnen kan ges bättre förutsättningar att nå målen, - kunskapen om rätten till studiehandledning på modersmålet kan förbättras och - utrymmet för analys och bedömning av måluppfyllelsen kan utökas, för att förstärka skolans systematiska kvalitetsarbete. Inspektionsteamet bedömer vidare att huvudmannen måste vidta följande åtgärder i enlighet med författningarnas krav - en kvalitetsredovisning skall upprättas som ett led i arbetet med att förstärka det systematiska kvalitetsarbetet, - beslut om placering i särskild undervisningsgrupp skall återrapporteras till den ansvariga nämnden. Datum Ort 2004-01-12 Lund Helena Plantin Per Ingvar de la Motte 13

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Norr Utbildningsinspektion i Skurup Norr UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. 1

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Norr SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Förskola: 139 Skolbarnsomsorg: 188 Grundskola: 427 Obligatorisk särskola: 15 I Skurups kommun finns inga förskoleklasser. Över 90 procent av barnen börjar skolan vid sex års ålder. Ett tionde skolår tas ut av de flesta elever, vanligen mellan årskurs 3 och 4 eller mellan årskurs 6 och 7. Utbildningen i område Skurup Norr omfattar Östergårds förskola, Asklidens förskola, grundskolorna Östergårdsskolan årskurs 1 6, Slimmingeby skola årskurs 1 6. På Östergårdsskolan finns obligatorisk särskola årskurs 1 6, som startade i augusti 2003. På båda skolorna finns fritidshem med fritidspedagoger och barnskötare. I området finns också ett antal dagbarnvårdare. Skolornas elever och pedagogiska personal arbetar i åldersblandade spår/arbetslag årskurs 1 6, med barnskötare, förskollärare, fritidspedagoger och lärare i varje spår. 58 elever, de flesta elever i Slimmingeby skola, åker skolskjuts. Samtliga Slimmingeelever i årskurs 6 bussas till kommunens 7 9-skola för lektioner i franska och tyska. Östergårdsskolan är byggd 1984 och senast renoverad 2003. Slimmingeby skola är byggd på 1800-talet och senast renoverad under 2002. Elevunderlaget på Östergårdsskolan, som ligger i Skurups tätort, är mer heterogent än i Slimmingeby. Ca 10 procent av eleverna på Östergårdsskolan har utländsk bakgrund. Östergårdsskolans miljöarbete har fått utmärkelsen Grön Flagg. Båda skolorna är partnerskolor till lärarutbildningen vid Malmö högskola. Genomförandet av inspektionen i Skurup Norr Skolverket sände den 12 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för område Skurup Norr har bestått av undervisningsråden Helena Plantin och Helene Roslund samt experten Barbro Bergdahl. Besöken i område Skurup Norr inleddes den 17 september och avslutades den 19 september 2003. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Norr Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Skurup Norr, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. I Skurup Norr genomfördes formella intervjuer med skolledningen, kommunens särskolesamordnare, representanter för arbetslagen i förskolan, grundskolan och obligatoriska särskolan samt med företrädare för elever och föräldrar i förskolan, grundskolan och särskolan. Besök gjordes i förskolans verksamhet, på lektioner i grundskolan och särskolan i bl. a. svenska, engelska, matematik och bild samt i specialundervisningen. Under besöken fördes informella samtal med elever och personal. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Värdegrunden utgör ett prioriterat område i såväl kommunens som förskolornas och skolornas arbetsplaner. Personalen framhåller att barnens och föräldrarnas olika bakgrunder är en stor tillgång. Barnen lär sig att respektera olikheter och visa hänsyn. Förskolebarnen är välkomnande mot nya barn. De ges möjlighet att påverka innehållet i verksamheten. Ett intensifierat arbete mot mobbning och kränkande behandling (se avsnitt Arbetsmiljö och delaktighet) har enligt personal, elever och föräldrar gjort skolmiljöerna tryggare, även om kränkningar, oftast i form av fula ord, förekommer. Trivselenkäter genomförs spårvis årligen på båda skolorna. Resultaten våren 2003 visar att 1,7 procent av eleverna (tolv elever) svarar att de sällan trivs med kamraterna. Motsvarande siffra hösten 2002 var 4 procent (17 elever). I de två spår där flest elever hösten 2002 har svarat att de inte trivs (fyra elever i respektive spår), är det våren 2003 en respektive ingen elev som inte trivs. Resultaten diskuteras av lärare, elever och föräldrar vid terminsstarten. Skolorna ger intryck av att vara trygga för eleverna. Det råder en lugn, öppen och trivsam atmosfär när man går runt i skolornas lokaler och på lektioner. Det är också intryck som bekräftas av samtal med såväl föräldrar som elever. 3

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Norr SKOLVERKET I samtal med eleverna beskriver de sitt inflytande över skolan och undervisningen främst i form av regelbundet förekommande lokala råd (klassråd), skolråd (elevråd) och BUF (Barn- och ungdomsfullmäktige), där de kan påverka t.ex. ordningsregler och skolgårdens utformning. Genom BUF har eleverna möjlighet att delta i och påverka den demokratiska processen i kommunen (se kommunrapport). Eleverna är delaktiga i skolans arbete genom att varje termin utvärdera bl. a. trivsel, ordningsregler, temaveckor och elevvård, och de kan vid nästa terminsstart föreslå förändringar utifrån resultaten av utvärderingarna. Inflytandet på lektionstid sker på Östergårdsskolan främst genom att elever kan välja olika arbetsuppgifter. Eleverna har planering med lärarna varje vecka. Utifrån denna och den gemensamma samlingen i spåret varje morgon har eleverna möjlighet att välja att arbeta med olika aktiviteter under skoldagen och skolveckan. Elever i Slimmingeby kan ge exempel på hur elevernas idéer tillvaratagits i undervisningen. Eleverna kan önska olika arbetssätt och arbetsformer, som t.ex. teman eller olika gruppindelningar (t. ex. pojkar flickor). Eleverna arbetar med egen planering och ges tillfälle att regelbundet utvärdera sitt lärande och olika arbetssätt. Skolområdets elever beskrivs av lärarna som initiativrika, och de ges tillfälle att diskutera och tycka. Eleverna i Slimminge får ta ansvar för t.ex. årliga framträdanden för föräldrarna. I miljörådet tar elever ansvar för miljöarbetet på Östergårdsskolan. Innehavaren en pedagogisk karriärtjänst i matematik har i samarbete med förskolan arbetat för att ta tillvara barnens intresse och lust för matematik och de naturorienterande ämnena. Förskolepersonalen har genom arbete med språkpåsar ökat barnens intresse för språket, och har också berättat om detta arbete för personalen i skolan. Lärarna beskriver att elevernas lust att lära ökat genom bl. a. ett läsprojekt som påbörjades på Östergårdsskolan, och som sedan spridits till övriga skolor. Eleverna läser oftare och tycker att det roligare. Båda skolorna arbetar periodvis med olika teman, fester och uppvisningar som eleverna uppskattar. Sammanfattningsvis utvecklar barnen och eleverna normer, värden och förhållningssätt väl i enlighet med de nationella målen. Elevernas direkta inflytande över lektioner och undervisning är svagare än det formella inflytandet i t.ex. skolråden. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Eleverna följer spår, vanligen redan från förskolan, och undervisas i skolan oftast i åldersblandade grupper, med uppgifter anpassade efter elevens förmåga. Flertalet elever är därför vana att arbeta självständigt, och att röra sig mellan olika grupper. Elever från Skurup Norr bedöms av lärarna utveckla förmågor som samarbetsförmåga, initiativförmåga och s.k. social kompetens. Systematisk dokumentation av barnens och elevernas kunskapsutveckling och övriga fram- 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Norr steg görs numera i de individuella utvecklingsplanerna och genom resultat på ämnesprov, diagnoser och tester i ämnena svenska, engelska och matematik från det att barnen börjar skolan. Någon samlad bild av hur kunskapsmålen i övriga ämnen nås finns inte. Skolorna har inte fullt ut sammanställt resultaten och analyserat måluppfyllelsen över de olika skolåren och inom samtliga kunskapsområden. Möjligheten att bedöma resultaten då det gäller läroplanernas mål att uppnå och målen i de nationella kursplanerna är därmed begränsad (se även avsnitt Styrning, ledning och kvalitetsarbete). Andelen elever vid Östergårdsskolan som inte klarade de nationella ämnesproven i årskurs 5: År 2000/2001 År 2001/2002 År 2002/2003 Svenska 67 % Svenska 40 % Svenska 24 % Engelska 42 % Engelska 25 % Engelska 25 % Matematik 72 % Matematik 31 % Matematik 27 % Andelen elever vid Slimmingeby skola som inte klarade de nationella ämnesproven i årskurs 5: År 2000/2001 År 2001/2002 År 2002/2003 Svenska 60 % Svenska 9 % Svenska 4 % Engelska 50 % Engelska 9 % Engelska 13 % Matematik 90 % Matematik 41 % Matematik 4 % Läsåret 2000/2001 genomfördes proven för första gången vid skolorna. Olika förklaringar ges till resultaten: Personalen har varit bra på att arbeta med elevernas sociala situation, medan kunskapskraven har varit nertonade. Strävan att låta barnen utvecklas i sin egen takt har bland annat tagit sig uttryck i en ovilja att utsätta barnen för testsituationer. Vidare fanns tidigare för båda skolorna endast en lärare på halvtid med specialpedagogisk kompetens. En tidigare extrem åldersblandning med elever från årskurs 2 och 6(7) i samma grupp, som skolorna nu har frångått, anges som en annan förklaring. I intervjuerna har också framkommit att åtgärdsprogram tidigare inte har upprättats för alla elever i behov av stöd, och att resurser till exempelvis skolbiblioteken saknats. De stora skillnaderna mellan olika årskullars resultat har, vad inspektörerna erfarit, inte problematiserats t.ex. utifrån hur lärarna bedömt elevernas prestationer. För att råda bot på de anmärkningsvärt svaga resultaten 2001 har ansträngningar gjorts (se avsnitt Pedagogisk verksamhet och undervisning). Sammanfattningsvis konstaterar inspektörerna att grundskolelevernas resultat på de nationella ämnesproven har förbättrats under de senaste åren. Inom och mellan skolorna bör dock analyseras vilka variabler som kan tänkas ligga bakom resultaten. Genom systematisk dokumentation av elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling genom de individuella utvecklingsplanerna och genom resultat på ämnesprov och tester finns förutsättningar för skolorna och förskolorna att följa barnens och elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling. Skolorna har dock inte fullt ut analyserat måluppfyllelsen över de olika skolåren och 5

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Norr SKOLVERKET inom samtliga kunskapsområden. Möjligheten att bedöma resultaten då det gäller läroplanens mål att uppnå respektive målen i de nationella kursplanerna är begränsad och därmed osäker. Att döma av resultaten på ämnesproven i år 5 bör vissa elever ges bättre förutsättningar att nå målen. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Barnen i förskolan har inflytande och kan påverka, men personalen upplever att de behöver arbeta mera med att medvetandegöra barnen om att de är delaktiga. Formella organ för elevmedverkan finns på båda skolorna i form av lokalt råd och skolråd, som väljer representanter till barn- och ungdomsfullmäktige. Skolråden träffas varje vecka, och rektorn deltar i mötena. Varje klass i Slimminge har ordningsregler som tagits fram av elever och lärare. På Östergårdsskolan har reglerna tagits fram av skolrådet. Brukarstyrelsen i ett spår på Östergårdsskolan har elevrepresentanter. Genom införandet av individuella utvecklingsplaner på skolorna ges eleverna möjlighet att följa och ta ansvar för sitt lärande, även om arbetet ännu är i ett inledningsskede. Eleverna deltar i utformning och utvärderingar av den lokala arbetsplanen, men deras inflytande över det dagliga arbetet och undervisningen varierar mellan skolorna och mellan olika lärare (se avsnitt Normer och värden). Ytterligare insatser kan göras för att informera om och göra läroplans- och kursplanemålen tydliga för eleverna och genom att eleverna i större utsträckning får delta i val av stoff och arbetsmetoder. Enligt en av Komrev genomförd översyn från år 2002 saknade Östergårdsskolan en plan mot mobbning, medan planen på Slimmingeby skola var begränsad. Sedan dess har båda skolorna utarbetat och utvecklat sina planer, och de är kända av eleverna. Det finns också en centralt upprättad handlingsplan och en centralt upprättad Policy mot våld. Tillvägagångssättet vid fall av mobbning påminner om den s.k. Farstamodellen, men föräldrar involveras i processen på ett tidigt stadium. Inga planer innehåller riktlinjer när vuxen kränker elev. Antimobbningsteam som träffas varje vecka finns på båda skolorna, och eleverna känner till vilka personer som ingår i dessa. Handlingsplanerna utgår inte från det vidare begreppet kränkande behandling. Enligt personalen reagerar de vuxna i skolan dock mot varje form av kränkning. Olika typer av aktiviteter och projekt genomförs i syfte att stärka värdegrundsarbetet med barnen och eleverna. Personalen i förskolan arbetar medvetet med värdegrunden. Konflikter löses genom positiv förstärkning. Skolorna arbetar förebyggande genom t.ex. olika övningar med eleverna. För detta arbete ansvarar också skolornas socionom samt dramapedagog och fältsekreterare. Eleverna i Slimmingeby har Etik på schemat. Kamratstödjare och handledare bland ele- 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Norr ver och lärare har utbildats via Hassela. Skolpersonalen rastvandrar iklädd särskilda västar. Elever besvarar trivselenkäter varje termin, vars resultat ligger till grund för skolornas fortsatta arbete. Under planeringsdagar diskuterar lärarna diskuterar vilka elever som särskilt behöver uppmärksammas, och presenterar resultaten av undersökningen i klasserna. Eleverna har också deltagit i en centralt genomförd undersökning om mobbning. Elever och personal i särskolan har arbetat aktivt med värdegrundsfrågor och förhållningssätt med syfte att skapa trygghet i de nybildade elevgrupperna, bl. a. genom kompissamtal. I området finns en skolsköterska med heltidstjänst, och en socionom som finns på skolorna varje vecka. På båda skolorna finns s.k. tjej- och killgrupper för elever som behöver extra stöttning. På Östergårds förskola finns Familjeförskolan, där förskollärare och socionomer samarbetar och ger stöd åt t.ex. unga mammor, och där initiativ till eventuell behovsplacering i förskolan kan tas. I första hand Östergårdsskolan är väl anpassad för elever med funktionshinder. Skolan har ett antal elever där särskilda anpassningar avseende lokaler och utrustning har gjorts, och personalresurser har tillskjutits centralt. Skolorna har elevskyddsombud som deltar i skyddsronder, och som får utbildning av skolsköterskan. I grundskolan/särskolan finns en brukarstyrelse i ett spår, föräldraföreningar och föräldraråd för hela området. Rektor är med på alla föräldramöten. Föräldrarna är delaktiga bl.a. i arbetet med de lokala arbetsplanerna och de individuella utvecklingsplanerna. Skolorna skickar regelbundet information till föräldrarna i olika former. Föräldrarna är enligt föräldraenkät mycket nöjda med informationen från förskolan, som på olika sätt redovisar för föräldrarna hur de arbetar med barnen. Arbetsplanen, läroplanen och förskolans arbete med den individuella utvecklingsplanen är kända för föräldrarna. Föräldrar kan föreslå aktiviteter som barnen tycker om, eller som barn, föräldrar och personal kan göra tillsammans. Föräldrar med utländsk bakgrund berättar om sin kultur för barn och föräldrar. Sammanfattningsvis arbetar förskolan och skolorna på ett aktivt sätt för att förebygga och motverka kränkningar. Eleverna har samverkansorgan och kan påverka sin arbetsmiljö. Elevvårdande personal finns tillgänglig för eleverna. Anpassningar görs för elever med funktionshinder. Föräldrarna har möjlighet till delaktighet och insyn. Skolorna bedöms vara trygga miljöer för lärande. Förbättringsåtgärder bör vidtas för att undvika att elevinflytandet blir avhängigt den enskilde läraren eller arbetslaget. I förskolan är arbetet med att medvetandegöra barnen om att de är med och påverkar verksamheten ett område som kan utvecklas. Ytterligare insatser kan göras för att informera eleverna om läroplans- och kursplanemål och för att eleverna i större utsträckning får delta i val av stoff och arbetsmetoder. 7

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Norr SKOLVERKET Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal, utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I förskolan arbetar personalen individualiserat, t.ex. genom att använda de individuella utvecklingsplanerna på ett effektivt sätt. Tillsammans med föräldrar sätts mål, som utvärderas på utvecklingssamtal minst en gång/termin. Enligt föräldraintervjuerna vet personalen vad varje barn behöver. För elever med behovsplacering upprättas åtgärdsprogram. Den lokala arbetsplanen är ett levande dokument som revideras kontinuerligt. Grundskolan (och särskolan) arbetar utan timplan. Lärarna lägger schema utifrån målen i läroplanen och kursplanerna, de kommungemensamma konkretiseringarna av de nationella kursplanerna i ämnena svenska, engelska och matematik, och övriga mål i den lokala arbetsplanen. Elevernas behov spelar också in, vilket innebär att arbetet koncentreras kring ämnena svenska, engelska och matematik, på Östergårdsskolan i högre grad än på Slimmingeby skola. Undervisningen bedrivs både som individuellt arbete med angivna uppgifter i t.ex. lärobok, och som arbete tillsammans med andra elever, oftast i åldersblandade grupper. Skolverket deltog också i lektioner där läraren förde samtal med en större grupp elever kring bestämda uppgifter eller frågeställningar. Lärarna provar olika elevaktiva arbetssätt. Speciallärarna lägger vikt vid att eleverna skall känna att de klarar av en uppgift och lär sig att ta ett allt större ansvar för sitt eget lärande. Eleverna i särskolan utgör ett eget spår, men enligt personalen arbetar man aktivt för att integrera eleverna med skolans övriga elever, både under skoldagen och på fritidshemmet. Genom den individuella arbetsplanen formuleras mål för lärandet av pedagog, elev och förälder. Målen utvärderas vid utvecklingssamtal en till två gånger per termin. Införandet av planerna skall tydliggöra elevens progression för lärare, elev och föräldrar och ge underlag för eventuella stödinsatser. Arbetet har påbörjats, men ännu inte fullföljts. Föräldrarna var i intervjuerna inte säkra på att målen för utbildningen i alla ämnen nås av eleverna. Planeringstiden uppgår till 1,5 timmar/vecka för personalen i förskolan. Personalen försöker improvisera för att hitta tid för planering, men upplever att detta är ett problem. På skolorna behövs mer tid för pedagogiska diskussioner i den egna verksamheten i syfte att öka måluppfyllelsen. Det tionde skolåret skall skräddarsys för den enskilde eleven, t.ex. genom att elever som väntar ett år med att gå till 7 9-skolan delvis arbetar med 7 9- läromedel. Målet är att utveckling skall ske, och att elev och föräldrar skall vara delaktiga i processen. Några lärare bland de äldre eleverna uttryckte att de hade 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Norr svårt att lägga sig på rätt nivå i vissa ämnen när de hade elever som var både 9 och 13 år i grupperna. Kommunen och skolorna har på olika sätt agerat för att förbättra elevernas prestationer på t.ex. ämnesproven i årskurs 5. Rektorn har rekryterats särskilt för ändamålet. Genom omprioriteringar och Wärnerssonpengar har andelen speciallärare utökats från en halvtidstjänst till nuvarande 3,5 heltidstjänster för grundskolan i Skurup Norr. I utvärderingen av ett läsprojekt med bl.a. bokcirklar och daglig läsning bland eleverna på Östergårdsskolan läsåret 2001/2002 konstaterar lärarna att elevernas resultat har förbättrats efter projektet, vilket lett till att även Slimmingeby skola och andra skolor genomfört liknande projekt. Åtgärdsprogram, som tidigare inte upprättats för alla elever som riskerar att inte nå målen, upprättas numera av spårlärarna och i vissa fall av speciallärarna. S.k. sociala åtgärdsprogram upprättas av fritidspedagog. Det finns behov av att utveckla åtgärdsprogrammen ytterligare. Elever kan få stöd i klassen, av speciallärare och talpedagog eller genom att periodvis undervisas i mindre grupp. De elever i Skurup Norr som är i behov av en mer strukturerad skoldag kan för en kortare eller längre tid undervisas i en mindre grupp på Östergårdsskolan. Gruppen betraktas inte som en särskild undervisningsgrupp, även om elever har sin undervisning där flera terminer, vilket strider mot grundskoleförordningen. Personalen i skolan anser sig ha blivit bättre på att fånga upp elever med stödbehov, bland annat genom Familjeförskolans arbete. Däremot vittnar både personal i förskolan och i skolan om att kommunikationen kring barn med stödbehov vid övergången mellan förskola och skola inte fungerat tillfredställande. Skolorna har haft dålig kännedom om förskolans arbetssätt, vilket under 2003 initierat en särskild satsning kring Språklig medvetenhet, bl.a. genom informationsutbyte mellan personalen och screening av alla femåringar. Förskolepersonal har hittills bara varit representerade i matematiknätverket, och är inte med i kommunens 0 9-samarbete. Personalen känner inte till exempelvis resultaten på de nationella ämnesproven. De individuella arbetsplanerna som sedan länge använts i förskolan övergår bara i undantagsfall till skolan. Förfarandet vid övergång följer dock ett uppgjort program. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att undervisningens innehåll främjar en kunskapsutveckling i linje med läroplanernas och kursplanernas mål. Förskola och skola anpassar arbetet till barnens och elevernas behov. De redovisade resultaten i avsnitt Kunskaper visar att vissa elever kan behöva ytterligare insatser. Arbetet med att utveckla åtgärdsprogrammen bör fortsätta. Förutsättningar för en allsidig bedömning finns bland annat genom de individuella utvecklingsplanerna samt vissa lokalt utformade mål. Ökat utrymme bör ges för utvärdering och bedömning av elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelsen inom samtliga kunskapsområden. Inspektörernas intryck är att arbetet med att förbättra elevernas resultat i svenska, engelska och matematik delvis skett på bekostnad av andra ämnen och de övergripande läroplansmålen. Arbetet med att utveckla rutinerna vid övergången mellan förskola och skola för att identifiera stödbehov bör fortsätta. Tiden för planering i förskolan bör ses över. 9

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Norr SKOLVERKET Huvudmannen måste vidta åtgärder för att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas vid placering i liten grupp mer än en termin, samt att beslutet återrapporteras till styrelsen i enlighet med grundskoleförordningen och förses med anvisning om överklagande. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. I Skurup Norr finns en rektor och en biträdande rektor. Båda genomgår/har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Rektorn har huvudansvaret för skol- och fritidshemspersonalen, medan biträdande rektorn har huvudansvaret för förskolepersonalen samt dagbarnvårdarna, totalt 105 anställda. För hela området finns också en administrativ chef som sköter ekonomin. Rektorn har ingen assistent, men avlastas administrativt av två pedagoger några timmar/vecka. Ca 50 procent av rektorns tid går åt till elevvård, och hon deltar regelbundet i elevvårdskonferenserna. Ledningen deltar regelbundet i möten med övriga skolledare, förvaltningsledning och centralt resursteam. Rektorn beskrivs av personalen som väl förtrogen med det dagliga arbetet, och som drivande kraft i skolutvecklingen. Personalen är indelad i spår/arbetslag, som träffas regelbundet. Majoriteten av lärarna är med i något av de kommunövergripande nätverken som träffas två gånger/termin. Resultatunderlag för bedömning av måluppfyllelse utgörs av bland annat trivselenkät bland elever, föräldraenkät (information, trivsel), nationella ämnesprov och tester. Avrapportering sker årligen till timplanedelegationen. Personalen har utvärderingsdagar i slutet av läsåret. Det finns behov av mer tid för analys av resultat och måluppfyllelse. Kvalitetsredovisning saknas från båda skolorna. I förskolan upplever personalen biträdande rektor som väl förtrogen med det dagliga arbetet, och som drivande kraft i utvecklingsarbetet. Personalen arbetar systematiskt med styrdokumenten, den lokala arbetsplanen och de individuella utvecklingsplanerna. En föräldraenkät har genomförts, där förskolan på majoriteten av frågorna får betyget bra eller mycket bra. Föräldrar som tidigare varit negativa till förskolan eftersom den ligger i ett tungt område har ändrat uppfattning. Placering av nya barn i grupperna beslutas av biträdande rektor och den administrativa chefen i området. Samråd sker med personalen före placering kring barngruppernas sammansättning och storlek. Sammanfattningsvis kan konstateras att förskolan och skolorna har en väl fungerande ledning och ett pågående kvalitetsarbete. Utrymmet för analys och bedömning av måluppfyllelse kan utökas (se även avsnitt Pedagogisk verksamhet och undervisning). Avsaknaden av kvalitetsredovisning, som ett led i ett 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Norr systematiskt kvalitetsarbete, försvårar en bedömning av skolornas resultat, och står i strid med författningarnas krav. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser eller ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. Förskolan klarar av att hålla kommunens löfte om förskoleplats inom 14 dagar. Genom Familjeförskolan, som bemannas av förskollärare och socionomer, identifieras barn som kan bli aktuella för behovsplacering i förskolan. Förskoleklass erbjuds ej. Föräldrar informeras om rättigheten för barnet att gå tio år i skolan. De informeras om möjligheten att välja ett särskilt spår för sina barn i skolan, och kan besöka de olika spåren innan valet görs. Intervjuade föräldrar har fått information om vad särskolan innebär, och att det är vårdnadshavarna som avgör inskrivning. Eleverna på Östergårdsskolan kände i vissa fall inte till att de haft Elevens val. I intervjuerna framkom att skolan inte regelbundet anordnar Elevens val, utan att detta anordnas som temaveckor några gånger per läsår. Östergårdsskolan ansvarar för kommunens modersmålsorganisation. Alla familjer får skriftlig information om modersmålsundervisning. Studiehandledning på modersmålet anordnas vid behov. Vid behov inrättas också förberedelseklasser. Enligt föräldrar och personal arbetar förskolan aktivt med att utveckla barnens svenska språk, inte minst när det gäller barn med annat modersmål än svenska. Däremot erbjuds inget stöd för dessa barn att utveckla sitt eget modersmål. Sammanfattningsvis ges möjligheter till individuella val, men på Östergårdsskolan kan det vara svårt för elever och föräldrar att uppfatta vilka valmöjligheter som erbjuds. Kopplingen till kursplanerna bör förtydligas. Åtgärder måste vidtas åtgärder för att tillgodose rätten till modersmålsutveckling i förskolan. Det strider mot skollagen att förskoleklass inte erbjuds i Skurups kommun. (Se kommunrapport). Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. 11

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Norr SKOLVERKET På Östergårds förskola finns 87 barn fördelade på tre syskonavdelningar. Barnen delas under dagen in i olika mindre grupper. Personalen består av 7,25 förskollärare och 6,5 barnskötare. Personalen sköter mathantering (maten hämtas) och disk, men ej städning. Lokaler och utemiljö är ändamålsenliga, med möjlighet till både lek, skapande och avkoppling. Måltiderna är kostnadsfria för föräldrarna. Resurstilldelningen i grundskolan sker dels via bastilldelning (nettoskolpeng) dels via behovstilldelning. Den senare sker tillsammans med Elevhälsan och avser resurser för elever i behov av särskilt stöd och elever med funktionshinder. Samtliga 55 lärare, förskollärare och fritidspedagoger i skolorna har utbildning för den aktuella undervisningen. Det finns 3,5 lärare med specialpedagogisk kompetens. Det finns två lärartjänster i svenska som andraspråk (delas mellan alla 1 6-skolor i kommunen). Fritidspedagogerna arbetar 60 procent av sin tid i fritidshemmet, 40 procent av tiden i skolan. På fritidshemmen finns också barnskötare med halvtidstjänster. Särskild elevvårdspersonal utgörs av skolsköterska 100 procent, talpedagogresurs 125 procent tjänst (delas mellan alla grundskolor och grundsärskolan) och socionom 100 procent (delas mellan alla 1 6-skolor i kommunen). Kompetensutveckling bedrivs på central-, lokal- och individnivå. Skollokalerna är välordnade och ändamålsenliga. Arbetslagen på båda skolorna gör utifrån en tilldelad budget sina egna prioriteringar. Varje spår på Östergårdsskolan har flera utrymmen till sitt förfogande, både ett antal klassrum och grupprum för lek, studier och avkoppling, som samutnyttjas med fritidshemmet. I samtliga klassrum finns IT-utrustning. Skolan har särskilda salar för de praktisk-estetiska ämnena. Det finns varierad utrustning för både undervisning och lek i varje spår. I mitten av skolan finns en kombinerad studiehall och skolbibliotek, med både skönlitteratur, faktaböcker och datorutrustning. Hallen har delats in i en avdelning med inriktning mot svenska och samhällsorienterande ämnen, och en med inriktning mot naturorienterande ämnen, där det även finns vissa möjligheter att arbeta praktiskt. En lärare arbetar en del av sin tjänst som skolbibliotekarie i de två skolorna i område Norr. Alla elever erbjuds frukost för sju kronor på båda skolorna, i trivsamma matsalar. På Slimmingeby skola finns välutrustade klassrum, med både bredvidläsningslitteratur och IT-utrustning. Dessutom finns grupprum och arbetsplatser med datorer. Skolan har en nyrenoverad gymnastiksal, och en sal som används för både trä- och metallslöjd och textilslöjd. Enligt personalen genomförs vissa moment i trä- och metallslöjd på Östergårdsskolan. Skolbiblioteket har enligt personalen varit eftersatt, men höll vid inspektörernas besök på att om- och nybildas av skolbibliotekarien. Skolgården är stor, med gott om grönska, kullar och lekredskap. På Östergårdsskolans särskola, som startade i augusti 2003, fanns vid inspektörernas besök 15 inskrivna elever, varav 12 var nyinskrivna, samt 4 elever som följde särskolans undervisning på prov. Personalen i särskolan består av 4,55 tjänster pedagogisk personal med adekvat utbildning och 2,5 tjänster som resurs/assistenter. All personal får handledning av kommunens särskolesamordnare samt av psykolog. Till särskolans förfogande finns tre välutrustade 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Norr klassrum med tillhörande grupprum. Eleverna kan arbeta både teoretisk och praktiskt i skolans bibliotek/studiehall, som ligger i anslutning till klassrummen. Sammanfattningsvis är tillgången på resurser såväl kompetensmässigt som materiellt såväl i förskola som i skola god med hänsyn till statens krav. Goda förutsättningar finns för en tidsenlig och god utbildning. Inspektörerna förutsätter att upprustningen av skolbiblioteket i Slimmingeby fortsätter. Sammanfattande bedömning Barnen och eleverna tycks utveckla normer, värden och förhållningssätt som ligger i linje med de nationella målen. Arbetet för en god psykosocial och fysisk miljö står väl i överensstämmelse med läroplanernas riktlinjer för hur förskola och skola skall främja värdegrunden och motverka kränkningar. Elevernas formella inflytande genom lokalt råd, skolråd och barn- och ungdomsfullmäktige är väl tillgodosett. I den pedagogiska verksamheten finns goda förutsättningar för flexibilitet och individanpassning. Undervisningens innehåll har förutsättningar att främja en kunskapsutveckling i linje med läroplanernas och kursplanernas mål. Ledningen är pådrivande i skolutvecklingsarbetet och fungerar i enlighet med författningarnas krav. Tillgången på personal med pedagogisk behörighet och specialpedagogisk kompetens är god. Förskola, grundskola och särskola tycks ha tillfredsställande materiella resurser och ändamålsenliga lokaler för den pedagogiska verksamheten. Goda förutsättningar finns för en tidsenlig och god utbildning. Inspektionsteamet identifierar följande utvecklingsområden - barnens medvetenhet om sitt inflytande i förskolan kan utvecklas, - tiden för planering i förskolan bör ses över, - elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer kan utökas, - informationen till eleverna om målen för utbildningen kan förbättras, - utrymmet för analys och bedömning, inom och mellan skolorna, av måluppfyllelse och orsaker till elevernas resultat kan utökas, - tillgänglig statistik från de nationella ämnesproven indikerar att vissa elever bör ges bättre förutsättningar att uppnå målen, - arbetet med att utveckla rutinerna vid övergången mellan förskola och skola bör fortsätta, - arbetet med att utveckla åtgärdsprogrammen bör fortsätta och - innehållet i Elevens val på Östergårdsskolan bör förtydligas. Inspektionsteamet bedömer vidare att huvudmannen måste vidta följande åtgärder i enlighet med författningarnas krav - kvalitetsredovisning skall upprättas för att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet, 13

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Norr SKOLVERKET - rätten till modersmålsutveckling i förskolan skall säkerställas, - beslut om placering i särskild undervisningsgrupp skall fattas vid placering i liten grupp mer än en termin, återrapporteras till styrelsen och förses med anvisning för överklagande. Datum Ort 2004-01-12 Lund Helena Plantin Helene Roslund Barbro Bergdahl 14

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Nyckelpigans skola Dnr: 53-2003:1772 Utbildningsinspektion i grundskolan Nyckelpigans skola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. 1

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Nyckelpigans skola Dnr: 53:2003:1772 SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Grundskola: 140 Skolbarnomsorg: 60 Nyckelpigans skola skall fullt utbyggd rymma årskurserna 1 9 (10). De äldsta eleverna går i dag i årskurs 7. Elevgrupperna är åldersintegrerade och omfattar omkring 40 elever. Elevgrupperna är relativt homogena. Ingen av skolans elever är födda utanför Sverige och många elever har sina rötter i kommunen sedan lång tid. Till varje elevgrupp är knutet ett arbetslag med olika kompetenser. Sedan höstterminen har skolan en heltidsanställd specialpedagog som tjänstgör i alla klasser. En skolsköterska och en kurator är på skolan en dag vardera. Dessutom finns timanställda lärare i musik, idrott, språk. De två fritidshemmen har öppet mellan klockan 06 18. Barnen har rätt till plats till och med 12 års ålder. Frukost, till självkostnadspris, serveras till samtliga elever klockan 7.30. Skolan består av två byggnader. Den äldre som är en nyrenoverad realskola, är i två plan. Föreläsningssalar och grupprum varvas här med salar med studieplatser. Ett café som inretts av eleverna finns också i denna byggnad. I den andra, nyare byggnaden som är i ett plan och också är byggd för skolverksamhet, går de yngre eleverna. Här finns klassrum med intilliggande grupprum. Idrotts-, skolköks- och kemilokaler hyrs vid en intilliggande skola. Skolkök, där skolluncher tillagas och matsal finns också i denna byggnad. Skolgården är asfalterad med buskage, träd och lekmaterial. Skolan anger som sin profil bl.a. att elev- och föräldrainflytandet skall utgöra en naturlig del i verksamheten, att man skall arbeta ämnesövergripande och med en röd tråd genom elevens hela skoltid. Stor vikt skall också läggas vid datorer, internationalisering, uteverksamhet och social kompetens. Nyckelpigans skola har omorganiserats inför detta läsår. Förändringen bygger på en överenskommelse mellan skolan och kommunfullmäktige. Den nya organisationen benämns omväxlande intraprenad och ibland oegentligt för kommunal friskola. Kommunen har dock det yttersta och slutliga ansvaret för skolan och dess verksamhet. Skolan är också skyldig att följa t.ex. skolplanen och delta i den kommunala utvärderingsverksamheten. Ur laglig synpunkt finns inga skillnader mellan denna skola och övriga kommunala grundskolor. Tanken är att den nya skolan skall utvecklas som en lärande organisation med ett dynamiskt ledarskap, kollegial samverkan, individualiserade läroprocesser och nära samverkan med närsamhället. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Nyckelpigans skola Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 12 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för Nyckelpigans skola har bestått av undervisningsråden Helene Roslund och Michael Erenius. Besök i inleddes den 25 september 2003 och avslutades samma dag. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. Vid Nyckelpigans skola genomfördes formella intervjuer med elever, pedagogisk personal, föräldrar samt rektor. Lektioner i matematik, bild, tyska och eget arbete besöktes. Inspektörerna samtalade med en lärare om planeringen av undervisningen i naturorienterande ämnen. Vid besöket fördes också i övrigt informella samtal med elever och personal. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Det råder en lugn atmosfär när inspektörerna går runt i skolan och på lektioner. Lärarnas attityd mot eleverna framstår som positiv och stödjande. Skadegörelse förekommer sällan. Detta bekräftas i elev- och föräldraintervjuer. I den årliga trivselenkäten som genomförts i november 2003 framgår bl.a. följande. Samtliga elever uppger att de aldrig skolkar och bara några enstaka elever uttalar att de inte trivs i klassen. Enligt enkäten finns det ett antal elever i varje klass som övriga elever ibland eller ofta är dumma mot. Samtidigt uppger rektorn att det vid skolan inte finns några kända, pågående fall av kränkande behandling. I alla klasser finns klassråd och på skolan finns ett skolråd. Klassrådet väljer representanter till skolrådet som i sin tur väljer skolans företrädare i det kom- 3

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Nyckelpigans skola Dnr: 53:2003:1772 SKOLVERKET munövergripande Barn- och ungdomsfullmäktige. Dessa organ behandlar i första hand praktiska frågor och inte frågor om undervisningens innehåll och former. Alla elever kan lämna motioner till Barn- och ungdomsfullmäktige. Eleverna vid skolan har lämnat ett 40-tal motioner dit som bl.a. resulterat i nya lekredskap till skolgården och trafikhinder på gatan utanför skolan. Rektor deltar i skolrådet och representanter från skolrådet deltar i föräldrarådet (husrådet). Genom detta inflytandearbete får eleverna goda insikter i den demokratiska beslutsprocessen. Eleverna tar med stigande ålder ett allt större ansvar för att planera när vissa arbetsuppgifter skall utföras. Planeringen sker dock i liten utsträckning i förhållande kvalitativa mål. De yngre eleverna deltar i muntliga utvärderingar varje vecka och de äldre utvärderar skriftligt. Eleverna får numera vara med och formulera mål kring sitt lärande i samband med utvecklingssamtalen då individuella utvecklingsplaner upprättas. Eleverna deltar i mindre utsträckning i beslut kring stoffurval och arbetsformer. Intervjuade elever hade dåliga kunskaper om kursplane- och läroplansmålen. Sammanfattningsvis utvecklar eleverna vid Nyckelpigans skola normer, värden och förhållningssätt som ligger i linje med de nationella målen. Det är svårt att värdera vad som ligger bakom signalerna i trivselenkäten om pågående kränkningar. Inspektörsteamet förutsätter att personalen, såsom de gjort tidigare år, utreder uppgifterna och vid behov vidtar åtgärder. Det formella inflytandet är väl utvecklat. Eleverna har visst inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer men detta bör utvecklas. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Skolan saknar en kvalitetsredovisning (se vidare under avsnittet Styrning, ledning och kvalitetsarbete). Inspektörsteamet har inte heller tagit del av någon annan redovisning av skolans samlade kunskapsresultat än en sammanställning av skolans resultat på de nationella ämnesproven för årskurs 5 under åren 2001 2003. Enligt sammanställningen har resultaten förbättrats över åren. Resultaten 2003 visar att 16 procent av eleverna inte uppnått målen i svenska respektive matematik samt att 8 procent inte uppnått målen i engelska. Provresultaten diskuteras inte i någon högre grad inom skolan. Beträffande övriga ämnen bedömer personalen att eleverna presterar relativt väl. Eleverna har god förmåga att hantera datorer och är enligt personalen överlag duktiga på att arbeta självständigt. Tre till fyra elever per klass har behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis konstaterar inspektörerna att grundskoleelevernas resultat, speglade i de nationella ämnesproven har förbättrats under de senaste åren. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Nyckelpigans skola Inom skolan bör dock analyseras vilka orsaker som kan tänkas ligga bakom resultaten i matematik och svenska. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Vid Nyckelpigans skola arbetar man mot kränkande behandling både förebyggande och i akuta fall. Genom årliga trivselenkäter och sociogram inventeras och analyseras det sociala klimatet i klasserna. På skolan finns en antimobbningsgrupp samt utbildade, valda kamratstödjare. Eleverna kan delta i kill- och tjejgrupper där beteende och relationer diskuteras och rollspel genomförs. Rastvaktssystemet fungerar bra enligt personalen. Eleverna anser dock att det inte finns rastvakter synliga på lunchrasten. Lärarna är medvetna om elevernas missnöje men menar att den oöverskådliga skolgårdsmiljön gör att eleverna inte alltid finner den vuxne. Skolan har ett program mot kränkande behandling som revideras årligen och som tas fram av anti-mobbningsgruppen och kamratstödjarna. Programmet berör inte kränkande behandling mellan vuxna och barn. På föräldramöten informeras föräldrarna om programmet som framöver också skall vara tillgängligt på skolans hemsida. Förebyggande skolhälsovård och enklare sjukvårdsuppgifter genomförs av skolsköterskan som är på skolan en dag per vecka liksom kurator. Sköterska och kurator deltar också i elevvårdskonferenser samt har samtal med så väl äldre som yngre barn I ett visionsdokument för skolan anges att elev- och föräldrainflytandet skall vara en naturlig del av verksamheten. Rektor uppger att det varierar mellan lärare hur långt enskilda lärare ger eleverna inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer. Ingen systematisk information till eleverna om målen för undervisningen utifrån läroplaner och kursplaner synes ske även om det förekommer. Som framgår av avsnittet Normer och värden ovan, har eleverna generellt inflytande över sin tidsanvändning inom vissa givna ramar, i mindre utsträckning kan eleverna påverka stoffurvalet. Eleverna utvärderar sitt eget arbete och då och då även undervisningens innehåll och former. Föräldrarna kan få inflytande över framförallt praktiska frågor genom det husråd som finns på skolan. Information till föräldrar sker också genom veckoblad, föräldramöten och utvecklingssamtal en gång per termin. Skolan har från och med denna termin infört flextid för de äldre eleverna. Eleverna arbetar med svenska, matematik och eget arbete under handledning. Flextiden omfattar 160 300 minuter/vecka och eleverna arbetar under denna 5

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Nyckelpigans skola Dnr: 53:2003:1772 SKOLVERKET tid med svenska, matematik. Syftet med detta arrangemang är dels att tillgodose de äldres behov av en flexibel skoltid, dels ett sätt att hushålla med pedagogtjänster. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet för en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö väl överensstämmer med läroplanens riktlinjer för hur skolan skall främja värdegrunden. Personalen bör dock försäkra sig om att vuxennärvaron på rasterna är tillfredsställande. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal, utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. De omfattande pedagogiska diskussioner som förs och förts inför omorganisationen har inneburit att personalen i väsentliga delar har en gemensam syn på sitt uppdrag, organisationens utseende, metod, förbättringsinsatser m.m. Att eleverna når kunskapsmålen framförallt i svenska, engelska och matematik- har hög prioritet. Enligt intervjuade elever ligger tyngdpunkten i undervisningen på dessa ämnen. Personalen har nyligen gjort nya lokala bearbetningar av kursplanerna i dessa ämnen. I skolans visionsdokument anges att det ämnesövergripande arbetssättet och kunskapssynen skall löpa som en röd tråd genom elevens hela skoltid. Detta arbetssätt har ännu inte slagit igenom även om det förekommer, t.ex. mellan svenska och samhällsorienterande ämnen liksom i temaarbeten. Skolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan vilket kräver särskilt god kontroll av att den garanterade undervisningstiden verkligen erbjuds. Genom att barnen börjar skolan som sexåringar förskoleklass erbjuds inte och genom möjligheten till ett extra år erbjuds dock mer än väl den garanterade undervisningstiden. Omkring 97 98 procent av eleverna vid skolan har före årskurs 7 tagit ut sitt extra skolår (se vidare kommunrapporten). Schemat är flexibelt och undervisningen anpassas efter vad som är relevant för den enskilda klassen eller individen med hänsyn till måluppfyllelsen. Katederundervisning förekommer bara i mindre omfattning. I stället görs genomgångar i flexibla smågrupper sammansatta med hänsyn till elevernas kunskapsnivå. I modellen ingår också självständigt arbete av relativt stor omfattning. I de yngsta årskurserna finns fri lek på schemat och i större utsträckning än för de större, gemensamma moment. Personalen har planer på att utveckla arbetssätten för att tillgodose olika lärstilar och elevernas reflexion kring sitt eget lärande bl.a. genom s.k. portfolio. Detta arbete är emellertid endast i sin linda. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Nyckelpigans skola Årskurstänkandet är nertonat på skolan. I samband med omorganisationen minskade man dock ålderspannet i elevgrupperna för att lättare kunna tillgodose behoven i elevgrupperna. Individuella utvecklingsplaner upprättas för alla elever gemensamt av lärare, elev och föräldrar. Efter överlämnandekonferens med förskolan i maj får skolan en uppfattning om eventuellt stödbehov hos barnet. Förskolans individuella utvecklingsplaner överlämnas i regel inte till skolan. Stödbehov hos elever uppmärksammas också med hjälp av olika diagnoser. Alla elever som riskerar att inte nå målen kan inte få kontinuerligt stöd av skolans enda specialpedagog. Hjälpen kan dock sättas in under begränsade perioder. Specialpedagogen arbetar flexibelt och tidseffektivt. Åtgärdsprogram upprättas om eleven får stöd av specialpedagogen eller har sociala problem men mer sällan i andra ämnen och av övriga lärare. Stödbehövande elever som inte klarar att vara i storgrupp placeras på en annan skola i en mindre grupp. Tre elever kommer inom någon månad att erhålla modersmålsundervisning i polska. Dessa har tidigare tackat nej till sådan undervisning. Ingen elev bedöms ha behov svenska som andraspråk och inte heller studiehandledning på modersmålet. Betyg har ännu inte satts eftersom de äldsta eleverna går i årskurs 7. Lärarna vid skolan har ingen tidigare erfarenhet av betygssättning och uttalar en viss oro över hur man skall kunna åstadkomma likvärdig sådan. De äldre barnens pedagoger bearbetar betygskriterier och diskuterar kontinuerligt betygssättning med varandra och med andra 7 9-skolor. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att Nyckelpigans skola erbjuder ett lärande som motsvarar statens mål och riktlinjer. Inspektörerna vill understryka att åtgärdsprogram skall upprättas i alla de situationer då elever behöver särskilda stödåtgärder. De bör därför inte begränsas till de sammanhang då specialpedagogen är inblandad. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Förhoppningarna är att den nya organisationen av Nyckelpigans skola skall ge incitament för skolutveckling genom att underlätta för de verksamma att ta friutrymmet i besittning. Skolverkets intryck är också att personalen är mycket intresserad av att förnya verksamheten. I detta förnyelsearbete medverkar endast i marginell utsträckning elever och föräldrar. 7

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Nyckelpigans skola Dnr: 53:2003:1772 SKOLVERKET Skolan ingår inte i den i övrigt gällande områdesorganisationen utan ansvarar direkt mot politikerna som skolans rektor en gång årligen skall redovisa inför. Rektor är vald av lärarna för tre år men är formellt utsedd av kommunen. Hon arbetar halva tiden som lärare och är härigenom och genom skolans litenhet väl förtrogen med det dagliga arbetet. Personalen skall på skolan vara delaktiga i alla beslut kring verksamheten. Rektor uppger att det förutom lönesättningen inte ligger någon svårighet i detta. Inspektörerna finner dock anledning att i sammanhanget understryka att rektor har ett särskilt i läroplanen uttalat ansvar och dessutom en författningsstadgad ledande uppgift. Skolan har inte upprättat någon kvalitetsredovisning. Skolverket har inte, utöver trivselenkäten, tagit del av någon annan systematiserad resultatuppföljning. I intervjuerna uppges att lärarna fortlöpande utvärderar verksamheten vid arbetslagsmöten och konferenser även om detta inte redovisas skriftligt. Det framgår dock inte att man här medvetet och systematiskt gör bedömningar av om målen för utbildningen uppfylls. Bristen på dokumentation hindrar dessutom elever, föräldrar, politiker och andra intresserade att bedöma skolans verksamhet och resultat. Sammanfattningsvis fungerar enligt inspektionsteamet ledningen av skolan för närvarande på ett acceptabelt sätt. Skolan saknar dock strategi och systematik för att följa upp och bedöma skolans resultat. Genom att skolan inte upprättar kvalitetsredovisning saknas ett viktigt inslag i ett systematiskt kvalitetsarbete. Dessutom försvåras elevers, föräldrars, politikers och andras insyn i verksamheten. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser eller ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. Förskoleklass erbjuds inte vid Nyckelpigans skola och inte heller i kommunen i övrigt. Barnen börjar i regel i skolan det år barnet fyller sex. Eleverna kommer från hela kommunen och det finns kö till skolan. Intagning sker efter principerna plats i kön, närhet- och syskonförtur. Fritidsverksamhet erbjuds i enlighet med författningarnas krav. Elevens val erbjuds inom ramen för teman, projekt och verkstäder. Utbudet av ämnen är allsidigt och till sitt innehåll förenligt med målen i kursplanerna. Däremot informeras eleverna inte om att det är fråga om elevens val. Av beskrivningen ovan framgår att modersmålsundervisning erbjuds elever men att behov av svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmålet för närvarande inte föreligger. Eleverna erbjuds undervisning som överstiger den i författningarna reglerade garanterade tiden. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Nyckelpigans skola Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att Nyckelpigans skola erbjuder utbildning och omsorg i den omfattning som krävs i författningarna utom vad avser förskoleklass (se vidare kommunrapporten) Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Samtliga pedagoger vid skolan är behöriga för den undervisning de skall bedriva. Genomsnittligt finns det cirka 13 barn per vuxen. Eftersom skolan byggs ut till en 1 9(10)-skola behöver ytterligare 4 9 lärare rekryteras. Personalen deltar i den kommunala kompetensutvecklingen. En omfattande inventering av kompetensutvecklingsbehovet har genomförts och EU-medel har också beviljats för kompetensutvecklingen. Rektor uttrycker att utbudet av skolpsykologtjänster inte är tillräckligt men att skolan har möjlighet att hyra in en konsult. Skolans lokaler är fina, rymliga och delvis nyrenoverade. Skolan är inte anpassad till rörelsehindrade elevers behov utan dessa elever hänvisas till två andra skolor i kommunen. Skolgården är varierad med fina lekmöjligheter. Läromedel, datorer och annan materiel tycks finnas i tillräcklig omfattning och uppges vara i huvudsak aktuella. Alla elever har en egen e-postadress och har från sex års ålder egna mappar på servern. På skolan finns inga laborationslokaler för kemi. Framöver kommer man därför att hyra sådana lokaler vid en annan skola i kommunen. Skolan har förutsättningar att bedriva övrig undervisning i de naturorienterande ämnena i de äldre årskurserna även om vissa materialinköp kommer att behöva göras. Skolan har inget samlat bibliotek utan skönlitteratur och referenslitteratur är fördelade mellan byggnaderna och utspridda i korridor och klassrum. Sammanfattningsvis har Nyckelpigans skola goda resurser för att genomföra uppdraget. Sammanfattande bedömning Arbetet vid Nyckelpigans skola för en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö överensstämmer väl med läroplanernas riktlinjer för hur skolan skall främja värdegrunden. Skolan erbjuder huvudsakligen en trygg och befrämjande läromiljö för eleverna. Undervisningens innehåll har förutsättningar att främja en kunskapsutveckling i linje med läroplanernas och kursplanernas mål. Tillgången på personal med pedagogisk behörighet är mycket god. Skolan har goda materiella resurser och ändamålsenliga och fina lokaler. Inspektionsteamet anser att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsen genom att 9

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Nyckelpigans skola Dnr: 53:2003:1772 SKOLVERKET - inom skolan analysera vilka variabler som kan tänkas ligga bakom resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5, - utveckla elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer, - inventera hur rastvaktssystemet fungerar i syfte att försäkra sig om att vuxennärvaron under hela skoldagen är tillfredsställande samt - skolan bör se över att åtgärdsprogram upprättas i alla de situationer som elever är i behov av särskilda stödåtgärder. Inspektionsteamet bedömer vidare att - det systematiska kvalitetsarbetet måste förbättras genom att kvalitetsredovisning upprättas i enlighet med författningarnas krav. Datum Ort 2004-01-12 Lund Helene Roslund Michael Erenius 10

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Område Rydsgård/Skivarp Utbildningsinspektion i grundskolorna Mölleskolan och Rydsgårdsskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. 1

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Område Rydsgård/Skivarp SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Förskoleverksamhet: 226 Skolbarnsomsorg: 225 Förskoleklass: 0 Grundskola: 437 Området omfattar två grundskolor med 6 12 åringar, belägna i de två landsbygdssamhällena Rydsgård och Skivarp med vardera cirka 2000 invånare. Bortsett från nämnda orter och kustsamhället Abbekås med 700 invånare, är upptagningsområdet ett utpräglat jordbruksområde. Rydsgård har genom förbättrade kollektivförbindelser blivit intressant som inflyttningsort från storstadsregionen Malmö-Lund. Skolan i Skivarp benämns Mölleskolan. Den består av en äldre skolbyggnad från sekelskiftet. I denna återfinns ett arbetslag, rektorsexpedition och utrymmen för specialundervisning och svenska 2. I en nyare byggnad intill finns bland annat personalutrymmen, slöjd och idrott. I en tredje byggnad i två plan inryms förutom matsal det andra arbetslaget. I en fjärde byggnad arbetar det tredje arbetslaget. Till skolan gränsar idrottsanläggning, som nyttjas av skolan. Under inspektionsbesöket gick 265 elever på Mölleskolan. I stort sett alla barn börjar skolan som sexåringar. Tre procent av områdets barn börjar skolan som sju eller åttaåringar. Förskoleklass finns inte i området. Inom arbetslagen är barnen i huvudsak uppdelade i 6 8- åringar, 8 10-åringar och 10 12-åringar. Rydsgårdsskolan, en enplansbyggnad som uppfördes under 60-talet. I stort sett alla lokaler nås utan att man behöver lämna byggnaden. Det går 172 elever på skolan. Man arbetar i tre arbetslag och barnen är uppdelade i 6 9-åringar och 10 12 åringar. Ungefär 20 procent av eleverna går över till högstadieskolan i tätorten Skurup ett år för tidigt, utan att ha tagit ut det så kallade extraåret. (Se vidare kommunrapporten). I rektorsområdet har 6,4 procent av eleverna utländsk bakgrund. Skolans ledningsteam består av rektor och biträdande rektor. Läraromsättningen är mycket låg. Genomförandet av inspektionen i Mölleskolan och Rydsgårdsskolan Skolverket sände den 12 juni 2003 skriftlig information till huvudmannen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genom- 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Område Rydsgård/Skivarp förande. Inspektionsteamet med ansvar för Skurup, område Rydsgård-Skivarp, har bestått av undervisningsråden Per Ingvar de la Motte och Michael Erenius. Inspektionsbesöken inleddes den 17 september och avslutades den 19 september 2003. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. På de två skolorna genomfördes formella intervjuer med rektorer, pedagoger, elever, föräldrar och övrig personal. Inspektörerna deltog på lektioner och deltog i personalmöte. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit rundvisning i skolans upptagningsområde. Bedömning Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Arbetsklimatet är överlag bra i skolan och kännetecknas av bra relationer mellan elever och personal. Föräldrarna känner sig trygga att skicka sina barn till skolorna och anser att verksamheten håller bra kvalitet. Enligt lokalvårdare och vaktmästare tar eleverna stort ansvar för skolmiljön. De menar också att konflikter mellan barnen eller mellan barn och vuxna är sällsynta. Inspektionsteamets observationer på skolorna bekräftar ovanstående. Eleverna har ett visst inflytande över den egna undervisningssituationen. I de flesta av klasserna i området har eleverna någon form av planeringsbok i vilken 3

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Område Rydsgård/Skivarp SKOLVERKET eleverna planerar veckans arbete. Planeringen styrs huvudsakligen av lärarna och är främst ett redskap för eleven att organisera sitt arbete. Skolorna har ett välutvecklat arbete mot mobbning och annan kränkande behandling. Eleverna känner till mobbningsgruppen och är väl insatta i metoden att använda kamratstödjare. I intervjuer med elever framkommer att de vuxna på skolorna blivit bättre på att upptäcka mobbning men att det ändå förekommer att elever blir kränkta. Inspektionsteamet fick uppfattningen att de flesta eleverna trivdes på skolorna och visade intresse för skolarbetet. I samtliga klasser i området förekommer klassråd. De elever som Skolverket intervjuat har visat god förståelse för det formella demokratiarbetet, som sträcker sig från klassråden till det i Skurups kommun inrättade Barn- och Ungdomsfullmäktige. Detta är kopplat till varje skola i kommunen. Klassråden utser representanter till elevrådet på skolan som i sin tur väljer ledamöter i ungdomsfullmäktige. Detta leds av kommunstyrelsens ordförande med en elev som vice ordförande. BUF har möjlighet att skriva motioner till fullmäktige. De elever som intervjuades vid inspektionen visade stor kunskap i demokratimodellen som utvecklats i kommunen och menade att de elever som deltar i de olika råden utvecklar förmågan att framträda. Sammanfattningsvis utvecklar elever i område Rydsgård/Skivarp värden och förhållningssätt som ligger väl i linje med de nationella målen i läroplanen för grundskolan. Trivselfaktorn är hög på skolorna men eftersom kränkningar ändå förekommer, återstår att ytterligare utveckla det förebyggande arbetet samt förmågan att identifiera eventuella kränkningar. Det formella inflytandet är väl utvecklat. Ytterligare arbete återstår dock att utveckla alla elevers reella inflytande över sitt lärande efter ålder och egna förutsättningar. Förbättringsåtgärder bör vidtas för att undvika att elevinflytandet blir avhängigt den enskilde läraren eller arbetslaget. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. De nationella ämnesproven för årskurs 5 visade 2002 att 29 procent av eleverna inte nådde målen i matematik, 25 procent i svenska och 16,4 procent i engelska. Resultaten för år 2003 visade på en klar förbättring i svenska (8 %) men i matematik fanns fortfarande 22 procent som inte nådde målen, vilket indikerar att alla elever inte ges tillräckliga förutsättningar att nå målen. I de observerade klasserna visade eleverna god förmåga att ta ansvar för sin planering och målmedvetet fullfölja sina arbetsuppgifter. Eleverna läste bra och inspektionsteamet såg exempel på god skriftlig produktion. Eleverna framför att de inte haft mycket undervisning i naturorienterande ämnen och kan nämna endast ett fåtal moment som man arbetat med. På skolorna finns dock enstaka arbetslag som engagerat arbetar med dessa ämnen. Inspek- 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Område Rydsgård/Skivarp törerna konstaterar att undervisningen i huvudsak består av matematik, svenska, engelska, historia och geografi och att naturkunskap inte är ett prioriterat i området. Även vissa av de samhällsorienterande ämnena beskrivs av lärare och elever som mindre prioriterade, exempelvis religion och samhällskunskap. Vidare bedömer inspektionsteamet att det är tveksamt om eleverna inom ämnena hemkunskap, bild och musik erbjuds en undervisning som ger dem möjlighet att nå föreskrivna nationella mål. Sammanfattningsvis ger den systematiska dokumentationen av elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling, genom de individuella utvecklingsplanerna och genom resultat på ämnesprov och tester, förutsättningar för skolorna att följa barnens och elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling. Elevernas kunskaper i engelska och framför allt i svenska har förbättrats under senaste läsåret. I ämnet matematik är resultaten dock fortfarande inte acceptabla. Möjligheten att bedöma resultaten i de övriga ämnena i jämförelse med de nationella kursplanerna är osäker på grund av brist på sammanställda resultat. Dock kan man befara att uppnåendemålen i naturorienterande ämnen och religionskunskap inte nås av alla elever då undervisningen i dessa ämnen är begränsad. Det är också viktigt att skolorna strävar efter att utveckla innehållet i ämnena hemkunskap, bild och musik. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I samtal med personal och elever framkom att det på skolan fanns ett målinriktat arbete för att utveckla elevernas sociala förmåga och trygghet. Man tar tidigt tag i frågor om exempelvis mobbning upptäcks. Förutom observationer på raster och lektioner använder sig skolan av enkäter och brevlåda för anonyma brev för att få reda på vad som sker. Föräldrar bekräftar att, då incidenter skett, åtgärder omedelbart har vidtagits. Skolan har som metod att låta andra vuxna (inte klasslärare eller mentor) utföra samtalen med de inblandade. Vid inspektionstillfället behandlades inte något aktuellt ärende i mobbningsgrupperna på skolorna. Mölleskolan och Rydsgårdsskolan har handlingsplaner mot mobbning och kränkande behandling samt en plan för att motverka aggressivt och utåtagerande beteende. Handlingsplanerna behandlar definition av mobbning, förebyggande arbete och åtgärder då mobbning konstaterats. Planen beskriver mobbningsgruppens och kamratstödjarnas funktion på skolorna men behandlar inte vuxnas kränkande av barn och elever. 5

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Område Rydsgård/Skivarp SKOLVERKET Kamratstödjarna från varje klass åker tillsammans med personal på internat för att utbildas för sin funktion. Alla som intervjuats anser att kamratstödjarna före bygger mobbning och kränkande behandling. Föräldrarna informeras om mot kränkande behandling genom brevutskick samt vid första föräldramötet på läsåret. De intervjuade lärarna uttrycker att man på skolan inte tillräckligt diskuterat hur man skall lösa elevbråk etc. Man följer reglerna men metoderna är individuella. Rektor menar att den åldersblandade undervisningen haft positiva effekter på elevernas sociala utveckling och trygghet. Samtidigt menar lärarna att den förändring som pågår att minska åldersspannet i grupperna kommer att vara positiv för elevernas kunskapsutveckling. Personalen var, enligt de intervjuade eleverna, lättillgänglig både vid inne och utevistelse. Inspektörerna bedömer att personalen inom arbetslagen tar ett kollektivt ansvar för barnens trygghet. På båda skolorna har man fungerande elevråd och alla klasser har klassråd, som man vanligtvis håller varje vecka. I Mölleskolans elevråd deltar, förutom de två elevrepresentanterna från varje klass, även slöjdlärarna, kökspersonal och vaktmästare. Det förekommer att klassens sociala liv diskuteras i klassråden men frågor om undervisningens innehåll och undervisningsprocessen berörs sällan. De ämnen som diskuteras och beslutas på klassråden är ofta kopplade till fysiska miljön och aktiviteter utanför klassrummet, exempelvis disco, klasskassan, studieresor, skolgården. Elevernas ansvar och delaktighet i skolarbetet tränas, enligt eleverna, genom att de exempelvis varje måndag skriver in veckans arbetsuppgifter i läxboken (planeringsboken). Lärarna menar att eleverna har inflytande genom att de inom ramarna kan styra över veckans arbete och fördelning av tid och arbetsuppgifter. De har dessutom ofta valfrihet kring redovisningsfrågor och arbetssätt. Ansvar tränas också genom ansvarsuppgifter i matsalen. Eleverna upplever inte att de har ett reellt inflytande över undervisningens innehåll, vilket bland annat kan bero på att kursplaner och mål inte är kända av eleverna. Sammanfattningsvis är arbetet med den psykosociala och fysiska arbetsmiljön på Mölleskolan och Rydsgårdskolan i överensstämmelse med läroplanens riktlinjer för hur skolan skall främja värdegrunden. Skolorna bedöms ge en lugn och trygg miljö för lärande. Skolorna har på ett föredömligt sätt planerat och utvecklat arbetet kring elevers sociala utveckling. Det är angeläget att skolorna utvecklar det inre demokratiarbetet dvs. arbetar för att stärka elevers och föräldrars reella inflytande på undervisningens innehåll och undervisningens arbetsformer. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Område Rydsgård/Skivarp Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal, utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Personalen har varit delaktig i framtagandet av de lokala arbetsplanerna. Värdegrundsarbetet, elevernas ansvar och inflytande samt uppföljning av elever har en framskjuten plats i planerna tillsammans med arbetsmetoder för att nå målen. I dessa delar av planerna finns en god överensstämmelse med de nationella målen i läroplanen. I avsnittet utveckling och lärande beskrivs skolans policy för att åstadkomma god måluppfyllelse hos eleverna. På Mölleskolan har lokala kursplaner upprättats för en del ämnen (matematik, svenska, engelska, idrott) samt för informationsteknik. Arbetet pågår att vidareutveckla arbetsplanen mot skolans övriga ämnen. Skolan har ett uppföljningssystem från förskoleklassen till årskurs 6. Inom ämnet svenska testas eleverna varje år i någon form av test exempelvis bokstavskontroll, läsförståelse, ordförståelse och stavning. I matematik testas barnens taluppfattning under årskurs 2. I området används de nationella proven för årskurs 5 men inte de diagnostiska materialen för årskurs 2. Läsutvecklingsscheman och motsvarande dokument för ämnena engelska och matematik har upprättats på Mölleskolan och är på gång på Rydsgårdsskolan. Barn, i behov av stöd i dessa ämnen, identifieras i ett tidigt skede med hjälp av dessa scheman, som också utgör ett hjälpmedel när personalen i de individuella utvecklingsplanerna skall beskriva elevernas utvecklingsnivå. I skolans måldokument anges att föräldrar skall känna delaktighet i verksamheten. Föräldrar, som inspektionsteamet samtalade med, menade att man känner sig välkommen på skolan. Föräldramöten och föräldraträffar anordnas regelbundet. På skolorna finns föräldraråd. Information om kunskapsmål fungerar bra vid utvecklingssamtalen. Kvaliteten på utvecklingssamtalen är dock mycket personalberoende. Av kunskapsmålen har föräldrarna bäst kunskap om matematik. De har fått information om läroplanen men inte särskilt mycket om innehållet. Mest har skolans arbetsplan diskuterats. Föräldrarna saknar dock en återkoppling, en uppföljning av arbetsplanen. Föräldrarna gav en splittrad bild av huruvida arbetsplanen var ett levande dokument. I ett av arbetslagen (spåren) är lärarna starkt engagerade i en undervisningsmetod som utgår från de tre lärstilarna (visuella, auditiva och taktila). I ett annat arbetslag har man en kärnämnesprofil. Här har man inte veckans arbete utan 7

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Område Rydsgård/Skivarp SKOLVERKET man har två pass per vecka då man får arbeta fritt med det man för tillfället behöver göra. För övrigt gav lektionsobservationerna på de två skolorna en bild av att undervisningen är starkt styrd av lärarna, som i sin tur synes starkt styrda av skolans skriftliga läromedel. Denna bild bekräftas genom intervjuer med eleverna. Veckoplaneringar kopplade till det individuella arbetet (eget arbete) har stor omfattning på skolorna. Det individuella arbetet synes öka ju äldre barnen blir. För de yngre barnen bestämmer lärarna både mängd och innehåll för att anpassa arbetet efter elevens färdighets- och kunskapsnivå. Vissa barn beskrivs i positiva ordalag som självgående. I elevernas planeringar sätts mål att exempelvis läsa ett antal sidor, att räkna till uppgift, etc. Inspektörerna har uppfattat att planeringsmetodens syfte främst är att träna eleverna att ta ansvar för sitt arbete, att få det enskilda arbetet att fungera, samt vara ett redskap för att läraren skall ha kontroll över elevernas arbete. Inspektionsteamet såg endast ett fåtal målbeskrivningar där elevens mål var formulerat på ett kvalitativt sätt, exempelvis skall kunna, skall behärska, etc. Eleverna utvärderar vanligtvis sitt utförda arbete varje vecka. Inspektörerna uppmärksammade att undervisningsmetoderna inom grupperna inte varierade i särskilt hög grad, men att metoderna varierar mellan arbetslagen. Föräldrarna upplever det som besvärligt att man har olika arbetssätt på de olika spåren och att det är stora skillnader mellan spåren. Fokuseringen på metod och studieteknik synes generellt starkare än på undervisningens innehåll. Endast ett fåtal exempel på gemensamma genomgångar och problematiserande samtal observerades under besöket. I engelskundervisningen indelas barnen i tre grupper efter kunskapsnivåer för att underlätta arbetet. Temaundervisning förekom på båda skolorna. På Rydsgårdskolan arbetade vid inspektionsbesöket hela skolan med ett gemensamt tema. På Mölleskolan arbetar oftast varje arbetslag med ett eget tema. Vid barnskolans start var avsikten att ha specialpedagogisk kompetens inom varje arbetslag. Det har visat sig att en annan resursfördelningsmodell blivit nödvändig. Numera har specialpedagogen alla arbetslag som sitt arbetsområde. Identifieringen av barn i behov av stöd har blivit bättre liksom kvaliteten på åtgärderna. Åtgärdsprogram upprättas av klassläraren ofta med stöd av specialpedagogen. Ambitionsnivån är hög men rektor ser ett problem i att få resurserna att räcka till. Enligt personalen är det inte enbart ekonomiska resurser som behövs. Vi behöver vid konferenserna diskutera våra arbetsmetoder riktade mot barn med behov av stöd. Vid extremt svåra fall kontaktas det centrala resursteamet, t ex skolpsykolog, socionomer m.fl. för att handleda och stödja arbetet. Vid behov skapas tillfälliga mindre undervisningsgrupper eller finns möjligheten att rektor tar beslut om särskild undervisningsgrupp. Vid inspektionsbesöket fanns inte någon särskild undervisningsgrupp i området. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Område Rydsgård/Skivarp På grund av att kommunen har relativt få barn med utländsk bakgrund är personalen ovana att ta emot barn som inte kan tala svenska. Svenska som andraspråk har dock god status i Skurup. Sammanfattningsvis är arbetet som bedrivs på skolorna engagerat med syfte att stödja elevernas utveckling. Skolorna tar tillvara de olika pedagogernas kompetenser. Arbete har i hög grad inriktats på elevernas sociala utveckling, på arbetsmetoder och studieteknik samt på att sträva efter att anpassa undervisningen till varje elev. Verksamheten inom det här området bedöms som bra. Skolornas rutiner för att identifiera elever i behov av stöd är acceptabla. Emellertid finns det anledning för skolorna att rikta uppmärksamhet mot undervisningens innehåll, förhållandet mellan individanpassat arbete och enskilt arbete, samt arbetsmetoder som i högre grad utgår från kvalitativa och för eleverna angelägna mål och problemställningar. Detta är inte minst viktigt för att ge alla elever utmaningar. Uppföljningsarbetet bör utvecklas genom att tester och prov kompletteras med analyser som bearbetas och får konsekvenser i undervisningsarbetet. Ett utvecklingsområde förknippat med skolans uppföljningsarbete är att utveckla konkreta rutiner för utvecklingssamtalen för att åstadkomma distinkt och likvärdig information. Vidare har inspektionen funnit att undervisningen i naturorienterande ämnen, religionskunskap, samhällskunskap, hemkunskap, bild och musik behöver ses över liksom personalens medvetenhet om de nationella kraven för de här ämnena (se vidare avsnittet kunskaper). Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Det administrativa området Rydsgård/Skivarp omfattar förskola, skola F-6, skolbarnsomsorg, fritidsgårdsverksamhet samt äldreomsorg. Tre ledare har ansvar för verksamheterna. En administrativ chef har ansvar för administration och ekonomisk planering, en chef för vård och omsorg och en chef, rektor, med ansvarsområde för de två grundskolorna i Rydsgård och Skivarp, det geografiska områdets åtta förskolor med 17 avdelningar samt fritidsgårdsverksamheten. Rektor har stöd av en biträdande rektor på 100 procent. Praktiskt har de två rektorerna delat upp sitt dagliga arbete så att de ansvarar för verksamheterna i Rydsgård respektive Skivarp. Det administrativa och ekonomiska stödet är placerat i Rydsgård i anslutning till äldreboendet. 9

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Område Rydsgård/Skivarp SKOLVERKET Rektorn har arbetat i Skurups kommun under två år. Han ingår i kommunens ledningsteam, som träffar förvaltningschefen och/eller biträdande förvaltningschef en till två gånger per månad. Arbetsplanerna för de två skolorna har liknande struktur. På Mölleskolan har man kommit något längre i upprättandet av lokala kursplaner. Här har dessutom varje hus en egen plan för arbetet. Rektor, som är angelägen om att skolans samverkan med elever och föräldrar skall fungera, tillser att elevrådsarbetets formella delar fungerar bra på skolorna. Mölleskolan har en samrådsgrupp, som består av rektor, en ordinarie elevrepresentant och en suppleant från varje klass, en ledamot från föräldraföreningen och en personalrepresentant. Rektor anser att skolans information till föräldrar om mål och resultat bör förbättras. Detta framkommer även som en önskan från föräldrarna. Värdegrundsarbetet är bra förankrat hos personalen. Resurserna för specialpedagogiskt arbete har förstärkts och metoderna för elevvårdsarbetet är flexibelt. Rutinerna för det formella elevvårdsarbetet är väl kända av personalen. På klasskonferenser sker uppföljning av elevernas utveckling. Rektor tillser att åtgärdsprogram upprättas i samverkan med föräldrar. Rektor kallar varje månad elevvårdsteamet till elevvårdskonferensen, som rektor leder. Rektor bekymrades, då han kom ny till området, över elevernas resultat och har försökt vidta åtgärder. Inför innevarande år har tonvikt lagts vid elevernas kunskapsutveckling och elevers behov av stöd. Arbetslagen har haft uppgiften att formulera mål och planer med fokus på barnen med särskilda behov. En annan åtgärd är förändringen av gruppsammansättningarna på Mölleskolan, där man från att ha haft två grupper med relativt stort åldersspann, övergått till de tre grupperingarna årskurs 1 2, 3 4 och 5 6. Personalen ser positivt på denna förändring men uttrycker att den specialpedagogiska resursen är för liten och att fördelningen inte alltid sker efter behov. Enligt rektor är områdets karaktär likformigt och behoven jämnt fördelade, vilket förklarar den nuvarande resursfördelningen. Inspektörerna konstaterar att insatserna haft en försiktigt positiv påverkan på resultaten (se även huvudområde kunskaper). Rektor arbetar aktivt för att tillse att personal och elever erbjuds ändamålsenliga lokaler och läromedel. Varje arbetslag har delegerat ekonomiskt ansvar för inköp av läromedel. Trivseln bland personalen är hög och läraromsättningen mycket låg. Arbetslagen arbetar med stor frihet under ansvar. Rektor menar att arbetssättet skall få variera eftersom det berikar och är bra. Enligt rektor är det negativt att föräldrarna kan se skillnader mellan husen och att de i dagsläget inte kan få välja hus. Rektor prioriterar arbetet med att arbeta med husen och öka samstämmigheten på skolorna. Intervjuade elever på Rydsgårdsskolan visste inte vem som var rektor på skolan. Arbetsuppdelningen mellan rektorerna medverkar till att det pedagogiska ledarskapet för hela rektorsområdet har en otillräcklig samordning. Inspektions- 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Område Rydsgård/Skivarp teamet bedömer att samordningen även mellan arbetslagen på skolorna var svag och att den pedagogiska ledningen över helheten kunde stärkas. Förskoleklass finns inte på skolorna. Alla barn börjar skolan som sexåringar. Vid övergång från förskola till skola besöker förskolebarnen skolan vid några tillfällen, får äta i matsalen och umgås med elever på skolan. Personalen träffas för att diskutera barnen. Den individuella utvecklingsplanen har hittills inte haft någon egentlig funktion vid dessa övergångar. Kvalitetsarbetet har i huvudsak genomförts centralt i kommunen, i stor utsträckning med hjälp av pedagoger med karriärtjänster. Den centrala kvalitetsredovisningen upplevs inte ha haft något större värde för Mölleskolan. Just nu planeras i kommunen för ett nytt kvalitetssystem där Skolverkets BRUK kommer att utgöra en bas. Inom området Rydsgård/Skivarp finns en medvetenhet om utvärderings- och kvalitetsarbetets fördelar. Under några sommarlovsdagar kontrollerar personalen inom varje arbetslag måluppfyllelsen för ett antal mätbara mål. Eleverna gör två utvärderingar per år inom en mängd områden. Någon sammanställning av avdelningarnas utvärderingar har liksom en kvalitetsredovisning inte gjorts. Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet är alltför centralt reglerat och inte öppnar upp för ett djupare kvalitetsarbete bland medarbetarna på de lokala enheterna. I Skurups kommun har omfattande centralt initierade organisationsförändringar genomförts, avseende skolornas inre organisation och ledningsorganisationen. Vid inspektionsbesöket framförs från ledning och personal att organisationsmodellen är väl känd men att strukturer saknas för arbetet på lokal nivå. Det förefaller som att det på Mölle - och Rydsgårdsskolan råder viss osäkerhet om ansvaret för pedagogisk utveckling mellan den centrala nivån, med bland annat karriärtjänsterna, och den lokala nivån, med rektorerna som aktörer. Rektor anger att mycket tid anslås för pedagogiska konferenser. Personalen uttrycker i intervjuer att man saknar det pedagogiska samtalet. Inspektionsteamet gör tolkningen att personalen önskar mera diskussioner kring metod och innehållsfrågor och mindre diskussioner om pedagogiska organisationsåtgärder. Ungefär tio dagar per läsår disponerar skolorna själva för kompetensutveckling. För tillfället har rektor tillsammans med personal startat ett Mål 3-arbete, vars primära syfte varit att göra en analys av kompetensutvecklingsbehovet. I den andra fasen ligger genomförandet av planen, som för närvarande omfattar kompetensutveckling av lärare i specialpedagogik. Sammanfattningsvis konstaterar inspektörerna att ett engagerat arbete pågår för att förbättra elevernas kunskapsresultat bland annat genom upprättandet av lokala kursplaner och kompetensutvecklingsinsatser. Dock bedömer inspektionsteamet att det pedagogiska samtalet kan utvecklas liksom det övergripande pedagogiska ledarskapet riktat mot hela rektorsområdet. Samverkan med föräldrarna kan förbättras liksom informationen till föräldrar avseende exempelvis skolans nationella mål. Utvärderingar genomförs på skolorna men det systematiska utvärderingsarbetet med resultatanalyser och 11

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Område Rydsgård/Skivarp SKOLVERKET utvecklingsåtgärder bör förbättras. Det pedagogiska ledarskapet riktat mot hela rektorsområdet kan utvecklas. Kvalitetsredovisningar har ej upprättats vilket strider mot gällande författningar. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser eller ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. Förskoleklass erbjuds inte. Föräldrar informeras om rättigheten för barnet att gå tio år i skolan. Eleverna väljer oftast att ta ut det tionde året mellan årskurs 3 och 4. Eleverna i årskurs F-6 i Skurups kommun väljer i allmänhet att gå i den närmsta skolan. Kommunen informerar inte särskilt om möjligheten att välja mellan skolor. Då elev väljer annan skola än närmaste försöker kommunen så långt det är möjligt att tillmötesgå önskningarna. Särskoleeleverna undervisas på en annan enhet i kommunen och ansvaret för dessa elever vilar på rektor för denna enhet. Personalen menar att det enskilda arbetet i kombination med tema- och forskningsarbeten ger eleverna en möjlighet att välja hur man disponerar delar av skoldagen. Eleverna kan inom ramar välja arbetsuppgifter och redovisningsformer. Alla elever i kommunens årskurs 6 åker varje vecka till Skurups 7 9 skola i tätorten för att undervisas i sitt språkval. Eleverna kan välja mellan tyska, franska, spanska och extra svenska och engelska. I den nationella timplanen för grundskolan anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda kunskaper i ett eller flera ämnen. På Mölleskolan är elevens val utlagt på fyra dagar med olika innehåll för varje dag. Till exempel en dag med orientering för alla, en dag med bollsporter och en dag med bad. Elever, som är berättigade till modersmålsundervisning, får vid läsårets början en blankett för ansökan. Endast ett fåtal elever i området erhåller modersmålsundervisning. Skolbarnsomsorgen bedrivs till och med årskurs 3 i skolans lokaler. För de äldre barnen erbjuds en fritidsklubb, som på kvällar också fungerar som fritidsgård. 52 procent av barnen i området har skolbarnsomsorg. Det är på skolorna väl sörjt för att ta emot rörelsehindrade barn och barn med andra funktionsnedsättningar. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Område Rydsgård/Skivarp Sammanfattningsvis har eleverna vid Mölle - och Rydsgårdsskolan möjlighet till individuella val. Dock genomförs inte elevens val i enlighet med författningarna avseende det allsidiga urvalet av ämnen och elevernas möjlighet att välja. Förskoleklass erbjuds inte i Skurups kommun vilket strider mot skollagen (se vidare kommunrapporten). Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Skollokalerna har genom ombyggnader anpassats för den nya organisationen. Det finns goda möjligheter till flexibla gruppkonstellationer. Lokalerna verkar användas på ett genomtänkt och ändamålsenligt sätt. Bra utomhusmiljö finns med goda lekmöjligheter för barnen liksom bra lokaler för träslöjd. Övergripande kan man säga att skolorna är trivsamma miljöer utan tecken på klotter eller förstörelse. Vid intervjuerna framkom att det i området finns många elever med behov av kunskapsmässigt stöd. Skurups kommuns invånare har generellt kort utbildning och enligt personalen begränsade möjligheter att stödja barnen i skolarbetet. Elevgruppen är relativt homogen. Endast ett fåtal barn har modersmålsundervisning och i området utgör antalet barn med utländsk härkomst 6,4 procent. Samtliga pedagoger på Mölleskolan är behöriga. På Mölleskolan arbetar 7,94 lärare/100 elever och på Rydsgårdskolan är motsvarande siffra 8,4. På den senare skolan saknar slöjdlärarna formell behörighet. Områdets skolhälsovård är bemannat med en skolsköterska (100 %) och en skolläkare, som utför arbetsuppgifter inom området vid några tillfällen per år. Elevvårdspersonal, inkluderande de resurser som området disponerar från det centrala resursteamet är fördelade enligt följande: Specialpedagog 2,3 tjänst, socionom 0,33, talpedagog 0,5 och skolpsykolog 0,2. Datortätheten är relativt hög på skolorna (5,8 elever/dator). En central ITtekniker i kommunen besöker skolan en gång per vecka. På Mölleskolan har man valt att kombinera en vaktmästartjänst (60%) och en barnskötaretjänst (40%) på fritidshemmet. Utrymmen och utrustning för laborativt arbete inom naturorienterande ämnen är begränsat. Vid inspektionsbesöket fanns inte skolbibliotek på Mölleskolan och endast ett litet bokrum på Rydsgårdskolan, vilket bland annat försvårar det tematiska arbetet. Det fanns hos skolledningen ambitionen att inreda ett välutrustat bibliotek och mediatek som en pedagogisk resurs för att skapa förutsätt- 13

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Område Rydsgård/Skivarp SKOLVERKET ningar att utveckla det pedagogiska arbetet. I de två samhällena finns kommunbibliotek dit eleverna går för att låna böcker. Sammanfattningsvis är tillgången till resurser kompetensmässigt och materiellt för grundskolorna i Rydsgård och Skivarp god med hänsyn till statens krav. Inspektörerna ser det som önskvärt att resurser avsätts för att undervisningen i naturkunskap skall kunna bedrivas på ett godtagbart sätt. Sammanfattande bedömning Den pedagogiska verksamheten i rektorsområdet Rydsgård/Skivarp ligger väl i linje med de nationella bestämmelserna och målen för grundskolan. Skolan har goda förutsättningar och arbetar ambitiöst för att främja elevers lärande. Värdegrundsarbetet, arbetet kring normer och värden, har av inspektörerna upplevts som mycket bra. Arbetet för en god psykosocial och fysisk miljö står väl i överensstämmelse med läroplanernas riktlinjer för hur skolan skall främja värdegrunden och motverka kränkningar. Elevernas inflytande genom lokalt råd, skolråd och barn- och ungdomsfullmäktige är väl tillgodosett. Den pedagogiska verksamheten kännetecknas av individanpassning. Undervisningens innehåll har förutsättningar att främja en kunskapsutveckling i linje med läroplanernas och kursplanernas mål. Förutsättningar för en allsidig bedömning finns bland annat genom de individuella utvecklingsplanerna. Ledningen är pådrivande i skolutvecklingsarbetet och fungerar i enlighet med författningarnas krav. Tillgången på personal med pedagogisk behörighet och specialpedagogisk kompetens är god. Behov av kompetensutveckling och handledning tillgodoses. De materiella resurserna inklusive lokalerna är goda för att kunna genomföra den pedagogiska verksamheten. Inspektionsteamet anser att det finns utrymme att förbättra måluppfyllelsen genom att - elevernas möjlighet till inflytande över undervisningens innehåll och arbetssätt ökas, - analysera vilka variabler som kan tänkas ligga bakom de svaga resultaten på de nationella proven i årskurs 5 och formulera åtgärder för att förbättra resultaten, - öka personalens kunskaper om de nationella målen i alla ämnen med syfte att förbättra kvalitén på undervisningen i naturorienterande ämnen, religionskunskap, samhällskunskap, bild och musik, - se över innehållet i det så kallade tionde året, - se över de materiella resurserna avseende naturkunskap, - se över skolbibliotekens roll som en resurs i det pedagogiska arbetet, - fullfölja det påbörjade arbetet med att utveckla ledarskapet riktat mot skolområdet som helhet och 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Område Rydsgård/Skivarp - utarbeta gemensamma rutiner för utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen. Inspektionsteamet bedömer vidare - att huvudmannen skall tillse att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs i enlighet med författningarnas krav och att kvalitetsredovisning upprättas på skolorna samt - att huvudmannen skall tillse att elevens val genomförs i enlighet med författningarna. Datum Ort 2004-01-12 Lund Per Ingvar de la Motte Michael Erenius 15

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup område söder Utbildningsinspektion i grundskolorna Mariaskolan och Rutgerskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. 1

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup område söder SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Förskoleverksamhet: 200 Skolbarnsomsorg: 167 Förskoleklass: 0 Grundskola: 330 Rektorsområdet omfattar två grundskolor för barn 6 12 år, Mariaskolan och Rutgerskolan. Skolornas upptagningsområde är både från tätorten (södra delen) och landsbygden. Tätortsdelen består i huvudsak av villabebyggelse. Skolskjuts nyttjas av 22 procent av eleverna. Rutgerskolan delar skoltomt med årskurs 7 9-skolan i Skurup (Mackleanskolan), och delar vissa lokaler exempelvis skolrestaurang och aula. Rutgerskolan är en tegelbyggnad byggd i början av 1900-talet. Förutom källarplanet, som utnyttjas för skolbarnsomsorg (fritidsklubb) för 10 12-åringarna, nyttjas i huvudsak två våningar för skola och skolbarnsomsorg medan tredje våningen används för personalutrymmen, skolbibliotek och kommunala musikskolan. På det här planet finns också en särskild undervisningsgrupp för elever med extra stora svårigheter. Mariaskolan är belägen på knappt tio minuters gångavstånd från Rutgerskolan. Det är en enplansskola med exteriör från 70-talet med inbjudande entré kombinerad med studiehall och skolbibliotek. Skolbarnsomsorgen för åldrarna 6 10 år bedrivs i skolans lokaler. De äldre barnen har sin fritidsklubb på Mackleanskolan. I området finns tre förskolor varav en, Saritslöv, har ingått i inspektionen. Denna förskola har 72 barn fördelade på två avdelningar med 1 3 åringar, en avdelning med 2 4 åringar och en med 4 5 åringar. Ledningsteamet består av rektor 100 procent, biträdande rektor 100 procent samt administrativ chef 100 procent. Den senare administrerar förutom skolan även vård och omsorg. I stort sett alla barn börjar skolan som sexåringar. I kommunen erbjuds alla barn att gå ett extra år, totalt tio år. De flesta av barnen väljer att ta detta år mellan årskurs 3 och 4 men det är möjligt att välja extraåret när som helst under sin skolgång. 80 procent av barnen tar ut sitt tionde år och slutar grundskolan i fas med skolpliktens upphörande. På båda skolorna finns två arbetslag (spår). Inom arbetslagen är barnen i huvudsak uppdelade i traditionella klasser bortsett från Mariaskolans Montessorispår, där barnen arbetar i åldrarna 6 8, 9 11, 10 12. Merparten av eleverna till detta spår kommer från ortens Montessoriförskola. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup område söder Genomförandet av inspektionen i Mariaskolan och Rutgerskolan Skolverket sände den 12 juni 2003 skriftlig information till huvudmannen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för Skurup Söder har bestått av undervisningsrådet Per Ingvar de la Motte och experten Barbro Bergdahl. Inspektionsbesöken inleddes den 29 september 2003 och avslutades den 1 oktober 2003. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dokument från kommunen samt av information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. På de två skolorna med fritidshem samt på Saritslövs förskola genomfördes formella intervjuer med rektorer, pedagoger, elever, föräldrar och övrig personal samt gjordes observationer i verksamheten. Bedömning Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Inskolningen till förskolan är mycket bra. Personalen respekterar föräldrarnas behov och föräldrarna känner det tryggt att lämna sina barn till förskolan. Om konflikter av något slag uppstår gör personalen ett bra arbete för att hitta lösningar och träna barnen i konflikthantering. Föräldrarna upplever att de av personalen får tillräcklig och bra information om vad som hänt under dagen. 3

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup område söder SKOLVERKET Personalen är medveten om att i vardagsarbetet träna elevernas demokratiska förhållningssätt. Klimatet på båda skolorna är öppet och känns trivsamt. Den goda stämningen mellan elever och mellan elever och vuxna bekräftas i intervjuerna med elever, föräldrar, lärare och skolledning. På frågan om du trivs med läraren och kamraterna svarar eleverna till 100 procent ja. Om konflikt skulle uppstå mellan barnen tar lärarna, enligt föräldrarna, ett stort ansvar. Lärarnas engagemang gör att eleverna lär sig lösa konflikter på ett bra sätt. Det är mycket sällan bråk och om det händer är lärarna snabba att agera. I de årliga trivselenkäterna kan eleverna anonymt ange om de känner till att någon elev mobbar andra eller om de själva är utsatta för mobbning. På Mariaskolan menade skolledning, elever och lärare att det vid tid för inspektionsbesöket inte förekom någon mobbning, vilket också bekräftas av den senaste enkätundersökningen. Orsaken till det goda klimatet är, enligt lärarna, att eleverna på Mariaskolan har inflytande över utformandet av klassens regler. Eleverna kan påverka sin vardag genom formella råd. I skolrådet förs diskussioner exempelvis om mobbning och åtgärder för att förbättra samarbetsklimatet på skolorna. Eleverna anser att lärarna bestämmer det mesta som sker i klassrummet men att eleverna genom klassrådet och skolrådet får bestämma exempelvis om något skall köpas till skolgården. Eleverna visar förmåga att ta ansvar både för sitt lärande och för skolans arbetsmiljö. De elever som intervjuades vid inspektionen visade stor kunskap i demokratimodellen som utvecklats i kommunen och menade att de elever som deltar i de olika råden utvecklar förmågan att framträda. Integrationsproblem existerar inte. Elever uttrycker att det inte finns främlingsfientlighet. De invandrarelever som finns betraktas, av intervjuade lärare och elever, som en tillgång. Elevfrånvaron, som dokumenteras av skolsköterskan, är låg (7 dagar/elev/ läsår). Eleverna tycker att det är roligt att gå till skolan. Elever som har skolbarnsomsorg trivdes bra med verksamheten. Fritidspedagogerna arbetar mycket med social träning. Barnen väljer oftast själv vad dom skall göra. Sammanfattningsvis utvecklar barn och elever i Skurup Söder värden och förhållningssätt som ligger väl i linje med de nationella målen i förskola och grundskola. Inspektörerna bedömde skolklimatet som mycket gott. Eleverna har till vissa delar utvecklat förmågan att ta ansvar för sitt lärande och har ett öppet förhållningssätt till människors olikheter. Det formella inflytandet är väl utvecklat och eleverna ges goda möjligheter att lära hur demokratiska beslutsprocesser fungerar. Ytterligare arbete återstår dock att utveckla alla elevers reella inflytande över sitt lärande efter ålder och egna förutsättningar. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup område söder Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Diagnoser i matematik för årskurs 6 visade att 24 procent inte nådde målen i matematik. Föregående år låg motsvarande värde på 31 procent. De nationella proven bekräftar bilden. Cirka 20 procent av eleverna har inte tillfredsställande kunskaper. Även i ämnet svenska är gruppen elever som inte når kunskapsmålen lika stor. Resultaten i engelska har under en treårsperiod förbättrats väsentligt, från 24 procent som inte nådde målen år 2001 till 13 procent år 2003. Det bör noteras att en del av eleverna gör det nationella provet när de åldersmässigt motsvarar årskurs 4-elever eftersom alla barn börjar skolan som sexåringar. I de observerade klasserna visade eleverna god förmåga att ta ansvar för sin planering och målmedvetet fullfölja sina arbetsuppgifter. Elever visade prov på god läsförmåga och inspektionsteamet såg exempel på god skriftlig produktion. I samtliga intervjuer framkom att det finns ett antal ämnen, exempelvis naturorienterande ämnen, samhällskunskap och religionskunskap, som inte ges tillräckligt utrymme i undervisningen. Det kan befaras att uppnåendet av kursplanens mål i dessa ämnen är i fara. Inspektörerna bedömer vidare att personalens kunskaper om de nationella målen för dessa ämnen behöver förstärkas för att eleverna skall ges bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen. Sammanfattningsvis har elevernas kunskaper i engelska förbättrats väsentligt sedan 2001. Elevernas kunskaper i matematik och svenska är inte godtagbara. Möjligheten att bedöma resultaten i de övriga ämnena i jämförelse med de nationella kursplanerna är osäker på grund av brist på sammanställda resultat. Inspektionsteamet konstaterar dock att undervisningen i naturorienterande och samhällsorienterade ämnen har brister och att det är tveksamt om alla elever når uppnåendemålen. En översyn av undervisningen i dessa ämnen är därför nödvändig. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Maria och Rutgerskolan har handlingsplaner mot mobbning. Dessa planer är kompletterade med centralt utarbetade dokument för hela kommunen avseende kränkande behandling och åtgärdande av aggressivt och utåtagerande beteende. 5

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup område söder SKOLVERKET Planerna behandlar definition av mobbning, förebyggande arbete och åtgärder då mobbning konstaterats. Planen beskriver mobbningsgruppens arbetssätt och ger praktiska råd hur personalen skall agera. Föräldrarna har informerats om planerna genom brevutskick samt vid första föräldramötet på läsåret. Läraren kan, enligt planen mot aggressivt och utåtagerande beteende, skicka hem eleven i maximalt två dagar. Då ytterligare förtydliganden i denna plan saknas, strider åtgärden mot gällande författningar (se vidare kommunrapport). Dessutom bör förtydligas rutiner vid vuxnas kränkningar mot barn. I samtal med personal och elever framkom att det på skolan fanns ett målinriktat och konstruktivt arbete för att utveckla elevernas sociala förmåga och trygghet. Enligt skolledningen har det förebyggande arbetet medfört att mobbning numera är sällsynt förekommande. På Rutgerskolan utses kamratstödjare från varje klass. Utvärderingar har visat att detta är ett effektivt redskap för att motverka kränkningar, vilket föranlett att även Mariaskolan planerat utse kamratstödjare från vårterminen 2004. Ett hjälpmedel för identifiering av mobbning är brevlådan för anonyma brev från eleverna. Det finns alltid rastvakter som griper in om det behövs. Personalen var, enligt de intervjuade eleverna, lättillgänglig både vid inne och utevistelse. Inspektionsteamet fick uppfattningen att personalen inom arbetslagen tog ett kollektivt ansvar för barnens trygghet och agerade snabbt om tendenser till kränkande behandling uppstår. Föräldrar bekräftar att, då incidenter skett, åtgärder omedelbart har vidtagits. Klasslärarna bedriver ett förebyggande arbete genom att de i stort sett varje vecka har värdegrundssamtal (kompissamtal) med eleverna. På båda skolorna har man fungerande klassråd, skolråd (elevråd) och husråd. Klassrådens utformning varierar liksom frekvensen. Klassråden skickar representanter till skolrådet (elevrådet) som i sin tur utser ledamöter i Barn och Ungdomsfullmäktige. Husrådet består av representanter av elever, föräldrar, personal och skolledning. I klassråden diskuteras oftast den fysiska miljön som exempelvis inköp av prylar och redskap till skolgården. Det är vanligt att klassens sociala liv diskuteras men frågor om undervisningens innehåll och undervisningsprocessen berörs mera sällan. Inspektionsteamet kunde observera att det i flera klasser förekom att eleverna hade planeringsböcker för planering av veckans arbete. En lärare i Montessorispåret anser att eleverna har möjlighet att påverka det vardagliga arbetet. I veckoplaneringen får eleverna ta ansvar för sin inlärning. I några klasser på Mariaskolan användes förtryckta planeringsböcker. Avsikten med arbetsmetoden är att ge eleverna stöd i organiserandet av veckans arbete och utveckla ansvarstagande. Arbetsklimatet är lugnt och eleverna har god studiedisciplin. I skolornas arbetsplaner uttrycks att eleverna skall informeras om elevinflytande i enlighet med Lpo94 och att eleverna i ökande omfattning efterhand de blir äldre ska ta del i planeringen av undervisningen. Inspektionsteamet har sett få exempel på att elever har möjlighet att påverka innehåll och arbetssätt. Eleverna har svaga kunskaper om mål och kursplaner. Det framgår med tydlighet att man på skolorna lagt kraften vid de formella delarna av elevdemokratin, som funge- 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup område söder rar bra. Inspektörerna konstaterar att det inte finns en uttalad strategi för progressionen i arbetet med elevernas inflytande och bedömer därför att elevernas delaktighet i undervisningssituationen har brister. Husrådet, som består av föräldrarepresentanter från varje klass, personal, elever och skolledning, är ett forum för föräldramedverkan. Föräldrar som inspektionsteamet samtalade med menade att man alltid kände sig välkommen till skolan, att föräldramöten och föräldraträffar anordnas regelbundet. Montessorispåret har en lokal föräldrastyrelse (brukarestyrelse) Vid intervjuerna framkom vidare att föräldrar ansåg att inflytandet i skolan inte ökat genom inrättandet av den lokala styrelsen och att det var svårare att engagera föräldrar då föräldradelaktigheten formaliseras. Skolans mål för kunskapsutvecklingen, kursplaner och skolans resultat diskuteras sällan på föräldramöten. Skolans resultat (nationella proven) kände inte föräldrarna till. Något förundrat tog de emot beskedet att skolans resultat inte var så bra. Dock ansåg föräldrar att utvecklingssamtalen blivit bättre genom att mål och krav i ämnena svenska, engelska och matematik tydligare klargörs genom de individuella utvecklingsplanerna. Sammanfattningsvis har skolorna och kommunen på ett föredömligt sätt planerat och utvecklat arbetet kring elevers sociala utveckling. Den psykosociala och fysiska arbetsmiljön på Mariaskolan och Rutgerskolan är i överensstämmelse med läroplanens riktlinjer för hur skolan skall främja värdegrunden. Skolorna bedöms ge en lugn och trygg miljö för lärande. Skolorna har ett öppet förhållningssätt och informationen till föräldrar fungerar i huvudsak bra. Det är emellertid angeläget att skolorna utvecklar det inre demokratiarbetet dvs. arbetar för att stärka elevers och föräldrars reella inflytande på undervisningens innehåll och undervisningens arbetsformer. Härvidlag är det angeläget att elever och föräldrar får adekvat information om skolans styrdokument. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal, utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Den pedagogiska verksamheten på förskolan upplevs av föräldrarna som bra. Det är kompetent personal som arbetar efter bästa förmåga. Vid inspektörernas observationer bekräftades denna bild. Personalen är engagerad och pedagogiskt medveten. Det finns en upplevelse hos förskolepersonalen att de inte prioriterats, att de vid den tidigare ledarbristen lämnats åt sitt öde. Arbetsplan saknas och personalen är i behov av pedagogiskt ledarskap för att utveckla verksamheten. 7

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup område söder SKOLVERKET Personalen på Saritslövs förskola har 1,5 2 timmars planeringstid per vecka. I Skurups arbetsplan för förskolan framgår att planeringstiden utgör en av de viktigaste förutsättningar för att förskolans personal ska kunna arbeta utifrån den helhetssyn som präglar förskolans arbete. Området har som mål att undervisningen på skolorna skall anpassas efter varje individ och varje arbetslag har möjlighet att utveckla sin egen profil med ett eget arbetssätt. Mariaskolan har en friluftspedagogisk inriktning. Inom skolan arbetar ett arbetslag enligt Montessoripedagogiken. Detta arbetslag får merparten av sina elever från Montessoriförskola i kommunen. I detta spår arbetar man, till skillnad från övriga klasser, åldersblandat. Hittills har det för dessa elever inte funnits en pedagogisk fortsättning i årskurs 7 9. Vid intervjuer framkommer att personalen känner stolthet över Skurupsmodellen, som är väl implementerad. När diskussionerna lämnar det organisatoriska planet divergerar emellertid synen på kunskap och inspektörerna upplever att det råder en osäkerhet om mål, arbetssätt och innehåll. Personalen efterlyser mera pedagogiska diskussioner och gemensamt pedagogiskt arbete för att levandegöra skolans arbetsplan. Skolorna ingår i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. Undervisningstiden för idrott, musik, slöjd, engelska och språkval schemaläggs. Delar av ämnena matematik och svenska har fasta positioner medan övrig tid anslås för temaarbeten och elevers eget arbete. Inspektionsteamet bedömer att den garanterade undervisningstiden tillgodoses. Inspektörerna har vid observationerna uppfattat att arbetssättet varierade mellan enskilt arbete, där lärarna bestämmer ramarna, och klassundervisning, där alla elever gjorde samma sak. Inspektörerna bedömer att läromedlen till stor del styr skolornas arbete, även det tematiska. På Mariaskolan finns en lärare med goda kunskaper inom naturvetenskap. Kompetensen utnyttjas i arbetslaget för att erbjuda laborationer i naturorienterande ämnen. I övriga arbetslag upplever inspektörerna att undervisningen i dessa ämnen är sporadisk och det kan ifrågasättas om eleverna ges möjlighet att nå kursplanernas mål. Individuella utvecklingsplaner upprättas för alla elever som ett stöd för utvecklingen. Planen skall upprättas gemensamt av barn, förälder och lärare. Syftet med planen är att barnets utveckling skall tydliggöras och kunna följas. Planen skall också vara ett stöd vid övergångar. Individuella utvecklingsplanen är känd av eleverna. Det framkom vid inspektionen att förskolan vid övergång till grundskolan inte överlämnar studieplanen till skolan eftersom den betraktas som familjens egendom. Planens funktion och användande var hos personalen, trots att muntlig och skriftlig information föregått införandet, inte klarlagd. Skolan använder sig av ett flertal instrument för att följa elevernas utveckling. Förutom de nationella proven används exempelvis Läsutvecklingsschema, DLS, Skurupstestet i Matematik, stavningsprov, diagnoser inför årskurs 6 och 7. Den systematiska dokumentationen av elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling genom resultat på ämnesprov och tester och genom de individuella 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup område söder utvecklingsplanerna ger förutsättningar för skolorna att följa barnens och elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling. Skolorna har bra rutiner för hantering av elever som befaras inte nå målen. Rutinerna för elevvårdsarbetet är väl kända av personalen. Åtgärdsprogram upprättas av klassläraren eller specialläraren. Stöd ges i ett flertal former exempelvis inom klassens ram, av specialpedagog, talpedagog, socionom och assistenter. En särskild undervisningsgrupp för området har inrättats på Rutgerskolan. Elevvårdskonferens föregår beslut om placering i gruppen. Barnen undervisas i gruppen i alla ämnen utom idrott. Ett av barnen har anpassad studiegång. Beslut om anpassad studiegång fattas av förvaltningschefen. Skolverket förutsätter att beslutshanteringen avseende särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång genomförs enligt författningarna. Skolan har två fritidsavdelningar med vardera 27 barn. Fritidshemmet öppnar kl. 06.15. I varje avdelning arbetar en fritidspedagog (100 %) och en barnskötare (50 %). Fritidshemmet lever ett eget liv. Dessutom kommer 07.30 på morgonen en lärare som tar hand om barnen fram tills att skolan börjar. Fritidpedagogerna kan oftast inte på grund av förläggningen i tid delta på konferenser. Samverkan med skolan är minimal och består i nyttjandet av samma lokaler samt korta möten i skarven mellan skoldagens slut och omsorgens inledning. Verksamheten synes traditionell spela spel utevistelse pyssel. Breddning av verksamheterna och utökad samverkan med skolan kan ge barnen en mera meningsfull fritid och förbättrade möjligheter att stödja elever i behov av individuellt stöd. Sammanfattningsvis är arbetet som bedrivs på skolorna engagerat med syfte att stödja elevernas utveckling. Skolorna tar tillvara de olika pedagogernas kompetenser. Arbetet har i hög grad inriktats på barnens och elevernas sociala utveckling, på arbetsmetoder och studieteknik samt på att sträva efter att anpassa undervisningen till varje elev. Verksamheten inom det här området bedöms vara bra. Det finns en medvetenhet från skolledning och personal om behovet att intensifiera insatserna för att förbättra elevernas kunskapsresultatresultat, vilket är en angelägen uppgift. Inspektionsteamet vill understryka vikten av att utvecklingsinsatserna också riktas mot naturorienterande- och samhällsorienterande ämnen, både vad gäller ämnenas omfattning och innehåll. Skolorna har ett flertal bra instrument för att följa elevernas utveckling. Den individuella utvecklingsplanen har goda förutsättningar att bli ett bra verktyg för uppföljning av elevers utveckling. Inspektionsteamet uppmärksammade emellertid att den individuella utvecklingsplanen inte används som ett generellt hjälpmedel vid övergången mellan förskola och skola (se kommunrapport). 9

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup område söder SKOLVERKET Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Det administrativa området Skurup Söder omfattar tre förskolor, två skolor F-6 och skolbarnsomsorg. Tre ledare ansvarar för verksamheten, en administrativ chef med ansvar för administration och ekonomisk planering, en rektor och en biträdande rektor, båda på heltid. Den administrativa chefen och två kanslister administrerar även områdets äldreomsorg. En av rektorerna, som har arbetat i Skurup under mer än trettio år och varit rektor i tretton är, är nyanställd inom det här området. Biträdande rektor har arbetat ca 1,5 år i området. Vårterminen 2003 arbetade biträdande rektor som ensam ledare i området. Förskolorna hade under denna period en samordnare (5 timmar/vecka) som förmedlare mellan ledning och verksamhet. Denna ledningssituation har föranlett att utvecklingsarbetet har legat på sparlåga. Föräldrarna känner sig nöjda med den nuvarande rektorsorganisationen men menar att engagerade lärare har slutat på Mariaskolan på grund av den tidigare otillräckliga ledningen. I sin dokumentation har skolledningen presenterat utkast till arbetsplaner för de två skolorna. Inspektionsteamet konstaterar att dessa planer ännu inte är förankrade bland all personal. Rektorerna har möjliggjort för lärarna att träffas varje morgon (morgonmöten). På onsdagar konfererar lärarna och representant från fritidshemspersonalen. Var fjärde vecka har arbetslagen gemensam konferens. Personalen anger att tiden för pedagogiska diskussioner är för knapp och menar att skolledningen inte haft utrymme i sin tjänst att driva pedagogiska utvecklingsfrågor. De intervjuade förskollärarna på Saritslövs förskola har genom saknaden av en ledare upplevt arbetssituationen som extra tung och har uppfattningen att deras verksamhet inte är prioriterad. Ledningen är medveten om att personalen inom området, inte minst på förskolorna, är i stort behov av ett utvecklat ledarskap. Verksamhetsplan saknas och implementering och pedagogiska diskussioner kring Lpfö98 har varit otillräckliga. Rektorerna meddelade vid inspektionsbesöket att man har för avsikt att utöka tid för ledning på förskolorna. En tung del av kvalitetsarbetet har hittills genomförts centralt i kommunen, i stor utsträckning med hjälp av pedagoger med karriärtjänster. De centrala månatliga kvalitetsrapporterna har inte haft något större genomslag på enheterna. Någon kvalitetsredovisning har inte upprättats på skolorna. Inom området finns en hög ambition att få en bättre struktur på kvalitetsarbetet. Biträdande 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup område söder rektor har medverkat i utarbetandet av ett nytt kvalitetssystem för kommunens förskolor och skolor. Utvecklingsplaner och åtgärdsprogram som inspektörerna granskat har uppvisat kvalitativa brister vad gäller konkretisering av åtgärder. Medvetenheten om skillnaden mellan mål och metod bör utvecklas hos personalen för att öka dessa dokuments funktionalitet. Vidare kan uppföljningsarbetet förbättras genom att elevers resultat på tester och prov kompletteras med djupare analyser och beslut om åtgärder för att kvalitetskedjan skall bli komplett och få konsekvenser för undervisningsarbetet. Kvalitetsredovisningen kan härvidlag vara ett hjälpmedel. Rektorerna har tillsett att skolrådsarbetets formella delar fungerar bra på båda skolorna. Förvaltningen disponerar tre av fortbildningsdagarna till gemensamma dagar för hela kommunen. Ungefär tio dagar per läsår disponerar skolorna själva för kompetensutveckling. Kompetensutvecklingsplan för skolområdet finns inte. Dock finns det en övergripande kompetensutvecklingsplan på kommunal nivå. I kommunen finns ett flertal utvecklingsaktörer exempelvis förvaltningschef, rektor, innehavare av karriärtjänster, utvecklingsledare, nätverk. Inspektörerna har uppfattat att personalen inom område söder upplever gränsdragningen och ansvarsfördelningen mellan aktörerna som otydlig. Sammanfattningsvis uppfattar inspektionsteamet att styrningen och ledningen i området tidigare varit otillräcklig. Detta har medfört att det pedagogiska ledarskapet, kvalitets- och uppföljningsarbetet har brister. Kvalitetsredovisning saknas, vilket strider mot författning. Starka sidor är ett engagerat och framgångsrikt värdegrunds- och arbetsmiljöarbete bland personal, elever och föräldrar. Detta arbete har skapat en plattform av trygghet och optimism, som inspektionsteamet anser ger bra förutsättningar för det fortsatta utvecklingsarbetet. Härvidlag bör insatser riktas mot förskolan, avseende pedagogiskt utvecklingsarbete och fortsatt implementering av läroplan för förskolan. Översyn över personalens möjligheter till kompetensutveckling och planeringstid bör i detta sammanhang ingå som en del av detta arbete. Vidare bör all personal, elever och föräldrar involveras i uppföljnings och kvalitetsarbetet, inte minst för att ge förutsättningar att öka måluppfyllelsen i skolans kunskapsämnen samt för att öka förutsättningarna för ett reellt elev- och föräldrainflytande. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser eller ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. Eleverna i skolår F-6 i Skurups kommun väljer i allmänhet att gå i den närmaste skolan. Kommunen informerar inte särskilt om möjligheten att välja mellan skolor. Då elev väljer annan skola än närmaste försöker kommunen så långt det 11

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup område söder SKOLVERKET är möjligt att tillmötesgå önskningarna. Ett antal elever från andra delar av tätorten har valt att ha sin skolgång i område söder. Särskoleeleverna undervisas på en annan enhet i kommunen och ansvaret för dessa elever vilar på rektor för denna enhet. Personalen menar att det enskilda arbetet i kombination med tema- och forskningsarbeten ger eleverna en möjlighet att välja hur man disponerar delar av skoldagen. Eleverna kan inom ramar välja arbetsuppgifter och redovisningsformer. I den nationella timplanen för grundskolan anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda kunskaper i ett eller flera ämnen. I rektorsområdet är elevens val inte utlagt på schemat som ett eget ämne utan ingår i det övriga arbetet exempelvis som elevernas egen forskning inom samhällsorienterande ämnen. Alla elever i kommunens årskurs 6 åker varje vecka till Skurups 7 9 skola i tätorten för att undervisas i sitt språkval. Eleverna kan välja mellan tyska, franska och spanska. Modersmålsundervisningen i området administreras av rektor i annat rektorsområde. Rutinerna för anmälan är väl kända av skolledning och klasslärare. Vid inspektionsbesöket fanns inget barn som hade modersmålsundervisning. På skolorna finns ingen förskoleklass och föräldrar erbjuds inte möjligheten för deras barn att gå i förskoleklass (se kommunrapport). Alla barn börjar skolan som sexåringar. Kommunen erbjuder alla barn att gå ett extra år, totalt tio år. De flesta av barnen väljer att ta detta år mellan årskurs 3 och 4 men det är möjligt att välja extraåret när som helst under sin skolgång. Lärarna i Mariaspåret anser att eleverna behöver extraåret för att mogna socialt och för att hinna ifatt kunskapsmässigt. Ledning, lärare, föräldrar och elever svårt att precisera syftet och vinsten med extraåret. En elev berättade att hon gjorde om samma saker som året innan. Av många elever benämns företeelsen som att gå om. Vid ett tillfälle, då det fanns ett antal elever från årskurs 6, som ville ta ut sitt extraår före övergången till Mackleanskolan (årskurs 7 9), valde lärarna att skapa en 6,5-klass, som arbetade forskningsbaserat som en tidningsredaktion. Det är på skolorna väl sörjt för att ta emot funktionshindrade barn. På Rutgerskolan, med mycket trappor, har exempelvis utvändig hiss installerats för att göra skolans utrymmen tillgängliga för rörelsehindrade och rullstolbundna. Sammanfattningsvis erbjuds i området förskola, utbildning och omsorg i den omfattning som krävs undantaget att förskoleklass inte erbjuds. I ämnet elevens val saknas tillräckliga valmöjligheter för eleverna. Målen för ämnet är heller inte tillräckligt känt bland personal och elever. För att ämnet skall genomföras enligt författningarna bör personalen kunskaper om författningen stärkas. Det är också angeläget att eleverna görs medvetna om syftet med ämnet och kan uppfatta vilka valmöjligheter som erbjuds. Hos föräldrar och personal råder en osäkerhet om syftet med och mål för det tionde skolåret. Informationen bör förstärkas för att råda bot på denna otydlighet. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup område söder Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Lokalerna på båda skolorna är anpassade till arbetssätt och används på ett ändamålsenligt sätt. På Mariaskolan är dock lokalerna, på grund av begränsade ytor, mindre flexibla än på Rutgerskolan. Skolorna är trivsamma miljöer utan tecken på klotter eller förstörelse. Skolbibliotek finns på båda skolorna men upplevs av inspektörerna som ett hittills inte prioriterat område. Alla skolornas datorer är uppkopplade i nätverk. Datortätheten är 8,3 elever/dator. På Mariaskolan saknas arbetsrum och konferensutrymmen för personal. Dessutom saknade vid inspektionstillfället rektorerna egna arbetsrum. Utomhusmiljön är bra. Lokaler för träslöjd och praktiskt estetisk verksamhet fungerar utmärkt genom samverkan med Mackleanskolan. Fritidsklubben för de äldre barnen på Mariaskolan är belägen på Mackleanskolan medan Rutgerskolan har motsvarande lokaler i skolbyggnadens källare. Fritidslokalerna för de yngre barnen samordnas med undervisningslokalerna. Fritidpedagogerna uttryckte att detta inte är problemfritt. Klassrummens anpassning till fritidsaktiviteter är inte alltid idealisk. Hänsyn till pågående arbeten samt övrig materiell i klassrummet kan upplevas som begränsande för fritidsverksamheten. Personalen uppgav vid intervjuerna att det i området finns många elever med behov av kunskapsmässigt stöd. Elevgruppen är relativt homogen. I området utgör antalet barn med utländsk härkomst endast 4,7 procent. Rektor och biträdande rektor arbetar aktivt för att tillse att personal och elever erbjuds ändamålsenliga lokaler och läromedel. Varje arbetslag har delegerat ekonomiskt ansvar för inköp av läromedel. Även medel för kompetensutveckling, 1000 kr per person, överlämnas till arbetslagen. Som underlag för rektors beslut om resursfördelning genomförs två klassgenomgångar tillsammans med klasslärare och elevvårdsteam. Helhetsbilden är enligt rektor nödvändig för att kunna göra nödvändiga prioriteringar. Elevvårdstjänsterna, inkluderande de resurser som området disponerar från det centrala resursteamet, är fördelade enligt följande: Specialpedagoger 160 procent, socionom 33 procent, talpedagog 40 procent och skolpsykolog 20 procent. Områdets skolhälsovård är bemannad med en skolsköterska (88 %) och en skolläkare, som utför arbetsuppgifter inom området vid några tillfällen per år. I den särskilda undervisningsgruppen, Söderspåret, tjänstgör en lärare 100 procent, en speciallärare 60 procent och en assistent 100 procent. 13

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup område söder SKOLVERKET Bortsett från läraren i textilslöjd är alla pedagoger behöriga på skolorna. Inom skolbarnsomsorgen arbetar fritidspedagoger (100 %) och barnskötare (50 %) och på förskolorna förskollärare (55 %) och barnskötare (45 %). Bemanningen på fritidshemmen är cirka 18 barn per vuxen. Motsvarande siffra för Saritslövs förskola är 5,7 barn per vuxen. Sammanfattningsvis är tillgången till resurser kompetensmässigt och materiellt för grundskolorna i Skurup söder tillfredställande med hänsyn till statens krav. Sammanfattande bedömning Värdegrundsarbetet, arbetet kring normer och värden, har av inspektörerna upplevts som mycket bra. Arbetet för en god psykosocial och fysisk miljö står väl i överensstämmelse med läroplanernas riktlinjer för hur skolan skall främja värdegrunden och motverka kränkningar. Elevernas inflytande genom klassråd, skolråd och barn- och ungdomsfullmäktige är tillgodosett. Den pedagogiska verksamheten i rektorsområdet Skurup söder ligger väl i linje med de nationella bestämmelserna och målen för grundskolan. Skolan har goda förutsättningar och arbetar ambitiöst för att främja elevers lärande. Tillgången på personal med pedagogisk behörighet och specialpedagogisk kompetens är god. De materiella resurserna inklusive lokalerna är tillfredsställande för att kunna genomföra den pedagogiska verksamheten. Goda förutsättningar finns för en tidsenlig och god utbildning. Inspektionsteamet anser att det finns utrymme att förbättra måluppfyllelsen genom att - elevernas möjlighet till inflytande över undervisningens innehåll och arbetssätt ökas, - kompetensutveckla personalen avseende de nationella målen, - se över innehållet i det så kallade tionde året, - se över elevens val så att elevernas möjligheter att bredda och fördjupa sina kunskaper inom ett allsidigt urval av ämnen ökas, - se över skolbibliotekens roll som resurs för det pedagogiska arbetet, - fullfölja det påbörjade arbetet att stärka det pedagogiska ledarskapet på förskolan samt - se över förskolepersonalens möjlighet till pedagogisk planering. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup område söder Inspektionsteamet bedömer vidare - att huvudmannen skall tillse att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs i enlighet med författningarnas krav och att kvalitetsredovisning upprättas på skolorna. Datum Ort 2004-01-12 Lund Per Ingvar de la Motte Barbro Bergdahl 15

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Vuxenutbildningen Utbildningsinspektion vid vuxenutbildningen i Skurups kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. 1

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Vuxenutbildningen SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Förskoleverksamhet: Skolbarnsomsorg: Förskoleklass: Grundskola: Gymnasieskola: Särskola: Gymnasiesärskola: Kommunal vuxenutbildning, komvux: 198 Svenskundervisning för invandrare, sfi: 20 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux: 9 Utvecklingscenter i Skurup består av all kommunal vuxenutbildning samt arbetsmarknads- och försörjningsenheten. Vuxenutbildningen vid Utvecklingscenter utgörs av kommunal vuxenutbildning, grundläggande och gymnasial, svenskundervisning för invandrare (sfi) och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). I Utvecklingscenter finns även kommunens samordnare för individuella programmet placerad. Utvecklingscenter är sedan 1997 inrymt i Trelleborgs AB gamla lokal. Lokalerna är relativt nyrenoverade. Skolledningen utgörs av rektor och fyra pedagogiska ledare. Lärarna är indelade i två arbetslag. Genomförandet av inspektionen vid Vuxenutbildningen Skolverket sände den 12 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för vuxenutbildningen har bestått av undervisningsråden Michael Erenius och Helena Plantin. Besök i vuxenutbildningen skedde den 2 och 3 oktober samt den 16 och 17 oktober, 2003. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Vuxenutbildningen Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Utvecklingscenter, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. Vid vuxenutbildningen genomfördes formella intervjuer med rektor, lärare, studerande samt övrig personal. Lektionsbesök i de olika skolformerna genomfördes. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Miljön i verksamheten upplevdes av intervjuad personal och studerande som trygg. Det råder, enligt de intervjuade, ett gott klimat mellan de studerande och mellan studerande och personal. Enligt rektor och personal har det inte inträffat några fall av kränkande behandling det senaste året. Enligt personalen tar många studerande ansvar för sina studier. Det finns dock, enligt intervjuade studerande och lärare, en hög frånvaro och då framför allt inom den grundläggande vuxenutbildningen. Uppföljningen av frånvaron sker genom att varje undervisande lärare registrerar frånvaron i sina kurser. Denna frånvaroregistrering bildar sedan underlag vid elevvårdskonferenser och i den dagliga kontakten med de studerande samt i kontakten med studie- och yrkesvägledaren. Vid vuxenutbildningen finns det tydliga rutiner för hur man följer upp frånvaron och försöker få till stånd en förändring innan eventuellt beslut om att utbildningen skall upphöra för den studerande tas. De studerande visade sig väl motiverade för de aktuella arbetsuppgifterna vid lektionsbesöken, både när de arbetade i grupp och enskilt. Vid vuxenutbildningen finns ett elevråd som består av en ordförande och tre ledamöter. Elevrådet hade bytts ut i sin helhet under våren då de tidigare ledamöterna avslutat sina studier. Vid inspektionstillfället hade man precis kommit igång med verksamheten igen. Enligt rektor är det svårt att rekrytera studerande till elevrådet. För att stimulera till aktivitet erbjuder man de som engagerar sig en lokal kurs om 50 gymnasiepoäng i elevdemokrati. Det är, menar rektor, lättare 3

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Vuxenutbildningen SKOLVERKET att rekrytera studeranden från den grundläggande vuxenutbildningen då dessa går mer samlat under en längre tid än de som går gymnasiala vuxenutbildningar. Det som framkommit vid intervjuerna tyder på att de studerande har goda möjligheter till inflytande över sitt lärande genom bland annat de individuella utvecklingsplanerna. De studerande framförde att de hade möjlighet att påverka såväl innehåll som planering i undervisningen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att verksamheten ligger i linje med de nationella målen i läroplanen gällande normer och värden. De studerande har goda möjligheter till inflytande över sitt lärande. Ett utvecklingsområde är dock arbetet med frånvaron, främst inom den grundläggande vuxenutbildningen. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. En av vuxenutbildningen genomförd enkätundersökning visade att 80 procent av de studerande bedömde sig ha nått sina personliga utbildningsmål. Det som framkommit i intervjuer och vid dokumentstudier tyder på att genomströmningen vid vuxenutbildningen är god och att en majoritet av de studerande som fullföljer sina studier når målen inom utsatt tid. Andelen kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning som slutfört sina kurser under läsåret 2002/2003 var 71 procent och andelen som avbrutit sina kurser 20 procent enligt statistik från SCB. Detta resultat ligger något under riksgenomsnittet och genomsnittet för motsvarande kommuner i landet. Enligt statistiken från SCB så godkändes 56 procent av de studerande på sfi under läsåret 2002/2003. Under samma period avbröt 44 procent av de studerande sina studier. Detta resultat är bättre än genomsnittet för motsvarande kommuner i landet och betydligt bättre än riksgenomsnittet. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att de resultat som uppnås vad gäller uppnående av personliga mål samt genomströmning inom området Kunskaper är tillfredsställande. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Vuxenutbildningen Vid vuxenutbildningen finns en arbetsgrupp mot mobbning bestående av två lärare och tre studeranden. Arbetsgruppen är relativt ny och vid inspektionstillfället fungerade, enligt intervjuade studerande, inte denna på grund av att nya elever behövde rekryteras till gruppen. Det är tänkt att de studerande i arbetsgruppen organisatoriskt sett skall vara knutna till elevrådet som adjungerade i styrelsen. För närvarande är det dock andra studeranden än de som ingår i elevrådet som ingår i arbetsgruppen. Både elevrådet och arbetsgruppen mot mobbing har fått utbildning genom Elevorganisationen. För vuxenutbildningen vid Utvecklingscenter finns ett handlingsprogram mot kränkande behandling som beskriver hur personalen skall arbeta vid upptäckt av kränkande behandling. I programmet finns däremot inga skrivningar om hur man skall arbeta förebyggande. Det framkom vid intervjuerna att handlingsprogrammet inte var känd av alla. Ett av målen i den verksamhetsplan som håller på att tas fram är att öka de studerandes möjlighet att påverka genom att elevrådet skall vara delaktigt i för dem alla relevanta delar av Utvecklingscenters verksamhet. Vad detta mer konkret kommer att innebära var vid inspektionstillfället inte fastslaget. Vad gäller elevvård så köper man in en kurators tjänster till vuxenutbildningen vid behov. Man har även möjlighet att använda sig av socionomerna inom arbetsmarknads- och försörjningsenheten. Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att ledning och personal aktivt arbetar med frågor kring kränkande behandling och för att öka de studerandes delaktighet. En brist är dock att det i handlingsprogrammet mot kränkande behandling saknas skrivningar om hur man skall arbeta förebyggande samt att handlingsprogrammet inte är känd av alla. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal, utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Organiseringen av de studerande är flexibel. De studerande ges möjlighet att studera på olika nivåer samtidigt. Vidare läser studerande på olika nivåer i både sfi och särvux tillsammans. De studerande vid svenskundervisningen för invandrare läser först en grundkurs som motsvarar A- och B-nivån om de har behov av det. På C- och D-nivån kan de utifrån sina individuella behov och målsättningar välja mellan tre olika studieinriktningar. Varje dag har man en gemensam tid för de studerande i den grundläggande vuxenutbildningen och sfi. De studerande har då möjlighet att arbeta med det de själva vill. Till sin hjälp har de studerande då tillgång till tre eller fyra lärare med olika kompetenser. 5

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Vuxenutbildningen SKOLVERKET För de studerande i den grundläggande vuxenutbildningen och sfi finns även ett studiecentrum. Här ges de studerande möjlighet till stödundervisning under två timmar varje dag. Individuella studieplaner upprättas för de studerande. Vid inspektionstillfället konstaterades smärre brister i upprättandet samt utformningen av de individuella studieplanerna. Dessa brister åtgärdades under inspektionsbesöket. Utöver de individuella studieplanerna så upprättas det individuella utvecklingsplaner för de studerande på grundvux, sfi och särvux. De individuella studieplanerna och utvecklingsplanerna revideras regelbundet. Vid vuxenutbildningen arbetar man individanpassat och strävar efter att i undervisningen utgå från den enskildes förutsättningar och behov. De studerande uppgav sig vara nöjda med den information de fått om mål och kriterier i de olika kurserna. I intervjuerna framkom det att det inte finns enhetliga rutiner för vilken information som skall ges eller för hur och när den skall ges. Vid lektionsbesök möttes inspektionsteamet av både elevcentrerad och lärarledd undervisning. Intervjuade studerande upplevde undervisningen som variationsrik. Ämnesövergripande undervisning förekommer i olika teman. På omvårdnadsprogrammet arbetar man huvudsakligen problembaserat och detta arbetssätt har man i modifierad form infört även i övriga kurser. Regelbundna utvecklingssamtal genomförs med de studerande och vägledning ges av både studie- och yrkesvägledaren och av lärarna. Utvärderingar av lärandet görs. Variationer gällande regelbundenheten och formerna för utvärderandet framkom dock vid intervjuerna. Flera studeranden uppgav vidare att de saknade en återkoppling efter genomförda utvärderingar. Vuxenutbildningen samverkar tillsammans med kommunbiblioteket arbetsförmedlingen, försäkringskassan, fackliga organisationer och folkhögskolan kring vuxnas lärande. Man har även börjat samverka med omkringliggande kommuner och ett framtida mål med denna samverkan är att ta fram ett gemensamt kursutbud. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att den pedagogiska verksamheten och undervisningen ligger i linje med den nationella läroplanens och kursplanernas mål och riktlinjer. De studerandes behov och önskemål tillgodoses bland annat genom att de kan studera på olika nivåer samtidigt och att de har god tillgång till stödundervisning. Undervisningen kännetecknas av individualisering och variation. Det saknas dock enhetliga rutiner kring kursinformation samt kring utvärderingar och uppföljningar av lärandet. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Vuxenutbildningen Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Chefen för Utvecklingscenter är både rektor för vuxenutbildningen och arbetsmarknadschef i kommunen. Rektors ansvarsområde omfattar den kommunala vuxenutbildningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda samt svenskundervisningen för invandrare. Rektorn hade vid inspektionstillfället innehaft tjänsten mindre än ett år. Personal och studerande har vid intervjuerna gett en samstämmig bild av rektor som engagerad och lättillgänglig. Han är vidare drivande av utvecklingen av vuxenutbildningen och har en god insyn i den dagliga verksamheten. Vid vuxenutbildningen har man inte anställt en biträdande rektor. Fyra lärare har däremot fått 13 procents nedsättning i sina tjänster för att fungera som pedagogiska ledare. De pedagogiska ledarna ingår i de två arbetslagen, två i varje arbetslag. De ingår även i ledningsgruppen tillsammans med rektor och studie- och yrkesvägledaren. Denna modell prövades i våras och efter en utvärdering som visade att alla var nöjda med modellen valde man att fortsätta tills vidare med den. De pedagogiska ledarna beskriver att uppdraget innebär att de fungerar som arbetslagsansvariga och som en förmedlande länk mellan arbetslag och ledning. Ledningsgruppen skall enligt de pedagogiska ledarna väcka frågor från arbetslagen och föra ut information och frågor från ledningen till arbetslagen. Beslut skall vidare inte fattas av ledningsgruppen utan ska antingen tas vid arbetsplatsträffar eller av rektor. De pedagogiska ledarna ska även utifrån sina kompetensområden, pedagogik, kvalitetsarbete, IT/distansundervisning och samverkan, bereda frågor samt ta fram handlingsplaner för områdena. Målen med denna organisationsmodell är att göra alla delaktiga i den demokratiska processen, att förbättra uppföljningen av beslut samt att samla alla kring gemensamma mål. De pedagogiska ledarna uppgav att det delvis fortfarande var oklart vad de skulle göra och hur. Vid inspektionstillfället försökte de fortfarande finna sin roll mellan ledning och medarbetare. Vidare uppgav de att det var oklart vilka befogenheter de hade och vilka beslut som togs av vem och var. Vid vuxenutbildningen hålls regelbundna konferenser, arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten och informationsmöten. Vid vuxenutbildningen arbetar man enligt en äldre arbetsplan samtidigt som man håller på att ta fram och fastställa en ny verksamhetsplan. I den gamla arbetsplanen saknas mål som nu tas fram i den nya. Det finns ingen kvalitetsredovisning för 2002. Enligt rektor beror detta på att man dels saknade underlag och dels var tvungna att färdigställa rapporten om Kunskapslyftet. Vid inspektionstillfället delgavs Skolverket ett utkast till en 7

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Vuxenutbildningen SKOLVERKET handlingsplan för kvalitetsarbetet. Enligt denna skall man i framtiden arbeta enligt TQM systemet (Total Quality Management). En av de pedagogiska ledarna har ett särskilt ansvar för kvalitetsarbetet. Han deltar i kommunens utbildning kring kvalitetsfrågor och sitter i kommunens kvalitetsgrupp. Ett arbete har inletts med att kartlägga olika processer. Bland annat ska lärprocessen, rekrytering av elever, schemaläggning och fakturahantering kartläggas. Mål ska därefter sättas upp för de olika delprocesserna och en uppföljning av dessa mål ska göras genom enkätundersökningar men också genom en kvalitativ uppföljning i fokusgrupper. Utifrån resultatet av uppföljningen ska sedan nya mål formuleras och åtgärder vidtas. I de handlingsplaner som håller på att tas fram ska det finnas övergripande mål, delmål samt en strategi för att nå målen. Enkätundersökningar ska i framtiden genomföras regelbundet. Vid inspektionstillfället hade en första undersökning gjorts. Det framkom att det hade varit svårt att nå ut till alla studerande, t ex de som bara läser en enstaka kurs. Lärarna tyckte att de hade för lite tid för pedagogiska diskussioner och därför hade man nyligen startat ett pedagogiskt café för detta ändamål. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att ledningen fungerar på ett godtagbart sätt. Den nya organisationen med fyra pedagogiska ledare har ännu inte funnit sin form och ett visst arbete kvarstår för att tydliggöra roller, ansvar och befogenheter. I strid med författningarnas krav finns det ingen kvalitetsredovisning för 2002. Ett ambitiöst kvalitetsarbete har dock påbörjats och detta skall bland annat resultera i en kvalitetsredovisning för innevarande år. Den nuvarande arbetsplanen saknar mål, men parallellt med kvalitetsarbetet håller ledning och personal på att ta fram en arbetsplan/verksamhetsplan med tydliga mål. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser eller ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. På gymnasial nivå erbjuds omvårdnadsprogrammet, kärnämnena, teckenspråk, företagsekonomi, tyska samt ett antal datakurser. Man har ingen egen undervisning i naturvetenskapliga kurser utan dessa köper man vid behov av andra kommuner. På grundläggande nivå erbjuder man kärnämnena samt orienteringskurser i hantverk och friskvård. Övriga ämnen som ingår i den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds inte. Särvux motsvarande grundsärskolan erbjuds. Det framgår varken av utvecklingscenters utskick eller av kommunens hemsida att man erbjuder gymnasial särvux. Enligt rektor kan man anordna sådan utbildning om denna efterfrågas. Vid behov av undervisning i naturvetenskapliga ämnen på grundläggande och gymnasial nivå så köper man denna av andra kommuner. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Vuxenutbildningen Flertalet av de studerande på särvux får 80 minuters undervisning per vecka. Undervisningstiden i kommuner som motsvarar Skurup ligger i genomsnitt på 2,5 timme per elev och vecka. Undervisningen i svenska för invandrare följer den nya läroplanen och man följer noggrant upp att de studerande får de 525 timmar som undervisningen ska omfatta. På Utvecklingscenter har man hittills lyckats med ett intag inom den lagstadgade tiden om tre månader. Man har etablerat ett nära samarbete med omsorgsverksamheterna och detta underlättar både informationsspridning och rekryteringen av studerande till främst grundläggande särvux. Enligt rektor arbetar arbetsmarknads- och försörjningsenheten bland annat utifrån möjligheten till rekryteringsbidrag för att motivera en del av sina målgrupper till studier. Information om vuxenutbildningen ges bland annat genom Utvecklingscenters utskick till hushållen och företagen i kommunen. I denna information saknas dock information om gymnasial särvux. På kommunens hemsida ges information om komvux och svenska för invandrare men inte om särvux. Vid inspektionstillfället fanns fyra antagna elever som saknade behörighet att delta i kommunal vuxenutbildningen enligt skollagens bestämmelser. Enligt rektor var detta att betrakta som en särskild studielösning för dessa elever. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att tillgången till utbildning inte helt följer författningarnas krav. Även om information om och rekryteringen till särvux fungerar via ett utvecklat nära samarbete med omsorgsverksamheten är det en brist att utskicken till hushållen saknar information om gymnasial särvux och att hemsidan helt saknar information om särvux. Utbudet av gymnasial utbildning är tillfredställande. Vuxenutbildningen uppfyller skollagens krav på intagning inom tre månader till svenskundervisningen för invandrare och följer noggrant upp att de studerade får den stipulerade undervisningstiden. Utvecklingscenter måste erbjuda de studerande i den grundläggande vuxenutbildningen undervisning i alla de ämnen som framgår av förordningen om kommunal vuxenutbildning. I strid med skollagens bestämmelser har elever som saknar behörighet att delta i kommunal vuxenutbildning tagits in. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Förutom rektorn svarar femton lärare, tretton heltidstjänster, för den pedagogiska verksamheten. Övrig personal utgörs av en studie- och yrkesvägledare och en skolassistent på heltid samt en administrativ halvtidstjänst. Samtliga lärare är behöriga och har lång erfarenhet. Däremot saknas personal med specialpedagogisk utbildning. 9

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Vuxenutbildningen SKOLVERKET Vid tiden för inspektionen hade man ingen kompetensutveckling planerad. Detta beror enligt rektorn på arbetet med att ta fram en ny arbetsplan. I den nya arbetsplanen skall en handlingsplan för kompetensutveckling finnas. Under 2002 hade man totalt 170 dagar kompetensutveckling på 20 lärare. De som deltar i svenskundervisningen för invandrare har tillgång till kostnadsfria läromedel. Det finns ett litet bibliotek med möjlighet till hemlån för de studerande. De studerande har även möjlighet att använda sig av kommunbiblioteket. På Utvecklingscenter finns totalt 62 datorer. Utöver två datasalar så finns datorer tillgängliga i alla klassrum och i ett grupprum. Ett par datorer är dessutom placerade utanför klassrummen. Datorerna är tillgängliga för de studerande under dagtid och tre kvällar i veckan. Vid inspektionstillfället höll man på att bygga en plattform för nätbaserat lärande. Denna, är det tänkt, skall i framtiden möjliggöra distansundervisning i högre utsträckning. Vuxenutbildningens lokaler är ändamålsenliga och verkar användas på ett genomtänkt sätt. Dock lider man brist på grupprum. Denna brist försöker man lösa genom att använda sig av de klassrum som för tillfället är lediga. Det finns inga salar för NO-undervisning på Utvecklingscenter. Lokalerna är funktionella även för handikappade elever. Ett åtgärdsprogram för ytterligare handikappanpassning har framtagits. Av intervjuerna med personal och rektor framgår att resursfördelningen huvudsakligen styrs av de studerandes behov och att principerna för resursfördelning är öppna och diskuteras regelbundet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att tillgången till resurser, kompetensmässigt och materiellt, är god med hänsyn till statens krav. Det är däremot inte acceptabelt att det vid inspektionstillfället inte fanns någon planerad kompetensutveckling för den personal som har hand om utbildningen. Det är därför viktigt att det påbörjade arbetet med arbetsplanen, som det är tänkt skall innehålla en kompetensutvecklingsplan, slutförs. Sammanfattande bedömning Den pedagogiska verksamheten vid vuxenutbildningen kännetecknas av flexibilitet och individanpassning. Miljön är trygg och klimatet gott. De studerande är överlag ansvarstagande och har goda möjligheter till delaktighet och inflytande över sin utbildning. Lokalerna är moderna och utrustningen tillfredsställande. Ett ambitiöst arbete för att utveckla kvaliteten i verksamheten har påbörjats under året. Vuxenutbildningen har generellt sett goda förutsättningar att ge en tidsenlig och god utbildning. Inspektionsteamet anser att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsen genom att - fortsätta arbetet med att minska frånvaron från undervisningen, - se till att handlingsplanen mot kränkande behandling blir känd av såväl personal som studerande, 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Vuxenutbildningen - utveckla enhetliga rutiner för kursinformationen gällande mål och betygskriterier till de studerande, - fortsätta arbetet med att utveckla enhetliga rutiner kring utvärderingar och uppföljningar av lärandet, - fortsätta arbetet med att stärka den pedagogiska ledningen och i detta arbete ytterligare tydliggöra ansvarsområden och befogenheter, - fullfölja arbetet med att ta fram en lokal arbetsplan med tydliga målformuleringar och - förbättra informationen om vilka utbildningar och förutsättningar man erbjuder sina studeranden. Inspektionsteamet bedömer vidare - att huvudmannen skall fullfölja de påbörjade åtgärderna och att ta fram en kvalitetsredovisning för år 2003 enligt förordningens krav, - att huvudmannen skall vidta åtgärder för att erbjuda elever i den grundläggande vuxenutbildningen undervisning i alla de ämnen som framgår av förordningen om kommunal vuxenutbildning, - att huvudmannen skall vidta åtgärder så att bestämmelserna kring behörighet att delta i kommunal vuxenutbildning följs vid intagningen, - att huvudmannen skall fullfölja de påbörjade åtgärderna för att kompetensutveckling för den personal som har hand om utbildningen kommer till stånd i enlighet med skollagens bestämmelse, - att huvudmannen skall vidta åtgärder för att handlingsprogrammet mot kränkande behandling även ska innehålla skrivningar om hur man vid vuxenutbildningen ska arbeta förebyggande i enlighet med författningarnas krav. Datum Ort 2004-01-12 Lund Michael Erenius Helena Plantin 11