Utbildningsinspektion i Skurups kommun

Inspektionsrapport från Skolverket 2004:4 Utbildningsinspektion i Skurups kommun Beslut Kommunrappor t Skolrappor ter C2420_Skurup_omsl.indd 1 04-01-29, 14.50

BESLUT 2004-02-16 1 (3) Skurups kommun Torggatan 4 274 80 SKURUP Genomförd utbildningsinspektion i Skurups kommun Skolverket har genomfört en inspektion i Skurups kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen. Inspektionen aviserades i brev den 12 juni 2003 och besök gjordes i verksamheten under perioden 17 september till den 17 oktober 2003. Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats, hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av dem som svarat för utredningen. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Utredningen skall ytterst klargöra om kommunen uppfyller krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Utredningen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all pågående förskoleoch utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar på det som är avvikande, bra eller dåligt. Övergripande kriterier vid bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se). I bilagor finns dels en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för barnomsorg, skola och vuxenutbildning, dels rapporter för varje kommunal skola. Dessa bildar underlag för Skolverkets beslut. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Måluppfyllelsen är god i flertalet skolor och verksamheter. Skurups kommun uppfyller till största del, inom de områden som granskats, också de krav som ställs i författningarna. Det finns dock brister som måste åtgärdas, enligt följande Postadress Gasverksgatan 1 222 29 Lund Sverige Besöksadress Gasverksgatan 1 Telefon +46 (0)8-527 332 00 vx Telefax +46 (0)8-527 336 90 Epost skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

SKOLVERKET BESLUT 2004-02-16 2 Dnr53-2003:1772 - kvalitetsarbetet på skolnivå sker inte systematiskt. Kvalitetsredovisningar saknas på samtliga skolor. Den kommunala kvalitetsredovisningen lever inte upp till författningarnas krav, - beslut om särskild undervisningsgrupp fattas inte beträffande de elever som under längre tid får huvuddelen av sin undervisning utanför klassens ram, - förskoleklass erbjuds inte i kommunen och barnen börjar skolan vid 6 års ålder även utan att vårdnadshavarna begärt det, - modersmålsstöd erbjuds inte i förskolan, - de studerande i den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds inte undervisning i alla de ämnen som anges i författningarna, - författningsbestämmelserna kring behörighet att delta i kommunal vuxenutbildning följs inte, - de disciplinära åtgärderna mot aggressivt och utåtagerande beteende överensstämmer inte med författningarna. Ovanstående brister skall snarast åtgärdas. Härutöver kan det finnas ytterligare brister där det i enskilda skolrapporter anges att en skola inte lever upp till de krav som ställs i författningarna. Också dessa skall snarast rättas till. Kommunen skall inom tre månader skriftligen redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits på nämnda områden. Områden som kan behöva utvecklas, enligt Skolverkets bedömning, är följande - inom och mellan skolorna bör analyseras vilka variabler som kan ligga bakom resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5, - elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer bör utvecklas, - elevens val bör utvecklas både vad gäller omfattning och innehåll, - kommunen bör se över om förskolepersonalens planeringstid är tillräcklig för att den pedagogiska verksamheten skall kunna utvecklas, - kommunen bör se över att åtgärdsprogram används så snart en elev är i behov av särskilda stödåtgärder. Vidtagna åtgärder inom ovanstående utvecklingsområden skall redovisas till Skolverket, enheten i Lund, senast inom ett år. I övrigt framförs i rapporterna påpekanden och rekommendationer vad gäller kvaliteten i verksamheterna. Huvudmannen förväntas förbättra kvaliteten inom dessa områden i ett fortsatt kvalitetsarbete.

SKOLVERKET BESLUT 2004-02-16 3 Dnr53-2003:1772 Skolverket avser att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Helene Roslund Föredragande I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

Utbildningsinspektion i Skurup Utbildningsinspektion i Skurup UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående förskole- och utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl för att lösa utbildningsuppdraget.

Utbildningsinspektion i Skurup SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Förskoleverksamhet 637 Skolbarnsomsorg: 632 Förskoleklass: 0 Grundskola: 1 890 Obligatorisk särskola: 22 Gymnasieskola: - Gymnasiesärskola: - Komvux: 198 Särvux: 9 Svenskundervisning för invandrare, sfi: 20 Skurups kommun har i dag cirka 14 000 invånare. Kommunen består av flera tätorter där Skurup utgör centralorten. I de olika tätorterna finns utbyggd förskoleverksamhet, grundskola årskurs 1 6 (7) och skolbarnsomsorg. Majoriteten av eleverna i årskurs 7 9/10 går vid Mackleanskolan i centrala Skurup. Nyckelpigans skola kommer inom ett par år vara utbyggd till en 1 9/10-skola. Sammanlagt finns åtta grundskolor och tio förskolor i kommunen. Särskolan, som tidigare bedrivits i samarbete med bl.a. Ystads kommun och genomförd i den kommunen, finns från och med detta läsår på Östergårdsskolan och Mackleanskolan. Träningsskolans basverksamhet finns fortfarande kvar i Ystad. Verksamheten vid Nyckelpigans skola benämns från och med detta läsår omväxlande för intraprenad och ibland, oegentligt för kommunal friskola. Kommunen har dock det yttersta och slutliga ansvaret för verksamheten. Syftet är att skolan skall utvecklas som lärande organisation med ett dynamiskt ledarskap, kollegial samverkan, individualiserade läroprocesser och nära samverkan med närsamhälle. Ur laglig synpunkt finns inga skillnader mellan denna skola och andra kommunala grundskolor. Den gymnasiala utbildningen genomförs av Sydskånska gymnasieförbundet. Gymnasieförbundets verksamhet granskas inte i denna inspektion utom vad gäller styrning och ledning av individuella programmet som genomförs i Skurup på uppdrag av gymnasieförbundet. Våren 2004 kommer Utbildningsinspektionen att granska verksamheten vid Sydskånska gymnasiet. Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för all förskole- och skolverksamhet i kommunen. Ansvarsområdet för Förvaltningen för kultur, socialtjänst och utbildning omfattar barnomsorg och grundskola och särskola. Förvaltningen för kommunutveckling utgör förvaltning för Komvux, Särvux och Svenska för invandrare vilken anordnas i kommunen. Gymnasial särvux erbjuds i Ystad i samarbete med Ystads kommun. I kommunen finns endast en fristående skola vars verksamhet varit föremål för Skolverkets granskning i tillsyn våren 2003. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurup Genomförandet av inspektionen i Skurup Skolverket sände den 12 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunen har bestått av undervisningsråden Helene Roslund, Helena Plantin, Per Ingvar de la Motte och Michael Erenius samt experten Barbro Bergdahl. Besöken i verksamheterna inleddes den 17 september och avslutades den 17 oktober. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. I Skurups kommun hölls formella intervjuer med politiker, centrala tjänstemän, rektorer, personal, elever, föräldrar. Dessutom genomfördes vissa lektionsobservationer, granskning av lokaler och läromedel samt fördes informella samtal med elever och personal. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit uppgifter hämtade från Skolverkets utvecklingsdialog med kommunen samt utvärderingar genomförda av Lena Holmberg vid RUC i Malmö. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Värdegrunden är ett prioriterat område såväl i övergripande kommunalt arbete som på verksamhetsnivå. Det råder en öppen och lugn atmosfär när inspektionsteamet går runt i skolorna och förskolorna. Skadegörelsen i skolorna är av liten omfattning. Intervjuade personer anser att klimatet överlag är bra i kommunens förskolor, grundskolor och vuxenutbildning och föräldrarna uppger att de är trygga i att lämna barnen i förskola och grundskola. 3

Utbildningsinspektion i Skurup SKOLVERKET Vid tiden för inspektionen var ett fall av kränkande behandling föremål för särskilda insatser. Av de kartläggningar av trivsel och förekomsten av kränkande behandling som genomförs kontinuerligt på alla skolor framkommer samtidigt att det finns mer eller mindre tydliga signaler om pågående kränkningar. Intervjuade elever är väl medvetna om att kränkande behandling inte är accepterat. De uppger att kränkningar och mobbning ändå förekommer men att personalen ingriper om de uppmärksammar det, vilket dock inte alltid är fallet. Förskolebarnen har en öppen attityd mot nya barn även om konflikter förekommer, också bland de minsta. Personalen arbetar aktivt med värdegrundsfrågor och anser att barnen med stigande ålder anammar en förmåga att lösa konflikter och förstå olikheter mellan barnen. Förskolebarnen är med och påverkar verksamhetens innehåll. I mindre grad medvetandegörs barnen om sitt faktiska inflytande. Elever som intervjuats visar god förståelse för det formella demokratiarbete som bedrivs i lokala råd (klassråd), skolråd (elevråd) och det kommunövergripande Barn- och ungdomsfullmäktige. I dessa sammanhang har eleverna möjlighet att vara med i beslut kring skolmiljö, trivsel och utrustningsfrågor och disponerar för ändamålet en summa pengar. Elever och personal associerar i första hand begreppet elevinflytande till denna verksamhet. Elevernas möjligheter till inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer varierar mellan lärare. Kursplane- och läroplansmål tycks i stor utsträckning inte vara kända av eleverna upp till årskurs 6. I större utsträckning är framförallt betygskriterierna kända av elever i de högre årskurserna. Eleverna har ett visst inflytande över den egna undervisningssituationen framförallt kvantitativt genom att eleven får planera veckans arbete och utvärdera detta. De är i mindre utsträckning delaktiga i beslut kring stoffurval och arbetsformer. På Mackleanskolan har elever påverkat utformningen av spårens profileringar och gör ett aktivt val till något av dessa spår. Inom vuxenutbildningen är det svårt att rekrytera studerande till elevrådet från den gymnasiala vuxenutbildningen eftersom kursperioderna inte sammanfaller. Eleverna anser att de kan påverka såväl innehåll som planering av undervisningen genom bl.a. individuella studieplaner och individuella utvecklingsplaner. I de observerade klasserna visade eleverna förmåga att ta ansvar för sin planering och målmedvetet fullfölja sina uppgifter och några tecken på bristande stimulans framkom inte. Andelen elever som väljer att läsa moderna språk ligger relativt lågt. Försök att stimulera språkintresset har därför gjorts vid Mackleanskolan utan att detta ännu givit några tydliga effekter. Sammanfattningsvis främjar värdegrundsarbetet i kommunen att eleverna utvecklar normer, värden och förhållningssätt som ligger i linje med de nationella målen. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurup Inspektionsteamet har svårt att bedöma resultaten av det pedagogiska arbetet eftersom verksamheterna saknar kvalitetsredovisningar och i stor utsträckning andra resultatsammanställningar (se vidare under avsnittet Styrning, ledning och kvalitetsarbete). Bedömningarna i detta avsnitt begränsar sig därför till resultaten från nationella ämnesprov, betyg och genomströmning. Kunskapsutvecklingen i svenska, engelska och matematik, speglad i de nationella ämnesproven för skolår 5, har under ett antal år varit svaga. Resultaten har emellertid successivt förbättrats sedan 2001. Andelen elever som var behöriga till gymnasiet vårterminen 2003 ligger kring genomsnittet i riket och andelen har stadigt ökat sedan 1999. Skurupseleverna låg 1998 över genomsnittet i riket vad beträffar andelen elever som nått målen i samtliga ämnen i årskurs 9. Resultaten har därefter inte nått denna höga nivå. Inspektörerna har gått igenom slutbetygen vid Mackleanskolan för vårterminen 2003. Undersökningen visar att betygen i naturorienterande och i samhällsorienterande ämnen samt i idrott ligger på en fortsatt låg nivå i förhållande till betygen i de behörighetsgrundande ämnena. Vid inspektörsteamets granskning av Skurupselevernas betygsresultat vid Sydskånska gymnasiet bekräftas huvudsakligen dessa betygstendenser. Inspektionen visar att genomströmningen vid vuxenutbildningen är god och att majoriteten av de studerande når målen inom utsatt tid. Andelen elever som godkändes i Sfi var betydligt bättre än riksgenomsnittet. Andelen studerande som avbröt gymnasial vuxen- och påbyggnadsutbildning var något högre än riksgenomsnittet. Sammanfattningsvis konstaterar inspektörerna att grundskoleelevernas resultat, speglade i nationella ämnesprov och betyg, generellt har förbättrats under de senaste åren. Inom och mellan skolorna bör dock analyseras vilka variabler som kan tänkas ligga bakom resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Arbetet mot kränkande behandling sker på alla nivåer. På övergripande kommunnivå har t.ex. insatser gjorts för att strukturera skolornas arbete mot kränkande behandling och för att engagera föräldrar i detta arbete. Centralt arrangerade temadagar kring värdegrundsfrågor har genomförts i alla grundskolor. Kartläggningar av trivsel, förekomsten av kränkningar m.m. genomförs årligen bland elever och studerande och då och då bland föräldrar i förskolan. I det förebyggande arbetet på skolnivå kan nämnas kamratstödjar-verksamhet, antimobbningsteam, attityd- och värderingsövningar, klassregler och etiska samtal. Elever och personal har emellertid på några skolor skilda uppfattningar om hur väl vuxennärvaron på rasterna fungerar. 5

Utbildningsinspektion i Skurup SKOLVERKET I nuläget använder sig skolorna ofta av såväl kommunövergripande som lokala program mot kränkande behandling. Olika program finns också för dels mobbning, dels hot, våld och trakasserier vilket kan leda till viss förvirring. Enligt den sistnämnda planen kan en elev som uppvisat aggressivt och utåtagerande beteende skickas hem i maximalt två dagar. Då ytterligare förtydliganden om tilllämpningen av regeln saknas får den anses strida mot författningarnas bestämmelser om rätten till utbildning och om begränsningar i möjligheterna till disciplinära åtgärder. Programmen saknar generellt rutiner för handläggningen av kränkningar mellan vuxna och barn. Även i vuxenutbildningen finns ett program mot kränkande behandling och en arbetsgrupp mot mobbning. Programmet saknar en förebyggande strategi och det framkommer att den inte är känd av alla studerande. På några grundskolor är programmen inlagda på skolans hemsida. I tre lokala styrelser och i föräldraråd, lokala råd, skolråd och barn- och ungdomsfullmäktige finns utrymme för föräldrar respektive elever att samverka med personal och politiskt ansvariga kring framförallt den fysiska och psykosociala miljön. Utvecklingssamtal och föräldramöten fungerar väl. I förskolorna är intervjuade föräldrar mycket nöjda med den information som ges och med personalens samarbete med föräldrarna. Kommunmedborgarna har möjlighet att vända sig med klagomål kring kommunal verksamhet till ett s.k. förtroenderåd. Ännu har dock inget klagomål beträffande skola eller förskola handlagts här. Genom det nära samarbetet mellan socialtjänst och förskola/skola effektiviseras arbetet med att identifiera och rikta insatser mot barn som befinner sig i riskzonen och som t.ex. kan vara aktuella för behovsplacering i förskolan. Skolorna har trivsamma miljöer utan tecken på klotter eller förstörelse. Utomhusmiljöerna är överlag varierade och med goda möjligheter till lek för de yngre barnen. Elevernas inflytande över undervisningen innehåll och arbetsformer är i grundskolan svagare än deras inflytande via lokala råd, skolråd och barn- och ungdomsfullmäktige (se vidare avsnittet Normer och värden). Genom det nyligen påbörjade arbetet med individuella utvecklingsplaner skall alla elever i Skurup formulera mål för sitt lärande. De yngre eleverna har ett visst inflytande genom att de får planera och utvärdera sin veckas arbete. Sammanfattningsvis har kommunen i flera avseenden på ett föredömligt sätt utvecklat arbetet kring elevers sociala utveckling och en god psykosocial och fysisk miljö. Vuxenutbildningen saknar dock en strategi för att förebygga kränkande behandling. Grundskoleelevernas inflytande via lokala råd, skolråd och Barn- och ungdomsfullmäktige liksom den klagomålshantering som nyligen påbörjats, förtjänar att särskilt framhållas som goda exempel. Elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer kan på sina håll utvecklas. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurup Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen för lärandet skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I kommunen finns en skolplan som efter hand har kompletterats med ytterligare måldokument. Alla skolor har lokala arbetsplaner. Ytterligare arbete skulle kunna läggas ner på att beskriva hur verksamheten skall genomföras för att målen skall nås. Vid vuxenutbildningen bör man, som framgår av den särskilda rapporten, fullfölja arbetet med att ta fram en lokal arbetsplan med tydliga målformuleringar. I övergripande kvalitetsarbete, individuella utvecklingsplaner, utvärderingar m.m. fokuseras svenska, engelska och matematik liksom elevens sociala och demokratiska utveckling. Även intervjuade elever upplever att utbildningen har denna fokusering. Undervisningen i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen omfattar inte alla ämnen på några 1 6-skolor (se vidare i skolrapporterna). I förskoleplanen framhålls att planeringstiden utgör en av de viktigaste förutsättningarna för den pedagogiska verksamheten. Trots detta är den schemalagda planeringstiden arbetslagsförlagd och begränsad till knappt två timmar per person och vecka. Personalen uppfattar att tiden är alltför begränsad. Den s.k. Skurupsmodellen syftar till en individualisering av undervisningen anpassad efter elevens mognad och kunskapsnivå. Eleverna börjar skolan vid sex års ålder. Har eleverna tillfredsställande nått målen för utbildningen slutar eleven grundskolan det år eleven fyller 15. De elever som så behöver går ett extra år, oftast mellan årskurs 3 och 4 eller mellan årskurs 6 och 7. Drygt 90 procent av eleverna utnyttjar möjligheten till ett extraår. Extraåret skall utnyttjas för ökad måluppfyllelse. Det är pedagogen som utifrån varje enskilt barns behov skall fylla extraåret med ett sådant innehåll att målen nås. De individuella utvecklingsplanerna skall utgöra ett verktyg i detta arbete. Av intervjuer framkommer att det ibland kan vara svårt att fylla året med nytt innehåll. För elever med olika behov, liksom för elever med funktionshinder, finns varierade möjligheter till stöd och utveckling. Tester, diagnoser och individuella utvecklingsplaner används som instrument för att identifiera stödbehovet. På grundskolorna används flexibla grupperingar och insatser från specialpedagoger/speciallärare. För elever som har betydande svårigheter t.ex. att klara självständigt arbete, ett arbetssätt som framstår som frekvent i Skurups grundskola, finns på flera skolor s.k. minispår. I de lägre årskurserna betraktas inte sådana grupper som särskild undervisningsgrupp trots att elever kan ha merparten av sin undervisning där under flera terminer. Ett system för att identifiera och ge stöd åt förskolebarn i behov av särskilt stöd finns i kommunen. 7

Utbildningsinspektion i Skurup SKOLVERKET Även inom vuxenutbildningen strävar man efter att individualisera utbildningen. Inom svenskundervisning för invandrare och den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds stödundervisning. Åtgärdsprogram används men med varierad kvalitet. På något håll i årskurs 1 6 upprättas sådana framförallt då specialläraren eller centrala resursteamet är inkopplat. Detta överensstämmer inte med författningarna som anger att åtgärdsprogram skall upprättas så snart en elev behöver särskilda stödåtgärder, oavsett hur stödet ges och oberoende av ämne. Införandet av individuella utvecklingsplaner i grundskolan och särskolan skall bl.a. tydliggöra elevens progression för lärare, elev och föräldrar och ge underlag för eventuella stödinsatser. Planerna skall ses som ett komplement till utvecklingssamtalen som genomförs i lagstadgad utsträckning i alla verksamheter. I grundskolan upplever all personal ännu inte vinsterna med utvecklingsplanerna. I förskolan har man sedan länge på ett framgångsrikt sätt arbetat med sådana. De individuella studieplanerna, liksom åtgärdsprogram och resultat från nationella prov följer i liten utsträckning eleverna vid övergångarna mellan 1 6- skolorna och Mackleanskolan. Liknande förhållanden gäller mellan förskolan och skola. Lärarna vid Mackleanskolan har deltagit i ett nätverk kring betyg och bedömning. Som en del i sådant bedömningsarbete upprättas skriftliga omdömen i samband med utvecklingssamtalen (se vidare skolrapporten). Vid Nyckelpigans skola, där elever skall betygsättas för första gången nästa läsår, pågår kompetensutveckling och diskussioner även med andra skolor kring betygssättningen. Alla grundskolor i Skurups kommun deltar i försöksverksamheten kring utbildning utan timplan. Inspektörerna bedömer att eleverna får mer än den författningsstadgade garanterade undervisningstiden (6665 timmar) genom att de erbjuds extraåret. Å andra sidan möjliggörs detta genom att förskoleklass inte erbjuds (se vidare under Tillgång till omsorg och utbildning). Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten och undervisningen främjar en kunskapsutveckling i enlighet med läroplanernas och kursplanernas mål. Kommunen bör se över om förskolepersonalens planeringstid är tillräcklig för att den pedagogiska verksamheten skall kunna utvecklas. Beslut om särskild undervisningsgrupp måste fattas beträffande de elever som under längre tid får huvuddelen av sin undervisning utanför klassens ram. Kommunen bör se över att åtgärdsprogram upprättas för alla de elever som har behov av särskilda stödåtgärder. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurup Skurups kommun är känd för förändringsvilja och nytänkande på utbildningsområdet, bl.a. införde man tidigt den s.k. barnskolan. Kommunen har nyligen genomfört en organisationsförändring som syftar till att vitalisera den kommunala demokratin. Förändringen innebär bl.a. ett ökat direktinflytande för medborgarna. Kommunstyrelsen är numera styrelse för förskola och skola. En utbildningsberedning utan beslutanderätt och en myndighetsnämnd skall också hantera frågor på utbildningsområdet. Ingen av dessa nivåer har sedan organisationsförändringen behandlat några stora frågor kring skolan. Den nya politiska organisationen är trots informationsinsatser inte känd för all intervjuad personal. Förvaltningen för kultur, socialtjänst och utbildning har en central position. Individuella programmet ges av Sydskånska gymnasiet. För några elever är undervisning dock förlagd till Skurup. För denna verksamhet har kommunen särskilt anställt en samordnande tjänsteman. Tjänstemannen har tät kontakt med rektor för individuella programmet på Sydskånska gymnasiet och viss kontakt med förvaltningen. Rektorernas ansvarsområden får bedömas som rimligt stora. bl.a. eftersom rektorerna avlastats mycket administrativt arbete och då ett omfattande kvalitetsarbete genomförs med hjälp av pedagoger med karriärtjänster. På flera grundskolor, upplevs de pedagogiska diskussionerna kring elevernas kunskapsutveckling och resultat som otillräckliga. Det framkommer också att personalen sällan får tillfälle att analysera skolans resultat på ett djupare plan. Skurupsmodellen utvärderas sedan början av 1990-talet i samarbete med Malmö högskola. En särskild arbetsgrupp i kommunen arbetar med kvalitetsstyrning. Ett ambitiöst upplagt uppföljnings- och utvärderingssystem som hitintills använts, har bedömts som för tungrott. Kritiken har bl.a. gällt att de verksamma på förskolor och skolor inte i tillräcklig grad blivit involverade i arbetet. Därför implementeras från och med denna termin en modell som följer arbetsgången mål resultat analys och där utvärderingarna stöds av Skolverkets BRUK-system. Systematik tycks saknas vad gäller att följa upp hur den egna förskolans eller skolans barn klarar sig efter en övergång till en annan skola. I inspektionen har också framkommit att kommunen inte regelbundet följer upp hur Skurups gymnasieelever klarar studierna på Sydskånska gymnasiet. Många intervjuade lärare upplever att man inte i tillräcklig grad diskuterar och analyserar de egna elevernas resultat. Inspektörerna har också kunnat konstatera en brist på systematiskt, dokumenterat kvalitetsarbete genom att samtliga skolor saknar kvalitetsredovisningar. Denna brist framstår som särskilt anmärkningsvärd med tanke på att skolorna ingår i försöksverksamheten med utbildning utan timplan vilken förutsätter en systematisk uppföljning och utvärdering av utbildningens kvalitet. Genom avsaknaden av kvalitetsredovisningar går också elever, föräldrar, politiskt ansvariga och andra miste om värdefull och lättillgänglig information om skolans verksamhet. På kommunal nivå upprättas däremot årligen en kvalitetsredovisning. Denna uppvisar vissa brister. Bl.a. görs inte konsekvent bedömningar av om de nationella målen uppfyllts eller inte. Redovisade åtgärder för utveckling är inte heller kopplade till konstaterade brister. 9

Utbildningsinspektion i Skurup SKOLVERKET Sammanfattningsvis fungerar styrning och ledning av skolorna och förskolorna på ett acceptabelt sätt i Skurups kommun. Kommunen får genom delvis ambitiösa utvärderingar värdefull kunskap om utbildningen i kommunen som helhet. Kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå är ojämnt och saknar systematik. Genom att inte någon skola upprättar kvalitetsredovisning saknas ett viktigt och författningsreglerat verktyg för ett systematiskt kvalitetsarbete på skolnivå. Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. Plats i förskola erbjuds snabbt i kommunen, redan inom 14 dagar från anmälningsdatum. Den intervjuade personalen uppger att de kan säga nej till ytterligare barn om detta skulle medföra att barngrupperna blir olämpligt sammansatta. Sedan början av 1990-talet sker skolstarten i Skurup vid sex års ålder. Detta sker även utan en särskild begäran från vårdnadshavarna vilket strider mot författningarna. Möjlighet att gå kvar i den ordinarie förskoleverksamheten finns dock. Omkring 97 procent av barnen börjar i skolan det år de fyller sex. Förskoleklass erbjuds inte vilket inte heller är i enlighet med författningarna. Vårdnadshavarna informeras om barnens möjlighet att gå ett extra år i skolan. I den nationella timplanen för grundskolan anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda kunskaperna i ett allsidigt urval av kursplanernas ämnen och ge möjlighet för eleverna att göra individuella val. I kommunen är elevens val på många håll integrerade i temastudier eller annan profilering inom vilka eleverna i de flesta fall har valmöjligheter. På Mackleanskolan har eleverna goda möjligheter till breddning och fördjupning i samtliga ämnen. Språkval erbjuds eleverna från och med skolår 6 i tyska, franska och spanska. Andelen elever som väljer att läsa moderna språk ligger relativt lågt. Försök att stimulera språkintresset har därför gjorts vid Mackleanskolan utan att detta ännu givit några tydliga effekter. Endast 1 procent av eleverna deltar i modersmålsundervisning. Alla elever blir dock informerade om rätten till sådan undervisning. Modersmålsstöd i förskolan ges inte. Studiehandledning på modersmålet förekommer i grundskolan. Det framkommer dock att kunskapen om denna stödform på sina håll är dålig. Vid behov, t.ex. detta läsår, inrättas förberedelseklasser för nyanlända utländska barn. Från och med innevarande läsår finns obligatorisk särskola i Skurup. I grundsärskolan går idag 22 elever, 15 av dessa elever har mottagits i särskolan inför detta år. Den stora mängden nya elever beror enligt kommunen på att utredningar inte gjorts tidigare i tillräcklig omfattning. Information ges om vad särskolan innebär och om föräldrarnas möjlighet att säga nej till ett erbjudande. Personalen har erbjudits kompetensutveckling och får kontinuerlig handledning. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurup Skolhälsovård erbjuds i lagstadgad utsträckning. Alla skolor utom Nyckelpigan är anpassade efter rörelsehindrade elevers behov. Ytterligare anpassningar görs i miljöerna för att tillgodose funktionshindrades behov. Centrala resurser tillskjuts för sådana ändamål. Vid inspektionstillfället var fyra elever som tillhör individuella programmet antagna till den kommunala vuxenutbildningen trots att de saknade behörighet. På Komvux erbjuds kärnämnena samt orienteringskurser i hantverk och friskvård på grundläggande nivå. Övriga ämnen som ingår i den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds inte. Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att Skurups kommun erbjuder utbildning och omsorg i den omfattning som krävs i författningarna förutom att förskoleklass inte erbjuds. Skolstarten sker i Skurup normalt vid sex års ålder även utan att föräldrarna begärt det. Detta strider mot författningarna. Huvudmannen måste vidta åtgärder för att erbjuda elever i den grundläggande vuxenutbildningen undervisning i alla de ämnen som framgår av förordningen om kommunal vuxenutbildning. Bestämmelserna kring behörighet att delta i kommunal vuxenutbildning måste också följas. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Enligt Skolverkets statistik från september 2003 är andelen personal med pedagogisk utbildning i förskola och fritidshem högre än genomsnittet i landet. I grundskolan är andelen lärare med pedagogisk utbildning väsentligt mycket högre än i landet i övrigt. Personalen i grundskolan får kompetensutveckling i rimlig omfattning. I vuxenutbildningen måste denna verksamhet förbättras (se den särskilda rapporten för vuxenutbildningen). Lokalerna är överlag ändamålsenliga och ger möjligheter till flexibla gruppkonstellationer. Sammanfattningsvis tillhandahåller Skurups kommun goda resurser för att genomföra uppdraget. 11

Utbildningsinspektion i Skurup SKOLVERKET Sammanfattande bedömning. Arbetet för en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö står i Skurups kommun väl i överensstämmelse med läroplanernas riktlinjer för hur skolan skall främja värdegrunden. Kommunen erbjuder huvudsakligen en trygg och befrämjande läromiljö för förskolebarnen, eleverna och de vuxenstuderande. Undervisningen har i huvudsak förutsättningar att främja en kunskapsutveckling i linje med läroplanernas och kursplanernas mål. Tillgången på personal med pedagogisk behörighet är mycket god, framförallt i skolan. Skolor och förskolor har tillfredsställande materiella resurser och på de flesta håll ändamålsenliga och fina lokaler Elevernas inflytande genom lokalt råd, skolråd och Barn- och ungdomsfullmäktige utgör ett exempel som särskilt förtjänar att lyftas fram. Inspektionsteamet identifierar vidare följande utvecklingsområden - inom och mellan skolorna bör analyseras vilka variabler som kan tänkas ligga bakom resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5, - elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer bör utvecklas, - elevens val bör utvecklas både vad gäller omfattning och innehåll, - kommunen bör se över om förskolepersonalens planeringstid är tillräcklig för att den pedagogiska verksamheten skall kunna utvecklas, - kommunen bör se över att åtgärdsprogram upprättas i alla de situationer elever är i behov av särskilda stödåtgärder. Inspektionsteamet bedömer vidare följande utifrån författningarnas krav - kommunen måste vidta åtgärder för att det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå förbättras och för att kvalitetsredovisningar upprättas på samtliga skolor, - den kommunala kvalitetsredovisningens innehåll och struktur måste bättre överensstämma med författningarnas krav, - kommunen måste erbjuda förskoleklass och tillse att skolstarten tidigareläggs endast på vårdnadshavares uttryckliga begäran, - kommunen måste erbjuda modersmålsstöd i förskolan, - kommunen måste erbjuda de studerande i den grundläggande vuxenutbildningen undervisning i alla de ämnen som anges i författningarna, - kommunen måste följa författningsbestämmelserna kring behörighet att delta i kommunal vuxenutbildning, - kommunen måste tillse att beslut om särskild undervisningsgrupp fattas beträffande de elever som under längre tid får huvuddelen av sin undervisning utanför klassens ram, 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurup - kommunen måste tillse att de disciplinära åtgärderna mot aggressivt och utåtagerande beteende överensstämmer med författningarna. Datum Ort 2004-01-12 Lund Helene Roslund Per Ingvar de la Motte Michael Erenius Helena Plantin Barbro Bergdahl 13

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Centrum Utbildningsinspektion i Skurup Centrum UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. 1

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Centrum SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Grundskola: 555 Obligatorisk särskola: 7 Skurupsmodellen utgår från att barn är olika och utvecklas i olika takt. Barnen börjar skolan vid 6 års ålder. Har eleven tillfredsställande nått målen för utbildningen slutar eleven grundskolan vid 15 års ålder. De elever som så behöver går ett extra år, oftast mellan årskurs 3 och 4 eller mellan årskurs 6 och 7. Utbildningen i område Skurup Centrum omfattar Mackleanskolan årskurs 7 9/10 och obligatorisk särskola skolår 7 10/11, som startade i augusti 2003. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i fem arbetsenheter med egna lokaler. Varje enhet består av två spår med elever i skolår 7, 8 och 9. De fyra enheterna 1 2, 3 4, 5 6 och 7 8 har vardera mellan 115 150 elever. Dessutom finns en enhet med två mindre spår, spår 9 som är ett stödspår med 17 elever, och spår 10, som består av sju elever inskrivna i särskolan samt åtta elever som följer grundskolans kursplan. 40 procent av eleverna åker skolskjuts varje dag. Skolan är byggd 1959 och renoverad senast 1999. Ca 10 procent av eleverna på skolan har utländsk bakgrund. Skolan är partnerskola till lärarutbildningen vid Malmö högskola, och arbetar utan timplan. Genomförandet av inspektionen i Skurup Centrum Skolverket sände den 12 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för område Skurup Centrum har bestått av undervisningsråden Helena Plantin och Per Ingvar de la Motte. Besöken i område Skurup Centrum inleddes den 24 september och avslutades den 25 september 2003. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Skurup Centrum, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Centrum I Skurup Centrum genomfördes formella intervjuer med skolledningen, representanter för arbetslagen i grundskolan och obligatoriska särskolan, studie- och yrkesvägledare samt med företrädare för elever och föräldrar i grundskolan och särskolan. Besök gjordes i skolans verksamhet på lektioner i grundskolan och särskolan. Under besöken fördes också informella samtal med elever och personal. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Värdegrunden utgör ett prioriterat område i såväl kommunens skolplan som i skolans arbetsplaner. Olika typer av aktiviteter och projekt genomförs i syfte att stärka värdegrundsarbetet med eleverna. Ett intensifierat arbete mot mobbning och kränkande behandling (se avsnitt Arbetsmiljö och delaktighet) och indelningen av skolan i mindre enheter har enligt personal, elever och föräldrar gjort skolmiljöerna tryggare och stämningen bättre, även om kränkningar kan förekomma. Under innevarande läsår har skolan arbetat med ett fall av kränkande behandling. Elever och föräldrar vittnar om att olikheter accepteras. Trivselenkät genomförs i arbetsenheterna och resultaten redovisas för elever och föräldrar. Skolan ger intryck av att vara trygg för eleverna. Det råder en öppen och trivsam atmosfär när man går runt i skolans lokaler och på lektioner. Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling har skickats till hemmen och är kända av föräldrar och elever. De finns även på skolans hemsida. Enligt skolledningen sker en strävan att öka elevernas medverkan med ansvarstagande och delaktighet fortlöpande, och praktiseras i varierande omfattning i de olika enheterna. I samtal med eleverna beskriver de sitt inflytande över skolan och undervisningen dels i form av regelbundet förekommande lokala råd (klassråd), skolråd (elevråd) och BUF (Barn- och ungdomsfullmäktige), där de kan påverka t.ex. ordningsregler och skolgårdens utformning. Genom sina representanter i BUF har eleverna möjlighet att delta i och påverka den demokratiska processen i kommunen (se kommunrapport). Dessutom finns inom varje arbetsenhet ett antal råd, som skall säkerställa elevernas möjlighet till inflytande. Eleverna har bl.a. påverkat utformningen av spårens profileringar och de lokala arbetsplanerna, och gör ett aktivt val till något av dessa spår. Förslag till inriktningar inom Elevens val (Personligt val) har kommit från både elever och lärare. 3

Utbildningsinspektion i Skurups kommun Skurup Centrum SKOLVERKET Inflytandet på lektionstid sker främst genom att elever kan välja mellan olika arbetsuppgifter. Eleverna kan ge exempel på några ämnen där de kunnat föreslå stoffurval och redovisningsformer, och kan ge exempel på att några lärare gett dem tillfälle att utvärdera efter ett arbetsområde eller ett tema. Eleverna ansvarar själva för elevcaféet och för att hålla snyggt på skolan enligt ett rullande schema. Genom att lokalvårdarna arbetar dagtid och tillhör en enhet, lär elever och lokalvårdare känna varandra, vilket har minskat klotter och skadegörelse. Eleverna får ta ansvar för återkommande framträdanden för föräldrar, t.ex. redovisning av temaarbeten och Oscarsgala med visning av elevernas egna filmproduktioner. I arbetsenhetsråden tar elever och lärare fram ordningsregler. Kamratstödjarna får ta ansvar för att informera om antimobbningsarbetet i klasserna. Skolverket konstaterar att andelen elever i Skurup som väljer att läsa ett främmande språk utöver engelska (66 % läsåret 2002/2003) ligger under genomsnittet för kommungruppen (79 %) och riket (77 %). Angående skolans åtgärder se avsnitt Pedagogisk verksamhet och undervisning. Elevernas lust att lära tillvaratas bl. a. genom möjligheten att göra olika profilval, där de kan fördjupa sig i ämnesområden som de är intresserade av. Se även avsnitt Arbetsmiljö och delaktighet. Sammanfattningsvis utvecklar eleverna normer, värden och förhållningssätt väl i enlighet med de nationella målen. Elevernas direkta inflytande över undervisningen är svagare än det formella inflytandet i t.ex. skolrådet och i arbetsenheternas råd. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Eleverna följer spår, vanligen redan från förskolan, och undervisas i skolan ofta i åldersblandade grupper, med uppgifter anpassade efter elevens förmåga. Flertalet elever är därför vana att arbeta självständigt, och att röra sig mellan olika grupper. Andelen elever som inte var behöriga till gymnasiet (siffran inom parantes avser motsvarande siffra för kommungruppen): 2001 2002 2003 13 % (10 %) 11 % (9 %) 9 % (uppgift saknas) Resultatet motsvarar i stort andelen elever som inte uppnått godkänt resultat på de nationella ämnesproven i årskurs 9. Andelen elever i skolår 9 med minst betyget godkänd i samtliga ämnen (siffran inom parantes avser motsvarande siffra för kommungruppen): 2001 2002 2003 68 % (74%) 68 % (75 %) 72 % (uppgift saknas) 4