KARTLÄGGNING AV DELSYSTEM

KARTLÄGGNING AV DELSYSTEM LIVSMEDEL I KALMAR LÄN PETER BJERKESJÖ, DANIEL HALLENCREUTZ, VANESSA SEVEDAG OCH KLARA SPANGENBERG STOCKHOLM 2015-02-28 Kontigo AB Katarinavägen 19 SE 116 45 Stockholm www.kontigo.se +46 (0)8 562 262 40

Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Inledning... 7 2.1 Bakgrund och syfte... 7 2.2 Metod och material... 7 2.2.1 Tio delsystem har identifierats... 8 2.2.2 Primärdata... 11 2.2.3 Intervjuerna... 13 2.3 Disposition... 14 3 Livsmedel i Kalmar de olika delsystemen... 15 3.1 Livsmedel ur ett systemperspektiv... 15 3.2 Beskrivning av delsystemen... 17 3.2.1 Delsystem fågel (kyckling och ägg)... 17 3.2.2 Delsystem kött (nöt, svin, lamm)... 19 3.2.3 Delsystem mjölk (inklusive ost)... 21 3.2.4 Delsystem bönor och ärtor... 23 3.2.5 Delsystem dryck (exklusive mjölk)... 25 3.2.6 Delsystem potatis... 25 3.2.7 Delsystem grönsaker, frukt och bär... 26 3.2.8 Delsystem spannmål... 27 3.2.9 Delsystem fisk... 28 3.3 Beskrivning av grossist- och detaljhandel, restaurang och offentlig upphandling 31 4 Livsmedel i Kalmar län en samlad diskussion... 32 4.1 Jordbruksföretag i Kalmar län... 32 4.2 Antal företag oavsett delsystem med säte i Kalmar län... 35 4.3 Delsystemen i geografin... 38 4.4 Aktiebolagens utveckling de senaste fyra åren... 39 4.5 Sysselsättning enligt RAMS... 44 4.6 Arbetsställen enligt Företagsregistret... 46 5 Sammanfattande slutsatser... 48 5.1 När det gäller produktion av råvaror och livsmedelsprodukter är Kalmar en del av övriga världen... 48 5.2 Marknaden växer för produkter av hög kvalitet och med mervärden... 49 5.3 Profilerade restauranger och butiker fungerar som krävande kunder... 50 5.4 Myndigheter, branschorganisationer och föreningar fungerar som sammanhållande länkar i systemet... 51 Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 2 (76)

5.5 Svaga strukturer för samspel med det företagsstödjande systemet och med innovationsstödsystemet... 52 5.6 Logistiken är kanske en utmaning, men kanske inte tillgången på arbetskraft. 52 5.7 En enklare SWOT- och PEST-analys... 53 5.7.1 Inledning... 53 5.7.2 SWOT-analys... 53 6 Policyimplikationer av kartläggningen vad borde livsmedelsstrategin fokusera på?... 56 6.1 Förslag... 56 6.1.1 Försök att genomföra ett reptrick genom att prioritera vissa delsystem utan att vara exkluderande... 56 6.1.2 Stärk hela livsmedelssektorn som system och som varumärke... 57 6.1.3 Öka utbudet och försäljningen av lokal mat och livsmedelsprodukter... 58 6.1.4 Stärk utveckling av produkter och företag med exportpotential... 59 6.1.5 Skapa en projektarena för livsmedel i syfte att skapa förnyelse i samspel 61 6.1.6 Inkludera livsmedelsbranschen i regionens smarta specialisering... 63 7 Bilaga 1: Intervjuer... 67 8 Bilaga 2: Avgränsning av livsmedelssektorn enligt Jordbruksverket... 68 8.1 Livsmedelsbranscher enligt SNI 2007... 68 8.2 Branscher inom vilka verksamhet med anknytning helt eller delvis till livsmedel förekommer... 72 9 Bilaga 3: Avgränsning av delsystemen enligt Kontigo (SNI-koder)... 74 Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 3 (76)

1 Sammanfattning Under 2014-2015 samordnar regionförbundet i Kalmar län en livsmedelsstrategi för länet i syfte att skapa en hållbar livsmedelsregion. Livsmedelsstrategin är ett samarbete mellan LRF Sydost, Länsstyrelsen i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar län. Regionförbundet har initierat denna rapport som underlag för livsmedelsstrategin och kartlägger delsystem inom livsmedelsområdet och deras förutsättningar och potential. Rapporten och dess slutsatser baseras på material från intervjuer med bland annat företagare och branschorganisationer, statistik och övrigt material såsom rapporter. Kartläggningen har gjorts av konsultföretaget Kontigo. Den har delfinansierats med regionala utvecklingsmedel. Livsmedelssystemet i Kalmar län innefattar produktion, förädling och försäljning av mat och livsmedel. Flera av delsystemen inom livsmedel överlappar varandra och det råder inte sällan ett kund- leverantörsförhållande mellan producenter inom systemet. Samtidigt väljer fler aktörer att förädla produkterna i tidigare led. Slutkund är antingen restauranger, storkök eller detaljhandel och sedan enskilda konsumenter. Det finns idag totalt runt 3000 företag inom livsmedelsbranschen i länet och de omsätter totalt cirka 14,5 miljarder. Den största omsättningen sker i förädlings- och slutkonsumtionsledet och det är även där flest nya företag startas. Kartläggningen identifierar tio delsystem; fågel, kött, mjölk, bönor och ärtor, dryck, potatis, grönsaker, frukt och bär, spannmål samt fisk. De starkaste delsystemen i nationell jämförelse är fågel, mjölk och kött. Inom alla delsystem utom spannmål sker det en ökning av sysselsättning i länet. Delsystemet fågel kan huvudsakligen delas upp på kyckling och ägg. Både kycklingoch äggproduktion är stor i Kalmar län. För både kyckling och ägg finns en stark preferens för svenska produkter på den nationella marknaden. Samtidigt finns utmaningar såsom höga inträdesbarriärer och logistiska utmaningar. Kött är ett av de större delsystemen och kan delas upp på nöt, gris och lamm. En viktig faktor för branschen är att det finns ett stort slakteri i regionen. Det finns även här en preferens för svenskt kött. Samtidigt är lönsamheten för enskilda producenter och svårigheter för nya aktörer att etablera sig en utmaning. Delsystemet mjölk innehåller är i hög grad specialiserat och är det delsystem med flest sysselsatta. Kalmar län har en stor produktion som står sig i nationell jämförelse, även om länet, liksom hela branschen, står inför en utmaning i form av hård prispress. Bönor och ärtor är det delsystem där Kalmar har potential, inte minst inom bönor, där Ölands produktion är unik i landet. Branschen är dock beroende av internationella omständigheter och konkurrerar på en internationell marknad med Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 4 (76)

huvudsakligen Europeiska konkurrenter. Samtidigt finns utmaningar i form av konkurrens om odlingsmark och att bönor inte kan odlas år efter år. Delsystemet dryck är litet med hänseende till antal företag i länet men omsätter 1 miljard kronor, mycket tack vare att Åbro över tid är och varit ett konkurrenskraftigt företag. Det finns även mindre aktörer med intressanta produkter såsom vin. Potatis är ett relativt litet delsystem, men Kalmar län har en stark position i nationell jämförelse. Även Frukt och bär samt grönsaker är mindre delsystem. Det finns dock flera som har lyft fram delsystemet grönsakers potential i Kalmar län. Ett hinder för expansion och etablering av nya aktörer är den stora konkurrensen om mark som råder idag. Även den globala marknaden, med betydligt lägre löner, utgör ett hot för branschen. Spannmål är ett av de större delsystemen i regionen. Den enskilt största aktören är Lantmännen, men också Svenskt Foder bör nämnas. Kalmar Lantmän tillhandahåller sina medlemmar utsäde, gödsel, växtskydd och foder samt att ta emot, lagra, förädla och sälja det som lantbrukarna odlar. Delsystemet fisk karakteriseras av ett stigande fiskpris parallellt meden minskad volym. En stor utmaning för branschen är att bestånden av fisk är minskande samtidigt som det finns en stor efterfrågan. Detta innebär en osäkerhet i form av förändrade regler och beroende av ett fåtal arter. I denna kartläggning har innovation undersökts översiktligt. Det har skett stora förändringar inom livsmedelsproduktionen i Sverige med ökad internationell konkurrens och låg lönsamhet. Handeln har samtidigt öppnat upp nya marknader. Ser vi till Kalmar står sig länet förhållandevis väl i nationell jämförelse. En tydlig trend är att marknaden växer för produkter med olika mervärden såsom ekologiskt, närproducerat eller olika typer av förädling. Detta innebär en möjlighet för mindre producenter på lokala marknader. Även besöksnäringen och restaurangverksamheten kan här spela en roll. En utmaning för mindre producenter är dock att möta leveranskrav från större aktörer. Viktiga organisationer för livsmedelssystemet är LRF som fungerar som samlande aktör. Även länsstyrelsen har lyfts fram som positiv kraft. Mellan livsmedelsbranschen och det företags- och innovationsstödjande systemet förefaller det dock finnas begränsad samverkan. Det finns dock enskilda aktörer som spelar en viktig roll. Utifrån kartläggningen rekommenderar Kontigo en långsiktig strategi som fokuserar på strukturförändring som adresserar reella problem och möjligheter. Syftet bör vara att bidra till stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet för näringen. Strategin bör ta hänsyn till delsystemen potential och prioritera, utan att för den skull exkludera. Kontigo menar även att insatser bör vidtas för att stärka hela livsmedelssektorn som system och som varumärke och öka utbud och försäljning av lokala produkter. Det är Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 5 (76)

även viktigt att öka regionens export av livsmedel. Kalmar län bör även satsa på en plattform för samverkan för att skapa förnyelse och innovation. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 6 (76)

2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Livsmedelsindustrin är viktig för Kalmar län. Hittills har man i Kalmar län dock inte haft någon samlad strategi för att arbeta specifikt med mat och livsmedel. Samtidigt har man noterat den tillväxtpotential som finns, dels i näringarna i sig och dels i deras utveckling som ett led i att öka regionens attraktionskraft. Under 2014-2015 samordnar regionförbundet i Kalmar län en livsmedelsstrategi för länet i syfte att skapa en hållbar livsmedelsregion. Livsmedelsstrategin är ett samarbete mellan LRF Sydost, Länsstyrelsen i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar län. Strategin ska omfatta all typ av mat från Kalmar län från skog, åker, äng, trädgård, sjö och hav till köksbord, matsal och restaurang. Arbetet ska bidra till en långsiktigt hållbar livsmedelsregion av internationell klass. Målet är att branschens konkurrenskraft, produktivitet och innovationsförmåga ska öka till regional nytta. Region Kalmar har därför initierat denna studie som ska fungera som underlag för ett strategiskt arbete med att utveckla en livsmedelsstrategi för länet. Kalmar vill med studien kartlägga och analysera olika delsystem inom livsmedelsnäringen från jord till bord. I livsmedelsstrategin ska nämligen strategiskt viktiga områden, delsystem och åtgärder prioriteras och lyftas fram. För att kunna bedöma vilka dessa delsystem är behövs en mer detaljerad kartläggning av befintliga delsystem inom länets livsmedelssektor. Kartläggningen ska omfatta följande delar: Identifiera länets delsystem/branscher inom livsmedelsområdet genom att utgå från produktionsledet (nöt, svin osv) och sedan kartlägga respektive kedja från insatsvara till marknad (insatsvaror primärproduktion förädling distribution marknad) för varje delsystem/bransch. Kartlägga dessa delsystem - specifika förutsättningar (yttre och inre), möjligheter, begränsningar m.m. Utvärdera delsystemens potential ur ett externt och internt perspektiv. Kartläggningen har gjorts av konsultföretaget Kontigo. Den har delfinansierats med regionala utvecklingsmedel. Konsulter har varit Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Vanessa Sevedag och Klara Spangenberg. Daniel Hallencreutz har varit huvudansvarig för författandet av rapporten. Arbetet har genomförts under perioden december-februari 2014-2015. 2.2 Metod och material Denna rapport gör inga anspråk på att vara en fullständig genomlysning av förutsättningar och möjligheter för att utveckla den lokala maten i Kalmar. Syftet Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 7 (76)

med studien har varit att kartlägga de olika delsystemen utifrån antal företag, sysselsättning, omsättning, utvecklingspotential etc. Underlagsmaterialet till förstudien består av i huvudsak tre delar (intervjuer, statistik och annat underlagsmaterial i skrift respektive på internet). För det första har vi genomfört intervjuer med nyckelpersoner i Kalmar som utifrån olika infallsvinklar har kunskap om olika branscher (delsystem) och företag i regionen; som har kunskap om förutsättningar för bransch- och näringslivsutveckling för berörda branscher; samt har kunskap om tidigare genomförda insatser och projekt för att utveckla livsmedel. Dessa personer har varit verksamma inom olika organisationer (universitet, myndighet, intresseorganisation etc.) Vi har också intervjuat ett urval av de branschorganisationer som finns. Vi har vidare intervjuat ett urval företag. I vår offert erbjöd vi 15 intervjuer. Vi har dock genomfört fler. Tyvärr något färre än vad vi hoppats på, bl.a. därför att framförallt inbokade företag hoppat av intervjuer (detta har skett vid flera tillfällen, även i fall då företag bokats om). Vi har också, så långt möjligt, försökt att Regionförbundets önskemål om att ha en jämn könsfördelning bland intervjupersonerna. Vi har vidare använt oss av olika typer av statistik (från affärsdatabasen Bisnode, från SCB, från Jordbruksverket etc.). Anledningen till att vi arbetet med olika källor är att detta helt enkelt krävts för att få fram data. Vi kommer lite längre fram i rapporten att mer ingående belysa datamaterialet. Eftersom detta är en sektor med hög andel enskilda firmor (i synnerhet inom primärproduktionen) så krävs annan typ av data än från affärsdatabaser (i dessa finns ekonomiska data endast för aktiebolag). Vi har därför gjort en beställning från SCBs företagarregister för att försöka fånga också de enskilda firmornas, handelsbolagen och de ekonomiska föreningarnas ekonomiska nyckeltal. Förutom ovanstående material har vi som underlagsmaterial också genomfört dokumentstudier, där vi inventerat och gått igenom relevanta policydokument, utredningar och analyser samt utvärderingar av olika insatser. Vi har också använt material från hemsidor. Exempel på sådan digital källa är den Facebooksida som skapats inför arbetet med livsmedelsstrategin, där olika nyheter etc. presenterats. 2.2.1 Tio delsystem har identifierats De olika delsystemen som undersökts har valts utifrån tidigare studier och utredningar samt i samspel med uppdragsgivaren. Vi enades om att följande tio delsystem i den utsträckning statistik etc. tillåter det skulle kartläggas: 1. Delsystem fågel (fjäderfä och ägg) 2. Delsystem kött (nöt, svin, lamm) 3. Delsystem mjölk (inklusive ost) 4. Delsystem bönor och ärtor 5. Delsystem dryck (exklusive mjölk) Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 8 (76)

6. Delsystem potatis 7. Delsystem grönsaker 8. Delsystem frukt och bär 9. Delsystem spannmål 10. Delsystem fisk Det innebär naturligtvis inte att alla dessa bör prioriteras inom ramen för en livsmedelsstrategi. Å andra sidan innebär det inte heller att de inte skulle kunna göra det, om empirin visar att det finns en potential. I tabellen nedan presenteras de olika delsystemen, samt ges exempel på några företag. Vi ber redan här läsaren att observera att vissa av delsystemen i tabellen nedan är hopslagna. I realiteten så är det exempelvis inom delsystem Fågel stor skillnad mellan produktion av kyckling och äggproduktion. I respektive avsnitt kommer dessa att skiljas åt (se också bilaga 2 för hur vi mer preciserat grupperat olika SNI-koder utifrån de olika delsystemen). Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 9 (76)

Tabell 1. De delsystem som har kartlagts Delsystem Beskrivning Delsystem fågel (fjäderfä och ägg) I detta delsystem ingår dels uppfödning av fågel samt produktion av ägg. Vidare inger förädlingsledet (fjäderfäslakterier) När det gäller förädling finns enstaka exempel: exempelvis äggvita i literförpackning (riktat till personer som tränar). Finns också försök att utveckla pålägg av ägg. Delsystem kött (nöt, svin, lamm) I detta delsystem ingår primärproduktion. Vidare ingår förädlingsledet (t.ex. slakterier) I detta delsystem ingår också köttgrossister samt kötthandlare. Delsystem mjölk (inklusive ost) I detta delsystem ingår mjölkproducenterna samt osttillverkningen och annan mejeriverksamhet. Vi har också inkluderat de företag som ingår i SNI-koden. Delsystem bönor och ärtor Detta delsystem har inte varit möjligt att analysera utifrån SNI-koder. Vi försöker i det avsnittet att föra en diskussion utifrån andra källor. (Företagen som producerar bönor och ärtor ingår i samma SNI-koder som de som producerar spannmål) Delsystem dryck (exklusive mjölk) I detta delsystem ingår olika typer av verksamheter som förädlar olika typer av dryck (bryggerier, musterier, spritindustri etc.). I statistiken ingår också partihandel med drycker samt detaljhandel med alkoholhaltiga drycker (Systembolaget). Delsystem potatis I detta delsystem ingår potatisodling och potatisindustri. Delsystem grönsaker I detta delsystem ingår primärproduktion på friland eller i växthus samt parti- och detaljhandel med grönsaker. Delsystem frukt och bär I detta delsystem ingår olika typer av primärproducenter (odlare av bär, stenfrukter, citrus etc.). I delsystemet ingår också förädlingsledet (industri kopplad till förädling av frukt och bär). Delsystem spannmål I detta delsystem ingår primärproduktionen (spannmålsodling); olika typer av (förädling, t.ex. bagerier) samt grossistledet samt detaljhandel (brödbutik). Observera att i dessa SNI-koder ingår också odlare av baljväxter. Delsystem fisk I detta delsystem ingår salt och sötvattensfisk, fiskindustri, fiskodling, fiskberedningsindustri samt partihandel och detaljhandel (fiskaffärer). Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 10 (76)

Vi har analyserat de olika delsystemen inom livsmedelsområdet på sådant sätt att den låter sig mätas med de statistiska källor som står till buds. Observera att detta kan innebära att vissa siffror skiljer sig åt. Vi vill också redan här lyfta att detta inte är en exakt vetenskap. Till vilket delsystem en verksamhet hör är inte en självklarhet (se vidare nedan en kommentar om Kalmar Lantmän exempelvis). Förutom dessa delsystem så har vi även inkluderat fyra ytterligare kategorier, nämligen distribution (som är partihandel), slutkonsumtion (som är restauranger, detaljhandel samt offentliga aktörer som storkök i skolor etc.). Slutligen har vi även en kategori som kallas stödjande/relaterade verksamheter. I denna har vi tagit med verksamheter som finns i SNI-koder som vi bedömer till närmast hundra procent är leverantörer till de olika delsystemen. Ibland har vi i den statistiska redovisningen brutit ned dessa på undergrupper. Tabell 2. Exempel övriga grupper vi samlat in statistik för Övriga grupper Beskrivning av delsystemet Övrig livsmedelsindustri I denna grupp ingår övrig förädling, dvs. sådan som inte kan fogas in i något av delsystemen ovan (t.ex. sockerindustri eller matfettsindustri) Distribution I denna grupp ingår grossister etc. Slutkonsumtion I denna ingår fyra grupper: företag inom detaljhandel, restauranger, cateringföretag samt storkök etc. Stödjande/relaterade verksamheter I denna grupp ingår stödjande företag såsom exempelvis producenter av jordbruksmaskiner. 2.2.2 Primärdata Vi arbetar främst med två typer av primärdata: individstatistik och företagsstatistik. Företagsstatistiken kan i sin tur delas upp i två kategorier beroende på källa: registerbaserad företagsstatistik, som hämtas från Statistiska Centralbyrån (SCB) och jordbruksverket och statistik som framställs genom egen bearbetning av underlag från Bolagsverket, via Bisnode. Beroende på vad som ska beskrivas används olika datakällor. Samtliga av dessa data kan redovisas på regional (FA eller LA-nivå), länsnivå och kommunnivå. Vidare kan samtliga av källorna visa utveckling över tid, ofta 10 år eller längre, dock minskar precisionen då det skett omläggningar av insamlingsmetoder och branschkodningar (främst om man vill se tillbaka längre än 2002; och i vissa fall 2004 om man vill se till andelen företagare i t.ex. dagbefolkningen). Bokslutsdata begränsas dock av enbart visa de fyra senaste bokslutsåren, men har som fördel att den är mer flexibel Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 11 (76)

och kan redovisa uppgifter för enskilda företag. En kort beskrivning av respektive källmaterial görs nedan: Registerbaserad individstatistik används t.ex. för att ge en bild av de sysselsatta inom branschen avseende exempelvis inkomst, åldersstruktur, utbildningsnivå, bostadsort etc. Denna typ av data lämpar sig väl för att t.ex. för att analyser komptensstruktur eller göra framskrivning av åldersutveckling i branscher. Registerbaserad företagsstatik: ger en bild av ekonomiska variablerna för företag (inte bara aktiebolag utan också enskilda firmor, handelsbolag, ekonomiska föreningar) eller arbetsställen i en bransch, sedda som ett eller flera aggregat (Observera att enskilda arbetsställen inte kan redovisas). Detta innebär att också de små mathantverksföretagen är inkluderade i statistiken. Dessa kan dels visa nyckeltal summerat för en eller flera branscher på aggregerad nivå. Ett problem förknippat med affärsdatabaser (se nedan) som löses genom att från SCB beställa denna typ av data är ett SCB fördelar företag omsättning etc. på respektive arbetsställe. Det gäller också sysselsättningen. Det gör att företag som inte har ett säte i regionen (men ett arbetsställe) kommer med. Det innebär också å andra sidan att ett företag som har ett säte i regionen (men har arbetsställen också i andra regioner) inte får lika hög omsättning etc. I denna kartläggnings kontext är exempelvis KLS Ugglarps ett exempel eftersom man har arbetsställen på två andra ställen i Sverige. Detta har tagits hänsyn till i de siffror som redovisas. Affärsdatabaser kan enskilda företag ses och man kan därmed t.ex. identifiera de största företagen, eller de snabbast växande. Underlaget ger en detaljerad bild av vilka företag som de facto ryms i branschen (till skillnad från ovanstående som inte kan redovisa, eller namnge, enskilda företag eller arbetsställen). Affärsdatabaser tillåter också sökning av företag genom nyckelord i verksamhetsbeskrivningen deras bolagsordning. Respektive källa har sina förtjänster och nackdelar och bör användas beroende på frågeställning. Vi har i de branschstudier vi gjort sett att de med fördel kan kombineras för bästa resultat. Oavsett val av källmaterial måste branschen definieras och avgränsas. Detta görs i regel genom SNI-koder (Standard för svensk näringslivsindelning). Se bilaga 2 och 3 där vi presenterar hur jordbruksverket definierar sektorn, utifrån SNI-koder, samt hur vi grupperat SNI-koder så att de ska passa de olika delsystemen. Då användande av SNI-koder är förenat med vissa problem avseende validitet dvs. de visar inte alltid de verksamheter som de förväntas göra eller som man som analytiker kan förvänta sig att det gör är vår erfarenhet är underlaget även bör kompletteras med sökning på nyckelord i företags verksamhetsbeskrivning, vilket kan göras i en affärsdatabas såsom Bisnode. I bolagsordningen är aktiebolagen ålagda att, enligt aktiebolagslagen, ange den huvudsakliga inriktningen av verksamheten. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 12 (76)

I vissa fall kan man kanske till och med av olika skäl flytta ett företag. Vi har gjort det i ett fall i denna studie. Kalmar Lantmän har som huvudsaklig SNI-kod 10.910 Framställning av beredda fodermedel. Detta är naturligtvis inte fel, men med den klassificering vi valt för denna kartläggning rätt eller fel så hamnar de i kategorin stödjande. I denna kartläggning har Kalmar lantmän inkluderats i delsystem spannmål. 2.2.3 Intervjuerna I intervjuerna med företag och andra aktörer har vi utifrån lite olika håll och med lite olika formuleringar försökt att formulera frågorna utifrån den modell som ofta används i bransch- och omvärldsanalyskretsar och i konkurrensanalyser, nämligen Harvardprofessorn Michael Porters modell som beskriver de fem krafter (five forces) som påverkar företagen i en branschs konkurrenssituation. Huvudbudskapet med modellen är att man bör vidga sin syn på konkurrens och inse att även kunder, leverantörer, potentiella etablerare och substitut kan ses som konkurrenter eller som krafter som påverkar företagen. Det är fem grundläggande konkurrenskrafter som påverkar branschen. Dessa krafter omfattar hot från nyetablerare, leverantörers förhandlingsstyrka, hot från substitut/ersättningsprodukter, köpares förhandlingsstyrka och konkurrens bland existerande företag. Porters övergripande budskap är att företag bör försöka finna en position i branschen som är optimal i förhållande till de rådande konkurrenskrafterna. Enligt Porter inverkar följande fem krafter: Kunders förhandlingsstyrka - Förhandlingsstyrkan är hög när det finns många val(affärer) för köparna att handla (köpa) från och låg när valen (antalet tillgängliga affärer) är få. Leverantörers förhandlingsstyrka - Beror på om det finns få eller många potentiella leverantörer av en viktig insatsprodukt eller tjänst, om det är lätt att byta ut en leverantör, om insatsvaror är en stor del av den färdiga produkten eller om det råder monopol eller oligopol i leverantörsledet. Substitut för varan eller tjänsten - Kan varan lätt bytas ut mot något annat pressas priser och därmed lönsamhet. Exempelvis kan smör ofta ersättas av margarin vilket håller priserna nere för både mjölkbönder och rapsodlare. Konkurrens från nya aktörer - Beror på inträdesbarriärer, det vill säga hur lätt det är att starta en konkurrerande verksamhet för en ny aktör. Finns det fördelar av en stor volym är det svårt för en uppstickare. Finns det ett begränsat antal licenser eller en mycket komplicerad teknologi skyddas de befintliga aktörerna som därmed kan hålla högre priser. Patentskydd är ett annat sätt att hålla nya aktörer borta och därmed upprätthålla lönsamhet. Konkurrens mellan befintliga aktörer - Har exempelvis de befintliga aktörerna investerat mycket kapital i produktionsanläggningar som inte kan användas till annat har de lågt incitament att ge upp och avsluta verksamheten. Växer marknaden lite eller inte alls blir det hårdare kamp om Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 13 (76)

marknadsandelar mellan de befintliga aktörerna vilket, allt annat lika, driver priserna nedåt. I intervjuerna har också vi också ställt ytterligare frågor som handlar om kompetensbehov och om hur man arbetar med innovation. Vidare har frågor utifrån ett SWOT-analysperspektiv ställts (SWOT står för Strenghts, Weaknesses, Opportunities och Threats). Styrkor och svagheter finns i organisationens inre miljö och är oftast nutida eller en följd av redan inträffade händelser. Här försöker vi att uppmärksamma rådande kompetenser och resurser för att avgöra vad som görs bra och vad som behöver förbättras. Styrkor och svagheter är relativa, dvs. exempelvis att ett företag i ett delsystem inom livsmedelssektorn är bra på något räcker inte för att utgöra en styrka, utan de måste vara bättre än sina konkurrenter. Det är även kritiskt att styrkorna når ut till företagens kunder. Det är inte en styrka att ett företag producerar god och näringsriktig mat om det inte är den typ av mat som kunderna efterfrågar. Möjligheter och hot är framtidsinriktade, och bygger på kommande förändringar i organisationens omgivning. För oss handlar det här om att vi försöker att vara uppmärksamma på den externa miljön (t ex förändringar i makroekonomin eller i demografin eller generella värderingsförskjutningar). I intervjuerna ställdes också frågor så att en så kallad PEST-analys är möjlig att göra. (PEST är en akronym byggd på de engelska orden "Political", "Economic", "Social" och "Technological") är en strategisk analysmodell för att identifiera makrofaktorer som påverkar ett företag. De fyra makrovariablerna är politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska. Frågorna riktade till andra aktörer än företag har naturligtvis sett lite annorlunda ut, men målet har varit detsamma: att försöka fånga livsmedelssektorn och de olika delsystemen utifrån styrkor och svagheter, hot och möjligheter samt vad, eventuellt, det offentliga kan göra. 2.3 Disposition Rapporten är disponerad som följer. I nästa kapitel beskriver vi livsmedelssektorn som ett system, samt de olika delsystemen. I kapitlet som följer på detta gör vi en lite samlad beskrivning av länets företag och sysselsättning. I kapitel fyra sammanfattar vi de mest framträdande resultaten samt presenterar en enklare SWOT- och PESTanalys. I det avslutande kapitlet presenterar vi några policyimplikationer, det vill säga förslag som det partnerskap som genomför arbetet med livsmedelsstrategin kan reflektera över. Bilagt finns uppgifter om intervjupersoner samt beskrivning av de relevanta SNI-koder vi delvis har använt för att kartlägga de olika delsystemen. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 14 (76)

3 Livsmedel i Kalmar de olika delsystemen Detta kapitel innehåller en kartläggning av aktörer och branscher med koppling till livsmedelssektorn i Kalmar. Vidare görs en översiktlig analys av hur utvecklingsförutsättningarna inom livsmedelssektorn ser ut idag. 3.1 Livsmedel ur ett systemperspektiv Förstudien ska utifrån ett brett perspektiv fokusera på förutsättningar och möjligheter för att utveckla den lokala maten i Kalmar. I praktiken handlar det om att resonera kring tillväxtpotential och utvecklingsmöjligheter för företag i länet som producerar, säljer eller på annat sätt utvecklar produkter och upplevelser med koppling till mat. Figur nedan är ett försök att med utgångspunkt i detta åskådliggöra vilka verksamheter det handlar om och vilken koppling de har till varandra. Det systemperspektiv som figuren vill åskådliggöra har lokal mat (råvaror och livsmedelsprodukter) som kärna och innefattar produktion av lokala mat- och livsmedelsprodukter å den ena sidan och olika marknader och relaterade branscher å den andra. Kontigo vill poängtera att det finns mer eller mindre tydliga länkar mellan i princip samtliga områden i systemet. Detta är också en bärande idé bakom exempelvis den nationella visionen om Sverige det nya matlandet, som betonar tillväxtmöjligheterna i skärningspunkten mellan de fokusområden som identifierats. Till vänster i figuren finns produktionsledet, det vill säga företag inom primärproduktionen och livsmedelsförädlingen. I många fall finns det ett kundleverantörsförhållande mellan olika företag i dessa båda sektorer, men en stark trend är att primärproducenter utvecklar egen förädling på gården. Till höger i figuren har vi placerat distribution och konsumtion. Distribution är här exempelvis grossistverksamhet. Slutkonsumtion är antingen restauranger (vi har valt att separera restauranger och det som vi kallar offentlig upphandling, exempelvis storkök inom offentlig sektor). I slutkonsumtion ingår också handel. Såväl den storskaliga handeln inom kedjor som ICA såväl som den småskaliga, i form av gårdsbutiker. När det gäller den småskaliga verksamheten är det vidare viktigt att komma ihåg att den många gånger kännetecknas av att företagen är kombinatörer. Ett företag inom delsystem fisk kan exempelvis både bedriva fiska, ha ett litet rökeri och kanske också en butik i anslutning till rökeriet. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 15 (76)

Figur 1. Livsmedel som system ett övergripande perspektiv I detta sammanhang kan också en aktör som Kalmar lantmän nämnas. Dessa kan ju i viss utsträckning sägas leverera en 360-gradersprodukt genom att leverera både insatsvaror och köpa in produkter, inklusive att leverera vidare till slutkund som att leverera maskiner för produktion (och stå för service till dessa). På senare år har betydelsen av lokalproducerade livsmedelsprodukter med hög kvalitet för besöks- och restaurangnäringen uppmärksammats alltmer. Dessa produkter adderar värde till befintliga produkter, tjänster och upplevelser och kan användas i marknadsföring gentemot turister och besökare. Lokal mat kan således generera intäkter till regionen genom att tillföra värden till besöksnäringen och göra befintliga besöksmål mer attraktiva. För besöksnäringen har den lokala maten en stor potential för varumärkesbyggande, storytelling osv. Den viktigaste avsättningsmarknaden för olika livsmedelsprodukter mot slutkonsument är detaljhandeln. Den offentliga sektorns upphandling är också en (potentiellt) viktig avsättningsmarknad. Ofta finns det ett distributörsled som utgör länken mellan producenten och handeln. Distributörerna har därför stor betydelse för möjligheterna att på ett effektivt sätt nå ut med produkter till marknaden. Avsättningsmarknaden behöver inte vara lokal, utan ur ett tillväxtperspektiv är det viktigt att kunna tillföra länet resurser genom export till andra regioner och andra länder. Sedan finns det ytterligare relaterade branscher och verksamheter som helt eller delvis levererar insatsvaror eller andra typer av värden till primärproduktionen eller livsmedelsförädlingen (eller till grossister, restauranger och butiker). Låt oss ta ett Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 16 (76)

exempel: ABB. ABB kan på intet sätt räknas till svensk livsmedelsindustri. Ändå är de viktiga leverantörer på olika sätt, dels genom att de erbjuder verktyg och applikationer som underlättar att flödet av den känsliga råvaran från mjölkbönderna är konstant, det vill säga minimerar produktionsstopp som kan försämra den färdiga produktens smak och kvalitet. Detta kräver kontroll av produktionsprocessen, men också att själva anläggningarna är hygieniska och enkla att rengöra. Andra produkter som ABB levererar är robotar som effektiviserar exempelvis spannmålsindustrin. Till företag verksamma inom vattenbruk har ABB levererat både styrsystem och frekvensomriktare syftande till att öka driftsäkerheten och minska energianvändningen. Vidare finns även en stödjande struktur med aktörer som på olika sätt påverkar hur detta system fungerar regionalt genom sitt agerande och genom att tillföra, eller inte tillföra, resurser av olika slag. Figuren ovan gör inget anspråk på att vara en fullständig beskrivning av aktörer, branscher och samband däremellan, utan är ett försök att översiktligt beskriva dessa. När det gäller denna studie, så är det viktigt att komma ihåg att vi inte specifikt belyser besöksnäringen (även om vi avslutningsvis kommer att föra en diskussion om denna och andra branscher). Inte heller belyser vi alls de olika branscher som på ett eller annat sätt länkar eller stödjer de olika delsystemen. I några fall har vi inkluderat stödjande/relaterade branscher/verksamheter i de fall de kan sägas vara solklart kopplade till livsmedelssektorn (till exempel produktion av jordbruksredskap). Med detta i åtanke kommer vi nu i de följande avsnitten att beskriva respektive delsystem. Vi ber läsaren var uppmärksam om att informationen rörande de olika delsystemen varierar från tillgång till olika typer av statistik till annat material. 3.2 Beskrivning av delsystemen 3.2.1 Delsystem fågel (kyckling och ägg) Delsystemet fågel kan huvudsakligen delas upp på kyckling och ägg. Både kycklingoch äggproduktion är stor i Kalmar län. För kyckling finns det en nationellt sett stor aktör i länet Guldfågeln AB, vilken många mindre kycklingproducenter i länet levererar till. Guldfågeln är också den största arbetsgivaren inom köttbaserad livsmedelsproduktion. 1 Inom äggproduktion är CA Cedergren och Thuressons de största aktörerna i regionalt perspektiv och produktionen är växande i länet. Varken kyckling eller ägg som produceras i länet exporteras i någon större omfattning, utan konsumeras huvudsakligen på en nationell marknad. För kyckling exporteras huvudsakligen de delar av djuret som inte efterfrågas på en svensk marknad. Delsystemet fågel och ägg omfattar totalt 37 företag, men med en sammanlagd omsättning på 1,6 miljarder kr. Det är inom förädlingsledet som de stora värdena 1 Statistik från Bisnode. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 17 (76)

genereras med en total omsättning på 1,3 miljarder (främst Guldfågeln). Delsystemet har drygt 450 anställda. Tabell 3. Ekonomiska nyckeltal inom delsystem fågel och ägg år 2014 Sektor Delsystem Antal företag Nettoomsättning Nettoomsättning medelvärde Antal anställda (AB) Antal anställda (AB) medelvärde Primärproduktion Fågel 7 58 666 11 733 12 2 Primärproduktion Ägg 22 282 131 14 107 91 5 Förädling Fågel 8 1 294 879 161 860 355 44 Delsystem fågel och ägg 37 1 635 676 44 207 458 12 Kyckling är en växande bransch 2 och på en nationell marknad finns en stark preferens för svensk kyckling. Det finns även en aktiv branschorganisation nationellt, vilket även fördelar för branschen regionalt. Det har i Sverige funnits en stor efterfrågan på fryst kyckling men nu ske en förändring mot färsk kyckling, en förskjutning av preferens som förväntas att fortsätta de kommande åren. Detta ställer större krav på snabba leveranser till slutkund och konsument jämfört med en marknad som huvudsakligen baseras på frysta produkter. Förutom en större efterfrågan på färsk kyckling fortsätter förädling vara viktigt för att hävda sig på marknaden. Här är Guldfågeln en ledande aktör som arbetar systematiskt och strategiskt för att utveckling nya produkter som uppfattas som kvalitativa och prisvärda av konsumenter. Ytterligare faktorer som utgör möjligheter för en etablerad bransch i regionen är hälso- och klimatmedvetenhet, då kycklingproduktionen har mindre utsläpp och anses utgöra en nyttig proteinkälla. Samtidigt finns utmaningar. En större efterfrågan på färsk kyckling innebär vissa logistiska svårigheter för företag i Kalmar län. Det finns behov av satsningar på infrastrukturen. Även för äggbranschen utgör infrastrukturen och länets geografiska läge en utmaning. En hård konkurrens på marknaden innebär att alla aktörer ständigt måste utvecklas och det är inte tillräckligt att leva på gamla meriter. Ytterligare utmaningar är att det är svårt för nya aktörer att etablera sig både i producentledet och som slakteri, vilket riskerar att verka hämmande. Äggbranschen har både likheter och skillnader jämfört med kyckling. Det finns en väldigt stark preferens för frigående och kravmärkta ägg 3. Detta kan ses som positivt för de aktörer som investerat i, och marknadsför sig med, mervärden som djurvälfärd. På kort sikt kan dock höga krav på djurskydd trots detta innebära en utmaning, då andra länder inte ställer samma krav och därmed får lägre produktionskostnader. Detta skulle särskilt bli aktuellt om handeln väljer att föra in internationella aktörer på den svenska marknaden. Ser vi en utveckling mot högre 2 Lantbrukarnas Riksförbund, 2014, s.17 3 Lantbrukarnas Riksförbund, 2014, s.17 Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 18 (76)

krav även internationellt omvandlas utmaningen till en möjlighet, då svenska aktörer redan har gjort många nödvändiga investeringar för att möta dessa krav. En ytterligare möjlighet för att undvika en konkurrens med aktörer som arbetar med andra förutsättningar är att upprätthålla den konkurrens som finns på den svenska marknaden i nuläget samt bibehålla preferensen för ägg producerade med bättre djurhållning. Ett sätt att dra nytta av preferenser för svenskt och närproducerat är att marknadsföra produktens ursprung. Thuressons har exempelvis gått ihop med tre andra packerier i andra regioner, vilket utgör en fördel då de kan öka flexibiliteten och dra fördelar av en större organisation, men samtidigt upprätthålla en lokal anknytning i flera regioner. 3.2.2 Delsystem kött (nöt, svin, lamm) Inom delsystem kött finns totalt 705 företag i olika delar av värdekedjan. Primärproduktionen kan vidare delas upp i tre separata delar, nöt, gris och lamm, varav nöt är den klart största. Omsättningen inom kött är totalt 1,7 miljarder kr och det är förädlingsledet (främst UGL) som står för den största delen på drygt 1 miljard. Antalet anställda är ca 470 personer. Tabell 4. Ekonomiska nyckeltal inom delsystem kött år 2014 Sektor Delsystem Antal företag Nettoomsättning (Tkr) Nettoomsättning (Tkr) medelvärde Antal anställda (AB) Antal anställda (AB) medelvärde Primärproduktion Nöt 482 410 657 852 110 0 Primärproduktion Gris 42 157 405 3 748 65 2 Primärproduktion Lamm 166 50 439 304 12 0 Förädling 13 1 076 346 97 850 278 25 Slutkonsumtion 2 4 490 2 245 4 2 Delsystem kött 705 1 699 337 2 410 468 1 Regionen är över lag en stark producent av köttprodukter för en huvudsakligt svensk marknad. Produktionen av nötkött är sammankopplad med den stora produktionen av mjölk och mjölkprodukter som finns i länet. Svin har minskat i regionen jämfört med tidigare på grund av internationell konkurrens. Totalt finns det ungefär 40 producenter av gris. Uppfödning av lamm sker framförallt på Öland. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 19 (76)

Figur 2. Styrkeområden i svensk primärproduktion (2013) En viktig aktör för branschen i Kalmar län är KLS Ugglarps som har ett slakteri lokaliserat i regionen (företaget har två ytterligare arbetsställen utanför regionen, hänsyn har tagits till detta i statistiken). Detta är viktigt inte minst för svin där det är höga inträdesbarriärer för slakterier, medan nöt har fler lokala slakterier. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 20 (76)