i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015 Datum: 2014-10-30 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende undersökningar och utredningar Sammanställning av ansökta utredningsmedel 2015 i Dalarnas län gör följande ansökan om bidrag för undersökningar och utredningar för år 2015. Tabell A. Typ av Undersökning/utredning undersökning Rangordning Namn objekt 1 Fd. Ströms såg Komplettering av pågående huvudstudie Ansökt belopp 2015 170 000 Ansökt belopp 2016 2 Fd skrothandel i Klapparheden, Mora Mifo2 175 000 Summa 345 000 utredningsmedel som söks 2015 2 Summa oförbrukade 45 000 medel 1 1) Beräknad återstående summa bidragsmedel för utredningar per 2014-12-31, som ej redan är uppbundna för specifika utredningar. 2) Summa utredningsmedel = summan av ansökta belopp per utredning respektive år. Kort sammanfattning och motivering/bakgrund till ansökan om utredningsmedel och syftet med utredningarna i Dalarna söker bidrag för två objekt 2015, ett f.d. sågverk och en f.d. skrothandel. Vid Ströms sågverk utförde man pentaklorfenoldoppning och Dioxiner på halter över KM har konstaterats i en huvudstudie. Huvudstudien presenterar olika åtgärdsförslag men för att kunna göra bra avgränsning av föroreningen och därmed kostnad vid sanering krävs det ytterligare prover. Huvudstudien beviljades 420 000 kr nu söker vi bidrag a 170 000 kr för att kunna ta fler prov och sedan inkomma med en ansökan om bidrag för sanering. 1
Vid f.d. skrothandel i Klapparheden har det mesta i skrotväg hanterats. Kabelbränning har också skett direkt på marken. Ingen hårdgjord yta har funnits på marken. Det kan också finnas nedgrävda bilkadaver på gården. Samma verksamhetsutövare med liknande verksamhet har funnits på flera ställen i Mora. Ett av de andra ställena har ytligt undersökts och där kan man bland annat se Pb nivå på mer än 20 ggr över KM, Cu över 100 ggr KM, Zn över 10 ggr KM, Cd nästan 10 ggr över KM. Även As, Hg, ligger över KM. Skrothandeln är idag en bebodd villa. En beskrivning av och mer detaljerad information kring syfte och målsättning med respektive undersökning/utredning återfinns i bilaga 1. Uppskattning av bidragsbehov för utredningar de två nästkommande åren Tabell C. Uppskattning av bidragsbehov för utredningar Undersökningar/ Summa Kommentar utredningar uppskattat behov av bidragsmedel 2016 1 000 000 Omfattande gruvundersökningar, fortsättning på gruvprojektet samt andra mindre projekt 2017 1 000 000 Omfattande gruvundersökningar, fortsättning på gruvprojektet samt andra mindre projekt Sammanställning av oförbrukade medel för undersökningar och utredningar per den 31 december 2014 Tabell C. Uppskattade oförbrukade beslutade medel som är uppbundna men ej förbrukade per den 31 december 2014. Undersökning/ utredning Beviljat år (endast årtal) Typ av undersökning Fredriksberg 2011 Komplettering Huvudstudie Silvhyttan/Stollberg1 2008 Komplettering Huvudstudie Silvhyttan/Stollberg1 2011 Komplettering Huvudstudie Uppbundna Motivering medel (per den 31 dec) 232 500 Endast redovisning och ansökan från SGU saknas. 475 000 Provtagning pågår, klar 2015. 225 000 Provtagning pågår, klar 2015. 2
REDOVISNING AV BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR inventeringsmedel Sammanställning av oförbrukade obundna medel för inventering 2014 redovisas i tabell D nedan. Tabell D. Redovisning av prognos för oförbrukade obundna medel för inventering 2014 Återstående År bidragsmedel för inventering 31 december 1 Kommentar 2014 555 000 På grund av sen anställning har inte jobbet slutförts eller pengarna förbrukats. 1) Beräknade återstående obundna bidragsmedel per 2014-12-31. 3
ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR - avseende förstärkning av arbetet med tillsyn och tillsynsvägledning samt tillsynsprojekt Sammanställning av tilldelning av tillsynsmedel Sammanställning av tilldelning av medel för tillsyn och tillsynsvägledning 2014 redovisas i tabell E nedan. Tabell E. Bastilldelning tillsynsmedel Länsstyrelse Bastilldelning (mnkr) I 0,8 C, D, G, K, N, S, T, U, W, X, Y, Z, AC, BD 1,25 E, F, H 1,7 AB, M 2,6 O 3,4 Sammanställning av oförbrukade och obundna medel för arbetet med tillsyn och tillsynsvägledning Sammanställning av oförbrukade obundna medel för tillsyn och tillsynsvägledning 2014 redovisas i tabell F nedan. Tabell F. Redovisning av prognos för oförbrukade obundna medel för tillsyn och tillsynsvägledning 2014 År Återstående Kommentar bidragsmedel för tillsynsarbete 1 2014 0 1) Beräknade återstående obundna bidragsmedel per 2014-12-31. I tabell G nedan redovisas hur mycket av länsstyrelsens förvaltningsanslag som går till ebhtillsyn. Uppgiften är en uppskattning för det kommande året. Tabell G. Uppskattning av förvaltningsanslagets storlek som går till EBH-tillsyn. Uppskattad summa av länsstyrelsens Kr förvaltningsanslag som går till ebh-tillsyn under 2015 150 000 4
Sammanställning av ansökta medel för särskilda tillsynsprojekt år 2015 gör följande ansökan om förstärkt rambidrag för särskilda tillsynsprojekt för år 2015, enligt tabell H nedan. Projektbeskrivningar för aktuellt projekt/aktuella projekt redovisas i bilaga 2. Tabell H. Ansökan om bidrag för särskilda tillsynsprojekt Projektnamn År Bemyndigande 1 Ansökt belopp utöver bemyndigande Beslut kr Summa bemyndigande + ansökt belopp Kommentar 2015 Mälarlänsutbildni ng 150 000 150 000 Deltagande län; Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro, Dalarna och Gottland Projekt Dacapo 550 000 550 000 På grund av sen 2015 anställning för kvalitetsäkring av EBH-Stödet hans detta arbete inte med föregående år och pengarna betalas tillbaka. 1). Hänvisning till relevanta verksprotokoll eller beslut från Naturvårdsverket (exempel: NV-xxxx-11) Sammanställning av oförbrukade medel för tillsynsprojekt per den 31 december 2014 Tabell C. Uppskattade oförbrukade beslutade medel som är uppbundna men ej förbrukade per den 31 december 2014. Tillsynsprojekt Beviljat år Beviljat belopp Prognos oförbrukade medel/31 dec Motivering Gruvprojektet 1 000 000 240 000 Tas steg för steg. Mer pengar kommer att behöva sökas. Förbrukas 2015 Tillsynsprojekt 100 000 85 000 Pengar för att anlita konsult och juridik för Garpenbergsutredningen som fortfarande pågår. Förbrukas eventuellt 2015. 5
BILAGOR Bilaga 1. Beskrivning av respektive undersökning/utredning Bilaga 2. Projektbeskrivning särskilda tillsynsprojekt Bilaga 3. Prioriteringslita över förorenade områden i Dalarna 6
Beskrivning av respektive undersökning/utredning Observera att siffran efter objektsnamn indikerar rangordning av objekten. Bilaga 1 1. F.d. Ströms såg Objekts-ID EBH-stödet (nr) Kommun 175399 Mora Förorenande verksamhet: Sågverk med pentakorfenoldoppning Huvudsaklig(-a) förorening(-ar): Skyddsobjekt: Riskklass: 1 Plats på prioriteringslistan och kort motivering till prioritering: Ansvar och motivering till bedömning av ansvar: Huvudmannaskap: Typ av utredning: Dioxiner Boende på och kring området. Platsspecifika riktvärden överskrids mer än 20 ggr på flertalet ytor i bostadsområdet. 6 Bebodd yta med höga halter av dioxiner. Ett visst delansvar för de exploaterade fastigheterna, ansvarsutredning har bedömts av naturvårdsverket. Se EBH-stöd. Mora Kommun 1993-94: Microtox, sedimentundersökning i Saxviken: metaller, fenoler, TS, TOC, BOD7 2009: Dioxiner, klorfenoler, furaner 2012: Dioxiner, furan, PAH över KM och KMK i flera av provpunkterna (fd Ströms såg) 2012: Kompletterande undersökning och fördjupad riskbedömning (fd Ströms såg) Övrigt: 2013: Huvudstudie För mer information om objektet, se EBH-stödet. Ansökan om bidrag: Tidigare beviljade utredningsmedel till objektet samt till vilken typ av utredning MIFO2, Förstudie, Huvudstudie : 200 000, 134 579, 420 000 Förbrukat per den 2014-14-31 Kvarvarande medel per den 2014-14-31 Följande belopp söks för 2015 754 579 0 170 000 7
2. Fd skrothandel i Klapparheden Objekts-ID EBH-stödet (nr) 103938 Kommun Förorenande verksamhet: Huvudsaklig(-a) förorening(- ar): Skyddsobjekt: Mora Bilskrot och skrothandel. Skrothantering inkl demontering. Sortering av metaller, kabelbränning, bilskrotning och skrotning av kyldiskar och kylbatterier. Även eventuellt nedgrävda bilkadaver. Metaller, lösningsmedel, PAH, alifatiska kolväten, klorerade eller bromerade dioxiner, dibensofuraner m.m. Permanentboende och grundvatten Riskklass: 2 på gränsen till 1 enligt MIFO fas 1. Plats på prioriteringslistan och kort motivering till prioritering: Ansvar och motivering till bedömning av ansvar: Huvudmannaskap: 8 Kabelbränning och skrotning bedrevs på objektet i stor utsträckning. Människor bor permanent på fastigheten. Liknande objekt har haft mycket höga metallhalter i marken. Ansvar saknas. Uppdaterad ansvarsutredning genomförd av Mora kommun. Mannen i familjen Bersiko ska ha bedrivit verksamheten själv och ses enligt ansvarsutredningen som ensam verksamhetsutövare. Verksamheten är avslutat och mannen avliden. Verksamheten var inte ett registrerat bolag. Senaste fastighetsförvärv skedde före 1999, varför det inte finns något fastihetsförvärvaransvar enligt 10 kap 3 MB. Nuvarande fastighetsägare bedöms heller inte ha något ansvar enligt 10 kap 5 och 8 (Lydelse före 1 augusti 2007) enligt genomförd ansvarsutredning då ingen värdeökning antas ske efter färdig efterbehandling. Marken är redan idag detaljplanelagd för bostäder vilket gör att det inte bedöms skäligt att fastighetsägaren ska ansvara för utredningskostnader som endast kan bidra till att marken till större del kan användas för det ändamål som den är avsedd för idag. Mora kommun, kommundirektör Peter Karlsson Typ av utredning: Förstudie (MIFO fas 2) Övrigt: Ansökan om bidrag: Mellan 1983-1988 behandlades ca 25 ton skrot per år på fastigheten. Lastbilslass med kabel tippades och eldades upp. Kabelbränning kan ge upphov till föroreningar som klorerade eller bromerade dioxiner och dibensofuraner. Efter kabelbränning direkt på marken är ofta bly och kopparhalten hög. För att tända eld på kabelisolering, som ofta är flamskyddad, krävs någon typ av bränsle. Ofta användes lösningsmedel, bensin, dieselolja eller spillolja till detta. All skrotningsverksamhet skedde utomhus på ej hårdgjord yta. Vid sanering av liknande verksamhet där samma verksamhetsutövare verkat har följande hittats: Pb nivå på mer än 20 ggr över KM, Cu över 100 ggr KM, Zn över 10 ggr KM, Cd nästan 10 ggr över KM. Även As, Hg, ligger över KM. För mer information om objektet, se EBH-stödet. Tidigare beviljade utredningsmedel till objektet samt till vilken typ av utredning Förbrukat per den 2012-12- 31 Kvarvarande medel per den 2012-12-31 Följande belopp söks för 2015 0 0 0 175 000 8
Mälarlänsutbildningen Bilaga 2 i Dalarnas län ansöker om 150 000 kr år 2015 för att tillsammans med Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanland, Örebro och Gotlands län anordna en utbildning kring förorenade områden. Målgruppen är främst miljöinspektörer från de nämnda länen som också genom deltagaravgifter är medfinansiärer. 2014 kommer deltagaravgiften ge ca 70 000 kr. År 2014 kommer kostnaden ligga på ca 220 000kr. Ca 70 000 kr kommer gå till externa föreläsare och resterande till lokaler, mat och utrustning. Kortfattad beskrivning av projektet Utbildningen kom till som ett led i länsstyrelsens tillsynsvägledning mot kommunerna. Kommunerna står för en viktig del av arbetet för att nå miljömålet en giftfri miljö där efterbehandling av förorenade områden är en del. I Dalarna ansvarar kommunerna för ca 50 procent av de högst prioriterade områdena och ca 80 procent av övriga områden. I många kommuner är det ovanligt att personal arbetar heltid med förorenade områden. Detta leder till konkurens från andra miljöfrågor och kan göra att området prioriteras ned om det inte uppmärksammas. Syftet är dock inte att konkurera med övriga miljömål utan att belysa problemet så att det får den budget som behövs också i kommunerna. En utbildning i närområdet som inte är jättedyr gör det lättare för miljöinspektörerna på kommunen att få delta. Genom en subventionerad deltagaravgift nås fler som arbetar med förorenade områden i kommunerna vilket ger större möjlighet att skapa nätverk med andra som har liknande problem det gör också att liknande objekt kan hanteras lika i de olika kommunerna. Mälarlänsutbildningen är bred men brukar ha ett fokusområde. Detta område inte bestämt för 2015. Alla utbildningsinsatser ska dock ha tydlig anknytning till förorenade områden. Föreläsare hämtas från länsstyrelserna, kommunerna, Naturvårdsverket, SGI men även externt. Den slutgiltiga utformningen bestäms av en grupp med deltagare från länsstyrelserna i alla deltagande län. Utbildningen ordnas under hösten 2015. Planeringen startas med ett möte i vinter vår skiftet 2015, därefter håller arbetsgruppen regelbundna möten. Utan bidrag till utbildningen bedömer vi att den inte går att finansiera, därmed faller den naturligt utanför den tillsyn som finansieras av tillsynsmedel. Den uppskattade utbildningen har anordnats alla år sedan 2006. Mål Minst 70 deltagare ska delta. Mer detaljerade mål tas fram när programmet sätts. Uppföljning och redovisning Uppföljning sker via enkät i samband med utbildningen och projektet redovisas till Naturvårdsverket i redovisningen som lämnas in i februari 2015. Redovisningen läggs också ut på EBH-protalen. 9
Projekt Dacapo I Dalarna har inventering av förorenade områden pågått sedan början av tjugohundratalet. Under den tiden har anställda och chefer skiftat. Detta kan vara en anledning till att den samlade och sparade dokumentationen kring förorenade områden inte är så heltäckande som den borde vara. För att rätta till de fel och brister som finns i dokumentationen kring förorenade områden fick länsstyrelserna pengar 2014. För Dalarnas del var detta 800 000 kr. På grund av olika orsaker där stor personalomsättning var en kunde dock anställning för detta ske först en bit in på andra halvåret 2014. Detta har gjort att Dalarna inte hunnit med att kvalitetssäkra det tidigare inventeringsarbete som gjorts. Inte heller har Dalarna hunnit med att inventera om de förorenade områden där detta krävs för att komma vidare. Därför söker Dalarna om att få behålla de pengar som inte förbrukats under 2014, 500 000 kr, för att kvalitetssäkra och ominventera förorenade områden i Dalarna under 2015 i projekt Dacapo. Syfte Alla inventerade förorenade områden kan få ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare, exploatörer och verksamhetsutövare. Om området till exempel läggs på fel fastighet eller har en felaktig riskklass kan det få allvarliga konsekvenser för den som drabbas. Därför är det viktigt att gå igenom de förorenade områdena och säkerställa att allt är korrekt, så är inte fallet idag. Bland annat behövs flera möjliga sulfidmalmsgruvor (Branschklass 1) inventeras. Det kan också nämnas att vid en samkörning mot kulturmiljöfunktionen och deras gruvobjekt missmatchade flera hundra objekt. Alla förorenade områden ska också ha en tillsynsmyndighet som driver på för att undersöka hur föroreningen ser ut och vem som är ansvarig. I Dalarna har detta inte hunnits med vilket drar ner på takten för undersökningar och saneringar då ingen äger projektet. I Dalarna antas kommunerna ansvara för ca 80 procent av de nu identifierade förorenade områdena. Ifall detta kunde säkerställas och kommuniceras på ett bra sätt möjliggör det att man med den personal man trots allt har i Dalarnas 15 kommuner skulle kunna öka undersökningsoch saneringstakten. Syftet med projekt Dacapo är att kvalitetssäkra informationen som länsstyrelsen visar upp och delar ut till allmänheten. Och att tillskriva en tillsynsmyndighet till de förorenade områdena i Dalarna. Där tillräcklig information finns också inskriva en ansvarig för det förorenade området. Allt för att kunna öka undersöknings och saneringstakten av dem. 10
Målsättning Målen i projekt Dacapo är att: Tillskriva en tillsynsmyndighet till alla förorenade områden i riskklass 1 och 2. Färdigställa inventeringarna av de nu hittade förorenade områden där detta inte skett innan. (Hundratals objekt) Där har tillräcklig information skriva in ansvarig för föroreningen i EBH-Stödet. Deltagare och målgrupper Deltagare i projektet är främst den person som redan är projektanställd för detta på i Dalarna idag. Det vore mycket tidsbesparande om det gick att behålla den redan insatta anställda. Även övriga anställda som jobbar med efterbehandling av förorenade området hjälper till efter behov i projektet. Målgrupp är allmänheten som ska kunna ta del av vilka områden som är förorenade i Sverige och till vilken tillsynsmyndighet man ska vända sig ifall man har frågor om detta. Kommunerna i Dalarna är också en tydlig målgrupp. Genom kommunicering av vilka objekt de har tillsynsansvar för hoppas vi kunna öka takten av undersökningar och saneringar väsentligt. Tidsplan Arbetet är redan pågående och väntas fortsätta så fort tilldelning av pengar sker. Projektet blir klart under 2015. Tillskrivande av tillsynsmyndighet har prioritet. Uppföljning och redovisning Projektet stäms av vid slutet av året för att säkerställa att målen uppnåtts. Detta görs genom kontroll i EBH-stödet och kulturmiljöfunktionens listor så att alla objekt är behandlade enligt tidigare beskrivning. Projektet redovisas sista februari 2016 till naturvårdsverket i samband med övrig redovisning till Naturvårdsverket. Projekt Dacapo kommer också att sammanfattas skriftligt med måluppfyllelse och läggas upp på EBH-portalen. Kommunerna kommer att kontaktas så att man vet vilka objekt man har tillsyn på. Vi kommer också arbeta för att kommunerna snabbt tar tag i sina tillsynsobjekt. 11
Län: Dalarna Bilaga 3 Nr Objekt Kommun Bransch Riskklass Finns ansvarig (ja/nej/delvis) Primär förorening Status Kommentar Tillsynsmyndighet 1 Silvhyttan 1-3, Stollbergsmagasinet Smedjebacken Gruva och upplag - Sulfidmalm, rödfyr 1-2 Delvis Arsenik Huvudstudie Ett flertal metaller så som kadmium, bly och zink 2 Fredriksbergs fd pappersbruk Ludvika Massa och pappersindustri 1 Delvis Arsenik Huvudstudie Kisaska, mesa, PCB, oljeföroreningar, vatten med lågt ph 3 Garpenbergsområdet Hedemora Gruva och upplag - Sulfidmalm, rödfyr 1 Delvis Bly Huvudstudie Zink. Gruvområde med pågående brytning. Både äldre och moderna föroreningar. 4 Hemströms kemiska tvätt (gamla) Borlänge Kemtvätt - med lösningsmedel 1 Nej Perkloretylen Huvudstudie Objektet ligger inom grundvattentäkt Kommun 5 AB Träkol, Vansbro Sågverk, Libra AB Vansbro Träimpregnering 1 Ja Arsenik Förstudie Krom, koppar, trätjära, impregneringskemikalier 6 Saxviksområdet (Ströms- och Saxviks sågverk) Mora Sågverk med doppning 1 Delvis Pentaklorfenol, dioxin Huvudstudie Kommun 7 Falu gruva Falun Gruva och upplag - Sulfidmalm, rödfyr 2 Delvis Kadmium Åtgärd Zink, bly Länsstyrelse/Kommun 8 Fd. skrothandel i Klapparheden Mora Skrothandel, bilskrotning 2 Nej Inventering Kommun 9 Gubbmosstippen Avesta Industrideponier 1 Ja Inventering Klorat; Arsenik, bly, kadmium, krom(vi), kvicksilver, cyanid, PAH(?), klorerade lösningsmedel(?), dioxin 10 Ängslaboratoriet Avesta Övrig oorganisk kemisk industri 1 Nej Kvicksilver Förstudie Kommun 12
Sweplating i Rättvik AB Rättvik Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer 1 Ej utrett Trikloretylen, cyanid Inventering Marnästjärn Ludvika Sediment BKL 1 1 Delvis Kvicksilver Förstudie Kommun Kråkbergs avfallstipp Mora Avfallsdeponier - ickefarligt, farligt avfall 1 Ja Cyanid Inventering Hushållsavfall, ospecifierat industriavfall, miljöfarligt avfall Kommun Vikarbysågen Rättvik Sågverk med doppning 1 Pentaklorfenol, dioxin Huvudstudie Kommun Sediment i Grycken Falun Sediment i BKL 2 2 Delvis Kvicksilver, dioxin Förstudie Ulvshyttans sågverk Säter Sågverk med doppning 2 Ej utrett pentaklorfenol, dioxin, metaller Mifo 2 Mkt höga halter dioxin o As Kommun Bröderna Ströms Mora Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer 2 Delvis Krom Inventering Metaller, cyanid. I objektet ingår både en verkstad och en deponi. Kommun AB Impregna Ludvika Träimpregnering 2 Ja Arsenik Inventering Kreosot Kommun Nytäppandeponin Smedjebacken Industrideponier 2 Ja Dioxin Huvudstudie Ansvarsutrednignen ska ses över av Lst Industriavfall i Rembo Avesta Industrideponier 2 Ja PAH Inventering Saxbergsgruvans sandmagasin Ludvika Gruva och upplag - Sulfidmalm, rödfyr 2 Delvis Zink Åtgärd 13
Gränges Essem Aktiebolag Falun Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer 2 Ej utrett Krom mifo 2 Ytbehandlingskemikalier Kommun Gotthard Aluminium Avesta Primära metallverk 2 Delvis Huvudstudie Många föroreningar misstänks bl.a. PAH, kadmium, bly cyanid, dioxin, klorerade alifater Gränsgruvan Ludvika Gruva och upplag - Sulfidmalm, rödfyr 2 Ja Åtgärd Sulfidmalmsgruva, täcktes med morän 1995. Zn, Cd, Pb, Cu. 2011 togs ett nytt kontrollprogram fram för att följa upp metalläckaget från gruvområdet. Industrideponi vid Gubbmossplan Avesta Industrideponier 2 Ja Inventering Klorat; Arsenik, bly, kadmium, krom(vi), kvicksilver, cyanid, PAH, dioxin Hemströms kemiska tvätt (nya) Borlänge Kemtvätt 2 Ja Perkloretylen Förstudie Kommun Bysjöns sågverk Borlänge Sågverk med doppning 2 Under utredning Bly Huvudstudie Kisaska, dioxin Kommun Malungs garveri Malung Garveri som brunnit 2 Ej utrett Krom AB Orsa Kättingfabrik Orsa Ytbehandling av metaller; 2 Ej utrett Inventering 14