Inventering av förorenade områden i Piteå kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av förorenade områden i Piteå kommun"

Transkript

1 Inventering av förorenade områden i Piteå kommun Länsstyrelsens rapportserie nr 21/2013

2 Titel Författare: Omslagsbild: Fotograf: Kontaktperson: Inventering av förorenade områden i Piteå kommun. Länsstyrelsen Norrbotten. Diarienummer Sara Stenström och Hanna Wikström Papperssäck med varningstext gällande bekämpningsmedel, Roka kvarn. Länsstyrelsen Anna-Karin Marklund, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå. Telefon: , fax: , E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: ISSN: Tryck: Länsstyrelsen Norrbotten, december Upplaga: 40 ex

3 Diarienummer Rapportnummer 21/2013 Sammanfattning I denna rapport presenteras den inventering av potentiellt förorenade områden som Länsstyrelsen i Norrbottens län har utfört i Piteå kommun och slutfört under Länsstyrelsens inventeringar av förorenade områden är en del av ett långsiktigt arbete med syfte att identifiera, undersöka och vid behov åtgärda områden som utgör en stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Arbetet sker inom ramen för det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, vars målsättning är att problemet med förorenade områden i sin helhet ska vara löst inom en generation. Inventeringen enligt Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO) är uppdelad i två faser, där fas 1 innebär insamling av information om objekten från bland annat arkiv och intervjuer. Det insamlade materialet ligger till grund för en riskbedömning av objekten, varefter en riskklass fastställs. Om det efter MIFO fas 1 bedöms att objektet innebär en stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljön (det vill säga riskklass 1 eller 2) kan objektet prioriteras vidare till MIFO fas 2 där en översiktlig markundersökning ingår. Efter provtagning och analyser kan ett objekt visa sig vara mer förorenat än vad som befarats vid inventeringen, eller i princip vara helt opåverkat. Nya uppgifter eller undersökningar kan på så vis komma att förändra riskklassningen. Länsstyrelsen har totalt inventerat 51 objekt i Piteå kommun. Inom ramen för länsstyrelsens inventering framkom inga objekt i riskklass 1, som är den allvarligaste riskklassen. Totalt 18 stycken objekt, fördelade mellan åtta branscher, har placerats i riskklass 2 och bedöms därför utgöra en stor risk för människors hälsa och miljön. De största branscherna för objekt i riskklass 2 är Kemtvätt med lösningsmedel, Betning av säd, Träimpregnering samt Oljedepå. Flest objekt, 28 stycken, tillhör riskklass 3 och bedöms utgöra måttlig risk för människors hälsa och miljön. en omfattar bland annat branscherna Skjutbanor, Skrothantering och skrothandel samt Järn-, stål- och manufaktur. Fem objekt bedöms utgöra en liten risk för människors hälsa och miljön och har tilldelats riskklass 4, med branscher såsom Varv utan halogenerade lösningsmedel/giftiga båtbottenfärger, Garveri övriga och Glasindustri. Enligt bestämmelserna i 10 kapitlet i miljöbalken är det i första hand den som har bedrivit en verksamhet som har bidragit till en föroreningsskada (verksamhetsutövaren) som är ansvarig att undersöka och vid behov genomföra efterbehandlingsåtgärder. Tillsynsmyndigheten kan sedan förelägga verksamhetsutövaren att vidta de åtgärder som krävs för att hindra att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa och miljön. För verksamheter där ansvarig saknas har kommunen möjlighet att ansöka om bidrag från Länsstyrelsen för att undersöka och åtgärda vissa särskilt prioriterade objekt. Identifiering och inventering av objekt i vissa branscher sker i första av andra aktörer än Länsstyrelsen. De övriga aktörerna redovisas översiktligt i denna rapport. För de pågående verksamheterna sker inventering via tillsynen, där antingen kommunen eller länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Arbetet med förorenade områden i Piteå kommun anses inte som avslutat i och med denna inventering. Denna rapport kan vara ett underlag för det fortsatta arbetet inom kommunal planering och tillsynsmyndighetens agerande avseende förorenade områden.

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Länsstyrelsens arbete Tidigare inventeringar av potentiellt förorenade områden i Norrbottens län Skillnaden mellan identifierade och inventerade objekt Arbetsflöde Piteå kommun Identifiering av potentiellt förorenade områden Inventering av potentiellt förorenade områden Resultat Inventeringsarbetet Anläggning för farligt avfall Betning av säd Hamnar handelstrafik med miljöfarliga varor Kemtvätt med lösningsmedel Oljedepå Skjutbana hagel Skrothantering och skrothandel Träimpregnering Glasindustri Järn-, stål- och manufaktur Kemtvätt med lösningsmedel Oljedepå Skjutbana hagel Skjutbana kulor Skrothantering och skrothandel Varv med halogenerade lösningsmedel/giftiga båtbottenfärger Varv utan halogenerade lösningsmedel/giftiga båtbottenfärger Verkstadsindustri utan halogenerade lösningsmedel Ytbehandling av metaller, elektrolytiska/kemiska processer Övrig oorganisk kemisk industri Garveri övriga Glasindustri... 52

6 3.3.3 Gruva och upplag Sulfidmalm, rödfyr Varv utan halogenerade lösningsmedel/giftiga båtbottenfärger Undersökningar och åtgärder Övriga aktörer Diskussion Referenser Bilaga 1 Karta över potentiellt förorenade områden i Piteå kommun Bilaga 2 Översiktlig tabell över identifierade branscher i Piteå kommun Bilaga 3 Karta över inventerade objekt i Piteå kommun Bilaga 4 Översiktlig tabell över inventerade objekt i Piteå kommun

7 1 Inledning Runt om i Sverige har ett stort antal områden blivit förorenade till följd av miljöfarliga verksamheter. Först under senare tid har problemen med dessa områden börjat beaktas i miljöskydds- och planeringssammanhang. Ett förorenat område är ett område där mark, grundvatten, sediment, byggnader eller anläggningar är så förorenade av en eller flera punktkällor att halterna påtagligt överskrider den lokala eller regionala bakgrundshalten (Naturvårdsverket 1999). Från många av dessa områden sker läckage av ämnen som innebär en risk för människors hälsa och orsakar negativa effekter på miljön. 1.1 Länsstyrelsens arbete Naturvårdsverket fick år 1990 i uppdrag att planera för hur arbetet med efterbehandling och sanering av förorenade områden skulle fortlöpa. I samarbete med landets länsstyrelser genomförde Naturvårdsverket därför under en branschkartläggning med syfte att identifiera landets största och allvarligaste områden respektive branscher. Därefter har länsstyrelserna identifierat pågående och nedlagda verksamheter i landet. Efter identifieringen har arbetet gått vidare till inventeringar av prioriterade nedlagda verksamheter, ett arbete som länsstyrelserna för närvarande genomför. Syftet med inventeringen är att kartlägga om det kan ha uppkommit föroreningar i mark- och vattenområden till följd av dessa verksamheter. Länsstyrelsens arbete omfattar även tillsyn av vissa pågående verksamheter samt tillsynsvägledning gentemot kommunerna avseende deras tillsynsarbete beträffande förorenade områden. Länsstyrelsen administrerar även statliga bidrag för undersökning och efterbehandling av förorenade områden samt har möjlighet att upphandla och genomföra undersökningar. Arbetet med förorenade områden sker inom ramen för det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det finns sammanlagt 16 miljökvalitetsmål vilka beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Riksdagen har formulerat definitioner av miljömålen, däribland definitionen av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö: Illustration: Tobias Flygar "Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." Miljömålsportalen 2013 Riksdagen har även definierat ett generationsmål som beskriver den samhällsomställning som krävs för att nå miljökvalitetsmålen inom en generation. Generationsmålet lyder: "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Miljömålsportalen

8 Varje miljökvalitetsmål är tidssatt och har preciseringar som förtydligar målet och används som ett stöd i tillsynsarbetet. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är tidssatt till 2020 och har följande sex preciseringar: - Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen - Användningen av särskilt farliga ämnen - Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper - Förorenade områden - Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper - Information om farliga ämnen i material och produkter Miljömålsportalen 2013 Det saknas dock förutsättningar att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö i Norrbotten till år 2020, då en mer omfattande miljöpolitik fordras för länets miljöproblem. Utvecklingen går emellertid framåt både vad gäller det lokala miljöarbetet och de politiska åtgärder som vidtas på EU- och internationell nivå 1.2 Tidigare inventeringar av potentiellt förorenade områden i Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län har sedan år 2000 inventerat objekt enligt MIFO, en metodik som anger bedömningsgrunderna för inventering och som beskrivs i rapport 4918 (Naturvårdsverket 1999). Initialt utfördes inventeringarna branschvis men år 2003 övergick Länsstyrelsen till att inventera kommunvis, för att på så sätt få en översiktlig sammanställning av efterbehandlingsbehovet på kommunal nivå. Arbetet med kommuninventeringen innefattar inventering av nya objekt inom prioriterade branscher men möjligheten att fånga upp objekt som förbisetts vid den tidigare utförda branschvisa inventeringen finns. I denna rapport redovisas både nya inventeringsobjekt och tidigare branschinventerade objekt. Inventeringsrapporter samt allmän information om förorenade områden finns på Länsstyrelsens hemsida, Rapporterna ingår i Länsstyrelsens rapportserie. Bild från platsbesök vid Norrbottens Bildemontering Foto: Länsstyrelsen 2

9 1.3 Skillnaden mellan identifierade och inventerade objekt Naturvårdsverket har tagit fram en lista över vilka branscher som Länsstyrelsen ska identifiera respektive inventera. Ett objekt anses vara identifierat när bransch, fastighet och koordinater är fastställda för det specifika objektet. Ett område som har identifierats behöver inte vara förorenat. Identifieringen innebär bara att det på platsen bedrivs eller har bedrivits en verksamhet som kan ha orsakat en förorening. Efter identifieringen följer den mer djupgående inventeringen enligt MIFO-metodiken som Länsstyrelsen utför på prioriterade nedlagda verksamheter. Då samlas all tillgänglig information om objektet in, bland annat via arkiv- och kartstudier samt intervjuer. Det är främst de av Naturvårdsverket prioriterade branscherna som inventeras, men även intressanta objekt från listan över identifierade verksamheter kan av kommun och Länsstyrelse prioriteras och inventeras. Precis som för de identifierade verksamheterna behöver inte heller ett inventerat område vara förorenat. Inventeringen innebär att en riskbedömning av ett enskilt objekt görs, där syftet med bedömningen är att utröna vilken risk objektet kan utgöra för människors hälsa och miljön. Kvicksilverhaltiga preparat har historiskt använts vid kvarnar som betningsmedel för utsäde. Det fanns redan tidigt en medvetenhet om kvicksilvrets giftighet, därför färgades betningsmedlet röd-rosa för att betat utsäde inte skulle förväxlas med annat utsäde. I kvarnar där betning av säd skett finns därför många gånger färgade partier på utrustning och interiör som kommit i kontakt med betningsmedel. Här en bild från del av kvarnutrustning i Roka kvarn, där tydliga spår av betningsmedel kan ses. Bild tagen vid platsbesök Foto: Länsstyrelsen Enligt Naturvårdsverket ska identifiering och inventering av objekt i vissa branscher i första hand skötas av andra aktörer. Läs mer om övriga aktörer i avsnitt

10 1.4 Arbetsflöde När en verksamhet identifieras placeras den i en bransch och tilldelas en riskklass som gäller för den specifika branschen. Det finns fyra branschriskklasser som indikerar på vilken risk som objekt inom branschen generellt misstänks utgöra för människors hälsa och miljön, där klass 4 innebär att branschen bedöms utgöra endast en liten eller ingen risk medan klass 1 innebär att branschen bedöms utgöra en mycket stor risk. De objekt som tilldelas branschriskklass 1 eller 2, samt vissa från riskklass 3, prioriteras vidare till inventeringar, enligt flödesschemat i figur 1. Inventeringen enligt MIFO är uppdelad i två faser, där fas 1 innebär insamling av information om objekten från bland annat arkiv, kartor, intervjuer samt platsbesök. Det insamlade materialet sammanställs och ligger till grund för en riskbedömning av objekten, varefter en riskklass på nytt fastställs. På grund av den information som tas fram under inventeringen kan skillnaden mellan den branschtypiska riskklassen efter identifieringen och riskklassen som området tilldelas efter MIFO fas 1 ibland vara stor. Om det efter MIFO fas 1 har bedömts att objektet innebär en stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljön (det vill säga tilldelats riskklass 1 eller 2) kan objektet prioriteras vidare till MIFO fas 2 där en översiktlig markundersökning ingår. Resultatet från markundersökningen adderas till riskbedömningen av objektet, varpå riskklassen på nytt bekräftas eller korrigeras. Efter MIFO fas 2 kan objekt i riskklass 1 och 2 prioriteras vidare till fördjupade undersökningar och vid behov åtgärder. Grundtanken med prioriteringarna i arbetsflödet är att områden som innebär störst risk för människa och miljö ska åtgärdas först. I och med detta erhålls största möjliga riskreducering i förhållande till nedlagda kostnader. Figur 1. Flödesschema för arbetet med förorenade områden. Mer information om MIFO och vilka faktorer som ligger till grund för riskklassningen av objekt finns att läsa i Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden. 4

11 2 Piteå kommun Piteå kommuns landareal är km 2. Antalet invånare är cirka personer vilket motsvarar cirka 13 invånare per km 2. Drygt 41% av befolkningen bor på landsbygden. Kommunen är vidsträckt och inom dess gränser finns över 40 byar av varierande storlek. Inom kommunen finns många fina natur- och friluftsområden. Piteå skärgård innefattar cirka 550 öar med höga naturvärden. Skärgårdens längsta oexploaterade strand är 13 km lång. Piteälven är en av landets nationalälvar, en av de stora oreglerade norrlandsälvarna, cirka 410 km lång. Det finns även 19 naturreservat i Piteå kommun. Figur 2. Översiktskarta över Piteå kommun. Det finns spår av bosättningar från 1000-talet men i skrift omnämns Piteå för första gången år Öjebyn blev centralorten under 1400-talet då kyrkan mest troligt färdigställdes. Piteå fick stadsrättigheter år Vid en stor brand år 1666 flyttade staden till en plats med bättre hamnläge, nuvarande Piteå centrum. Många av de gamla husen i centrum är bevarade än idag. Rådhustorget är känt som ett av två bevarade torg av typen med slutna hörn från 1600-talet. Sjöfarten och skeppsbyggeriet har haft stor betydelse för Pitebygden. Under 1700-talet gick brädor och 5

12 tjära på export talet kännetecknades vid sidan av sjöfarten och skeppsbyggeriet även av expansion och industrialisering, då trä- och sågindustrier uppkom med en väldig fart. Förutom hamnen som haft stor betydelse, har skogen sedan långt tillbaka varit en viktig tillgång och i Piteå finns både pappersbruk och flera sågverk. Piteå var Norrbottens läns residensstad från 1818 fram till Vid kommunreformen 1971 bildades Piteå kommun genom en ombildning av Piteå stad som då bestod av Piteå, Norrfjärdens och Hortlax landskommuner. Piteå är en turist- och sommarstad som svarar för cirka hälften av sommarturismen i Norrbotten. Piteå är även en stark handels- och konferensstad. Dess långa historia med skogsindustrin syns tydligt genom den stora träindustrin med sågverk, industriella husbyggare och två stora massafabriker, varav ett är Europas största. Numera finns även världsledande teknik för vidareförädling av biprodukter från industrierna till förnyelsebar energi. Piteå kommun är idag den störste arbetsgivaren i kommunen med cirka 3600 medarbetare. 2.1 Identifiering av potentiellt förorenade områden I Piteå kommun har 540 potentiellt förorenade områden identifierats av Länsstyrelsen. Dessa objekt inkluderar både nedlagda och pågående verksamheter. Fördelningen av branschklasserna för samtliga identifierade objekt visas i figur 3. Figur 3: Identifierade objekt i Piteå kommun fördelade efter branschklass. Branschklass 1 och 2 omfattar tillsammans nära en fjärdedel av de identifierade objekten, medan drygt tre fjärdedelar av de identifierade objekten tillhör branschklass 3 och 4 som sällan eller aldrig går vidare till inventering. I branschklass 2 ingår objekt inom branscher såsom Anläggning för farligt avfall, Kemtvätt med lösningsmedel och Träimpregnering. Merparten av dessa objekt går vidare till inventering på grund av verksamheternas natur, som ofta innebär en stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljön. De branscher inom branschklass 3 som inventeras, är bland annat Skrothantering och skrothandel samt Skjutbana hagel. Inventeringen görs till följd av att dessa branscher ofta är heterogena med avseende på miljöfarliga processer och miljöpåverkan. I tabell 1 redovisas de vanligaste förekommande branscherna i respektive branschklass i Piteå kommun. 6

13 Tabell 1: Tabellen visar de fyra största identifierade branscherna inom respektive branschklass i minskande antal från toppen och nedåt. Branschklass 1 omfattar endast de fyra branscher som är upptagna i tabellen. I övriga branschklasser finns fler än fyra branscher. Branschklass Primär bransch Massa och pappersindustri Järn-, stål- och manufaktur Gruva och upplag Sulfidmalm, rödfyr Övrig oorganisk kemisk industri Drivmedelshantering Betning av säd Kemtvätt med lösningsmedel Anläggning för farligt avfall Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier Verkstadsindustri utan halogenerade lösningsmedel Skjutbana kulor Mellanlagring och sorteringsstation avfall Sågverk utan doppning/impregnering Avloppsreningsverk Ytbehandling av trä Plantskola övriga Kemikalieanvändningen har stor betydelse för vilken risk verksamheter inom branschen bedöms utgöra för människors hälsa och miljön. Inom vissa branscher har man funnit att variationen kan vara stor med avseende på kemikalieanvändning vilket har motiverat en delning av branschen för att lyfta fram de processer i respektive bransch som har negativ miljöpåverkan. Exempel på tvådelade branscher är Verkstadsindustri med/utan halogenerade lösningsmedel och Sågverk med/utan doppning/impregnering. Identifierade objekt inom dessa branscher placeras till en början i branschen utan farlig kemikalieanvändning (med lägre branschklass) då det inledningsvis ofta saknas uppgifter om produktanvändning. Vissa av dessa objekt kan komma att omplaceras till en högre branschklass om uppgifter om miljöfarlig kemikalieanvändning tillkommer. Detta innebär att de går vidare till inventering i motsats till de objekt som saknar sådan dokumentation. Många av objekten inom branschen Drivmedelshantering inventeras inte, trots att de tillhör branschklass 2. Detta beror dels på att många objekt är så pass små att de bedöms utgöra liten risk för människors hälsa och miljön, dels till följd av att en annan aktör, Svenska Petroleuminstitutets Miljösaneringsfond AB (SPIMFAB), också hanterar objekt i denna bransch. SPIMFAB inventerar alla bensinstationer nedlagda mellan 1 juli 1969 och den 31 december 1994, vilket kvarlämnar objekt som har lagts ned före och efter dessa årtal till Länsstyrelsen att inventera. Läs mer om SPIMFAB i avsnitt 3.5. De identifierade objektens geografiska fördelning visas i bilaga 1 och samtliga branscher där objekt har identifierats kan ses i bilaga Inventering av potentiellt förorenade områden I och med att objekten inventerats har de tilldelats en individuell riskklass. I Piteå kommun har de inventerade objekten tilldelats riskklasser fördelade mellan klass 2, 3 och 4, med flest objekt inom riskklass 3 (se figur 4). De främsta faktorer som ligger till grund för riskklassen varierar mellan objekten, och beror bland annat på föroreningens farlighet och föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och risken för exponering. 7

14 I den tidigare branschvisa inventeringen inventerades 27 objekt, och med denna kommuninventering har 24 objekt tillkommit. Därmed har Länsstyrelsen inventerat sammanlagt 51 verksamheter i Piteå kommun. Dessa omfattar främst nedlagda verksamheter men även vissa pågående har inkluderats. I övrigt sker inventering för de pågående verksamheterna via tillsynen, där antingen kommunen eller länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Figur 4. Sammanställningen av antalet objekt i respektive riskklass från den branschvisa samt den kommunvisa inventeringen. Sammanlagt 18 objekt, fördelade över åtta branscher, bedöms utgöra stor risk för människors hälsa och miljön och har tilldelats riskklass 2. Övriga inventerade objekt har tilldelats riskklass 3 eller riskklass 4 och finns representerade inom 19 branscher. De inventerade objektens geografiska fördelning visas i bilaga 3 och en sammanfattande tabell över de inventerade objekten återfinns i bilaga 4. Fem objekt som ingick i den tidigare branschvisa inventeringen har efter vidare undersökningar fått ändrad riskklass. Detta gäller två kemtvättar som tidigare bedömts tillhöra riskklass 3 respektive riskklass 4 som båda ändrats till riskklass 2, två skjutbanor som nedklassats från riskklass 2 till riskklass 3 samt ett sågverk som klassats om från riskklass 3 till riskklass 2. De inventerade objekten redovisas närmare i följande kapitel. 8

15 3 Resultat Inventeringsarbetet I Piteå kommun bedöms 18 objekt utgöra en stor risk för människors hälsa och miljön och har tilldelats riskklass 2. en redovisas branschvis nedan enligt sammanställningen i tabell 2. som ingick i den tidigare branschvisa inventeringen är markerade med *. som har fått ändrad riskklass sedan den branschvisa inventeringen är markerade med **. Tabell 2. Sammanlagt 18 objekt bedöms utgöra stor risk för människors hälsa och natur och är fördelade över åtta branscher. Bransch Antal objekt Anläggning för farligt avfall 1 Betning av säd 3 Hamnar handelstrafik med miljöfarliga varor 1 Kemtvätt med lösningsmedel 7 Oljedepå 2 Skjutbana hagel 1 Skrothantering och skrothandel 1 Träimpregnering Anläggning för farligt avfall Branschen Anläggning för farligt avfall har branschriskklass 2. I Piteå kommun har ett objekt i branschen tilldelats individuell riskklass 2. Nordkalottens Olje & Miljö AB* Upparbetning av spillolja samt lagring av andra miljöfarliga oljerestprodukter och oljefilter. Nordkalottens Olje & Miljö AB är verksamma på Haraholmens industriområde. Bolaget är omgivet av ett antal industrier vars verksamhet medför att områdets skyddsvärde och känslighet är litet till måttligt. I området har det bedrivits lagring av olja sedan början av 1963 vilket troligen har påverkat området ur 9

16 föroreningssynpunkt. Prover tagna i samband med miljögeoteknisk undersökning, som genomfördes efter ett större dieseloljeläckage som skedde under påskhelgen 2001, visade att både mark och grundvatten är påverkade av nya och äldre föroreningar. Föroreningsnivån bedöms som stor i mark och grundvatten. Spridningsförutsättningarna är måttliga till stora då området till stor del består av normala till genomsläppliga jordarter. I ytvattnet sker utspädning på grund av stor vattenomsättning i området. Utifrån den samlade bedömningen samt att det är konstaterat att området är påverkat, tilldelas objektet riskklass 2, vilket innebär potentiellt stor risk för människors hälsa och miljön Betning av säd Branschen Betning av säd har branschriskklass 2. I Piteå kommun har tre objekt i branschen tilldelats individuell riskklass 2. Blåsmark kvarn F Gröpkvarn med frörenseri och betning av utsäde. Kvarnen byggdes 1942 och kvarnverksamheten avslutades Det är oklart när betningen startade och slutade. Betning har skett åtminstone under och 1960-talet. Kvicksilver är en förorening med mycket hög farlighet, men föroreningsnivån är svår att uppskatta då inga säkra uppgifter finns på mängder betat utsäde. Troligen har betning skett under minst 10 år. Föroreningsnivån bedöms idag vara liten i byggnaden på grund av att ombyggnationer har skett och måttlig till stor i mark och grundvatten. I ytvatten och sediment bedöms nivån vara måttlig. Spridningsförutsättningarna är måttliga i mark och grundvatten då de underliggande jordarterna är genomsläppliga till normaltäta. Grävningsarbeten har utförts och ny fyllnadsjord har tillförts platsen, vilket kan ha reducerat föroreningsmängden i marken. Regnvatten kan ha transporterat föroreningar till Hemträsket (vilket tidigare varit våtmark, men nu är en sjö). Känsligheten är mycket stor då det finns övernattningsboende i den tidigare kvarnbyggnaden samt närliggande permanentboende och en badplats vid Hemträsket. Skyddsvärdet är litet för byggnaden och måttligt för den omgivande naturmiljön i 10

17 området. Sammantaget tilldelas objektet riskklass 2, det vill säga stor risk för människors hälsa och miljön. Ombyggd kvarnbyggnad vid tidigare Blåsmark kvarn. Bild tagen vid platsbesök Foto: Länsstyrelsen Roka Kvarn Frörenseri där betning pågått åtminstone mellan 1966 och 1972, troligen även före 1966 och ytterligare något år in på 1970-talet. Betningsmedlet var i huvudsak Panogen, men även Betax har använts. Kvicksilver är en förorening med mycket hög farlighet. Föroreningsnivån kan dock bara uppskattas eftersom inga säkra uppgifter på mängder betat utsäde finns, men bedöms vara måttlig till stor. Spår av betningsmedel finns kvar än idag i kvarnen och risk finns att betningsmedel har spridits genom spill och tidigare sprickor i källargolvet till omgivande mark. 11

18 Spridningsförutsättningarna är stora i de ytligaste jordlagren men små i de underliggande, då jordarten består av lera. Känsligheten är stor i byggnaden då besökare, även barn, vistas i kvarnen. Känsligheten för mark och grundvatten är stor till mycket stor stor då det är mycket nära till permanentboende. För ytvatten och sediment bedöms känsligheten vara måttlig. ets skyddsvärde är måttligt till stort. Området i stort har höga kulturvärden, då det är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård. Sammantaget tilldelas objektet riskklass 2, det vill säga stor risk för människors hälsa och miljön. Roka kvarn. Infällda bilden visar dörrskylt som anger Panogen betningsservice. Bilder tagna vid platsbesök Foto: Länsstyrelsen Öjebyns kvarn och frörenseri Kvarn och frörenseri där betning av utsäde pågått mellan Från början användes torrbetningsmedel, senare övergick man till betningsmedel i flytande 12

19 form. På 1940-talet utvecklades verksamheten till norra Sveriges största kvarn. Kvicksilver är en förorening med mycket hög farlighet. Föroreningsnivån i byggnaden, mark och grundvatten bedöms vara stor på grund av den långa verksamhetstiden betning pågått (cirka 40 år), att stora mängder utsäde har betats och att synliga spår av betningsmedel finns. Spridningsförutsättningarna är måttliga då de underliggande jordarterna är normaltäta till täta. Känsligheten är måttlig i byggnaden eftersom människor vistas där i liten utsträckning, men stor till mycket stor i mark och grundvatten då det är nära till permanentboende. För ytvatten och sediment bedöms känsligheten vara stor då diket kan locka leksugna barn. Skyddsvärdet bedöms vara måttligt till stort. Området har höga kulturvärden, eftersom kvarnbyggnaden ligger precis intill utpekat riksintresse för kulturmiljövård. Sammantaget tilldelas objektet riskklass 2, det vill säga stor risk för människors hälsa och miljön. Tidigare Öjebyns kvarn och frörenseri. Bild tagen vid platsbesök Foto: Länsstyrelsen 13

20 3.1.3 Hamnar handelstrafik med miljöfarliga varor Branschen Hamnar handelstrafik med miljöfarliga varor har branschriskklass 2. I Piteå kommun har ett objekt i branschen tilldelats individuell riskklass 2. Piteå Djuphamn, Haraholmen* Vid Piteå Djuphamn, Haraholmen, har det funnits oljekaj och oljedepåer sedan början av 1960-talet. Utbyggnad för hantering av torrt gods skedde i början av 1970-talet. Piteå Djuphamn är belägen vid Haraholmens industriområde och omges av ett antal industrier vars verksamhet medför att områdets skyddsvärde och känslighet är lågt. Området är lokalt förorenat, bland annat längs oljeledningsdiket som leder från oljehamnen där ett mindre läckage inträffade under vintern Detta sanerades i samband med ombyggnation av oljeledningen. Spridningsförutsättningarna är måttliga till stora i både mark och grundvatten då marken till stor del består av genomsläppligt material. I ytvattnet sker spridning beroende på stor utspädning. Utifrån den mängd petroleumprodukter som hanteras samt försiktighetsprincipen blir den samlade bedömningen att hamnområdet placeras i risklass 2, vilket innebär att området utgör en potentiellt stor risk för människors hälsa och miljön. Arbetet med att förbättra hantering vid lastning och lossning av bland annat petroleumprodukter pågår dock kontinuerligt för att undvika fara för människa och miljö. 14

21 3.1.4 Kemtvätt med lösningsmedel Branschen Kemtvätt med lösningsmedel har branschriskklass 2. I Piteå kommun har sju objekt i branschen tilldelats individuell riskklass 2. F.d. Kemexpressen i Piteå AB** Kemtvätt med perkloretylen mellan cirka Tvättkemikalien som använts är perkloretylen vilken har en mycket hög farlighet. Kemtvätt har bedrivits under lång tidsperiod (cirka 30 år) och under den tiden kan stora mängder kemikalier ha använts. Det är dock inte helt känt i vilken omfattning kemtvätten bedrivits. Föroreningsnivån beror till stor del på maskintyp och hantering av lösningsmedel och avfall. Sammantaget bedöms föroreningsnivån som måttlig i byggnad då perkloretylen avdunstar lätt, men kan vara stor i mark och grundvatten i och med att byggnaden finns kvar och inga markarbeten utförts. Att byggnaden har källare minskar inte risken för att spridning kan ha skett till underliggande mark eftersom maskinerna var placerade i källaren. Spridningsförutsättningarna bedöms som stora till och från byggnaden då klorerade lösningsmedel kan diffundera genom betonggolv. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms som måttliga då marken består av normaltäta jordarter. Känsligheten är mycket stor då yrkesverksamma kan exponeras under dagtid samt att permanentboende finns i området. Byggnaden står mitt i centrum vilket gör att mycket folk rör sig i området. Skyddsvärdet är stort för byggnaden då Rådhustorget där byggnaden står är riksintresse för kulturmiljövården. Byggnaden tillhör en av de byggnader som byggts före 1935 och som ska bevaras. Skyddsvärdet på grundvatten bedöms alltid som stort. Skyddsvärdet för mark är litet då området är utbyggt, asfalterat och ligger i stadsmiljö, det vill säga har störda naturliga ekosystem. Sammantaget tilldelas objektet, med hänvisning till försiktighetsprincipen, riskklass 2, vilket innebär att det utgör en potentiellt stor risk för människors hälsa och miljön. Kemikaliens farlighet, områdets känslighet samt den långa verksamhetstiden motiverar den högre riskklassen. 15

22 Kembaren Kemtvätt med perkloretylen som tvättvätska. en startade omkring och avslutades Som tvättkemikalie har perkloretylen använts, vilken har en mycket hög farlighet. Föroreningsnivån är mycket svår att uppskatta och beror till stor del på maskintyp och hur hanteringen skedde, vilket inte är helt känt. Förbrukningen av perkloretylen har legat på cirka 200 liter per månad under tiden kemtvätten var verksam. Eftersom det framkommit klagomål gällande lukt av perkloretylen i fastigheten finns det skäl att misstänka att maskinerna inte ventilerades i tillräcklig omfattning för att förebygga ohälsosam inomhusmiljö. Föroreningsnivån bedöms sammantaget som måttlig i byggnaden och stor i mark och grundvatten. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten samt till byggnad bedöms vara stora då marken består av fyllnadsmassor med underliggande genomsläpplig till normaltät jordart. Känsligheten är mycket stor, eftersom det i byggnaden finns permanent boende. Utöver detta kan även yrkesverksamma exponeras under dagtid. Skyddsvärdet är litet för byggnad, mark och grundvatten, då området är utbyggt, asfalterat och ligger i stadsmiljö, det vill säga har störda naturliga ekosystem. Sammantaget tilldelas objektet riskklass 2, vilket innebär att det utgör en stor risk för människors hälsa och miljön Kemisk tvättindustri Kemtvätt mellan åren , inga uppgifter angående vilken tvättkemikalie som använts. Tvättkemikalien som använts är okänd, men kan tänkas vara trikloretylen eller perkloretylen som båda har mycket hög farlighet. Föroreningsnivån är mycket svår att uppskatta och beror till stor del på hur hanteringen skedde, vilket inte är känt. Under den tidsperiod som kemtvätten var verksam var dock lösningsmedels- 16

23 förlusterna ofta större jämfört med mer sentida kemtvättar på grund av maskinernas konstruktion. Föroreningsnivån bedöms som måttlig i byggnaden och stor i mark och grundvatten. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten samt till byggnad bedöms vara stora då marken består av fyllnadsmassor med underliggande genomsläpplig till normaltät jordart. Känsligheten är mycket stor, eftersom det i byggnaden finns både permanentboende och butikslokaler. Skyddsvärdet är litet för byggnader, mark och grundvatten, då området är utbyggt, asfalterat och ligger i stadsmiljö, det vill säga har störda naturliga ekosystem. Sammantaget tilldelas objektet riskklass 2, vilket innebär att det utgör en stor risk för människors hälsa och miljön. Piteå Kemiska Tvätt Kemtvätt med start omkring år 1957 och nedläggning omkring år 1981, eventuellt något år tidigare. Förmodligen har perkloretylen använts som tvättkemikalie. Tvättkemikalien som använts förmodas vara perkloretylen som har en mycket hög farlighet. Föroreningsnivån är mycket svår att uppskatta och beror till stor del på hur hanteringen skedde, vilket inte är känt. Hur stor verksamheten har varit är också okänt, men eftersom verksamhetstiden är relativt lång, omkring 20 år, kan stora mängder av kemikalien ha använts. Den underliggande jordarten består av fyllnadsmassor, vilket medför stora spridningsförutsättningar i mark och grundvatten och till byggnad. Känsligheten är mycket stor, eftersom det i byggnaden finns både permanentboende och butikslokal. Skyddsvärdet är litet för byggnader, mark och grundvatten, då området är utbyggt, asfalterat och ligger i stadsmiljö, det vill säga har störda naturliga ekosystem. Sammantaget tilldelas objektet riskklass 2, vilket innebär att det utgör en stor risk för människors hälsa och miljön. Öhmans Textiltvätt Kemtvätt med verksamhetstid åtminstone från år 1953 och förmodligen fram till Okänt vilken tvättkemikalie som använts. Väldigt lite information har hittats om verksamheten. Tvättkemikalien som använts är okänd, men kan tänkas vara trikloretylen eller perkloretylen som båda har en mycket hög farlighet. Varnolen är också en tänkbar tvättkemikalie, vilken har en hög farlighet. Föroreningsnivån är mycket svår att uppskatta och beror till stor del på hur hanteringen skedde, vilket inte är känt. Under den tidsperiod som kemtvätten var verksam var dock lösningsmedelsförlusterna ofta större jämfört med mer sentida kemtvättar på grund av maskinernas konstruktion. Eftersom verksamhetstiden är relativt lång, cirka 20 år, kan stora mängder av kemikalien ha använts. 17

24 Eftersom området genomgick en omfattande exploatering med start i slutet av 1960-talet och avslut i mitten av 1970-talet är det svårt att bedöma spridningsförutsättningarna. Vid exploateringen genomfördes utgrävningar varvid stora mängder massor bortforslades och nya fyllnadsmassor är ditkörda. Inga av de dåvarande brunnarna och dylikt finns kvar idag. Föroreningar som uppkommit vid kemtvätten kan till viss del ha försvunnit i och med denna exploatering, men eftersom klorerade kolväten sjunker genom markprofilen och under grundvattenytan kan lösningsmedel påträffas på nivåer där inga utgrävningar har skett. Den underliggande jordarten är normaltät och spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms sammantaget vara måttliga. Den exakta placeringen av kemtvätten är oklar, men känsligheten är mycket stor, eftersom det i området finns permanent boende, förskola och kontorslokaler. Skyddsvärdet är litet för byggnader, mark och grundvatten, då området är utbyggt, asfalterat och ligger i stadsmiljö, det vill säga har störda naturliga ekosystem. Sammantaget tilldelas objektet riskklass 2, vilket innebär att det utgör en stor risk för människors hälsa och miljön. F.d. Öjebyns Kemtvätt** Kemtvätt med perkloretylen som tvättvätska under åren De senare åren bedrevs verksamheten i liten omfattning. Tvättmaskinerna var placerade i markplan. Lagring och påfyllning av perkloretylen skedde i källaren. Tvättvätskan som använts var perkloretylen som har en mycket hög farlighet. Föroreningsnivån är svår att uppskatta och beror till stor del på maskintyp, hur hanteringen skedde samt verksamhetens omfattning, vilket inte är helt känt. Under de sista cirka 10 åren kemtvätten var verksam var det i liten omfattning. Dock är det okänt i hur stor omfattning verksamheten varit de första 20 åren. Maskinerna var placerade i markplan och huset har källare, dock har lagring och påfyllning av tvättvätska skett i källaren vilket gör att underliggande marklager kan vara förorenat. Spridning från mark till byggnad gör att inomhusluften, särskilt i källarplanet, kan vara förorenad. Sammantaget bedöms föroreningsnivån som måttlig i byggnad då perkloretylen avdunstar lätt, men som stor i mark och grundvatten på grund av den långa verksamhetstiden då stora mängder kemikalier kan ha använts under åren. 18

25 Spridningsförutsättningarna i byggnad bedöms som stora och i mark och grundvatten som måttliga då marken består av normaltäta jordarter. Skyddsvärdet bedöms som litet i byggnad och mark då området är utbyggt, asfalterat och ligger i stadsmiljö, det vill säga har störda naturliga ekosystem. Skyddsvärdet på grundvatten är dock alltid stort. Känsligheten är mycket stor eftersom det i byggnaden finns permanent boende samt att yrkesverksamma kan exponeras dagtid. Sammantaget tilldelas objektet, med hänvisning till försiktighetsprincipen, riskklass 2, vilket innebär att det utgör en potentiellt stor risk för människors hälsa och miljön. Det är främst den långa verksamhetstiden, kemikaliens farlighet samt områdets känslighet som motiverar riskklassen. En ytterligare faktor till riskklassningen är uppgifter om lukt i källaren samt illasmakande vatten i källarkranarna. Tvättman AB Kemtvätt med perkloretylen mellan cirka 1978 och Efter 1988 övergick man till vattentvätt. en upphörde Som tvättkemikalie vid kemtvätten har perkloretylen använts, vilken har en mycket hög farlighet. en har varit relativt stor (cirka 500 kg kemtvätt/dag under stor del av verksamhetstiden) och totalt har stora mängder perkloretylen använts under verksamhetstiden. Enligt uppgift ska tvättvätskan ha renats och återanvänts, men hur mycket spill/perklorförluster som ändå kan ha uppkommit är inte känt. Föroreningsnivån i byggnaden bedöms idag vara måttlig på grund av att perkloretylen avdunstar mycket lätt. Föroreningsnivån i mark och grundvatten kan emellertid vara stor eftersom byggnaden som kemtvätten bedrevs i är kvar och inga större markarbeten/utgrävningar har utförts på platsen, vilka i så fall skulle kunna ha reducerat föroreningsnivån lokalt. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten samt till byggnad bedöms vara stora då marken består av fyllnadsmassor med underliggande genomsläpplig till normaltät jordart. Känsligheten är stor, eftersom yrkesverksamma kan exponeras under dagtid. 19

26 Skyddsvärdet är litet då verksamheten var lokaliserad i ett industriområde. Sammantaget tilldelas objektet riskklass 2, vilket innebär att det utgör en stor risk för människors hälsa och miljön Oljedepå Branschen Oljedepå har branschriskklass 2. I Piteå kommun har två objekt i branschen tilldelats individuell riskklass 2. AB Svenska Shell (f.d. Polar Olje AB)* (Fas 2) Oljedepå Petroleumprodukter har en hög farlighet. Föroreningsnivån uppskattas till mycket stor i mark och grundvatten på grund av den relativt långa verksamhetstiden, det oljeutsläpp som har skett samt att återväxten inom föroreningsområdet varit dålig trots att det vid platsbesöket gått tio år sedan oljeutsläppet. Detta ger en indikation på att marken kan vara förorenad. Spridningsförutsättningarna bedöms som måttliga från byggnad samt i mark och grundvatten då marken består av genomsläppliga jordarter i det övre skiktet och normaltäta jordarter under. et ligger inom ett industriområde och omges av ett antal industrier vars verksamhet medför att områdets skyddsvärde är litet. Känsligheten bedöms som måttlig då det är ett industriområde samt att människor kan exponeras i relativt liten utsträckning. Sammantaget tilldelas objektet med hänsyn till försiktighetsprincipen riskklass 2, vilket innebär potentiellt stor risk för människors hälsa och miljön. Enligt den miljötekniska markundersökningen i fas 2 konstaterades att det förekommer mycket höga halter av petroleumprodukter inom objektet i både mark och grundvatten. Detta styrker den tidigare riskklassningen enligt fas 1. Det innebär att objektet ligger kvar i riskklass 2, det vill säga bedöms utgöra en stor risk för människors hälsa och miljön. Skoogs Tank AB*

27 Oljedepå sedan början av 1960-talet. en består av lagring, försäljning och hantering av bensin, gas, olja, natronlut samt tjockolja. Området där Skoogs Tank AB bedriver sin verksamhet har nyttjas som oljedepå sedan början av 1960-talet. Det medför att området troligen är påverkat av den hantering av petroleumprodukter som har pågått och pågår. Mindre olyckor har skett bland annat en mindre överspolning i samband med lossning av petroleumprodukter från fartyg samt ett dieselläckage på utlastningsplattan. Föroreningsnivån bedöms som måttlig till stor. Skoogs Tank AB är beläget vid Haraholmens industriområde och omges av ett antal industrier vars verksamhet medför att området har lågt skyddsvärde. Känsligheten bedöms som måttlig då människor kan exponeras i relativt liten utsträckning. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten är måttliga till stora då marken till viss del består av genomsläppliga jordarter. I ytvattnet sker utspädning på grund av stor vattenomsättning i området. Införandet av tankradarsystemet medför att risken för överspolningar och läckage från cisternerna är små. På grund av att området har nyttjats som oljedepå sedan 1960-talet samt utifrån den samlade bedömningen placeras objektet i riskklass 2, vilket innebär potentiellt stor risk för människors hälsa och miljön Skjutbana hagel Branschen Skjutbana hagel har branschriskklass 3. I Piteå kommun har ett objekt i branschen tilldelats individuell riskklass 2. Fagersbergets skjutbaneanläggning* Fagersbergets skjutbaneanläggning uppfördes under början av 1980-talet. Skytte bedrivs med både hagel och kula. Anläggningen nyttjas av flera olika föreningar samt privatpersoner. Den skytteverksamhet som bedrivs vid anläggningen bedöms vara omfattande och har dessutom pågått under lång tid. Därför bedöms föroreningsnivån, främst där rester av lerduvor och hagel spridits samt i kulfången, vara stor. Anläggningen är 21

28 belägen på normaltäta till genomsläppliga jordarter, vilket medför att spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms vara måttliga till stora. Det innebär att eventuella föroreningar relativt lätt kan transporteras genom marken ned till grundvattnet. I ammunition förekommer bland annat bly, vars farlighet klassas som mycket hög. I marken oxideras dock bly relativt snabbt till stabila föreningar, varvid dess rörlighet minskar. PAH (polycykliska aromatiska kolväten) används som bindemedel i lerduvor och dess farlighet klassas också som mycket hög. Då området utgörs av ett för regionen vanligt skogsområde, bedöms dess skyddsvärde som måttligt. Känsligheten bedöms vara måttlig, till följd av att området ligger avskilt samt att inget grundvattenuttag sker, men bedömningen dras upp något till följd av närheten till friluftsområde. Den sammanvägda bedömningen föranleder att objektet placeras i riskklass 2, det vill säga potentiellt stor risk för människors hälsa och miljön Skrothantering och skrothandel Branschen Skrothantering och skrothandel har branschriskklass 3. I Piteå kommun har ett objekt i branschen tilldelats individuell riskklass 2. Bilskrot Hortlax Skrotning och upplag av nedskrotade bilar och bildelar har skett utomhus i cirka 9 år utan hårdgjord platta. Hanteringen vid demontering är oklar. Föroreningarnas farlighet varierar mellan låg och mycket hög farlighet och utgörs av bland annat oljor, petroleumprodukter och metaller. Föroreningsnivån kan bara uppskattas. Den antas dock vara stor till mycket stor eftersom bilvrak vid inspektioner under pågående verksamhet påträffats ligga obearbetade och utspridda längs tippkanten och att synliga rester av bilskrot finns kvar ännu idag. Ingen hårdgjord platta verkar ha funnits på platsen och det är oklart hur spillolja och andra kemikalier hanterats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara mycket stora då marken utgörs av sand och en bäck rinner just nedanför tippkanten för bilskrotens placering. Känsligheten bedöms vara måttlig till stor beroende på att området kan locka till 22

29 vistelse (lek) och att det inte ligger inom alltför långt avstånd från bostäder. Området har lågt skyddsvärde eftersom det är påverkat av föroreningar och det naturliga ekosystemet redan är påverkat av den tidigare kommunala deponin. Sammanfattningsvis bedöms området utgöra en stor risk för människors hälsa och miljön, och tilldelas riskklass 2. Bildelsrester i marken i sluttning mot bäcken, Bilskrot Hortlax. Bild tagen vid platsbesök Foto: Länsstyrelsen Träimpregnering Branschen Träimpregnering har branschriskklass 2. I Piteå kommun har två objekt i branschen tilldelats individuell riskklass 2. Munksunds sågverk, SCA Timber AB* Sågverk, träimpregnering (doppning) Området ligger invid Yttrefjärden (Piteälven) och är detaljplanerat industriområde. 23

30 Området är inhägnat och inget grundvattenuttag sker. Skyddsvärdet och känsligheten för mark och grundvatten bedöms således som måttliga. Föroreningar som härrör från impregnering och doppning har mycket hög farlighet. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora i mark och grundvatten till följd av genomsläppliga jordarter (sand). Hantering av PCP (pentaklorfenol)-baserade medel vid doppning kan ha medfört att dioxiner finns kvar som rest i marken. Sammantaget tilldelas objektet, med hänsyn till försiktighetsprincipen, riskklass 2 vilket innebär potentiellt stor risk för människors hälsa och miljön. Plats där doppningskar legat. Bild tagen vid platsbesök Foto: Länsstyrelsen Piteå Såg & Hyvleri AB** Såg- och hyvleriverksamhet sedan 1940-talet. Sågverksamheten avvecklades Tryckimpregnering sedan 1970 med bland annat CCA-medel, även kallat Bolidensalt (CCA= koppar, krom, arsenik). Vid översiktlig undersökning 1990 påvisades höga arsenikhalter i jordprov från området där impregnerat virke enligt 24

31 uppgift lagts upp. Fastigheten är till viss del förorenad med arsenik, koppar, krom och bly vilket påvisades vid SGAB:s undersökning 1990 och SWECO:s undersökning I dagsläget nyttjas området för industriändamål och det är ej sannolikt att markanvändningen kommer att förändras inom överskådlig tid. Föroreningsnivån bedöms vara mycket stor för arsenik i mark och stor för koppar, krom och bly i mark. Undersökningen 2010 visade låga halter av arsenik, koppar, krom och bly i grundvatten. Därmed uppskattas nivån i grundvatten till liten. Ämnenas farlighet är hög till mycket hög. Marken består av fyllnadsmassor som överlagrar finkorniga sediment. Grundvattenytan bedöms ligga cirka 2 meter under markytan, vilket medför att spridningsrisken bedöms vara måttlig. Det är sannolikt att föroreningarna har fastlagts i markens övre lager. Nedströms anläggningen har dock måttliga halter av krom, koppar och zink påvisats i grundvattnet (undersökningen 1990), vilket indikerar att en viss spridning skett. Recipienten Inrefjärden omges av ett antal större industrier, vilket minskar områdets skyddsvärde. Skyddsvärdet bedöms som litet för byggnad och mark. Skyddsvärdet för grundvatten är dock alltid stort. Känsligheten är stor i och med att yrkesverksamma kan exponeras under dagtid. Området där föroreningen påträffats är dock asfalterat, vilket minskar risken för exponering. Känsligheten bedöms därför vara måttlig. Sammantaget bedöms objektet med hänsyn till försiktighetsprincipen tillhöra riskklass 2, vilket innebär potentiellt stor risk för människors hälsa och miljön. 25

Inventering av förorenade områden i Luleå kommun

Inventering av förorenade områden i Luleå kommun Inventering av förorenade områden i Luleå kommun Länsstyrelsens rapportserie nr 5/2010 Titel Författare: Foto: Inventering av förorenade områden i Luleå kommun. Länsstyrelsens rapportserie nr 5/2010 Erika

Läs mer

Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010

Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010 Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010 Rapport om misstänkt förorenade områden i Borensberg Upprättad av Lars Lager Granskad av Mats Dorell Structor Nyköping AB Fax 0155-20 64 29 Sida 1

Läs mer

Information om MIFO-inventering

Information om MIFO-inventering Information om MIFO-inventering I den här broschyren kan du läsa om hur inventeringen ska gå till och vad som förväntas av dig som verksamhetsutövare. Du får också kort information om vad MIFO innebär

Läs mer

Förorenade områden. Underlag till ÖP16

Förorenade områden. Underlag till ÖP16 Underlag till ÖP16 Förorenade områden 20160107 1 Innehåll Inledning 3 Allmänt 3 Miljökvalitetsmål 4 Nationella mål 4 Regionala mål 5 Lokala mål 5 Förorening och risker 6 Riskbedömning 7 Ansvar för att

Läs mer

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre

Läs mer

Förorenade områden - vad görs?

Förorenade områden - vad görs? Förorenade områden - vad görs? Vad är problemet? Sedan industrialismen har människan gjort sig av med restprodukter på enklaste sätt - ut i vattendrag eller dumpat avfall bakom huset. Därför kan tusentals

Läs mer

Inventering av förorenade områden

Inventering av förorenade områden Inventering av förorenade områden Bilskrot och Skrothandel Miljöenheten Sofie Carlsson Innehållsförteckning Branschen bilskrot och skrothandel... 3 Föroreningar... 4 Inventering... 4 Riskklassning... 5

Läs mer

Möte den 22 januari 2015

Möte den 22 januari 2015 Möte den 22 januari 2015 Inventeringar Aktuellt på NV och länsstyrelserna Ebh-stödet Bidrag Tillsyn, tillsynsvägledning Projekt Kurser m.m Rapporter, remisser Övrigt Aktuella frågor och ärenden Nästa möte

Läs mer

Inventering av anläggningar för gummiproduktion

Inventering av anläggningar för gummiproduktion Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade

Läs mer

Något om efterbehandling och sanering

Något om efterbehandling och sanering Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller

Läs mer

Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden

Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden 1 Vad är ett förorenat område? Markområde Vattenområde (sediment) Grundvatten

Läs mer

Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun. - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1.

Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun. - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1. Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1 Nina Heinesson 2013 Bilagor Bilaga 1. Analysprotokoll nedströms och uppströms Tåstarps

Läs mer

FÖRORENAD MARK - Inventering av kommunala tillsynsobjekt enligt Natuvårdsverkets MIFO fas 1. - Projekt inom Miljösamverkan Skåne

FÖRORENAD MARK - Inventering av kommunala tillsynsobjekt enligt Natuvårdsverkets MIFO fas 1. - Projekt inom Miljösamverkan Skåne FÖRORENAD MARK - Inventering av kommunala tillsynsobjekt enligt Natuvårdsverkets MIFO fas 1 - Projekt inom Miljösamverkan Skåne Fastställd 2011-12-10 Version december 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Miljö och Vatten 2014-03-11 603361 Handläggare Ert datum Er beteckning Kristoffer Gokall-Norman PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen,

Läs mer

Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter

Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN Uppdaterad Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter Kontaktuppgifter: Birgitta Swahn samordnare 785 51 03 Erik Blomqvist

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK BILAGA 2 RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK 1. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) utfördes i en projektgrupp med personal på Nordmalings kommun.

Läs mer

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Arbetsrapport Förorenade områden Malmö 2015-09-25 Förorenade områden Arbetsrapport Datum 2015-09-25 Uppdragsnummer 1320006999 Utgåva/Status 1 Erik Hedman Uppdragsledare Anna Fjelkenstam Ansvarig Ramböll

Läs mer

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015 i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015 Datum: 2014-10-30 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende undersökningar

Läs mer

MILJÖTILLSYN AV SKJUTBANOR I LJUSDALS KOMMUN

MILJÖTILLSYN AV SKJUTBANOR I LJUSDALS KOMMUN P R O J E K T A P P O R T L J U S D A L S K O M M U N M I L J Ö E N H E T E N MILJÖTILLSYN AV SKJUTBANOR I LJUSDALS KOMMUN 2014 Kristin Berg, miljöinspektör Bild 1. Skjutbaneområdet för 80 m viltmålsbanan

Läs mer

Miljögeoteknik- Bilaga 1 Miljögeoteknisk översikt

Miljögeoteknik- Bilaga 1 Miljögeoteknisk översikt Miljögeoteknik- Bilaga 1 Miljögeoteknisk översikt Tunnelbana till Nacka och söderort Samrådshandling: 2016-11-09 Titel: Miljögeoteknik- Bilaga 1 Miljögeoteknisk översikt Uppdragsledare: Johan Björkman,

Läs mer

Tydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar över förorenade områden

Tydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar över förorenade områden Tydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar över förorenade områden Redovisning av regeringsuppdrag enligt ändringsbrev till regleringsbrev för 2010 (Fi2010/3412, punkt 46B) Länsstyrelsen i Västra

Läs mer

Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden

Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden Malmö stad, Miljöförvaltningen. Rapport 37/2003. ISSN 1400-4690. Rapporten är anpassad för utskrift från Internet. Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden Markinventeringsprojektet

Läs mer

2013-05-02 577-2753-13. Inventering av anläggningar med Oljegrus- och asfaltverk, stationära

2013-05-02 577-2753-13. Inventering av anläggningar med Oljegrus- och asfaltverk, stationära Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring av farligt avfall

Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring av farligt avfall BESLUT Aktbilaga 15 1 (9) Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Hans Sjöberg 026-17 12 12 hans.sjoberg@x.lst.se SMA Svenska Mineral AB Box 27 820 22 Sandarne Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring

Läs mer

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg 1(6) Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk

Läs mer

FÖRORENADE OMRÅDEN i Västernorrlands län

FÖRORENADE OMRÅDEN i Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland Miljöavdelningen 2006:4 Potentiellt FÖRORENADE OMRÅDEN i Västernorrlands län Bild framsida: Söderbergs Sågverk, Sundsvalls kommun, identifierat som sågverk utan impregnering,

Läs mer

Länsstyrelsen i Hallands län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015-2017

Länsstyrelsen i Hallands län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015-2017 Länsstyrelsen i Hallands län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015-2017 Datum: 2014-10-13 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende

Läs mer

Inventering av förorenade områden

Inventering av förorenade områden Inventering av förorenade områden Vilka föroreningar kan förväntas, deras möjliga utbredning och hur människor och miljö kan exponeras. Rapport 4918 Naturvårdsverket MIFO - Metodik för Inventering av Förorenade

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun 1(7) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun Nedan angivna föreskrifter, meddelade med stöd av 7 kap. 21-22 miljöbalken (1998:808), gäller inom de skyddszoner

Läs mer

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Varför vattenskyddsområde? Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentillgångar som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen. Målet är

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK Bilaga - Förslag vattenskyddsområde Norråker () 0-0-03 BILAGA RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) har utförts

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Förorenade områden i Gävle kommun

Förorenade områden i Gävle kommun Förorenade områden i Gävle kommun Inventering av Svedens industriområde 2007-02-22 BYGG & MILJÖ Gävle kommun Maria Olofsson Sammanfattning För närvarande pågår en rikstäckande inventering av förorenade

Läs mer

SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Rapport. 2015-03-23 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand

SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Rapport. 2015-03-23 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning Rapport 2015-03-23 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning KUND

Läs mer

Rapport 2009:13. Inventering av förorenade områden i Dalarnas län Sammanfattningsrapport. Miljöenheten

Rapport 2009:13. Inventering av förorenade områden i Dalarnas län Sammanfattningsrapport. Miljöenheten Rapport 2009:1 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län Sammanfattningsrapport Miljöenheten Omslagsbild: Fredriksbergs bruk. Foto: Länsstyrelsen Dalarna. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri,

Läs mer

Syftet med inventeringen

Syftet med inventeringen MIFO-metodiken Inventeringen görs enligt den s k MIFO-modellen= Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Metodiken har tagits fram av Naturvårdsverket och finns beskriven i rapport 4918. Rapporten

Läs mer

ÖSTRA HAMNEN. Bilaga 1

ÖSTRA HAMNEN. Bilaga 1 ÖSTRA HAMNEN Bilaga 1 Bilaga 2 KVARTER BRÄNSLET Kollagring ca. 1940-1970. Från 1970-talet har verksamheten bestått i Järn, plåt- och stålhantering. Färg- och lösningsmedelshantering inomhus. Dieseltankanläggning.

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till mellanlagring av avfall vid NEMAX Miljöhantering AB, Lekebergs kommun. Kod 90.50 B, 90.

Tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till mellanlagring av avfall vid NEMAX Miljöhantering AB, Lekebergs kommun. Kod 90.50 B, 90. 1(9) Miljöprövningsdelegationen NEMAX Miljöhantering AB Skoftesta Gård 692 93 KUMLA Tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till mellanlagring av avfall vid NEMAX Miljöhantering AB, Lekebergs kommun. Kod

Läs mer

Inventering av förorenade områden i Haparanda kommun

Inventering av förorenade områden i Haparanda kommun Inventering av förorenade områden i Haparanda kommun Länsstyrelsens rapportserie 5/2013 Titel Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Inventering av förorenade områden i Haparanda kommun. Länsstyrelsen

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Båtliv i sjö och hav

Båtliv i sjö och hav Båtliv i sjö och hav I Olofströms kommun finns det mer än 200 sjöar som är större än en hektar - en av dem är Halen som är Blekinges största sjö. Genom kommunen flyter också flera åar. Många har en båt

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN Fastställda av kommunfullmäktige 2012-10-29 142 Med stöd av 7 kap 21 miljöbalken har kommunfullmäktige i Ulricehamn beslutat om

Läs mer

FÖP Maden, geoteknik och miljöteknik

FÖP Maden, geoteknik och miljöteknik Tekniska Kontoret Mark och exploatering Fredrik Svärd 036-10 25 67 fredrik.sandberg-svard@jonkoping.se 2016-11-18 1 (8) FÖP Maden, geoteknik och miljöteknik Inför arbetet med en fördjupad översiktsplan

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Innehållsf. llsförteckning

Innehållsf. llsförteckning Enheten för f r förorenade f områden Rf Enhetschef Christer Litzell Efterbehandling Ingegerd Andersson Kjell Färnkvist Per Gullbring Yvonne Österlund Deponi och gruvor Ann-Marie Fällman Stina Lundberg

Läs mer

Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015-2017, i Gotlands län. Rapporter om natur och miljö nr 2015:4

Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015-2017, i Gotlands län. Rapporter om natur och miljö nr 2015:4 Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015-2017, i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2015:4 2 Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015 2017, i Gotlands län Mattias

Läs mer

2013-02-07 577-842-13. Inventering av anläggningar för tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel

2013-02-07 577-842-13. Inventering av anläggningar för tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade

Läs mer

Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde

Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Vattenskyddsområden Tillgången på vatten för vattenförsörjning är en av våra allra viktigaste naturresurser. Syftet med vattenskyddsområden är

Läs mer

Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2015-2017. Diarienummer 577-11978-14. Författare: Anna-Karin

Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2015-2017. Diarienummer 577-11978-14. Författare: Anna-Karin Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2015-2017 Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2015-2017. Diarienummer 577-11978-14.

Läs mer

Vägledning för intern kemikaliekontroll

Vägledning för intern kemikaliekontroll Vägledning för intern kemikaliekontroll Inledning Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp och hantering av kemiska produkter inom verksamheten. Att välja rätt metod och kemikalie

Läs mer

Orup vattenskyddsområde

Orup vattenskyddsområde Orup vattenskyddsområde Allmänt Nedan angivna skyddsföreskrifter gäller inom Orup vattenskyddsområde, se karta nedan. Skyddsområdet är indelat i primär samt sekundär skyddszon. Där väg, järnväg, vattendrag

Läs mer

Ansvar för föroreningsskada. Sara Lundquist

Ansvar för föroreningsskada. Sara Lundquist Ansvar för föroreningsskada Sara Lundquist 10 kapitlet miljöbalken Tillämpligt om föroreningsskada finns Huvudregeln är att den som förorenat också ska avhjälpa. (10:2 MB) Vad är avhjälpande? Utredning,

Läs mer

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2016

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2016 i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2016 Datum: 2015-10-29 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende undersökningar

Läs mer

Underlagsmaterial. Förorenade områden. i Stockholms län. Kartläggning av områden som är eller misstänks vara förorenade 1999

Underlagsmaterial. Förorenade områden. i Stockholms län. Kartläggning av områden som är eller misstänks vara förorenade 1999 U U Underlagsmaterial maj 2000 Nr 17 Förorenade områden i Stockholms län Kartläggning av områden som är eller misstänks vara förorenade 1999 Mark- och vattenskyddsenheten Förord Länsstyrelsen i Stockholms

Läs mer

3. Kemikalier 3.1 Kemikalieförteckning 3.2 Miljöpåverkan av kemikalier 3.3 Förvaring av kemikalier 3.4 Köldmedium 3.5 Cisterner Sidan 69 i handboken

3. Kemikalier 3.1 Kemikalieförteckning 3.2 Miljöpåverkan av kemikalier 3.3 Förvaring av kemikalier 3.4 Köldmedium 3.5 Cisterner Sidan 69 i handboken Kemikalier 3. Kemikalier 3.1 Kemikalieförteckning 3.2 Miljöpåverkan av kemikalier 3.3 Förvaring av kemikalier 3.4 Köldmedium 3.5 Cisterner Sidan 69 i handboken 4. Giftfri miljö "Förekomsten av ämnen i

Läs mer

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun -Sara Berglund4 september 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail) Hemsida (URL) Djurgårdsgatan

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Genomförande av MIFO fas 1 för branschklass 2

HANDLINGSPLAN. Genomförande av MIFO fas 1 för branschklass 2 HANDLINGSPLAN Genomförande av MIFO fas 1 för branschklass 2 Bakgrund Denna handlingsplan beskriver miljö- och hälsoskyddsenhetens arbete med objekt i kommunen med behov att genomgå MIFO fas 1. Detta arbete

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

Tillsyn av båtklubbar 2014

Tillsyn av båtklubbar 2014 Sida 1 (7) Bild: Blästring av båtbottenfärg med kolsyreis Tillsyn av båtklubbar 2014 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2014 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood Sida 2 (7) Bakgrund

Läs mer

Metodik för inventering av förorenade områden

Metodik för inventering av förorenade områden Metodik för inventering av förorenade områden Modellen togs fram av Naturvårdsverket En praktisk modell som bygger främst på uppgiftsinsamling Länsstyrelsen har inventerat nedlagda verksamheter Kommunens

Läs mer

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-02-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE, BEGÄRAN OM BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

SAMRÅDSREDOGÖRELSE, BEGÄRAN OM BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Uppdragsnr: 10223501 1 (5) SAMRÅDSREDOGÖRELSE, BEGÄRAN OM BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Samråd inför ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enl. 11 kap. miljöbalken och miljöfarlig verksamhet enl.

Läs mer

Riktlinjer kemisk bekämpning

Riktlinjer kemisk bekämpning Riktlinjer kemisk bekämpning Fastställd av miljönämnden 2014-02-18 6 Dnr. 2014-MN0017 Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 206, 597 25 Åtvidaberg Tel: 0120-830 00 Fax: 0120-352

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för Oljehamnen

Årlig tillsynsrapport för Oljehamnen MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för Oljehamnen Januari 2010 till november 2010 Oljehamnen vid Loudden. Trafikbild från hamnens södra del 18/6 1948. Bild från Stockholms hamnar AB www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Mifo-fas 1 Pågående verksamheter

Mifo-fas 1 Pågående verksamheter Mifo-fas 1 Pågående verksamheter LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN Mifo-fas 1 Pågående verksamheter Kontaktuppgifter: Birgitta Swahn samordnare 785 51 03 Jeanette Häggroth tillsyn 785 41 80 Henning Persson

Läs mer

Information till besökare i Kebnekaiseområdet

Information till besökare i Kebnekaiseområdet Information till besökare i Kebnekaiseområdet juni 2013 Den 15 mars 2012 havererade ett norskt militärt flygplan på Kebnekaise. I denna tragiska olycka miste fem personer livet. Olyckan medförde att flygplansdelar

Läs mer

Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx.

Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx. BILAGA 3 Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx. Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen

Läs mer

Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt

Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt till kommunerna Hur går vi vidare med alla 1:or och 2:or? Projekt 2012-2013 - Bedömning av tillsynsmyndighet (320 objekt) - Informationsmöten ute hos kommunerna

Läs mer

RAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG

RAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG ÅRE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER1644649000 SAMRÅDSUNDERLAG SAMRÅDSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSIC RAFTSJÖ LINDBERG HELENA FUREMAN 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553

Läs mer

Den aktuella fastigheten ligger i centrala Motala, se Bilaga 1.

Den aktuella fastigheten ligger i centrala Motala, se Bilaga 1. Golder Associates AB SE-411 04 Göteborg Address: Lilla Bommen 6 Telephone: [+46] 31 700 82 30 Fax: [+46] 31 700 82 31 http://www.golder.se LÄNSSTYRELSEN I ÖSTERGÖTLAND Miljövårdsenheten MIFO Objekt: 3.

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 3 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 förorenade områden

Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 förorenade områden Kommunhuset 234 81 LOMMA 040-641 10 00 Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 Uppdaterad: november 2014 Utrymmet för svaren är inte begränsat. Rutan utökas ju mer du skriver. Hoppa

Läs mer

Miljö, hälsa och risker

Miljö, hälsa och risker Mål och riktlinjer Miljö, hälsa och risker Den fysiska planeringen ska tillförsäkra invånarna en miljö som ur folkhälsosynpunkt kan betecknas som en god livsmiljö. Konflikter vad gäller buller från bl

Läs mer

MILJÖPLAN FÖR PATHOLMSVIKENS SMÅBÅTSHAMN (PVBK)

MILJÖPLAN FÖR PATHOLMSVIKENS SMÅBÅTSHAMN (PVBK) MILJÖPLAN JANUARI 2008 MILJÖPLAN FÖR PATHOLMSVIKENS SMÅBÅTSHAMN (PVBK) Den verksamhet som bedrivs inom båtklubben ska inte åstadkomma skada på miljön. Miljöplanen ska bidra till att detta mål uppnås. Miljöplanen

Läs mer

Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län

Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län 27 oktober 2010 Fynd av berlinerblå massor under markarbete invid f.d. Visby gasverk Dnr 577-1821-10 1(23) 2(23) INNEHÅLL 1. INLEDNING...

Läs mer

1 (5) Inventering av förorenade områden Bilskrot och skrothandel

1 (5) Inventering av förorenade områden Bilskrot och skrothandel 1 (5) Inventering av förorenade områden Bilskrot och skrothandel Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför

Läs mer

KLAGANDE Vegaholm Bil & Maskin AB, Box 167, 341 25 Ljungby Ställföreträdare: BO, samma adress MOTPART Länsstyrelsen i Kronobergs län, 351 86 Växjö

KLAGANDE Vegaholm Bil & Maskin AB, Box 167, 341 25 Ljungby Ställföreträdare: BO, samma adress MOTPART Länsstyrelsen i Kronobergs län, 351 86 Växjö VÄXJÖ TINGSRÄTT Miljödomstolen, rotel ll DOM Mål nr 1 (7) 2006-04-19 M 305-06 Meddelad i Växjö KLAGANDE Vegaholm Bil & Maskin AB, Box 167, 341 25 Ljungby Ställföreträdare: BO, samma adress MOTPART Länsstyrelsen

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 33. Västerdalälven mellan och Tandö Version 1.0 2015-04-28 2 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Östergötlands läns författningssamling

Östergötlands läns författningssamling Östergötlands läns författningssamling Länsstyrelsen Serie A ISSN 1401-3665 Beslut om skyddsområde samt föreskrift om skydd för grundvattentäkten Högby i Mjölby kommun; 05 FS 2014:7 Utkom från trycket

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden Östergötlands län 2015-2017 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 577-7861-14 Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden. Östergötlands

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

Inventering av förorenade områden i Älvsbyns kommun

Inventering av förorenade områden i Älvsbyns kommun Inventering av förorenade områden i Älvsbyns kommun Länsstyrelsens rapportserie nr 22/2013 Titel Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Inventering av förorenade områden i Älvsbyns kommun. Länsstyrelsen

Läs mer

Blankett A Administrativa uppgifter

Blankett A Administrativa uppgifter Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (20) Objekt Gnarps masugn IDnr F2132-0063 Kommun Nordanstig Upprättad (namn) Åsa Duell Senast reviderad (namn) Jon Böhlmark 2004-09-28 2005-08-10 Inventeringens

Läs mer

VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN

VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN Beslutade av kommunfullmäktige i Jönköpings kommun 2010-03-25 77 med stöd av 7 kap 21-22 miljöbalken. Vattenskyddsområdet för Svarttorp

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00) Saneringsanmälan Enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälare Verksamhetsutövare Personnummer/organisationsnummer Gatuadress Postnummer och ort E-postadress Fastighetsbeteckning

Läs mer

Hur förklarar man risker för personer som bor på en förorenad fastighet?

Hur förklarar man risker för personer som bor på en förorenad fastighet? Acceptans och kommunikation - Renare Mark, mars -05 Hur förklarar man risker för personer som bor på en förorenad fastighet? Om bidragssystemet och ovissheten av att bo på ett förorenat område Erfarenheter

Läs mer