FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Relevanta dokument
FÖR DINA RÄTTIG HETER

Världskrigen. Talmanus

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Borgviks förskola och fritidshem

Att höra barn och unga

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se

Fakta om Malala Yousafzai

Storyline Familjen Bilgren

Artikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Likabehandlingsplan 2015/2016

Övning: Dilemmafrågor

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med

Konsten att leda workshops

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Var och en skriver ned allt de kan komma på. Jmf i gruppen och fyller på sin egen lista. Använder sig av sina listor och gör en ny gemensam lista.

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

1. Inledning. 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning. Förhandsuppgift

5 vanliga misstag som chefer gör

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan

Ett hopp för stallet VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1. Lärarmaterial

Förskolorna Myran och Koltrasten fr o m augusti 2013 förskolan LärKan.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Barnkonventionen i praktiken

Vad är det för konstigt träd som har text på bladen? Bok, förstås! Lasse läslust Ludvig lusläst Namn... Klass...

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

SNACKA OM JÄMSTÄLLDHET! Första dagen likabehandling. Allas rätt till integritet och likabehandling

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor!

Barn för bjudet Lärarmaterial

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Olga hittar Finn MARIE DUEDAHL

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brännans förskoleområde

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Berghems förskola

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Vill du läsa det vi har sagt? Klicka här!

Dagordning (Kopiera så att alla körmedlemmar kan läsa) Årsmötesprotokoll Färdig mall som du bara fyller i.

Sagor och berättelser

Språkstrategi i praktiken

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Skejtarna i rampen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE

LIKABEHANDLINGSPLAN SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

FÖRSKOLAN SKOGSBACKENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Fjäderns Bokslut 2015

Inför föreställningen

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Att samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

En dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling


PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

En värdegrundad skola

Förarbete, planering och förankring

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

CHILD PROTECTION POLICY BARNHEM THAI-SWEDISH FOUNDATIOn

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

SKRÄCK I FÖRRÅDET Jørn Jensen

Berättarstunden. Termin 4: Bibeltelefonen. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Västerås Idrottsgymnasium

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Transkript:

FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7

HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi vill fira det med en fototävling för barnets rätt! Barnkonventionen innehåller varje barns rätt och är både ett kunskapsmål och en del av skolans värdegrund. För att göra det lätt för dig som arbetar som lärare har vi tagit fram fyra enkla övningar som sammanfattar vad Barnkonventionen är. Övningarna riktar sig till elever i åk. 4-7 och är exempel på hur du kan jobba med Barnkonventionen enligt Lgr 11 (se baksidan). Barnkonventionen fyller 25 år! Den fjärde övningen i detta material är upplagd som en fotouppgift där klassen kan vara med och tävla. En vinnarklass kommer få möjlighet att presentera sina bilder för några av Sveriges högsta politiker och beslutsfattare på ett möte i Stockholm den 20 november när Barnkonventionen fyller 25 år. Läs mer om tävlingsreglerna på sid 7. Det finns även möjlighet att anmäla intresse för en gratis workshop under perioden den 15 september till den 3 november. Se Lyssna.nu för mer info. Bakom Lyssna.nu står sju organisationer och en myndighet som tillsammans vill arbeta för att alla barn i Sverige ska förstå Barnkonventionen. GRATIS WORKSHOP! På webbplatsen hittar du mer skolmaterial från alla oss. 2

INNAN DU BÖRJAR Tänk på att ha ett reflekterande förhållningssätt när ni gör övningarna. Det finns inga rätt eller fel utan låt eleverna prata fritt och göra sina egna tolkningar. Avsluta varje övning med att pricka av punkterna i checklistan. Det kommer säkert vara något eller några barn i klassen som får eller har fått sina rättigheter kränkta och som känner igen sig i övningarna. Det kan handla om krigsupplevelser, barn på flykt, föräldrar eller andra vuxna som missbrukar, vuxna som inte lyssnar, mobbing eller föräldrar som slår eller kränker på andra sätt. Ha beredskap för de reflektioner som kan komma upp, och följ upp omedelbart om du misstänker pågående kränkningar. Mer info om detta och kompletterande material till varje övning hittar du på Lyssna.nu Sist men inte minst, ha roligt! ÖVNING 1 VEM ÄR ETT BARN? Målet: Tid: Material: Gör så här: Checklista: Alla deltagarna ska känna till att Barnkonventionen gäller för alla under 18 år. 5 20 minuter Papper, kritor eller färgpennor Be eleverna rita ett barn på ett papper. Det är viktigt att du inte ger mer detaljerade instruktioner än så. Efter en stund avbryter du ritandet och ber eleverna reflektera över hur de tänkte. När är man ett barn? Vad är typiskt för ett barn? Varför valde de att rita just det de gjorde? Enligt Barnkonventionen är man ett barn tills man fyller 18 år då man blir vuxen och myndig. En 17-åring är alltså ett barn, precis som en 2-åring. I Sverige bor ca 9,5 miljoner människor varav 2 miljoner är barn. Alla människor i hela världen har mänskliga rättigheter. Vuxna har ett ansvar att se till att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda. 3

BARNKONVENTIONEN 25 ÅR ÖVNING 2 VAD ÄR EN RÄTTIG HET? Målet: Tid: Material: Att deltagarna ska känna till vad en rättighet är och förstå att det kan innebära många olika saker. 5 15 minuter Ev post-it-lappar, whiteboard Gör så här: Be barnen diskutera i små grupper eller i par vad en rättighet är. Det är en svår fråga poängtera gärna att det inte finns några enkla svar, och försök att inte styra diskussionerna. Eleverna kan skriva sina förslag på post-it lappar. Be eleverna berätta vad de har kommit fram till genom att sätta upp sina post-it-lappar på tavlan. Någons rättigheter är någon annans skyldigheter. Barn har skyldigheter, men de har aldrig skyldigheter för att få sina grundläggande rättigheter. I skolan eller hemmet kan det finnas andra rättigheter (som lördagsgodis), som följs av regler eller skyldigheter (som att städa sitt rum), men de ska inte blandas ihop med Barnkonventionens rättigheter som är ovillkorade. Checklista: Det är de vuxnas och statens ansvar att barnets rättigheter uppfylls. Barnets rättigheter och de mänskliga rättigheterna kommer aldrig med några villkor. Man får dem automatiskt när man föds och behöver inte göra något för att förtjäna dem. 4

ÖVNING 3 GÖR EN KONVENTION! Målet: Tid: Material: Gör så här: Alla deltagare ska veta vad en FN-konvention är samt känna till att Barnkonventionen finns. 15 45 minuter Post-it-lappar eller dylikt, Barnkonventionen finns i sin helhet på Lyssna.nu Utgå från bilderna på barn som klassen gjort. Be eleverna enskilt eller i grupp att lista saker som barnet på bilden har rätt att få respektive rätt att slippa. Försök att ge så få exempel som möjligt, för att inte styra eleverna. Om du vill kan du begränsa antalet rättigheter till sju av varje sort. Låt eleverna redovisa sina konventioner och diskutera lite hur de tänkte. Fånga sedan upp genom att berätta att det var precis så här det gick till när Barnkonventionen skrevs. Män och kvinnor från olika länder satte sig ner i FN och funderare och diskuterade i flera år på vad barn har rätt att få och rätt att slippa. Resultatet blev FN:s Konvention om barnets rättigheter. Checklista: Eleverna har gjort sina egna Barnkonventioner. Diskutera vilka konventioner de själva skulle skriva under. Finns det några länder som de inte tror skulle skriva under konventionerna. Varför i så fall? En konvention är en samling regler som FN tar fram och att länderna i världen kan välja att skriva under eller låta bli. Berätta att Barnkonventionen är viktig för barn över hela jorden och gäller i både fattiga och rika länder. Dela ut Barnkonventionen och berätta att alla 54 artiklar är lika viktiga, att de gäller för alla barn under 18 år och att rättigheterna hör ihop med varandra. Ge eleverna tid att själva läsa och reflektera kring vilka rättigheter som finns och om det är några de tycker saknas. 5

BARNKONVENTIONEN 25 ÅR ÖVNING 4 GRUNDPRINCI PERNA Mål: Tid: Material: Gör så här: Alla deltagarna ska förstå varför grundprinciperna finns och vad de betyder. Alla ska ha förståelse för hur Barnkonventionen ser på barn. 30 120 minuter Papper och pennor Alla 54 artiklar i Barnkonventionen är lika viktiga. Men grundprinciperna, artikel 2, 3, 6 och 12 är bra att lägga extra tid på. Har vi förstått grundprinciperna har vi förstått Barnkonventionen. Se baksidan. Förklara de fyra grundprinciperna i helklass. Berätta att grundprinciperna kan användas som glasögon när vi tittar på hur något lever upp till Barnkonventionen. Det kan vara ett enskilt beslut (att bygga en väg), en verksamhet (ett elevråd) eller en rättighet (rätten till skola). Dela in klassen i smågrupper och ge varje grupp i uppgift att undersöka hur något lever upp till Barnkonventionen. Förslag på saker att undersöka är: elevrådet, skolan, familjen, sjukvården, skolgården, någon aktuell händelse eller ett beslut i kommunen ni bor. Skriv det som ska undersökas stort på ett papper, tex ELEVRÅDET. Ta fyra papper, en för varje grundprincip. Barnen ska nu reflektera över om de fyra grundprinciperna är uppfyllda för elevrådet, vad som saknas och vad som kan förbättras. De kan skriva, rita eller sätta lappar på pappren, beroende på vad som passar i gruppen. När eleverna har koll på grundprinciperna är det dags att TÄVLA! Frågor för att komma igång: Barnets bästa: Är elevrådsmötena på barns eller vuxnas villkor? På vilket sätt? Leder mötena till att förbättra för varje barn i skolan? Liv och utveckling: Ger elevrådet möjlighet för barn att växa och utvecklas? Icke-diskriminering: Arbetar elevrådet med allas möjlighet att göra sina röster hörda? Finns det personer eller grupper som diskrimineras? Rätten att komma till tals: Är elevrådet en riktig möjlighet för eleverna att påverka? Lyssnar de vuxna? Checklista: Förstärk elevernas insikter i att konventionens artiklar hör ihop och går in i varandra. Konventionen ska läsas som en helhet. 6

FOTA FÖR DINA RÄTTIGHETER FOTOTÄVLING Dela ut de fyra fotouppgifterna som följde med detta utskick. Låt eleverna fota vad Barnkonventionen betyder för dem. Här finns inga rätta svar utan vi är nyfikna på vilka tankar och kreativa idéer som finns hos barnen. Genom att delta i tävlingen kan eleverna vara med och sprida kunskaperna vidare till andra barn och vuxna. Ladda upp bilderna på Lyssna.nu senast den 3 november. Om tävlingen Elever i åk 4-7 tävlar klassvis med fyra foton per klass, ett foto för varje grundprincip. En lärares kontaktuppgifter och en motivering för varje bild måste anges för att tävlingsbidraget ska vara giltigt. Läraren laddar upp bilderna på Lyssna.nu under perioden den 15 september till den 3 november 2014. Vinst Vinnarklassen får möjlighet att presentera sina bilder på en utfrågning med några av Sveriges högsta politiker och beslutsfattare i Stockholm den 20 november när Barnkonventionen fyller 25 år. Resa till Stockholm med övernattning på vandrarhem ingår. Ytterligare tre klasser kan vinna en klassuppsättning med örngott med text om Barnkonventionen. Alla tävlingsbidrag kan komma att spridas via webb och sociala medier samt i en fysisk utställning. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren och vinstvärdet kan inte bytas mot kontanter. Jury En jury bestående av representanter från samarbetsprojektet Lyssna.nu väljer ut de vinnande bidragen. Juryns beslut kan ej överklagas. Upphovsrätt och nyttjanderätt Tävlingsdeltagaren behåller upphovsrätten till sin bild. Vid behov kan redigering och beskäring komma att göras i samband med utställningen. Fotografen har inte rätt till ersättning i samband med utställningen eller annan spridning av bilden. Alla bidrag som skickas in till tävlingen kommer visas upp på Lyssna.nu och kan komma att användas i de arrangerade organisationernas kommunikation på webben, sociala medier och i trycksaker. De tävlande godkänner genom sitt deltagande tävlingsvillkoren. Om det skulle uppkomma något som gör det olämpligt att ställa ut bilden meddelar ansvarig lärare tävlingsledningen och bilden utesluts från tävlingen. Godkännande av avbildade personer Om personer under 18 år är avbildade på fotona ska godkännande från målsman begäras in då bilderna kan komma att användas enligt punkten ovan. Den ansvarige läraren bär ansvaret för att godkännande finns innan fotot laddas upp på Lyssna.nu Vid frågor om tävlingsregler eller projektet kontakta Johanna Uhr, projektledare på johanna.uhr@bris.se 7

SKOLANS MÅL OC H RIKTLINJER Skolans mål Är att varje elev kan uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter (Lgr 11). Samhällskunskap åk. 4-6 Lgr 11 Undervisningen ska bland annat behandla följande centrala innehåll: De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter. Samhällskunskap åk. 7-9 Lgr 11 Undervisningen i samhällskunskap ska behandla de mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. GRUNDPRINCIPERNA Artikel 2 handlar om att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Det innebär att Barnkonventionen gäller för alla barn oavsett var de föds eller under vilka förhållanden de växer upp. Det spelar ingen roll vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har en funktionsnedsättning eller om barnet är rikt eller fattigt. Barnkonventionen är tydlig ingen får diskrimineras. Artikel 3 handlar om barnets bästa. När beslut fattas som rör barn, ska barnets bästa alltid komma i främsta rummet. Det gäller stora som små beslut. Artikel 3 vill säkerställa att barn prioriteras när samhällets resurser ska fördelas. Artikel 6 handlar om att varje barn har rätt till liv och utveckling. Rätten till liv förbjuder dödstraff och livstids fängelse för de som är under 18 år. Barn ska också ha tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning och en acceptabel levnadsstandard. Det är de vuxnas ansvar att skapa en trygg och säker uppväxt för varje barn med möjlighet att växa och utvecklas. Artikel 12 Varje barn ska ha inflytande i samhället och ha möjlighet att tycka till i frågor som rör henne eller honom. Vuxna har en skyldighet att lyssna på barn och ta deras åsikter på allvar. Ju äldre man blir desto större möjligheter ska man ha att påverka. Det är vuxnas ansvar att se till att barns åsikter kommer fram. Barn har rätt att yttra sig och att få information på ett sätt som de förstår. Ytterst handlar artikel 12 om respekt, att bli tagen på allvar och att kunna påverka sitt liv och sin omvärld även om man inte har rösträtt.