Högt blodtryck: Patienten, läkaren och konsultationen

Högt blodtryck: Patienten, läkaren och konsultationen En fokusgruppstudie i primärvården Stockholm, april 2010 Handledare: Lars Backlund med.dr CEFAM Nouha Saleh Stattin med.dr. CEFAM Maria Rodriges med.dr Klinisk handledare Författare: Anna Björkstrand ST allmänmedicin Storvretens Vårdcentral Anne-Charlotte Wieweg ST allmänmedicin Tullinge Vårdcentral 1

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte 5 Metod 6 Fokusgruppsmetod 6 Etiska överväganden 6 Rekrytering av deltagare 7 Genomförande av intervjuerna 7 Bearbetning av data 8 Resultat Storvretens vårdcentral 9 Tema: Ambivalens till läkemedel 9 Tema: Vad är högt blodtryck och varför har jag fått det 9 Tema: Doktorns bemötande 10 Resultat Tullinge vårdcentral 11 Tema: Högt blodtryck 11 Tema: Konsultationen 13 Jämförande resultat 16 Diskussion 17 Patienternas förståelse och föreställningar kring sin sjukdom 17 Läkarens bemötande 17 Begränsningar med studien 18 Konklusion 18 Referenser 19 2

Sammanfattning Bakgrund: Konsultationen är ett viktigt instrument för att förbättra bemötandet och skapa en jämlik allians vid läkarbesöket. Behandling i samförstånd med patienten leder till ökad följsamhet av läkemedelsordination, tillfredsställelse och förhoppningsvis ökad hälsa. Syfte: Att belysa patienternas funderingar,förståelse och föreställningar kring sin sjukdom (högt blodtryck) och de erfarenheter de har av läkares bemötande på vårdcentralen. Man vet idag att det är viktigt att patientens egna förväntningar, förhoppningar och farhågor bemöts under konsultationen för i slutänden förbättra konkordansen. Kan vi i slutänden förbättra blodtrycksbehandlingen och därmed påverka morbiditet och mortalitet? Metod: En semistrukturerad intervju genomfördes med två fokusgrupper, 6 deltagare i vardera grupp, på två vårdcentraler söder om Stockholm. En frågemall utarbetades för att ha som grund i diskussionerna. Materialet spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Följande gemensamma teman framkom vid analysen: Patienternas kunskap kring högt blodtryck och komplikationer, livsstilens betydelse, läkemedel och biverkningar samt doktorns bemötande. På Storvretens vårdcentral samtalade deltagarna mycket om sin önskan att slippa läkemedel och hade provat olika alternativ för att sänka blodtrycket med hjälp av livsstilsförändringar. De hade en hög kunskapsnivå om hur man kan påverka blodtrycket med hjälp av livsstilsförändringar. De efterfrågade individualiserad information och betydelsen av att känna sig trygg och bli sedd av sin doktor. På Tullinge vårdcentral önskade man sig mer information, tätare blodtryckskontroller och man ifrågasatte doktorns kompetens. Man hade samma kunskapsnivå som på Storvretens vårdcentral, trots detta var man inte lika nöjd. Flera uttryckte oro, rädsla och ångest i kontakten med sjukvården. De var osäkra på sin farmakologiska behandling men visste en del om att livsstilsförändringar kunde förbättra blodtrycket. Bemötandet upplevdes positivt men tiden för besöket för kort. Stressen, engagemanget och kompetensen ifrågasattes hos läkarna. Helhetssyn på människan efterfrågades samt att få tid för ordentlig information. Samtidigt hade man stor förståelse att arbetssituationen för läkarna var och är svår. Konklusion: I båda grupperna efterfrågades information från doktorn angående diagnos och behandling men också vad man själv kan göra för att sänka blodtrycket. Kunskapsläget varierade men var i princip likvärdigt mellan de två grupperna. Doktorns bemötande samt kompetens framhölls som viktigt i bägge grupperna. Tiden för besöket kan vara betydelsefullt för om patienten ska uppleva en engagerad doktor som tar sig tid att informera. Detta kan i sin tur påverka patienternas förtroende, förväntningar, farhågor och förhoppningar. 3

Bakgrund Konsultationen är ett allt viktigare instrument för att förbättra bemötandet och skapa en jämlik allians vid läkarbesöket. Patientens roll har utvecklats de senaste årtiondena, från att ha antagit en mer passiv roll till att bli mer jämlik. Man talar inte längre om compliance, det vill säga i vilken grad patienten följer läkarens råd, utan om konkordans- samstämmighet, konsensus, enighet. Vi vet idag att det är viktigt att patientens egna förväntningar, förhoppningar och farhågor bemöts under konsultationen. Behandling i samförstånd med patienten leder till ökad följsamhet av läkemedelsordination, tillfredsställelse och ökad hälsa [1]. Vid behandling av högt blodtryck lägger man stor vikt vid livsstilsförändringar. Det kan till exempel innebära fysisk aktivitet, rökstopp, viktnedgång, omläggning av kosten. Sådana förändringar kan ensamma eller tillsammans med läkemedel sänka blodtrycket. Det innebär att patienten får ta ett stort ansvar för sin egen hälsa. Förutsättningarna är att läkaren kan ge den information och kunskap som behövs för att motivera patienten till sådana förändringar. Risken att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke ökar redan vid blodtrycksnivåer så låga som 115/75mmHg. För varje ökning med 20mmHg systoliskt/10mmhg diastoliskt fördubblas risken för död i hjärtinfarkt och stroke [2]. Varken i Sverige eller internationellt lyckas man särskilt bra med att nå behandlingsmålen för högt blodtryck [3]. Av de som fått diagnosen högt blodtryck är det endast 23-38% som uppnår målblodtryck i Europa. I USA är siffran 66% och i Canada 49%. En viktig orsak är att patienter inte tar de läkemedel de blivit ordinerade av sin läkare. Av de patienter som får läkemedel med högt blodtryck utskrivna är det bara hälften som tar dem. Kvalitativ forskning har gjorts för att se om läkaren genom konsultationen kan nå fram till patienten på ett sådant sätt att denne inspireras/påverkas till att ta sina mediciner/förändra sin livsstil och därigenom få ett bättre blodtryck. Få studier har kunnat visa en mätbar förbättring av hälsan i form av lägre blodtryck [4, 5]. Dock har man sett att patienterna är tryggare, nöjdare och känner mindre oro om de känner sig delaktiga i diskussion och beslut [6]. I en studie från Brasilien var det mindre än 15% av patienterna med högt blodtryck som tog sina läkemedel som de skulle [7]. Författarna konkluderade att täta besök ökar möjligheterna till att utbyta information om läkemedel, biverkningar och livsstilsförändringar. Den stora utmaningen är att förstå hur diagnos och behandling påverkar individens liv. Detta har också kunnat visas i svenskt material [8] där man tittat särskilt på hur patient och läkare pratar om livsstil. Läkaren följde en förutbestämd agenda vad gäller livsstilsämnen medan patienterna pratade om deras livsstil som en del i deras identitet. Ofta är varken patienter eller läkare medvetna om att man lever i konceptuellt skilda världar. I en annan svensk studie [9] har man studerat samspelet mellan läkare och patienter med högt blodtryck under konsultationen. Man såg då att läkaren är den som pratar mest och patienten är passiv. Läkarens frågor var schematiska och påminde om en mental checklista vilket bidrog till att det blev en obalans i samspelet. De flesta patienter hade funderingar kring sin medicinering, framförallt om biverkningar men också dos och läkemedelsval. Man kunde konstatera att frågan om biverkningar aldrig togs upp om inte läkaren aktivt frågar efter det. Läkaren frågade efter riskfaktorer som rökning, alkohol och vikt utan att förklara för patienten vilken betydelse de har för högt blodtryck. Livsstilens betydelse för hälsoproblemen framkom alltså inte. Läkaren informerade inte heller om riskerna med högt blodtryck. För det mesta var patienterna passiva även i beslutsprocessen. Patienternas kunskap och förståelse kring sin sjukdom verkar heller inte öka med åren. I en annan svensk studie [10] har man intervjuat patienter som i genomsnitt haft diagnosen högt blodtryck i tio års tid. Man såg då att de inte hade en tillfredsställande förståelse av sin sjukdom. De flesta visste sina blodtrycksvärden men få kunde förklara vad högt blodtryck betyder rent funktionellt. Kunskapen 4

om högt blodtryck verkade inhämtas på andra ställen än via vården, i synnerhet från massmedia. Glädjande nog kunde man konstatera att kunskaperna om risker med högt blodtryck var goda och man visste också hur man skulle minimera dessa risker. Vi vet idag vad som får patienterna att känna sig nöjda och tillfredsställda - kunskap och förståelse om den egna sjukdomen [11]. Tyvärr finns det brister i konsultationen och patienter saknar tillräcklig kunskap för att kunna ta ansvar för sin hälsa. Genom att ge individuellt anpassad information i samband med konsultationen tror vi att man kan öka insikt och förståelse kring högt blodtryck. Denna förståelse skulle leda till en ökad konkordans, en förbättrad hälsa och sänkta blodtryck som följd. Syftet med studien är belysa patienternas förståelse och föreställningar kring sin sjukdom (högt blodtryck) och de erfarenheter de har av läkares bemötande på vårdcentralen. Med föreställningar menas hur individen uppfattar sin sjukdom, vilka känslor, tankar och erfarenheter man har kring denna. Hur ser verkligheten ut idag på två vårdcentraler i en förort söder om Stockholm? Vårdvalet som infördes 2008 tycks ha lett till att läkarbesöken blivit kortare, akuta besök prioriteras före kroniska sjukdomar som till exempel högt blodtryck. Tidspressen innebär kortare tid till samtal men också en stressad läkare. På den ena av våra två vårdcentraler, Storvretens vårdcentral, har patienterna dubbelt så långa bokade besökstider, 30 min istället för 15 min som på Tullinge vårdcentral. Hur påverkar detta bemötandet? Finns det fortfarande utrymme för samtal kring livsstil och frågor om läkemedel med mera? Vad får det för konsekvenser för förståelsen av sin sjukdom och i förlängningen konkordansen? Syfte Syftet med studien var att belysa patienternas funderingar, förståelse och föreställningar kring sin sjukdom (högt blodtryck) och de erfarenheter de har av läkares bemötande på vårdcentralen. Man vet idag att det är viktigt att patientens egna förväntningar, förhoppningar och farhågor bemöts under konsultationen för i slutänden förbättra konkordansen. Kan vi i slutänden förbättra blodtrycksbehandlingen och därmed påverka morbiditet och mortalitet? 5

Metod Fokusgruppsmetod En definition av denna metod är: En form av fokuserade gruppintervjuer där en mindre grupp människor möts för att på en forskares uppmaning diskutera ett givet ämne med varandra [12]. Det är en kvalitativ forskningsmetod som alltmer används inom akademisk forskning. Metoden är ett i varierande grad strukturerat gruppsamtal som leds av en moderator. Man använder den för att studera människors föreställningar, attityder och värderingar. Eftersom det är en mindre grupp människor blir det ett selektivt urval, tanken är inte att generalisera utan att få ett stickprov på just denna grupps föreställningar, attityder och värderingar. Det finns både ostrukturerade fokusgrupper där samtalet löper relativt fritt och mer strukturerade där moderatorn följer en frågeguide och agerar som en reporter. Vi har använt oss av en kombination av båda, s k semistrukturerad intervju [13]. Gruppens storlek rekommenderas vara mellan fyra och sex personer [12]. I den aktuella studien fanns en moderator och en observatör. Frågeguiden i studien var designad för att försöka få fram deltagarnas förståelse och föreställningar kring sin sjukdom. Frågeguidens innehåll: Information. Har din läkare förklarat för dig vad högt blodtryck är för något? Vad finns det för risker med högt blodtryck? Har du fått information om vad du själv kan göra för att sänka blodtrycket? Berättar din läkare vad du kan förvänta dig för biverkningar av medicinen? Saknar du någon information om din sjukdom/behandling? Hade du velat få mer information? På vilket sätt? Inflytande. Upplever du att du kan ställa frågor till din läkare? Kan du påverka val av läkemedel och behandling? Bemötande Hur blir du bemött av din läkare? Hur ska en bra läkare vara tycker ni? Har det hänt att du haft frågor du inte vågat ställa på grund av att läkaren verkat stressad eller otålig? Tidsaspekten. Spelar det någon roll om du får träffa din läkare under 15 eller 30 minuter? Vad är bäst- ett längre besök en bit fram i tiden eller att snabbt få en tid till ett kortare besök? Är det viktigt att få ta upp mer än en frågeställning? Ska informationen vara uppdelad på flera korta besök eller ett till två längre besök? Etiska överväganden Projektet syftar till att belysa deltagarnas erfarenheter under konsultationen hos sin läkare. Kunskapen utifrån resultatet av projektet kan appliceras på alla patient-läkarbesök och kan på så vis komma både patienter och läkare inom stora delar av vården till nytta. Det finns vid den använda metodiken med gruppintervjuer en möjlig negativ effekt för deltagarna då de riskerar att avslöja personliga saker om sig själva som de kan ångra efteråt. Däremot kan fördelen vara utbytet av erfarenheter som slutändan gynnar gruppdeltagarna. Deltagarna informerades om att deltagandet var frivilligt, informationen vi insamlade skulle skyddas noga, känsliga uppgifter fick inte lämnas ut samt att de när som helst hade rätt att lämna projektet. Resultaten avidentifierades i den färdiga rapporten. Vi tog också bort läkarnas namn i den mån de nämndes av patienterna. Det betonades att eventuella avbrott under projektets gång eller ett avböjande till att vara med i studien inte skulle komma att påverka den framtida vården. Cefams granskningsgrupp hade granskat och godkänt studien. Tillstånd för studien hade inhämtats från respektive vårdcentralschefer. 6

Rekrytering av deltagare På båda vårdcentralerna fick vi ihop en grupp med 6 patienter med diagnosen högt blodtryck från kollegors och/eller sjuksköterskors tidböcker under tre veckors tid. Urvalskriteriet var att de hade diagnosen högt blodtryck i journalsystemet och att detta skulle vara huvuddiagnosen. Inga avgränsningar vad gäller ålder men vi strävade efter en jämn könsfördelning. Vi undvek att ta våra egna patienter. Vi informerade våra kollegor om studien och lämnade ut exemplar av det standardiserade formuläret. De tillfrågade fick både muntlig och skriftlig information samt ett standardiserat formulär att skriva under (bilaga 1) Deltagarna informerades om att deltagandet var frivilligt. Vi utlovade konfidentialitet, att informationen vi insamlade skulle skyddas noga och att känsliga uppgifter inte fick lämnas ut samt att de när som helst hade rätt att lämna projektet. Det betonades också att eventuella avbrott under projektets gång eller ett avböjande till att vara med i studien inte skulle komma att påverka den framtida vården. Vi lovade att skicka ut den färdiga artikeln till samtliga deltagare. Alla tackade ja till att få studien hemskickad till sig när den är klar. Diskussionen spelades in på en digital recorder. Endast förnamnen användes i transkriptionen. Uppgifter som kunde avslöja identiteten utelämnades. Ingen ersättning hade erbjudits för deltagandet. Genomförande av intervjuerna Vi turades om att vara gruppledare (moderator) respektive observatör i de två grupperna. På Storvretens vårdcentral var AB moderator och gruppen samtalade i ett av sjuksköterskornas rum. Gruppen bestod av tre kvinnor och tre män som tillsammans med moderatorn satt kring ett runt bord. AW som agerade observatör fick sitta lite vid sidan av. Intervjun inleddes med att moderatorn betonade att varje person som deltog hade unika erfarenheter och upplevelser av vården och att det var viktigt att deras egna tankar och känslor kom fram. Hela intervjun tog 62 min. Kvinnorna hade lätt att interagera med varandra och styrning skedde genom att plocka upp lösa trådar och på så vis få dem att spinna vidare. Männen som var mer tystlåtna fick ofta direkta frågor av moderatorn. En av männen talade endast då han fick en direkt fråga och aldrig spontant. En annan hade vissa svårigheter med hörseln vilket kan ha haft betydelse för interaktionen. När det föll sig naturligt skedde också byte av diskussionsämne genom att ställa frågor som diskussionsunderlag till gruppen som helhet. Tysta pauser var sällsynta och moderatorns styrning tydlig. Det var stora svårigheter att få ihop fokusgruppen på sex deltagare på Tullinge vårdcentral trots tolv läkare förutom den läkare som höll i studien. AW var moderator och AB observatör. Trots strävan efter jämn könsfördelning blev gruppens sammansättning fem kvinnor och en man. Alla utom en deltagare kom i tid. Två deltagare behövde gå efter 1,5 timme varför intervjun begränsades till ca en timme (63 minuter). AW valde en inledande relativt sluten fråga för att sedan låta gruppen diskutera fritt. De besvarade de flesta av våra frågor utan att de behövde ställas men för att förtydliga ställdes de ändå. Samtalet flöt smidigt och alla deltagarna var mycket engagerade. Bearbetning av data Materialet dokumenterades med digital recorder. Ljudinspelningarna transkriberades sedan av AW och AB. Linell [14] ger exempel på tre olika transkriptionsnivåer där vi har använt nivå II. Transkriptionen kodades och analyserades sedan enligt content analysis, på svenska innehållsanalys [13]. Detta innebär att se materialet i dess kontext. På samhällsnivå kan detta innebära olika sociokulturella kontexter och på individnivå är det upplevelser och åsikter som 7

färgar olika individers uttalanden [13] [15]. Hela materialet läses igenom upprepade gånger för att man ska få en känsla för helheten. Meningar eller fraser som innehåller information som är relevant för frågeställningarna plockas ut. Dessa meningar eller fraser kallas meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna kondenseras i syfte att korta ned texten men ändå behålla hela innehållet. De kondenserade meningsenheterna kodas och grupperas i subteman som återspeglar det centrala budskapet i intervjuerna. Dessa subteman utgör det manifesta innehållet. Slutligen kan man formulera teman, där det latenta innehållet i intervjuerna framgår[13] [16]. Se exempel i tabell 1. Individuell kodning av materialet gjordes av AB och AW. Detta föregicks av diskussion med en av handledarna (NSS). För att öka validiteten granskades materialet i bägge grupperna sedan av NSS som har erfarenhet av kvalitativ forskning i fokusgrupper och innehållsanalys. Tabell 1. Exempel på innehållsanalys med olika processnivåer. Meningsbärande enhet Kondenserad meningsbärande enhet -och sen hur man lever Rökning, motion och om man röker om man stress kan påverka inte rör sig, ja så där. blodtrycket och man Motion det vet jag ju funderade mer i detalj om men ja, vad kan jag på hur man kunde - hur kan jag påverka förändra ett beteende. den? Sen vet jag inte om det är en massa stress också. Kod Motion, rökstopp och minskad stress kan sänka blodtrycket. Subtema Det går att påverka blodtrycket med livsstilsförändringar. -Att okej, om du gör så här, om du rör på dig lite till, om du ja drar ner på cigaretterna eller slutar så här, så kanske att det skulle kunna fungera utan medicin. Om man rör på sig mer och drar ner på eller slutar helt med rökning så kanske blodtrycket sjunker utan att man behöver äta medicin. Motion och rökstopp kan sänka blodtrycket. Det går att påverka blodtrycket med livsstilsförändringar. 8

Resultat Storvretens vårdcentral Tre teman framkom som redovisas med respektive subteman. Tema: Ambivalens till läkemedel Hos en del av deltagarna framgick en tydlig önskan att få slippa medicinera för sitt höga blodtryck. Läkemedel sågs som något negativt. Någon undrade om man är tvungen att äta det hela livet. Det fanns också en rädsla för att kroppen skulle bli tillvand/beroende och inte kunna klara sig utan mediciner. Man var rädd för att få olika sorters biverkningar. En deltagare undrade om man var tvungen att äta mediciner hela livet. Tacksamhet för läkemedel Som motpol till ovanstående tyckte en del att blodtrycksmedicin var en stor tillgång och ett skydd mot för tidig död. Har man själv haft en personlig erfarenhet i form av en nära anhörig som drabbats av svår hjärtkärlsjukdom kan detta vara en motiverande faktor. Vad kan man göra själv för att sänka blodtrycket utan läkemedel? Det visade sig att de flesta hade en tanke kring vad just de skulle kunna göra för att må bättre och sänka blodtrycket. En tanke som fördes fram var att man inte är lika motiverad när man inte har symtom. Det som togs upp var motion, viktminskning, minska på rökning/sluta röka och lägga om matvanor. -Så att jag, jag hoppas att, att det ska hjälpa till så att jag inte behöver äta nån medicin för jag vill egentligen inte det. -Ja, man läser bipackssedel å då blir man ju alldeles iskall ibland när man tänker hur mycket som kan drabba en när man äter dem. Å det är mycket det som får mig att tänka ibland näe, ju mindre medicin jag stoppar i mig desto bättre skulle det vara. Tema: Vad är högt blodtryck och varför har jag fått det? Orsaker till högt blodtryck Det fördes diskussioner kring vad som kan vara orsak till högt blodtryck. Stress och tuffa perioder i livet som tex skilsmässa eller övergångsålder togs upp som exempel på vad som tillfälligt kan göra så att blodtrycket stiger. Man trodde också att andra samtidiga sjukdomar kan påverka blodtrycker till det bättre eller sämre. Andra faktorer som man trodde kunna leda till högt blodtryck var ärftlighet, rökning, hög ålder, graviditet. Gruppen försökte också normalisera tillståndet med högt blodtryck och beskrev det som en folksjukdom där dessutom unga kan råka ut för det. -Å sen att stress å jäkt å oregelbundna vanor å ärftlighetsfaktorn om så, eh, naturligtvis är faktorer som påverkar. ( ) Å, övergångsålder så här som, alltså massa som, mådde egentligen pest. Å då kom det där höga blodtrycket också. Risker med högt blodtryck De risker med högt blodtryck som togs upp var stroke, hjärnblödning och hjärtinfarkt. 9

Tema: Doktorns bemötande Information på patientens egna villkor Deltagarna gav uttryck för en önskan om individuell information anpassad efter deras livssituation och sociala förutsättningar. Det lyftes fram att mottagligheten för information varierar genom livet. En av deltagarna som var väl medveten om vad som orsakar högt blodtryck uttryckte en önskan att få veta mer specifikt vad det var som orsakade just hennes höga blodtryck. Flera av deltagarna uttryckte önskemål om information om alternativ till läkemedel. Ingen av deltagarna hade fått information av sin läkare om högt blodtryck och komplikationer. Ett förslag som kom fram var att själv söka informationen på nätet. Det varierade i gruppen hur man ställer sig till sådan information. Några kände att det bästa kanske var att inte söka för mycket information, att man bara blir sjukare av att veta mer. Att se patienten Deltagarna upplevde att de hade möjlighet och utrymme att ställa frågor till doktor och att doktorn lyssnade och tog sig tid. De kända sig trygga med att deras behov blev tillgodosedda och upplevde att de kunde ta upp flera frågeställningar i samband med besöket. De var inte rädda för att t ex be om en remiss för något som inte själva besöket gällde. Det var viktigt att bli respektfullt bemött samt att få uppmuntran och feed-back. Trygghet Andra faktorer som togs upp var kontinuiteten, möjligheten att få träffa samma doktor under en längre period. Man upplevde att det var en trygghet att kunna få en snabb tid till doktorn och att kunna kontrollera blodtrycket ofta. Att få känna sig delaktig i utredning och behandling är betydelsefullt även om de flesta av deltagarna upplevde att de saknade kompetens för att ifrågasätta föreslagen behandling. Man uttryckte ett förtroende för doktorns yrkesprofessionalitet -( ) när jag började medicinera så det är mycket möjligt att dr X faktiskt sa att ja du vet, det är många saker som påverkar, det är ju vad du äter å alltså, det kommer inte jag ihåg nu. ( ) Alltså jag kände också, att jag orkar inte ens lyssna. Utan då var faktiskt medicinen för mig mitt enda tänkbara alternativ medan idag känner jag tvärtom. Så att det, alltså det beror ju på var man är i livet litegrann också. -Alltså det är viktigt att man får höra att man är duktig alltså det är så där att liksom att peppa å ( ) -( )jag tror att det här att man får lista sig hos en läkare å träffa den läkaren, just den hela tiden, det är nyckeln till att man trivs med en vårdcentral (P2 och P1:ja) ( ) 10

Resultat Tullinge vårdcentral På Tullinge vårdcentral utskristalliserade sig två teman; Högt blodtryck respektive Konsultationen. Tema: Högt blodtryck -ingen som märker att man ligger där Förståelsen av diagnosen högt blodtryck I inledningen av intervjun ville vi få fram deltagarnas bakgrundskunskaper angående högt blodtryck och om deras respektive läkare gett dem information om högt blodtryck och dess risker. En deltagare sa sig ha erhållit information för länge sedan men kom inte ihåg vad som hade sagts. Två deltagare hade ej erhållit någon information alls och en mycket lite information. En deltagare uppgav ej hur mycket information som getts. -Så min läkare har förklarat men det är så länge sen alltså, nog har man använt medicinen så man nästan har glömt bort då, varför - orsaken till det. Så att jaa, skulle nog kunna tänka mig att man skulle behöva ha lite mera kunskap om sin sjukdom då. Risker med högt blodtryck och komplicerande faktorer Alla deltagare kände till någon riskfaktor såsom cerebrala infarkter (CVL) och hjärtinfarkt. Stor oro fanns för att få CVL eller hjärtinfarkt utan förvarning och i ensamhet. En deltagare hade i yrkessammanhang sett patienter med olika stora infarkter. En deltagare hade både högt blodtryck och diabetes och hade informerats om att det fanns anledning att sänka blodtrycket mer än vad som behövs vid enbart högt blodtryck. En annan deltagares make hade diabetes och hade också informerats om att blodtrycket behöver sänkas ytterligare vid samtidig diabetes. Informationen kom däremot från sjukhuset. En tredje deltagare hade nyligen konstaterats ha förhöjda blodfetter och därmed fått flera mediciner. Oro uttrycktes kring polyfarmaci. - Det är risk för stroke,va, om man har högt blodtryck, så har jag fattat det? - Och kärl alltså - och kärlsjukdom. -Det är väl den oron man har hela tiden då att vad jag kan få för följdsjukdomar utav högt blodtryck (mmm samfällt av de övriga deltagarna). Hur man tar ett korrekt blodtryck och hur ofta Det fanns olika uppfattningar hur ett korrekt blodtryck skulle tas och funderingar kring vilka värden som var de rätta. En deltagare hade tidigare fått ligga ner och vila i 15 minuter innan blodtrycket togs och jämförde det med när blodtrycket mättes hos läkaren då trycket ständigt var högre. Två deltagare fick blodtrycket taget sittande. Flera ville komma regelbundet på kontroll, en deltagare önskade ta blodtrycket varje månad. Det fanns olika sätt att få mäta sitt blodtryck. En deltagare tog kontakt med undersköterskorna, sjuksköterskan eller distriktssköterskan på vårdcentralen och bokade in tid för blodtrycksmätning. Detta var okänt för flera andra deltagare. De flesta tog blodtrycket hos sin doktor även de som tog blodtrycket hos sköterskan. Flera funderade över för- och nackdelar att skaffa en egen blodtrycksmätare för att ha kontroll över sitt tryck. En deltagare upplevde att engagemanget från doktorns sida att få ned blodtrycket var lågt. En deltagare undrade varför man nöjde sig med ett högre blodtryck på vårdcentralen jämfört med sjukhuset som pressade ned trycket betydligt mer vid diabetes kombinerat med högt blodtrycket. Flera ansåg dock att det var enkelt att få tid till vårdcentralen för att få en tid men kom sig inte för att ta sig tid till detta. 11

- Så att då tycker jag då att nu har jag varit och tagit prover här att man skall få göra det ganska regelbundet (mmm från flera deltagare) så att man känner att man koll på sitt blodtryck (mm från deltagare)! - För när man går till läkarn tycker jag, då kommer man in där och men det han - tar dom värdena stämmer ju inte ens, då är det bättre och gå till dem där man får ligga en kvart och koppla av och dom tar. Ärftlighet En deltagare hade betydande ärftlighet för stroke och uttryckte oro för att det skulle kunna hända utan förvarning. Funderingar fanns om högt blodtryck var ärftligt och om det kunde komma i yngre åldrar. - Jag kan ju säga så här, på min pappa sida så hade, de var fyra bröder och 3 systrar och alla fyra bröderna fick en stroke! Så det går jag och tänker på att jag har det liksom (hängande över dig), att puff bara så händer det! -Är det ärftligt det här med högt blodtryck inom familjen? Det är det? Jaha. Så man föds med det alltså? Även unga människor får högt blodtryck? Du verkar ju yngre än vad vi är. -Jag är 39. Jag har väl haft det i något år. Livsstilsfaktorer Man önskade få mer information angående livsstilsfaktorer. Vad man skulle kunna göra annorlunda för att förbättra sitt blodtryck utan farmakologisk behandling. De kände till att rökning, motion, kost, stress var faktorer som påverkade blodtrycket men man funderade mer i detalj på hur man kunde förändra ett beteende. Fyra av sex deltagare rökte men de flesta försökte minska rökningen på egen hand. - och sen, hur man lever om man röker om man inte rör sig, jaa så där. - Sen vet jag inte om det är en massa stress också. - Motion det vet jag ju om men - men ja, vad kan jag - hur kan jag påverka den? Läkemedelsbehandling Alla deltagare hade funderingar kring sin farmakologiska behandling. De flesta visste inte varför och hur de skulle ta sin medicin. Det förekom ofta att det inte angavs på medicinförpackningen i vilket syfte medicinen togs. En deltagare uttryckte oro för varför en del fick vissa typer av mediciner och andra fick andra sorter och vad det kunde bero på. Diskrepans fanns mellan sjukhusläkare och husläkare angående behandlingsmål vilket skapade förvirrig för vem man skulle tro på. Man valde dock att tro på sjukhusläkarna i första hand. Man ansåg också att det ofta förekom medicinförnyelse via telefon utan att ett läkarbesök bokades. Oro fanns för biverkningar och interaktioner mellan olika läkemedel som deltagarna använde och att behandlande läkare inte kände till dessa. En del läste på bipacksedeln och undrade hur man skulle förhålla sig till vad som stod med tanke på att substratnamn angavs vid interaktioner. Deltagarna ansåg sig inte ha tillräckliga bakgrundskunskaper för att kunna tolka texterna. Man ansåg heller inte att läkarna hade gett dem den kunskapen. Flera hade känt av biverkningar i form av yrsel och dehydrering. Flera deltagare ansåg att man fick sämre information om de mediciner man använde av läkaren än av apotekets personal. En deltagare ansåg sig ifrågasatt av apotekspersonalen pga det läkaren hade ordinerat och ansåg att hon inte gå i svaromål för läkarens bedömning. Flera undrade över varför man inte fick information om interaktioner, biverkningar samt hur och när ett läkemedel skulle intas. 12

-Det jag reagerar för - jag går även hos en hjärtsköterska här, det jag reagerar för att läkarna inte skriver varför jag äter medicinen. Det tycker jag är jättekonstigt!! - mmm. Jag läste bipackssedeln igår och då står det att ja, det står inte varunamnen som medicinen reagerar emot utan det står bara innehållet! Ja men jag kan ju bara inte sitta och titta (gå igenom hela patient-fassen) på alla bipacksedlar som jag har och leta efter de här konstiga kemiska beteckningarna. Det är ju inte någonting som jag sysslar med för en läkare är det ok, där kan man ju säkert härleda vissa produkts- eller innehållsnamn men jag är inte kemist och inte läkare och då blir det ju ett jätteföretag! Tema: Konsultationen - Jag tycker man fyller sig och sen så nästan så man sprutar ut vad man vill ha sagt för att hinna med! Brist på utredningar, provtagningar, undersökningar, behandlingar etc De flesta deltagarna uttryckte funderingar kring läkarens arbete. Man ifrågasatte om läkarna hade gjort rätt bedömningar, tillräckliga utredningar, provtagningar, undersökningar och behandlingar. En deltagare hade inte fått göra ett allergiprov för att utesluta allergi mot ett husdjur då det inte ingick i standardpanelen men fick göra detta då hon vände sig till en annan vårdgivare. En annan deltagare bad sin husläkare under flera besök om att få göra ett allergitest mot skaldjur. Hade fått diagnosen efter en allergireaktion för 35 år sedan och önskade ta reda på om den stämde eller om hon fått diagnosen felaktigt. Fick trots flera förfrågningar inte göra provet förrän efter hon blev arg. Hon ansåg att han inte lyssnade på henne dessförinnan. - Så gick jag nu till i maj här två och ett halvt år med det här onda knät och sen i maj så låste sig knät, ja under hela tiden så hade jag, knät låste sig och min man kunde dra rätt det eller jag kunde själv också försöka få det rätt men jag kunde inte stödja på benet, men sen i maj - i slutet på maj, så kunde jag inte få det rätt, så jag fick åka in till akuten men där sa de bara ja du får väl, ja - du får väl gå någon annanstans! Och jag ringde in till stan till en ortoped och kom dit så beskrev jag hur det blev, alltså att när man drar det rätt eller får det rätt så klickar det och hörs ett väldigt fint klickande ljud. Ja då visste han precis att det var menisken och så sa han att vi måste ta en MR, vilket man inte hade gjort tidigare och då såg man att menisken var helt trasig, så nu är jag opererad sen tre veckor tillbaka på Huddinge och operationen tog två timmar med två läkare och det tycker jag det är sorgligt att man ska behöva gå i två och ett halvt år och menisken blir fullständigt trasig och ta bort hälften av menisken. Brist på information Deltagarna efterfrågade mer information om sina sjukdomar, behandlingar, utredningar mm. Man föreslog att vårdcentralen skulle ha informationsträffar med patienter med vissa sjukdomar där även patienter som haft diagnosen sedan länge kunde komma och uppdatera kunskaperna samt ställa frågor. De ansåg att gruppinformation skulle minska belastningen på doktorerna. -Så när jag var på apoteket sist... då säger hon du vet väl att du inte kan ta dem här i samband med dem! Vad säger du! sa jag, det är det ingen människa som har sagt till mig! Måste vänta minst två timmar! Ingen människa! - men jag tycker när man får då medicin för högt blodtryck så går det jättebra om man fick gå en informationstillfälle tillsammans med andra där man går igenom. Vad är högt blodtryck? Vad står de olika trycken systol - och det andra och kan jag göra någonting själv åt det här? 13

Förmånen med att få tillgång till hjärtssjuksköterska Två deltagare som fått tillgång till hjärtsjuksköterska och var mycket nöjda över omhändertagandet. De upplevde att de fått god information, bedömning, genomgång av blodtryck och behandling. De övriga hade inte träffat sköterskan men blev mycket intresserade av att få komma till henne. -Helt underbar alltså. En annan skäms när jag kommer dit alltså för att man har ju tuggat sig till det och högt blodtryck - och hon är smal och smärt alltså - inga problem hon är ung också - men i alla fall hon är alltså verkligen underbar alltså och talar om,det är hon som har talat om alla grejer för mig! Jag sitter en timme hos henne! Så det är faktiskt så jag känner mig lite stressad tänker Gud i himlen vad jag tar upp tid! -Fantastisk alltså!...men nej, jag tycker hon är helt underbar så henne skulle du försöka få gå till alltså! Hon tar blodtryck och ger mycket råd, mycket och lugn! Bemötande, engagemang, stress och tidsbrist vid läkarbesöket En deltagare ifrågasatte engagemanget hos husläkarna för sina patienter. De flesta upplevde hur stressen påverkade läkarna, patienterna och behandlingsresultatet negativt. Flera hann inte ställa alla frågor under läkarbesöket och bestämde sig för att försöka ta upp det vid nästa besök. Det var viktigt för patienterna att kunna ta upp flera frågeställningar under samma besök, framför allt andra sjukdomar och symtom. Man upplevde 15 minuters besök som för kort tid och önskade längre tid för besöket men kunde inte tänka sig längre väntetider till ett besök. Det gällde särskilt de multisjuka. Helhetssyn på människan efterfrågades. Samtidigt hade man stor förståelse för läkarnas pressade arbetssituation. Alla deltagare kände sig nöjda med bemötandet från läkarna. Däremot fanns det andra faktorer som försämrade konsultationen. En deltagare tog upp frågan om det fanns skillnader mellan ett läkarbesök hos kvinnliga och manliga läkare. Ingen av de övriga deltagarna ansåg att det var någon skillnad. - Vi, vi får se om några veckor, men nu har jag faktiskt inte tid! -Hon slängde ut mig igår. -Det har jag känt lite grann nu jag var där och diskutera i och med att jag är överviktig och så där då pratade vi om ja blodtrycket var högt, medicinering och sen började jag själv då diskutera såna här följdfrågor till det här om viktminskning och viktoperation och massa såna här grejer - ja men då får vi boka en tid då så får vi ta det då! Och då känns det ändå som att det ändå hör ihop med det vi var inne på det jag sökte för men då var det så här: nej men tyvärr vi får boka tid för det då. -Men det är väl deras arbetssituation som gör att - att man får den där - har den där har en kvarten man ska in att man känner det redan man kommer in. -Känner ni atmosfären här med husläkarna att dom har värsta pressade situationen? -Inte otrevliga men stressade och jag märker på hennes jargong att nu börjar det bli tack och adjö. Då tänker jag så här jag få ta det nästa gång. Läkarens kompetens Flera deltagare ifrågasatte läkarnas kompetens och beskrev flera situationer hur deras utredningar och behandlingar varit felaktiga och/eller fördröjda. En del var nöjda med vissa läkare men inte med andra på vårdcentralen. De flesta deltagarna hade större förtroende för sjukhusläkare än allmänläkarna. Man upplevde ett större förtroende för apotekets kunskap om mediciner än läkarnas och ansåg att de kompletterade läkarnas kompetens. - och då vet man, då vet man ju inte heller liksom har hon koll på det eller skrev hon bara ut det här? 14

- jaa, då känner man då och så är man då i det här nu. Då kan man ju inte låta bli att tänka tillbaka, ja det har gått fel vid det tillfället, det har gått fel vid det tillfället man får ju hoppas att det går rätt den här gången liksom. Oro och ångest vid läkarbesök Flera deltagare gav exempel på oro och ångest i samband med läkarbesöken samt vad som triggade symtomen. De flesta hade lärt sig att fråga och begära mer vid läkarbesöket alternativt att byta vårdgivare för att få mer information, utredning och medicinjusteringar för att minska oron. - så hade jag panikångest när jag var i 20 års åldern. Det kom och försvann och sen har det inte vart men så fort man ska kolla mitt hjärta pprrr (visar med handen utanpå bröstet hur hjärtat slår snabbt) och då har jag fått ett namn på vad det heter när jag kan jag påverkar alltså det själv. Det finns något namn på det så nu är jag lugn med det för... då får jag tala om det när hon säger: du har lite hög puls!, Jaa säger jag där, det fixar jag själv! -För det att hjärtat brukar liksom rusa iväg så där så att jag var sist här nere då tog jag EKG... känner man oro så kan ju fråga om man kan få - få EKG till exempel! Så att man kan man blir ju lugnare om man vet vad det är för någonting. I Att våga fråga läkaren när man inte förstår De flesta deltagarna hade lärt sig med tiden att våga fråga sin läkare när de inte förstod vad som diskuterades under läkarbesöket. Det kunde gälla både språksvårigheter och medicinska frågor. Flera deltagare tog upp språkförbistringar som ett reellt problem utan att det efterfrågades under intervjun. En deltagare kände oro och ångest på grund av tidigare negativa erfarenheter i sjukvården då ord misstolkades. En annan deltagare trodde de diskuterade en annan hälsoaspekt än vad som åsyftades. De hade därför utvecklat olika strategier för att förbättra kommunikationen med läkarna. -Det du inte förstår då måste du ju fråga, för sist när jag var - jag var i förra veckan, då säger hon så här, hon är så vänlig mot mig doktorn, ja, jag känner mig helt knäckt när jag kommer in till henne, det säger jag men sen tyckte jag hon säger hon så här hur är det med magen?, det är ingen konstig fråga, magen? Hur är det med maken, vi har samma läkare där var det ju verkligen hur är det magen, det var ingen konstig fråga för jag har problem med magen också, magen sa jag, nej maken! Ja jag garva lite grann för jag hade sagt innan jag gick dit att det kan bli så väldiga språksvårigheter och allra helst - hon ringer, hon är så vänlig så hon ringer till oss alltså ja du vet och det kan bli sådana problem i telefon. Men hon är ju så vänlig alltså men jag har ju kommit till det stadiet, det hade jag inte gjort när jag var yngre, att jag frågar! Jag frågar liksom det här, hade jag vart yngre så hade jag inte gjort det! 15

Att vara en snäll patient Alla deltagarna hade stor förståelse för läkarnas arbetssituation och ansåg sig ändå vara för snälla för att kräva sin rätt. Efter mötet uttrycktes behovet av att tuffa till sig något och inte vara allt för förstående. Deltagarna hade klara uppfattningar hur en bra doktor ska vara. Tydlighet, kompetens, information, helhetssyn, att ha förtroende för sin doktor, lugn och avstressad miljö samt gott om tid efterfrågades. -Jag tror att vi är alldeles för snälla liksom, som patienter! -Nej men det här uttrycket att man måste vara frisk det stämmer för att vara sjuk, att det ligger allts de det är en sån här gammal banal klyscha men det ligger jäkligt mycket i det att man måste våga liksom jaa nu jäklar... - Jag kan inte ens va arg liksom på läkarna utan man det är det lite felet man gör, att man kommer hit och är bara förstående! -Men jag kan säga det för tredje gången: är man inte nöjd med sin läkare, har man inte förtroende för den läkarn man går hos, då ska man absolut byta tills man, för jag tror att det är döviktigt att man känner att man har förtroende för den läkarn sen kan det bli lite si och så men man måste ändock ha förtroende det är för mig jätteviktigt! Jämförande resultat I båda grupperna diskuterade man orsaker till högt blodtryck och komplikationer. Båda grupperna efterfrågade information från doktorn angående diagnos men också vad man själv kan göra för att sänka blodtrycket. Kunskapsläget varierade men var i princip likvärdigt mellan de två grupperna. Man var medveten om vilka livsstilsförändringar som kan påverka blodtrycket till det bättre, tex motion, viktnedgång. De flesta i gruppen på Storvretens vårdcentral var nöjda med den information de fått och kände att de hade den kunskap de behövde för att hantera sitt höga blodtryck. På Tullinge vårdcentral fanns ett starkt behov av mer information och man önskade sig särskilda informationsmöten om just högt blodtryck. De efterfrågade också möjlighet att på ett enkelt sätt kunna göra extra blodtryckskontroller. I denna grupp lade man också större tyngdpunkt på komplikationer som tex plötslig stroke. Gemensamt var också funderingar kring läkemedelsbehandling och oron över biverkningar. På Tullinge vårdcentral ifrågasatte man doktorns kompetens och flera kände sig inte säkra på att de verkligen hade rätt diagnos och behandling. Man var även orolig över att doktorerna inte kände till biverkningar och interaktioner på de olika läkemedlen och efterlyste mer information. På Storvretens vårdcentral kände sig patienterna trygga med sin behandling men det fanns en stark önskan hos en del att kunna slippa medicinera. Livsstilsförändringar framhölls som ett tryggare alternativ än läkemedel. Doktorns bemötande samt kompetens framhölls som viktigt i bägge grupperna. Deltagarna från Tullinge vårdcentral framhöll att det är viktigt att tiden som är avsatt är tillräcklig, att man förstår vad doktorn säger och att doktorn inte är stressad. Detta ger utrymme för en engagerad doktor som lyssnar, tar sig tid att ta in hela patienten med hennes förväntningar och farhågor. Detta skapar förtroende och en grund att bygga vidare på. På Storvretens vårdcentral var man helt nöjd med bemötandet, tiden som var avsatt för besöket och upplevde doktorn som ett stöd. På Tullinge vårdcentral upplevdes tiden som alldeles för kort, doktorn som stressad och i vissa fall oengagerad men att bemötandet trots allt var bra. Man hade stor förståelse och empati för doktorns situation. Helhetssyn på människan efterfrågades. 16

Diskussion Syftet med studien var att belysa patienternas förståelse och föreställningar kring sin sjukdom (högt blodtryck) och de erfarenheter de har av läkares bemötande på vårdcentralen. Patienternas förståelse och föreställningar kring sin sjukdom Båda grupperna efterfrågade individualiserad information angående sin diagnos. I gruppen på Storvretens vårdcentral framgick att mottagligheten för information varierar över tid. Förutsättningarna för att kunna ta emot och reflektera över given information varierar i livet. Detta talar för vikten av återkommande läkarbesök där möjlighet till kunskapsutbyte finns. Detta stämmer överens med tidigare studier [8]. I en annan svensk studie [7] såg man att läkaren följde ett slags frågemall när det gäller livsstilsfrågor. Man frågade om tex rökning utan att förklara vilken påverkan det faktiskt kan ha på blodtrycket. I det här materialet kan vi se att patienterna ändå har gjort den kopplingen mellan livsstil och högt blodtryck. Det vi inte vet är huruvida detta är doktorns förtjänst eller inte. Man har kunnat visa vad det är som får patienter att känna sig nöjda och tillfredsställda- kunskap och förståelse om den egna sjukdomen [1]. Om det bara räckte med kunskap skulle vi kunna lämna ut informationsblad i samband med läkarbesöket. Kunskap är hårdvara och kan formuleras i text, förståelse av den egna sjukdomen är något som är individuellt. Trots att man haft diagnosen i många år kan det vara av värde att återupprepa/repetera information kring diagnos, komplikationer, livsstilens betydelse och behandlingsalternativ. Som läkare är det viktigt att se och respektera patientens psykosociala omständigheter och anpassa informationen efter individens behov [10]. Flera av deltagarna såg läkemedel som något negativt med potentiellt skadliga bieffekter. Det är viktigt att läkaren framhåller möjligheten att man i framtiden kan sluta med blodtrycksläkemedel om livsstilsförändringar genomförs. Detta kan eventuellt bidra till att skapa en motiverande allians som stärker patientens väg till bättre hälsa. Läkarens bemötande Båda grupperna framhöll att det var viktigt att bli bemött på ett respektfullt sätt och att man kan känna förtroende för doktorns kompetens. Här framkom tydliga skillnader i upplevelsen av besöket som enligt deltagarna till stor del beror av tiden som är avsatt. Patienterna på Storvretens vårdcentral är trygga i sin läkarkontakt, har förtroende för doktorns kompetens, upplever sig bli respektfullt bemötta, delaktiga och är nöjda med den tid de får i samband med besöken. Deltagarna på Tullinge vårdcentral visade en osäkerhet kring sin diagnos och behandling och ifrågasatte doktorns kompetens. De möttes av en stressad doktor som inte alltid kunde göra sig fullgott förstådd på svenska och som inte hade tid att bemöta de farhågor man kan ha som patient. Detta skapar en otrygghet hos patienterna och förtroendet för doktorn skadas. Flera uttryckte en hjälplöshet då de upplevde att de inte hade tillräckliga kunskaper för att ta reda på fakta själva. De ville gärna ha extra informationsmöten och möjlighet att kontrollera sitt blodtryck ofta. Tiden som är avsatt för besöket ska vara tillräcklig. Det ger utrymme för en engagerad doktor som lyssnar, tar sig tid att ta in hela patienten med hennes förväntningar och farhågor. Man skapar då förtroende och en grund att bygga vidare på. På Tullinge vårdcentral har vårdvalet lett till kraftiga besparingsåtgärder med förkortade besökstider som följd. Våra resultat tyder på att detta påverkar kvaliteten på mötet mellan doktor och patient. På Storvretens vårdcentral är 17

bemanningen stabil sedan flera år tillbaka vilket borgar för en god kontinuitet. Patienterna känner sig också trygga med att ha samma doktor år efter år. För några år sedan genomförde läkargruppen på eget initiativ en egen intern fortbildning i konsultationsteknik. Man jobbade då med videoteknik och gav varandra feed-back i grupp. Flertalet av specialisterna på Tullinge vårdcentral har inte svenska som modersmål till skillnad mot samtliga deltagare i studien på Tullinge vårdcentral. På Storvretens vårdcentral har alla läkare utom en svenska som modersmål, i studiegruppen hade fyra av sex svenska som modersmål. Ur detta kan man tolka att det finns en viss betydelse i att matcha läkarnas sammansättning med upptagningsområdet. Begränsningar med studien AW intervjuade sin grupp på Tullinge vårdcentral med en intervjuteknik som var inspirerad av en konsultionskursteknik. Det innebär att man i första hand låter deltagarna själva samtala med minimal påverkan från moderator. Moderatorn går endast in och styr om man frångår ämnet för mycket. AB intervjuade sin grupp på Storvretens vc med en intervjuteknik av mer styrande karaktär, med hjälp av både slutna och öppna frågor. Hur påverkade de olika intervjuteknikerna grupperna samtal? Man kan spekulera i om gruppen på Tullinge kände sig mer avslappnad och då var mer benägen att berätta om problem som de erfarit? Kanske den mer styrda intervjun begränsade samtalet och därmed benägenheten att ta upp negativa erfarenheter? Efter transkription av intervjumaterialet gjordes kodningen oberoende av varandra. En av studiens handledare gjorde dessutom en egen kodning som validering av respektive intervju. Alternativet hade varit göra detta gemensamt och då hade resultatet sannolikt blivit något annorlunda. Man uppfattar den egna gruppen ur sitt egna perspektiv och gör en subjektiv tolkning men försöker vara så objektiv som möjligt. Observatören ser på intervjun ur ett annat perspektiv och gör delvis en annan tolkning. Fördelen med att genomföra separata kodningar är den diversifierade tolkningen som uppstår, varpå olika sidor belyses mer än om den hade gjorts gemensamt. Trots olikheterna i respektive grupper fick vi ändå fram flera gemensamma drag ur intervjuerna. Fokusgruppen i Tullinge kan inte sägas representera alla Tullingebor med diagnosen högt blodtryck. Ålderspridningen var bra men ur ett könsperspektiv och invandrarperspektiv snedfördelade. Fokusgruppen i Storvreten var bra representerade ur ett köns- och invandrarperspektiv och godkänt ur åldersperspektivet. Konklusion I båda grupperna efterfrågades information från doktorn angående diagnos och behandling men också vad man själv kan göra för att sänka blodtrycket. Kunskapsläget varierade men var i princip likvärdigt mellan de två grupperna. Doktorns bemötande samt kompetens framhölls som viktigt i bägge grupperna. Tiden för besöket kan vara betydelsefullt för om patienten ska uppleva en engagerad doktor som tar sig tid att informera. Detta kan i sin tur påverka patienternas förtroende, förväntningar, farhågor och förhoppningar. 18

Referenser [1] Abstract: Lunde IM, Patients description- a shift in medical perspective. Scand J Prim Health Care 1993;11:98-104 [2] The Seventh Report of the Joint National Committee on Prevention, Detection, Evaluation and Treatment of High Blood Pressure, JNC-7. Bethesda, Health Information Center, U.S Department of Health and Human Services;2004 [3] Editorial: How can we promote medication adherence and lifestyle changes in hypertensive patients? Patient Education and Counseling 72 (2008)1-2 [4] Schroeder K, Fahey T, Ebrahim S. Interventions for improving adherence to treatment in patients with high blood pressure in ambulatory settings. Cochrane Database of Systematic Reviews 2004, Issue 3. [5] Abstract: Orth JE, Stiles WB, Scherwitz L, Hennrikus D, Vallbona C. Patients exposition and provider explanation in routine interviews and hypertensive patients blood pressure control. Health Psychol 1987;6(1):29-42 [6] Stewart M. Effective physician-patient communication and health outcomes: a review. Can Med Assoc J 1995; 152 (9)1423-33 [7] Dosse C, Cesarino CB, Martin JFV, Castedo MCA. Factors associated to patients noncompliance with hypertension treatment. Rev Latino-am Enfermagem 2009 marcoabril; 17(2):201-6 [8] Abstract: Johanson M, Sätterlund Larsson U, Säljö R, Svärdsudd K. Social Science & Medicine 1996;43;3;389-400 [9] Kjellgren KI Svensson RN, Ahlner J. Säljö R Antihypertensive treatment and patient autonomy- the follow-up appointment as a resource for care Patient Education and Counseling 40(2000)39-49 [10] Abstract: Kjellgren K, Svensson S, Ahlner J, Säljö R Hypertensive patients' knowledge of high blood pressure. Scandinavian Journal of Primary Health Care 1997;15;4;188-192 [11] Andén A, Andersson SO, Rudebeck CE. Satisfaction is not all patients' perceptions of outcome of general practice consultations, a qualitative study. BMC Family Practice 2005;6:43 [12] Wibeck V; Fokusgrupper. Studentlitteratur AB 2003. [13] Kvale S, Brinkmann S; Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentliteratur AB 2009 [14] Linell P Transkription av tal och samtal: Teori och Praktik Arbetsrapport från tema Kommunikation 1994:9. Linköpings universitet. [15] Philipp Mayring FQS: Qualitative Content Analysis [16] Graneheim, U. H., Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research. Nurs Education Today, 24, 105-112. Cochrane, Pubmed, Clinical evidence, kurslitteratur, kurskompendier mm. Trost J; Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur AB 2009. 19