Författare: Carmen Huamán Arroyo.

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Omvårdnad Examensarbete C-nivå, 15 hp Vårterminen 2008 Kvinnors upplevelser av livssituationen efter behandling av cervixcancer Women s experiences of their life situation after being treated for cervical cancer Författare: Carmen Huamán Arroyo. 1

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Omvårdnad Examensarbete C-nivå, 15 hp Vårterminen 2008 Kvinnors upplevelser av livssituationen efter behandling av cervixcancer Women s experiences of their life situation after being treated for cervical cancer Sammanfattning Cervixcancer kan göra att en kvinna förändras både fysiskt och psykiskt, vilket ofta leder till att livet tar en helt ny riktning. Detta arbete är baserat på en litteraturstudie och syftet är att utifrån litteraturen och begreppet känsla av sammanhang beskriva hur kvinnor upplever sin livssituation efter behandling av cervixcancer. Resultaten visade att kvinnor efter genomgången behandling hade ett behov av information om behandlingens effekter för att bättre hantera dessa. Beroende på om deras känsla av sammanhang var stark eller svag visade de olika grader av acceptans för den förändrade situationen och medvetenhet om de förändringar som de hade genomgått. Dessa förändringar kunde upplevas av kvinnorna som både positiva och negativa. De fysiska förändringarna i samband med att de format en annan bild av sig själva påverkade kvinnornas sexualitet avsevärt. Livskvaliteten påverkades mest av sociala faktorer och kvinnornas partner spelade en stor roll i deras återhämtning. Olika andliga resurser visade sig hjälpa kvinnorna med återhämtning och den dagliga hanteringen av den nya situationen de befann sig i. Efter behandlingen var kvinnornas vardag fylld av meningsfulla inslag där livet uppskattades mer än någonsin. Vårdpersonalen skulle genom ökad kunskap i känsla av sammanhang bättre kunna förstå och stödja kvinnorna i deras livssituation och under kvinnornas fortsatta kontakt med vården. Nyckelord: Cervixcancer, Antonovsky, upplevelse, information, livet, överlevande. 2

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Omvårdnad Examensarbete C-nivå, 15 hp Vårterminen 2008 Women s experiences of their life situation after being treated for cervical cancer Abstract Cervical cancer can change a woman both physically and psychologically, changes that often alters their life completely. This study is based on a literature overview and the purpose of this study is, based on the literature overview and the concept sense of coherence, to describe how women experience their life situation after being treated for cervical cancer. The results showed that the patients after being treated had a need for information regarding the effects of the treatment in order to better deal with these effects. Depending on whether their sense of coherence was strong or weak they demonstrated different degrees of acceptance for their new life situation and awareness of the changes that they had gone through. These changes could be experienced as both positive and negative. The physical changes in connection with the fact that these women formed a new image of themselves affected the women s sexuality a lot. Life quality was most affected by social factors and the woman s partner played a large role in women s recuperation. Different types of spiritual resources proved themselves helpful for the recuperation and cooping with the new situation in their day to day life. After the treatment the women s day to day life was filled with meaningful elements which made life more appreciated then ever. The nursing staff could through deeper knowledge in sense of coherence better understand and support these women in their life situation and during their continued contact with the health care system. Keywords: Cervical cancer, Antonovsky, experience, information, life, survivor. 3

Innehållsförteckning INLEDNING... 5 BAKGRUND... 5 PROBLEMOMRÅDE... 5 Cancer... 5 Att drabbas av cancer... 5 Cervixcancer... 7 Behandling och konsekvenser... 7 TEORETISK REFERENSRAM... 8 PROBLEMFORMULERING... 8 SYFTE... 8 METOD... 9 DATAINSAMLING... 9 DATAANALYS... 10 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 11 RESULTAT... 11 BEGRIPLIGHET... 11 Information och kommunikation... 11 Acceptans av cancerns effekter... 12 Positiva aspekter... 13 HANTERBARHET... 13 Kvinnors hantering av sin sexualitet... 13 Självuppfattning...14 Läkemedel och naturmedel som användes för att hantera vardagen...15 MENINGSFULLHET... 15 Välbefinnande och livskvalitet... 15 Tro... 16 Relationer... 16 Uppskattning av livet... 17 DISKUSSION... 18 METODDISKUSSION... 18 RESULTATDISKUSSION... 19 SLUTSATS... 21 REFERENSFÖRTECKNING... 23 BILAGA 1: MATRIS... 26 BILAGA 2: DATAANALYS... 34 4

Inledning Sjuksköterskans roll i samhället är att hjälpa människor i utsatta situationer genom att med sin kunskap ge stöd och vård. En sådan utsatt situation kan vara att drabbas av livmoderhalscancer. Livmoderhalscancer kan leda till att kvinnans möjligheter till att få barn kraftigt reduceras och att hennes liv sätts på spel. Att drabbas av livmoderhalscancer innebär således en stor omvälvning i livet. Livmoderhalscancer är en sjukdom som år 2003 skördade 137 kvinnoliv i Sverige (Statistiska centralbyrån [SCB], 2007). I hela världen drabbar livmoderhalscancer cirka en halv miljon kvinnor varje år (Cancerfonden, 2005). I samband med min kliniska utbildning kom jag i kontakt med flera kvinnor som drabbats av livmoderhalscancer och det är efter dessa kontakter som mitt intresse för dessa kvinnors situation uppstått. Kvinnorna som jag kom i kontakt med gav mig intryck av att ha mycket styrka trots allt de gick igenom, vilket har fått mig att fundera över hur kvinnor med livmoderhalscancer påverkas av sin sjukdom. För att bättre förstå kvinnor som drabbats av livmoderhalscancer skulle jag vilja veta mer om livmoderhalscancer, de tankar som kvinnor som drabbas har om sin sjukdom och de känslor som uppstår i samband med sjukdomen. Bakgrund Problemområde Cancer Cancer kan uppstå spontant vid olika former av cellulär skada i generna vilket gör att cellerna börjar dela sig okontrollerat (Reitan & Schölberg, 2003). Cancercellerna kan utveckla olika egenskaper med tiden, så som invasivitet och bli resistenta mot cytostatika. Hastigheten för tillväxt kan variera mycket mellan olika tumörer, en del växer varje dag medan det för andra kan det ta flera år innan någon tillväxt sker. Tumörer kan klassificeras i godartade och elakartade. Godartade tumörer kännetecknas av okontrollerad tillväxt och ingen förmåga att sprida sig. Elakartade tumörer kännetecknas också av okontrollerad tillväxt men har förmåga att sprida sig (metastaser) och infiltrera dvs. tumören växer in i angränsande organ och förstör den normala vävnaden. Orsaker till cancer har främst att göra med våra levnadsvanor, beteenden och miljö. Cancer kan även vara genetiskt betingad (a.a.). Att drabbas av cancer Cancer är en sjukdom som historiskt sett är förknippad med smärta, lidande och slutligen död (Siqueira, Barbosa & Boemer, 2007). På grund av detta stigma, förflyttas människor som insjuknar i cancer från den värld de lever i till en annan där cancer verkar leda till en oundviklig död (Siqueira et al., 2007). Hur tidigt cancern upptäcks har mycket att göra med individens kunskaper samt den sociala omgivningen eftersom andras och de egna erfarenheterna av sjukdom kan hjälpa till att känna igen tidiga tecken på cancer. Att bli diagnostiserad med cancer skapar en period som är präglad av oro, bekymmer och ångest. Varje nytt provresultat kommer att göra att oron och rädslan ökar eller minskar, väntetiden som kommer med varje provtillfälle upplevs oftast som mycket tung och den människan som drabbas kan känna sig maktlös över att inte ha kontroll över den aktuella situationen (Reitan & Schölberg, 2003). Människor som diagnostiseras med cancer kan känna att detta har ett klart samband med döden och må sämre av detta. Livet förändras och tanken på alla livsprojekt som fanns kan leda till ytterligare psykisk smärta. Att känna sig beroende av andra både ekonomiskt och socialt kan ge känslor av att vara mindre värd. De synliga tecken på sjukdomen kan få som följd att omgivningen reagerar med tydliga signaler på att inte förstå (Siqueira et al., 2007). Människor som drabbas av cancer kan också bli bemötta med negativa 5

attityder från omgivningen. Chen et al. (2006) undersökte människors inställning mot cancerdrabbade bland deltagarna i en mässa om cancer. Forskarna i studien kom fram till att en stor del av deltagarna inte kunde tänka sig att anställa en människa som drabbats av cancer och att de cancerdrabbade inte borde behandlas på samma sätt på jobbet som friska människor. Samtidigt hade de flesta av deltagarna ingenting emot att jobba med människor som hade drabbats av cancer. Forskarna tror att deltagarnas inställning till de sjuka grundar sig i dålig kunskap om själva sjukdomen (a.a.). Cancer sjukdomen är fortfarande förknippad med något som är dåligt trots all modern hjälp som finns att få ( Kearney, Miller, Paul, Smith & Rice, 2003). Kearney et al., (2003) visade i sin studie vårdpersonalens inställning till cancer genom att personalen associerade cancer med hopplöshet och hade en allmän negativ inställning till sjukdomen. Dessa attityder kan förhindra personalen från att ge god vård till patienter (a.a.). Människors förutfattade meningar om varför kvinnor drabbas av cervixcancer undersöktes av Lee, Tripp-Reimer, Miller, Sadler och Shin-Young Lee (2007). De kvinnliga deltagarna i studien trodde att cervixcancer uppkom på grund av dålig hygien, för många sexpartners, för att ha fött många barn, abort och stress. Dessutom var den generella diskussionen om livmodern ett tabubelagt ämne starkt förknippat med den symboliska betydelsen som livmodern hade för dem, nämligen en kvinnas förmåga att bära barn, därmed var detta inget ämne man pratade öppet om med andra människor (Lee et al., 2007). Kvinnor som får ett besked som visar på cellförändringar reagerar på olika sätt, en stor del drabbas av oro (Fylan, 1998). Känslan av oro verkar sedan avta under behandlingen. Orsaken till oron är bland annat rädslan för de medicinska behandlingarna samt för att förmågan att reproducera sig är hotad (a.a.). Perrin et al. (2006) menar att många kvinnor oroas över sina möjligheter att bli gravida efter behandlingen och tanken på att bli infertil är skrämmande för dem. Dessa känslor gör enligt Fylan (1998) att kvinnornas vardagsliv blir fyllt av depressiv sinnestämning och att den kroppsliga bild som de har av sig själva förändras med reducerad självkänsla som följd (a.a.). Cellprovskontroll kan ge upphov till både positiva och negativa känslor (Ideström, Milsom, Andersson-Ellström & Athlin, 2006). Positiva känslor visar sig i samband med rutinkontroller där samhällets insats för kvinnors hälsa genom att bli erbjudna hälsokontroller i form av cellprovtagningar är mycket uppskattad (Forss et al., 2001). Andra punkter som är viktiga är bemötande från personalen och den inverkan kvinnliga anhöriga har på kvinnor för att få dessa att delta i kontrollerna (Ideström et al., 2006). Negativa känslor har att göra med svårigheter att förstå innebörden av att drabbas av cancer samt okunskap om cellprovets koppling till cervixcancer, vilket tyder på att informationen kvinnor får är otillräcklig (a.a.). En del kvinnor som får beskedet på att de har cancer kan reagera sansat om de samtidigt får tillfredställande information om sjukdomen och behandlingen i annat fall blir de troligen chockade över beskedet (Fylan, 1998). Baileff (2000) och Perrin et al. (2006) beskriver att många drabbade oroas över omgivningens reaktion på beskedet. Omgivningens ofta förutfattade meningar om att cervixcancer är förknippad med ett promiskuöst beteende sätter igång oron hos de drabbade. Känslor som vanligtvis uppkommer i samband med sexuellt överförbara sjukdomar kan vara oro, rädsla, och ånger vilket leder till minskad livskvalitet (Likes & Itano, 2003). Andra emotionella reaktioner från kvinnor som diagnostiseras med cancer är enligt Perrin et al. (2006) skuldkänslor över att inte ha vidtagit åtgärder för att förhindra sjukdomen, maktlöshet och ilska över att inte kunna veta hur och var sjukdomen kom ifrån (a.a.). Kvinnor som får ett cellprovsresultat som visar på att de har cancer kan reagera väldigt olika (Twinns, 2006). En del blir oroliga medan andra tar det lugnare. Detta 6

beror framförallt på vilket resultat de får, d.v.s. graden av cervixcancer. En del reagerar med ovisshet och oro inför framtiden, andra förnekar resultatet och hänvisar till något missförstånd då de bara haft en fast sexpartner och att drabbas kan kännas helt omöjligt i deras värld. Accepterande av sjukdomen har mycket att göra med att förstå informationen om diagnosen (a.a.). Patientens förtroende för vårdpersonal bidrar till en positiv inställning till behandlingen och att de litar på att den informationen om behandlingen som de får är tillräckligt, för mycket information tenderar att leda till mer oro (a.a.). Cervixcancer Kliniska studier har visat att Human Papillomavirus (HPV) är en faktor vid utvecklingen av livmoderhalscancer (Likes & Itano, 2003). Viruset kan orsaka genitala vårtor, cellförändringar och cancer. HPV överförs sexuellt och är ett virus som har affinitet för epitelceller vilket betyder att HPV infekterar specifika typer av epitelet som exempelvis genitalerna. Av de över 100 typer av HPV finns det ca 40 som infekterar genitalerna varav ett specifik, HPV 16, som står för 50 % av fallen av livmoderhalscancer i världen. De andra infekterar huden i andra delar av kroppen, t ex. händer och fötter. De flesta som har en infektion av HPV vet inte om det eftersom inga symtom utvecklas och viruset ligger latent. Tiden från HPV exponering till utveckling av symtom i genitalerna är sex veckor till åtta månader (a.a.). Risken för att få HPV och därmed livmoderhalscancer påverkas av antal sexpartners en kvinna har samt av hur tidigt hon börjar sin sexuella aktivitet. Bland de sexuellt aktiva individer som infekteras med HPV sker detta vanligtvis i åldern 18-28 år (a.a.). Förutom HPV så framstår även rökning som en riskfaktor för att utveckla livmoderhalscancer. Detta eftersom tobak innehåller kemikalier som kan orsaka skador i cellkärnan och det lokala immunförsvaret i epitelet i livmoderhalsen (Kjellberg et al., 2000). Cervixcancer i ett tidigt stadium eller i förstadiet ger inga symtom. De symtom som gör att en kvinna söker hjälp är blödningar som är oregelbundna, blödningar i samband med samlag och blodblandade flytningar. Viktnedgång, smärta, blodbrist, trötthet samt uremi tyder oftast på cervixcancer som är långt framskriden (Reitan & Schölberg, 2003). Förstadier till cervixcancer (CIN) kan bli upptäckta genom rutinmässiga cellprovtagningar s.k. cervical screening. Vid ett positivt resultat på provet utreds patienten vidare med kolposkopi och biopsi. Tidiga förändringar följs upp med observation medan mera avancerade förändringar utreds vidare och behandlas. Stadieindelning för cellförändringar görs, där tumörer delas upp i olika stadier beroende på om de är synliga eller inte, storlek och spridning. Undersökningar i kroppens olika organ där det finns en stor risk att drabbas av cancer utförs med hjälp av röntgen i syfte om att upptäcka eventuell spridning. DT eller MRT används i dessa fall (a.a.). Behandling och konsekvenser Patienter med förstadier till cervixcancer (CIN) t ex, CIN grad I, kan i vissa fall välja att inte påbörja behandling eftersom ca 50% - 70% av skadorna försvinner av sig självt utan behandling (Likes & Itano, 2003). Då ingen behandling påbörjas är det nödvändigt att ta ett vaginalcellprov var sjätte månad. De behandlingar som finns att tillgå vid beslut om behandling är köldterapi (frysning), Loop electrosurgical excision procedure LEEP (bränning), laser och konisation (den delen som är angripen avlägsnas). Vid cervixcancer är kirurgisk behandling, behandling med cytostatika och strålning rekommenderad (a.a.). Vid invasiv cancer riktas behandlingen in på radikal exstirpation av tumören för att förhindra metastaser och spridning till lymfkörtlarna. Om invasion till blod och lymfkärl har påvisats ökar risken för metastaser och då rekommenderas radikal hysterektomi där livmodern och lymfkörtlarna tas bort (Reitan & Schölberg, 2003). Uppföljning av behandlingen sker var tredje månad (Likes & Itano, 2003). En av konsekvenserna av att genomgå livmoderhalscancersbehandling är att den kan leda till infertilitet och att patienten kommer i 7

klimakteriet (Reitan & Schölberg, 2003). Strålbehandlingen kan skada vaginalväggen vilket leder till att den naturliga elasticitet som finns där minskar och påverkar sexlivet. Urinblåsan kan eventuellt krympa p.g.a. atrofieringar i slemhinnan vilket resulterar i täta trängningar samt inkontinens. Avföringsmönster kan förändras med tendens till lösare avföring (a.a.). Teoretisk referensram Hälsans Mysterium är skriven 1987 av Aaron Antonovsky, med influenser från författarens medicinsk-sociologiska bakgrund. KASAM (Känsla av sammanhang), vilket är ett begrepp i boken, handlar om det salutogenetiska synsättet d.v.s. att fokusera på den mystiska rörelsen i riktning mot den friska sidan i en dimension hälsa-ohälsa. Antonovsky (2005) beskriver att KASAM har blivit till genom intervjuer om levnadssätt, diskussioner och jämförelser med andra forskares idéer och tankar. KASAM: s tre huvudsakliga begrepp är: Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet, syftar till i vilken utsträckning yttre och inre stimuli upplevs som förnuftigt och greppbart med sammanhängande och strukturerad information. Att det ska finnas ett sätt att förklara och ordna oförutsägbara händelser. Begriplighet handlar om att ta lärdom av erfarenheter och möta livets utmaningar (a.a.). Hanterbarhet, syftar till att definiera hur en människa upplever att resurserna hon har till hands (dvs. någon eller något människan kan lita på) kan hjälpa henne att möta de krav hon utsätts för. Med en hög känsla av hanterbarhet undviks att tycka synd om sig själv och att istället försöka reda sig (a.a.). Meningsfullhet, är begreppets motivationskomponent där områden i livet som upplevs meningsfulla och har stor känslomässig betydelse används som inspiration vid en svår livssituation för att kunna göra livet meningsfullt (a.a.). Tanken med KASAM är att använda dess tre huvudsakliga begrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som analysverktyg för att förstå hur kvinnor som drabbas av cervixcancer upplever sin livssituation efter sjukdomen. Resultaten kommer att ordnas under dessa tre begrepp. Problemformulering Att drabbas av cervixcancer hotar en kvinnas existens och i vissa fall möjligheten till att få barn. De fördomar och felaktiga associationer mellan cervixcancer och livsstilen av den cancerdrabbade kvinnan som många människor har kan påverka hennes psykiska återhämtning på ett negativt sätt. De psykiska och fysiska förändringar som cancer för med sig leder till att kvinnan måste lära sig att acceptera sig själv på ett nytt sätt. Att genomgå behandling för cancer är en mycket hård erfarenhet som i många fall inte kan garantera att man blir helt frisk. På grund av alla svårigheter cervixcancer för med sig är det viktigt att få veta hur dessa kvinnor hanterar sin livssituation efter behandlingen. Detta för att kunna ge adekvat omvårdnad i kvinnornas fortsatta kontakt med vården. Syfte Syftet är att utifrån litteraturen och begreppen känsla av sammanhang beskriva hur kvinnor upplever sin livssituation efter behandling av cervixcancer. 8

Metod Litteraturbaserad studie innebär att ta del av den forskning som finns inom det området som är av intresse för att kunna få en översikt av kunskapsläget inom området (Friberg, 2006). Detta arbete är baserat på en sådan studie och både kvantitativ och kvalitativ data har använts fast inte lika ingående som i en metaanalys eller metasyntes. Datainsamling Insamling av data gjordes mellan vecka tre och fyra 2008 samt den 10: e februari 2008. Databaserna som användes var Psycinfo, Cinahl, PubMed. Vid sökningen i Psycinfo hittades inga relevanta artiklar. Sökorden som användes var Mesh termer: Uterine cervical neoplasms, Quality of life, KASAM, Life change events, Life experiences, Life, Sense of coherence, Survivors, Cervix Neoplasms och Long-term survivor. Dessutom användes följande icke Mesh termer: After treatment, Cervix cancer. Vid sökning i Cinahl begränsades sökningen till 10 år bakåt i tiden. Då mängden artiklar som kom fram var stor och en stor del av dessa artiklar fokuserade på den medicinska delen valdes de artiklar som bäst motsvarade syftet. En stor del av artiklarna som kom fram vid sökningen i PubMed fokuserade på cancerdiagnos och behandling eller medicinskt omhändertagande. Därför valdes de artiklarna som fokuserade på kvinnors upplevelser efter behandlingen och som därmed var bäst lämpade för studien. Gemensamt för val av artiklarna i databaserna var att abstracten på de lämpliga artiklarna lästes noggrant och en snabb överblick över innehållet gjordes. Inkludering av artiklarna gjordes med fokus på följande områden: syftet med studien, beskrivning av undersökningspersoner, etiskt resonemang, diskussion av metoden, resultatet och återkoppling till vårdvetenskapliga antaganden. Detta utfördes enligt Friberg (2006) rekommendationer för granskning av studiernas kvalitet (a.a.). Sökorden som gav lämpliga träffar vilka ledde till denna studies artiklar redovisas i tabellen: Valda artiklar. En del av artiklarna återfanns i båda databaserna, dessa artiklar är markerade i tabellen: Valda artiklar, med parentes. Datainsamlingen resulterade i 15 artiklar varav fem är kvalitativ art och tio är av kvantitativ art. Artiklarna sammanfattades och redovisades i en matris (Bilaga 1: Matris). 9

Tabell: Valda artiklar. Databas Sökord Begränsningar Antal träffar Cinahl Cinahl Cinahl Cinahl Cinahl (10 Feb 2008) PubMed PubMed PubMed Uterine cervical neoplasms, Quality of life. Cervical cancer, life. Cervical cancer, sense of coherence Cervical cancer, quality of life. Cervix neoplasms. Uterine cervical neoplasms, quality of life Uterine cervical neoplasms, life. Uterine cervical neoplasms, survivors Lästa abstra cts Urval Artikel nr i matrisen Abstract, 1998-2007 22 22 1 10 Abstract, 1998-2007 67 20 2 6 & 9 Abstract 1998-2008 1 1 1 12 Abstract, 1998-2007 13 13 1 (5 ) Psykosociala faktorer 78 48 1 1 Abstract, 1998-2007 148 20 6 (14), 3, 2, (11), 15 & 8 Abstract, clinical 42 10 1 14 journals, humans, female. Abstracts, humans, 63 15 2 13 & 4 female. PubMed (10 Feb 2008) Long-term survivor, cervix neoplasms (Related artikel) Inga begränsningar 27 27 1(rel ated) 7 Dataanalys Malterud (1998) beskriver hur analys av data kan gå till genom följande procedurer: Helhetsintryck av innehållet, identifikation av meningsbärande enheter går från olika teman till kod, från kod till innebörd och slutligen beskrivning och begrepp. Malterud (1998) förklarar att proceduren hon beskriver är detaljerad och att en modifiering av denna procedur är möjlig (a.a.). En viss modifiering av ovanstående procedur har gjorts eftersom denna studie grundar sig på en teoristyrd analys. Analysen av data gjordes genom att materialet, artiklarna lästes först flera gånger utan att tänka på den teoretiska referensramen och för att få ett helhetsintryck över innehållet. Dock uppmärksammades de delarna i artiklarna som representerade kvinnors upplevelser efter behandling av cervixcancer. I analysens andra fas identifierades de meningsbärande enheterna/teman i texterna som bättre belyste studiens syfte. Dessa meningsbärande enheter/teman skrevs ned på papper för att sedan grupperas gällande likheter till olika koder. Ur de olika koderna framträdde underkategorier (underrubrikerna) som grupperades under KASAM:s tre begrepp, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet (Bilaga 2:Dataanalys). 10

Etiska överväganden All forskning innebär etiska överväganden och speciellt när levande människor ingår i ett projekt eller studie. I studierna öppnar sig människor för forskaren och delar med sig sina erfarenheter (Malterud, 1998). Sjuksköterskor som forskar ska försäkra sig om den etiska integriteten av forskningsprocessen genom att vid genomförandet av forskningen använda sig av lämpliga undersökningar som är rättvis fördelade och utspridda (Polit & Beck, 2006). Det är därför av vikt att den som gör litteraturöversikten är trogen forskaren i sina resultat och inte ändrar och tolkar dennes resultat på eget sätt så att data passar syftet. Resultat Begriplighet Information och kommunikation Rådgivning och samtal om behandlingens konsekvenser kan vara ett sätt att få grepp om sjukdomen och förstå det som händer och kommer att ske. Flera studier visar dock att många drabbade kvinnor får begränsad information om behandlingens konsekvenser (Burns, Costello, Ryan-Woolley & Davidson, 2007; Tessler Lindau, Gavrilova & Anderson, 2007; Wenzel et al., 2005). I en studie av Burns et al. (2007) bland kvinnor som hade genomgått behandling för cervixcancer för två till tre år sedan kom det fram att informationen som kvinnorna hade fått både före och efter behandlingen inte var tillräcklig (a.a.). Kvinnorna önskade att de hade fått mer information för att kunna begripa det som pågick. De flesta deltagarna i studien berättade att ingen diskussion med läkarna om sexualitet hade förekommit. På frågan om när de skulle vilja ha information om detta var svaren olika bland deltagarna, där de kvinnor som hade partner tyckte att de ville diskutera sexualiteten under uppföljning av behandlingen. Angående typ av information som skulle behövas, efterfrågades information om de långsiktiga effekterna av behandlingen (a.a.). Kvinnor som fick information om behandlingens effekter visade på en bättre förmåga att ta itu med dessa eftersom de kände sig förberedda för det (Juraskova et a., 2003). I en studie av Wenzel et al. (2005) tyckte 69 % av de 51 deltagarna att de skulle ha behövt rådgivning om de långsiktiga effekterna under behandlingens gång. Då studien gjordes, hade det gått mellan fem till tio år sedan de behandlades, ändå uttryckte kvinnorna att de fortfarande skulle behöva någon slags rådgivning om sidoeffekterna av behandlingen, psykosociala angelägenheter och eventuell återfall (a.a.). Samma typ av behov uttrycktes i Ramanakumar, Balakrishna och Ramaraos (2005) studie, där hälften av deltagarna hade sökt information om cancerns etiologi hos vänner och bekanta i syftet att vinna mer kunskap om cancern. Några av dem hade till och med köpt litteratur om cancer för att lära sig mer om ämnet. För några deltagare hade sjukdomen blivit ett huvudämne i familjens samtal. Dessa deltagare var dessutom beredda att lyssna på både bra och dåliga historier om andra drabbade kvinnor (a.a.). Ett behov av att kommunicera med andra kvinnor i samma situation för att lätta på känslor kunde ses i Juraskovas et al. (2003) studie bland drabbade kvinnor. Detta behov uttryckte sig oftast några månader efter behandlingen, när kvinnornas fysiska förmåga var återställd (Juraskova et al., 2003). Detta kan ses i följande kommentar: Then all of a sudden, like six months later (following treatment), when it finally hit me, I don t think people were prepared for it because I ve so strong. People looked at me and physically I m fine and I can do everything 11

again, I mean it took me 7 months before it hit me. (Juraskova et al., 2003, s. 274). Acceptans av cancerns effekter Den första emotionella reaktionen och ett accepterande av cancerbeskedet visade sig vara viktigt för dem som drabbades. Detta för att kunna förstå hur de skulle bete sig för att söka behandling och vidare för att kämpa emot cancern (Juraskova et al., 2003; Ramanakumar et al., 2005). Emotionella reaktioner som depression och chock förekom bland kvinnor som drabbades och vissa kvinnor gick efter ett cancerbesked till andra experter på området för att få det första beskedet bekräftad (Ramanakumar et al., 2005). Olika studier visade att effekterna av behandlingen för cervixcancer kunde begripas på olika sätt bland kvinnor beträffande hur de påverkade och förändrade olika områden i en kvinnans liv (Greenwald & Mc Corkle, 2007; Juraskova et al., 2003 ). Greenwald och Mc Corkle (2007) visade i sin studie att dessa förändringar kunde uppfattas av kvinnorna som både positiva och negativa. Bland de kvinnor som berättade att cancern hade påverkat dem på ett positivt sätt kunde en förändring ses när det gällde deras religiösa tro, deras inställning till kost och till fysisk aktivitet. Den negativa påverkan cancern hade på kvinnornas liv var förknippad med emotionella och psykosociala behov såsom själva livet, kärlek, planer på att bilda familj eller ekonomiska bekymmer (a.a.). I en studie av Juraskova et al. (2003) fastställdes att en bestämd och realistisk attityd samt deltagande i egen behandlingsprocess gjorde det möjligt för vissa kvinnor att möta sin sjukdom och allt som skedde runtomkring med mindre oro (a.a.). Vilket kan ses i följande kommentarer: The thing is you just say that it has to be done I don t like it, I don t feel like being prodded by a couple of people at a time and that but if it has to be done then it has to be done and it s for your own benefit, you know (Juraskova et al., 2003, s. 273). I m having trouble with my bowel and apparently there is no cure for that I probably go to the toilet, oh, probably about 6 times in the morning so it just never stops you just learn to cope with it it had to be done and that was it. In the end it s worth It you ve got to give yourself a chance (Juraskova et al., 2003, s. 273). Medvetenhet bland kvinnorna om vilka effekter behandlingen förde med sig såsom den förkortade vaginan och dess konsekvenser för ett aktivt sexliv kunde ses i en studie av Juraskova et al. (2003). En kvinna i studien berättade att hon hade låtit sin man gå sin egen väg eftersom hon kände att hon inte kunde ha ett sexliv med honom vilket han inte kunde acceptera men att hon tog beslutet med ro. Trots de problem dessa kvinnor fick stå ut med kunde en acceptans för den situation de befann sig i också ses när en kvinna berättade hur hon till slut accepterade självkatetrisering fast hon från början kände att hon inte var beredd för det (a.a.). Självuppmuntran och acceptans var återkommande ämnen i en annan studie, vilket nedanstående kommentar visar: Although I was unfortunate to have the illness, I didn t need to take any medication. Psychologically I reassured myself because no other people can reassure me. I never played the sick role. Some people told med that I looked bright, not ill at all. I told them that they could be the same only if they are happy I had experienced a stroke before [and] I recovered 12

totally. Now I can accept the challenge again and view it positively (W.Y.Y.) (Molassiotis, W. H. Chan, Yam, S. J. Chan & Lam, 2002, s.118). Positiva aspekter Kvinnor som efter behandlingen för cervixcancer inte tyckte att deras kvinnlighet och deras förmåga att föda barn hade med varandra att göra rapporterade inga förändringar när det gällde att uppfatta sig själva som kvinnliga (Juraskova et al., 2003). De som var i klimakteriet lyfte fram de positiva aspekterna som behandlingen förde med sig som i vissa fall handlade om borttagandet av livmodern. En känsla av lättnad över att slippa tunga menstruationer och flytningar som kommer med klimakteriet uppmärksammades (a.a.). Kvinnorna i studien berättade att de inte behövde livmodern längre eftersom de befann sig i klimakteriet. Angående deras sexuella aktivitet, berättade de att de inte var oroliga för att det skulle komma igång inom den närmaste tiden och det var av mindre betydelse. Deras barnbarn tog så mycket tid från dem vilket gjorde att de hade fullt upp (a.a.). Kvinnorna kommenterade också att de inte hade något behov av att bevisa för andra sin egen kvinnlighet (a.a.). Aspekter som barnlöshet diskuterades i Molassiotis et al. (2002) studie där en deltagare var lättad över att inte kunna få fler barn. Hon förklarade att hennes sexuella relation med sin man var ungefär som förut och att de förut hade pratat om att få fler barn men att hon kände en viss press över det. Efter behandlingen fanns det ingen möjlighet för henne att få ett till barn så hon kände lättnad över detta och kunde slutligen koppla av (a.a.). Hanterbarhet Kvinnors hantering av sin sexualitet För många kvinnor var sexualitet jämförbart med aspekter som sensualitet, mystik och uppmuntran men inte nödvändigtvis med samlag, ändå var de flesta kvinnor överens om att ur mannens perspektiv är samlaget en indikator på sexuell tillfredställelse (Juraskova et al., 2003). Attityder som visades inför den första sexuella relationen efter behandlingsfasen skiljde sig åt en del bland kvinnorna, men de flesta kände sig nervösa och osäkra inför att ha samlag (a.a.). Minskat intresse för ett aktivt sexliv kunde ses i många studier (Burns et al., 2007; Donovan et al., 2007; Juraskova et al., 2003; Molassiotis et al., 2002). Detta kanske inte är något oväntat fynd då många kvinnor får uppleva fysiska förändringar i samband med sina behandlingar (Burns et al., 2007). I en studie av Burns et al. (2007) tyckte en deltagare att det var väldigt svårt att inte kunna gå någonstans och ha ett socialt fungerande liv då hon oftast var tvungen att söka toalett på grund av sin inkontinens. Detta var ett stort problem för henne som hindrade hennes dagliga aktiviteter (a.a.). När ämnet sexualitet togs upp bland kvinnor i studien kom känslor av osäkerhet inför att inledda ett sexuellt förhållande upp och gemensamt för alla kvinnor var att samlag inte var av första prioritet efter cancerbehandlingen (Juraskova et al., 2003). Yes, I m a bit scared, about having sexual intercourse again but that s not our priority at the moment (Juraskova et al., 2003, s. 271). I en studie av Donovan et al. (2007) kunde skillnader i sexuell aktivitet ses mellan friska och cancerbehandlade kvinnor. Studien med 50 deltagaren i varje grupp visade att 90 % av de med cancerhistoria och 96 % av de friska kvinnorna varit sexuellt aktiva det senaste året. Tessler Lindau et al. (2007) redovisade i sin studie sexuell aktivitet minst två gånger per månad med minst en sexuell partner det senaste året bland 160 kvinnor som hade genomgått cancerbehandling för några år sedan (a.a.). Wenzel et al (2005) rapporterade att av 51 13

deltagare med cervixcancerhistoria var 16 inte sexuellt aktiva vid tidpunkten för intervjun. Och Bergmark, Åvall-Lundqvist, Dickman, Henningsohn och Steineck (1999) rapporterade att bland 247 kvinnor med cancerhistoria hade 68 % samlag regelbundet. Sexuella problem rapporterades bland kvinnor med cancerhistoria, problemen uttrycktes genom brist på sexuellt intresse och dysfunktion samt liten sexuell tillfredställelse (Donovan et al., 2007). Samlagssmärtor och svårigheter med lubrikation vid samlag var ett problem som upplevdes bland kvinnor med en cancerhistoria bakom sig (Bergmark et al., 1999; Tessler Lindau et al., 2007). På grund av dessa problem tyckte de flesta deltagarna i Tessler Lindaus (2007) studie att det vore bra om vårdgivarna regelbundet tog upp ämnet sexualitet med de drabbade. En del av deltagarna hade redan gjort det. Hälften av de kvinnor som deltog i studien berättade att de redan hade påbörjat en dialog med sin läkare om effekterna av cancer på sexualiteten och om de olika behandlingarna för de genitala slemhinnorna (a.a.). Vidare rapporterades i studien att de kvinnor som hade en dialog med sin läkare om detta ämne var mindre benägna att ådra sig sexuella problem än de kvinnor som aldrig hade en sådan dialog (a.a.). Sexlivet påverkades som sagt av fysiska förändringar och främst i samband med samlag (Burns et al., 2007; Molassiotis et al., 2002). Men sexlivet kunde också påverkas av att kvinnorna saknade en partner (Vistad, Fosså, Kristensen & Dahl., 2007; Wenzel et al., 2005). Dessutom förekom fysiska problem såsom samlagssmärtor och torr vagina vilket påverkade kvinnornas sexuella aktivitet i stor grad (Vistad et al., 2007). Självuppfattning Kvinnorna som hade behandlats för cervixcancer fick med sig nya livserfarenheter (Burns et al., 2007). En deltagare berättade att hennes liv förändrades radikalt efter behandlingen som hon genomgick för cirka två till tre år sedan. Hon berättade också att sjukdomens spår hade gjort henne medveten om egna fysiska förändringar men också att hon kände att hon på något sätt hade en valmöjlighet att acceptera sig själv och acceptera att hennes kropp hade förändrats (a.a.). Kvinnor som berättade att deras partner var rädd för att återuppta den sexuella relationen trodde att det berodde på att deras egna kroppar som hade förändrats inte lockade partnern och ville inte ta upp detta ämne med sin respektive (Juraskova et al., 2007). De kvinnor som ville och var beredda att ta upp ämnet med sin partner fick veta att ointresset inte berodde på att kroppen var fysiskt förändrad utan på att männen var rädda för att de genom att återuppta sexlivet efter behandlingen kunde göra dem illa och därför undvek de all form av fysisk kontakt med sin kvinna (a.a.). Vissa kvinnor gick med på att ha sex med sina män fast de inte ville göra det egentligen, deras svar på varför de gjorde det var att de tyckte inte de hade något annat att erbjuda sina män och därför kände de sig tvungna att göra det (a.a.). Tessler Lindau et al. (2007) kom fram till att mer än var tredje kvinna kände sig oattraktiv på grund av sitt förändrade utseende, upprepade urinvägsinfektioner och inkontinens (a.a.). Kronisk trötthet upplevdes också bland en del kvinnor som hade haft cervixcancer och var starkt associerad med smärta i bäckenet (Vistad et al., 2007). Kvinnor med kronisk trötthet led dessutom mer av inkontinens och diarré än vad kvinnor med en cervixcancerhistoria utan kronisk trötthet gjorde (a.a.). Seibaek och Petersen (2007) visade i sina undersökningar kroppsuppfattningar hos 299 kvinnor som hade behandlats för cervixcancer, 38 % berättade att de uppfattade sin kropp som oförändrad efter behandlingen, 48 % påstod att deras kropp var lätt förändrad och 14 % svarade att deras kropp var betydlig förändrad eller totalt förändrad efter behandlingen (a.a.). När studien gjordes uppfattade sig inte 80 % av dessa kvinnor själva som cancerpatienter. Ändå hade 62 % tänkt på sig själva som cancerpatienter och 20 % tänkte fortfarandet om sig själva som cancerpatienter oavsett tiden som hade gått 14

sedan de behandlades (a.a.). Studien visade också att känsla av sammanhang bland de kvinnor som inte uppfattade sig själva som cancerpatienter var bättre än hos de kvinnor som tänkte om sig själva som cancerpatienter (a.a.). Läkemedel och naturmedel som användes för att hantera vardagen I en studie av Li, Samsioe och Iosif (1999) konstaterades regelbunden användning av mediciner hos 42 % av 46 kvinnor som hade haft cervixcancer. Av dessa kvinnor hade 75 % träffat läkare ett par gånger året innan och var under medicinsk bevakning. Hälften av dem som sökte vård uppmanades att uppsöka sjukhus av olika anledningar (a.a.). Bland kvinnor med kronisk trötthet tillföljd av behandling för cervixcancer användes mediciner, som t ex smärtstillande, sömnmedel och antidepressiva i stort sätt varje dag (Vistad et al., 2007). Användning av hormoner visade sig vara högre hos kvinnor utan kronisk trötthet. Men i stort sett tyckte forskarna att hormonanvändningen var förvånande låg i båda grupperna (a.a.). Wenzel et al. (2005) visade i sin studie att 66 % av de 51 kvinnor med cervixcancerhistoria använde hormoner när studien gjordes. Samtidigt rapporterade Bergmark et al. (1999) om användningen av östrogen hos 56 % av 247 kvinnor som hade haft cervixcancer. Ökad sexlust rapporterades också hos kvinnor som använde hormonpreparat (Donovan et al., 2007) Kvinnorna i Ramanakumar et al. (2005) studie berättade att de hade använt antidepressiva medel någon gång ibland, särskilt när de var ensamma hemma, fastän det hade gått fem år sedan de behandlades (a.a.). Naturmedicin var något som många kvinnor använde i sitt dagliga liv (a.a.). Kvinnor som hade drabbats av cervixcancer berättade att de hade konsumerat naturmedicin när de var friska och att användandet av naturmedicin fortsatte när de blev sjuka samt under hela behandlingstiden och även långt efter en lyckad behandling (Greenwald & Mc Corkle, 2007). Vitaminer och kosttillskott var något som kvinnor också använde efter behandlingen för cervixcancer. Det rapporterades även att en mindre del av kvinnorna använde örter och olika blandningar av te som ett komplement till sina vanliga mediciner (a.a.). En generell tillfredställelse bland kvinnor som använde sig av naturmedicin var något som uppmärksammades i studien (a.a.). Meningsfullhet Välbefinnande och livskvalitet Livskvalitet och socialt välbefinnandet bland cervixcanceröverlevande visade sig vara sämre än för andra grupper men signifikanta skillnader förekom inte (Bradley, Rose, Lutgendorf, Constanzo & Anderson, 2006). I en studie av Wenzel et al. (2005) rapporterades god livskvalitet bland cervixcanceröverlevande, särskilt när det gällde välbefinnande i sociala och fysiska områden. Livskvaliteten påverkades samtidigt på ett unik sätt av faktorer som andligt välbefinnande, anpassningsstrategier och förmågan att få barn, därmed associerades en bra psykisk hälsa med mindre oro för cancer, god socialt stöd, bra spirituellt välbefinnande, ett bra och fungerande sexliv samt mindre oro för reproduktiva angelägenheter (a.a.). Sorg över oförmågan att få barn och att inte kunna prata öppet om infertiliteten skapade frustration bland drabbade kvinnor (a.a.). I en studie av Molassiotis et al. (2002) togs fertilitetsproblem också upp när en kvinna berättade att när hon såg andras barn blev hon medveten om att hon inte skulle få egna barn. Och att hon mådde dåligt eftersom hon tyckte så mycket om barn. Men att läkaren hade sagt till henne att möjligheten för henne att få barn var liten då hon bara hade en äggstock kvar så hon hade gett upp hoppet om att hitta någon och skaffa barn (a.a.) Vistad et al. (2007) rapporterade i sin studie att sjukdomar som depression och ångest fanns att finna bland de 79 kvinnor med cervixcancerhistoria som deltog i studien. 24 av dessa led 15

dessutom av kronisk trötthet. Bland kvinnor med kronisk trötthet var 38 % diagnostiserade med depression och 54 % var diagnostiserade med ångest. Motsvarande siffror hos kvinnor utan kronisk trötthet var 4 % (depression) och 13 % (ångest). Det rapporterades inga stora skillnader i livskvalitet hos cervixcanceröverlevande och friska kvinnor (a.a.). Oron för cancer associerades med den sociala delen, där de kvinnor som hade dåligt socialt stöd rapporterade mycket oro och berättade om sina ansträngningar för att aktivt stå ut med effekterna av behandlingen genom att använda sig av mindre lämpliga anpassningsstrategier såsom användning av olika substanser (Wenzel et al., 2005). I en studie av Li et al. (1999) mättes livskvalitet bland cervixcanceröverlevande och friska kvinnor. Svaren från båda grupper var ungefär detsamma. Skillnaden kunde ses när det gällde arbetsvillkor bland båda grupper där de friska kvinnorna visade sig ha fler positiva svar än de kvinnorna med en cervixcancerhistoria bakom sig (a.a.). En kvinna berättade att tröttheten var för henne ett hinder för att kunna arbeta, då hon kände sig för svag (Molassiotis et al., 2002).) Fysisk aktivitet uppmärksammades som en resurs som engagerade många canceröverlevande (Li et al., 1999). Fördelar som mindre oro och bra anpassningsstrategier kunde upplevas bland kvinnor med cervixcancerhistoria tillföljd av fysisk aktivitet (Wenzel et al., 2005). Tro Individuella böner, meditation, massage, yoga, reiki och akupunktur utövades av amerikanska kvinnor som hade haft cervixcancer (Greenwald & Mc Corkle, 2007). Generellt upplevdes dessa ritualer som tillfredställande, där andliga rådgivare och att be bön stod för de mest tillfredställande ritualerna som utövades (a.a.). I Ramanakumar et al. (2005) studie trodde de flesta indiska kvinnor som hade överlevt cancer att sjukdomen berodde på deras karma. En stor del av de drabbade hade besökt religiösa platser och pilgrimer efter sjukdomen mer än vad de hade gjort någon gång förut (a.a.). Böner och religiösa inslag hade blivit vanliga aktiviteter i deras vardagliga liv. Att läsa religiösa böcker och lyssna på religiös musik var något som de hade börjat göra dagligen och mer efter behandlingen än innan de blev sjuka. En del kvinnor uttryckte sin starka tro genom att prata om gud och att de var säkra på att bara gud kunde rädda dem från sjukdomen medan andra kvinnor tyckte att gud var ansvarig för deras sjukdomar (a.a.). Efter att ha genomgått behandlingen ville många av kvinnorna flytta tillbaka till sina födelseorter, då många av Mumbays invånare kom från andra delar av Indien, var en vanlig önskan bland många indiska invånare att dö i sina egna födelseorter (a.a.). En kvinna berättade att eftersom hon bodde i ett hyreshus trodde hon att hyresvärden inte skulle tillåta att hennes kropp togs in i huset för ritual om hon skulle dö. Hon menade att hennes son då inte skulle kunna utföra ritualerna och detta oroade henne. Därför ville hon flytta tillbaka till sin födelseort (a.a.). Relationer De kvinnor som hade bra kommunikation med sina partners upprätthöll en god och kärleksfull relation trots svårigheterna att upprätthålla ett bra sexliv (Molassiotis et al., 2002). En deltagare berättade att hon upplevde att relationen till maken efter behandlingen var densamma som förut även om sexlivet ännu inte hade kommit igång (a.a.). Hon förklarade att orsaken till att hon inte ville ha en sexuell relation berodde på att hon ständigt var trött. Hennes man hade stött henne i sitt beslut genom att förstå hennes känslor och berättat för henne att han tyckte att det fanns andra sidor med äktenskapet än sex och att han tyckte att hennes hälsa kom i första hand. Båda två var överens om att de skulle vänta med att återuppta sitt sexuella förhållande tills hon hade återhämtat sig från sjukdomen (a.a.). 16

I Juraskovas et al. (2007) studie berättade en kvinna att hon hade märkt en viss frånvaro hos sin man vilket gjorde att hon pratade med honom om det. Hon fick reda på att hans distansering från henne handlade om att han var ledsen för hennes skull och ville hålla sig undan då han var rädd för att göra henne illa om de skulle ha samlag. Hon berättade också att hon efter samtalet med honom kände att han kunde förstå henne på ett annat sätt, bättre än förut (a.a.). En deltagare i samma studie berättade motsatsen till den föregående berättelsen då hon berättade att hennes kropp efter hennes behandling hade fått fysiska spår som hennes man inte kunde acceptera och lämnade henne för en annan kvinna (a.a.). En annan deltagare berättade att hon och hennes man hade lärt sig genom fysisk kontakt som smekningar och utan att ha samlag en ny form av att uppleva närhet. Båda två var nöjda med det sättet att umgås och vara nära varandra (a.a.) Deltagarna i studien tyckte att deras partner hade svårigheter att anpassa sig till konsekvenserna av cancerbehandlingen och detta uttrycktes enligt kvinnorna genom psykosomatiska symtom såsom huvudvärk, sömnlöshet, diarré, smärtor och huvudvärk hos männen. Kvinnorna fann också en viss motvilja bland männen till att diskutera känslor, oro och bekymmer (a.a.). Tendenser till olika depressiva symtom och svårigheter till att fungera i arbetet kunde ses bland kvinnor som hade gått igenom förändringar i sitt äktenskap (Mc Corkle, Tzuh Tang, Greenwald, Holcombe & Lavery, 2006) och en bra fysisk hälsa och ett bra sexliv associerades med att vara gift (Frumovitz et al., 2005; Mc Corkle et al., 2006). Uppskattning av livet I Greenwald och Mc Corkle (2007) studie berättade deltagarna om inflytandet cervixcancer hade haft på deras liv. De upplevde stora förändringar i följande områden: att uppskatta livet, bättre förmåga att hantera svårigheter, kunna räkna med andra människor, upptäcka egen styrka, känna empati för andra människor, prioritera, förstå andliga ämnen och etablera en ny stil (a.a.). I en studie av Molassiotis et al. (2002) berättade kvinnorna hur de efter sjukdomen hade lärt sig att kämpa för sina liv. En kvinna berättade att hon efter behandlingen hade fått en positiv inställning till livet, blivit fysiskt aktiv och överhuvudtaget var mycket tacksam för det liv hon hade fått behålla. Hon påpekade också att hon måste vara rädd om sitt liv och ville göra något meningsfull med det, inte skjuta upp saker till framtiden, hennes planer handlade om att engagera sig i volontärarbete (a.a.). Vidare berättade hon att hon tillsatte en del av sin tid åt att träffa vänner och njuta av livet (a.a.). En annan deltagare tyckte att hon hade varit väldigt ambitiös förut och siktat på att göra karriär men efter sjukdomen ville hon istället leva ett vanligt liv utan stress och nöja sig med de materiella saker hon hade och inte sträva efter att få mer (a.a.). Många av de kvinnor som deltog i studien tog upp ämnen som att vårda om sina nära och kära, ta hand om sin familj, barn och glömma negativa händelser i sina liv, som t.ex. dåliga erfarenheter (a.a.). I hope to get well, and for my children to have a good future. I also want to return care to my parents. I owe them so much (Y.L.C.) (Molassiotis et al., 2002, s. 117). Många deltagare berättade också om hur sjukdomen förde med sig förändringar i deras temperament och dåliga humör (Molassiotis et al., 2002). En kvinna berättade att hon hade börjat göra sina arbetsuppgifter mer seriöst. Hon försökte inte göra folk omkring sig upprörda samt tappade inte temperamentet så lätt, hon hade blivit mer tolerant (a.a.). En annan deltagare intygade om att hon hade varit en väldigt nervös person innan men efter sjukdomen hade allt blivit bättre och hon hade blivit en mycket lättare person att ha att göra med. Deltagarna i studien berättade också om att de försökte undvika konflikter med familjen och 17

kolleger på jobbet och tänkte istället på sin egen hälsa innan de blev upprörda över något (a.a.). Diskussion Metoddiskussion Artiklarna som valdes till denna studie visar generellt hur kvinnor upplever sitt liv efter behandlingen av cervixcancer. Det är möjligt att författaren kan ha gått miste om andra värdefulla studier pga. de valda sökorden. Artiklarna som användes i denna studie är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär, vilka kompletterar varandra på ett passande sätt där de kvalitativa beskriver upplevelser och de kvantitativa bidrar med statistisk fakta vilka hjälper till att bekräfta de rådande upplevelser och ger dessa trovärdighet. Dock skulle möjligen fler artiklar av kvalitativ karaktär ha behövts. Men urvalet av kvalitativa artiklar som fokuserade på livssituation efter behandlingen för cervixcancer var för få. Därför skulle om möjligt en eventuell studie med kvalitativt inslag och fokus på upplevelser kunna genomföras. Det är också viktigt att nämna att största delen av artiklarna som användes i denna studie kommer från medicinskvetenskapliga tidskrifter, detta kan förklaras med att utgångspunkten för resultatdelen för denna studie fokuserade på upplevelser efter en medicinsk behandling. De negativa aspekterna av att använda artiklar ur de medicinskvetenskapliga tidskrifterna kan vara att de medicinska studierna har fokus på medicin och inte på omvårdnad. Artiklarna som valdes sträckte sig från 1999 till 2007 även om begränsningen för sökningen var tio år bakåt i tiden. Vid sökningen med visa sökord begränsades inte sökningen alls vad gällde hur gamla artiklarna fick vara. Artiklarna som man fick fram var från olika delar av världen: Sverige, USA, Indien, Kina, Danmark, Norge, England och Australia var alla representerade. Vilka visade en bred bild av kvinnors livssituation i flera länder där olika kulturer råder. Det var ändå förvånansvärt att ingen artikel från Sydamerika hittades i sökningen då cervixcancer lär vara en sjukdom som är ganska vanlig i bland annat Sydamerika och Centralamerika enligt fakta från Cancerfonden (2005). Möjlig orsak till detta kan enligt författaren vara, språket. De artiklarna från Sydamerika som författaren stötte på handlade om upplevelser när kvinnorna får reda på att de har cervixcancer, eftersom detta inte var lämpligt för denna del av studien exkluderades de. Artiklarna som hittades speglade på ett bra sätt kvinnors upplevelser av behandlingen för cervixcancer. Flera återkommande resultat i artiklarna bekräftade artiklarnas innehåll. Vissa teman/meningsbärande enheter i artiklarna som skulle ha placerats under bara ett av begreppen av den teoretiska referensramen var sammanbundna på ett sådant sätt att de passade under flera begrepp och var oskiljaktiga. Resultaten kan därför ha inslag av vissa teman/meningsbärande enheter under flera begrepp men ingen upprepning förekommer. Känsla av sammanhang som analysredskap fungerade bra för denna studie och bidrog med att hålla ordning bland koderna som kom ur artiklarna. För att göra detta krävdes det noggrann läsning av varje begrepps innehåll. Sedan ordnades rubrikerna med koderna till grund under varje begrepp av känsla av sammanhang så bra som möjligt. När resultatdelen var klar gick författaren tillbaka till texterna och undersökte i varje artikel om det fanns något som hade med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet att göra som kunde ha missats genom kodning. Eventuellt skulle denna studie kunna göras om genom att känsla av sammanhang enbart användes i resultatdiskussionen. Detta skulle kunna göra att all information som fås ut av 18

kvinnors upplevelser gavs större utrymme att dokumenteras i resultatdelen samt att en mer öppen syn för upplevelser kunde uppnås i denna del av studien. Känsla av sammanhang skulle på så sätt kunna användas som ett bra redskap för att diskutera den nyvunna kunskapen i resultatdiskussionen. Resultatdiskussion Olika studier visade att den första acceptansen av sjukdomen hängde ihop med hur sjukdomen kunde komma att hanteras i framtiden (Juraskova et al., 2003; Ramanakumar et al., 2005). Antonovskys (2005) känsla av sammanhang kan bekräfta det genom att förklara hur en människa med stark och svag kasam hanterar en stimuli. Han menar att den första mekanismen genom vilken kasam styr är relaterad till den primära bedömningen, där de med stark kasam bedömer stimulin som en icke stressor och antar en adaptation till kravet som ställts. På så sätt upplever denna människa ingen spänning som sedan kan omvandlas till stress. Medan en människa med svag kasam kan komma att göra tvärtemot (a.a.) Ett återkommande tema i denna studie var behovet av information om behandlingen och dess effekter för att bättre kunna handskas med den nya situationen. Behov av begränsad och mer sammanfattad information i början av sjukdomen till mer detaljerad information efter behandlingen kunde ses i denna studie. Det rapporterades att kvinnor som hade drabbats av cervixcancer ville veta mer om behandlingen (Fylan, 1998). Men också att kvinnorna önskade få lagom information (Twinns, 2006). En del kvinnor ville dock inte prata om sina problem i underlivet med utomstående då ämnet livmoder var tabubelagt för dem (Lee et al., 2007). Dessa skillnader kan vara kulturellt betingade. Lees et al. (2007) studie är gjord bland koreanska kvinnor boende i USA. Dessa kvinnor har troligen en konservativ tradition där samtal om intima saker med andra kan vara skamligt. Detta i kombination med att de inte bodde i sitt eget land gjorde dem extra måna om att bevara sina egna traditioner. Efter behandlingen blev information och rådgivning något som många kvinnor önskade få men som de inte hade fått. Oavsett tiden som hade gått sedan kvinnorna hade genomgått behandlingen fanns en önskan om att få råd och kunna diskutera sina fysiska problem med någon. Då informationen de fick ofta uppfattades som otillräcklig efterfrågades information om vad som eventuellt skulle kunna hända efter behandlingen samt om hur dessa eventuella biverkningar skulle kunna åtgärdas eller förebyggas. Detta för att kunna hantera behandlingens effekter (Burns et al., 2007). Effekter av behandlingen visade sig vara av både psykisk och fysisk karaktär. Medan Perrin et al. (2006) rapporterade om kvinnors skuldkänslor över att inte veta varför de hade fått sjukdomen, rapporterade Greenwald och Mc Corkle (2007) om kvinnors positiva syn om sjukdomens påverkan på deras liv. Antonovsky (2005) menar att vid en svår stressor som t ex cancer sker i människan en bedömning av stressoren, om den är hotande eller ofarlig. Efter en preliminär bedömning löses eventuell spänning som uppstår upp innan den har hunnit omvandlats till stress. På så sätt kan ohälsa motverkas. Han fortsätter vidare med att berätta att de stressorer som bedömdes som hotfulla kommer hos en människa med stark kasam att väcka ledsenhet, rädsla, smärta, ilska, skuld, sorg, och oro dvs. en emotionell bas för handlandet. Medan hos en människa med svag kasam kommer stressorerna att väcka ångest, raseri, skam, förtvivlan och känslor av övergivenhet och förvirring dvs. paralyserande och diffusa känslor (a.a.). Den positiva synen på sjukdomen uttryckte sig genom att kvinnor förändrade sin livsstil och var tacksamma över att i vissa fall få ta bort sin livmoder. Denna lättnad över borttagandet av livmodern visade sig främst hos de kvinnor som var nära klimakteriet och som redan hade både barn och familj. Negativa sidor som kvinnor upplevde var förknippade med den 19

känslomässiga delen av livet och framtida planer. En del kvinnor var också så medvetna om sina fysiska problem att de visade en acceptans för den situation de befann sig i, vilket stämmer bra med Antonovskys (2005) begrepp begriplighet eftersom de då tog tag i situationen och gjorde den begriplig, de antog en utmaning. En bestämd attityd när det gällde att ta tag i problemen visade sig hjälpa kvinnorna i deras situation och minska den oro de konfronterades med. Kvinnor värderade sig själva och sin kvinnlighet genom att uttrycka att de var lika mycket värda som andra friska kvinnor även om de inte kunde få barn (Juraskova et al., 2003). Kvinnors sexualitet påverkades efter behandlingen avsevärt. Sexualiteten påverkades inte bara av de fysiska spåren som behandlingen hade lämnat efter sig utan också av förlorad sexlust och tillfredställelse under samlaget (Donovan et al., 2007). Att påstå att psykiska och fysiska tillstånd hänger samman skulle inte vara helt fel om man tänker på den holistiska synen som menar att helheten är större än summan av delarna och att därför inget kan skiljas åt. Detta skulle kunna förklara kvinnors minskade sexlust i samband med fysiska problem som behandlingen hade fört med sig. Men denna studie visar också att drabbade kvinnor hade ett sexliv som inte skilde sig så mycket åt från kvinnor som inte hade cancer (Burns et al., 2007; Donovan et al., 2007; Juraskova et al., 2003; Molassiotis et al., 2002). Detta trots brist på sexlust, blandade känslor inför att börja ha samlag och trots att det framkom ur flertalet deltagare att samlag inte var av prioriterat (Juraskova et al., 2003). Denna studie visade också att kvinnor som pratade med sin läkare om sina sexuella problem fick någon form av hjälp, vilket gjorde att de kunde hantera sin sexualitet utan att få sexuella problem. Kvinnorna använde sig av olika resurser däribland naturmedicin. Det rapporterades om flitig användning av naturmedicin både före och efter behandlingen och enligt kvinnorna med tillfredställande resultat (Ramanakumar et al., 2005). Att kunna våga prata med någon annan människa i samma situation och att be om hjälp kunde också vara en resurs för de kvinnor som fick stå ut med problem som inkontinens, trötthet och smärta efter behandlingen. Därför är det lämpligt att påstå att dessa kvinnor hade en hög känsla av hanterbarhet. Detta kunde också ses när kvinnor visade sitt eget sätt att hantera den nya situationen. Vissa kvinnor visade mod och vågade konfrontera problemet medan andra sjönk in i sig själva och istället fick dåligt självförtroendet (Burns et al., 2007; Juraskova et al., 2007). Kvinnors sätt att hantera situationer kan mycket väl påverkas av den sociala kontexten de är uppvuxna i och som gör att de lär sig hantera olika situationer på olika sätt. Antonovsky (2005) menar att vi formas av vår kontext sedan barnsben men också att vi har möjlighet att påverka vårt sätt att hantera olika situationer i det vuxna livet. Kvinnor som hade genomgått behandling för cervixcancer visade att olika händelser i livet kunde göra det meningsfullt och hittade inspiration i livet på olika sätt. Många kvinnor uppgav att de var nöjda med livet och att de ville förändra sitt eget sätt att vara till det bättre. Vissa hade redan ändrat sinnestämningen hos sig själva genom att bli mer passiva och genom att inte hetsa upp sig för onödiga saker. Familjen utgjorde en punkt i livet som var värd att vårda och ta hand om. Kvinnornas partners kunde i vissa fall fungera som stöd eftersom de stod kvinnorna närmast, ett stöd som uppmuntrade kvinnorna i deras livssituation (Molassiotis et al., 2002). Men partnerna fungerade inte enbart som stöd för kvinnorna i varje fall utan i vissa fall orsakade de besvikelse, dåligt självförtroende och oro hos kvinnorna. Detta berodde främst på kommunikation mellan parterna. Inspiration i livet kunde också hittas av kvinnorna genom att engagera sig i aktiviteter som kunde hjälpa andra människor. På så sätt visade kvinnorna sin glädje och tro på livet de fick behålla (Greenwald & Mc Corkle et al., 2007; Molassiotis et al., 2002). Användning av olika religiösa och alternativa metoder förekom i 20