PILOTSATSNING AFFÄRSUTVECKLINGS- CHECKAR FÖR INTERNATIONALISERING UTVÄRDERING

Avsedd för Tillväxtverket Dokumenttyp Utvärdering Datum December, 2012 PILOTSATSNING AFFÄRSUTVECKLINGS- CHECKAR FÖR INTERNATIONALISERING UTVÄRDERING

PILOTSATSNING AFFÄRSUTVECKLINGSCHECKAR FÖR INTERNATIONALISERING UTVÄRDERING Datum 2013/01/15 Utfört av Matilda Ardenfors, Martin Fröberg Beskrivning Utvärdering av Tillväxtverkets pilotsatsning Affärsutvecklingscheckar för internationalisering Ramböll Krukmakargatan 21 Box 17009 SE-104 62 Stockholm T +46 (0) 8 568 494 40 F +46 (0) 10 615 20 00 www.ramboll-management.se

UTVÄRDERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning 1 2. Satsningen på internationaliseringscheckar en pilot med syfte att skapa lärande 4 2.1 Pilotprogrammets genomförande och ramar 4 2.2 Utvärderingens ska lyfta lärdomar och rekommendationer kring genomförandet och företagen 5 2.3 Metod och material 6 2.3.1 Dokumentstudier 6 2.3.2 Intervjuer 6 2.3.3 Erfarenhetsträff 6 2.3.4 Enkätundersökning med idébärare/innovatörer/företag 6 2.4 Disposition för rapporten 7 3. Programmets genomförande kort tidsperiod men stort intresse från företagen 8 3.1 Internationaliseringscheckarna riktar sig mot två målgrupper med fokus på tillväxt och internationalisering 8 3.1.1 Satsningen riktar sig mot två breda kategorier av företag 8 3.1.2 Företagens ansökningar bedöms utifrån ett antal fasta kriterier 8 3.2 Satsningen bygger på erfarenhet och har förankrats hos olika aktörer 9 3.2.1 Satsningen bygger på uppbyggd erfarenhet av partnerskap 9 3.2.2 Satsningen har förankrats hos såväl Business Sweden som Enterprise Europe Network 9 3.3 Partnerskapens aktörer anser att satsningen förstärker den ordinarie verksamheten men det råder delade meningar om vilka aktörer som ska ingå 9 3.3.1 Satsningen förstärker inblandade aktörers ordinarie verksamhet 9 3.3.2 Bland aktörer inom och utanför satsningen råder olika meningar om vilka som ska ingå i partnerskapen 9 3.4 Partnerskapens arbetsprocesser har organiserats på olika sätt 10 3.4.1 Brister vad gäller tydliga ansökningsvillkor och ansökningsdatum har varit ett problem 11 3.4.2 Skånes arbetsprocess fokuserade på att säkra kvalitet, men var resurskrävande 11 3.4.3 Jönköpings arbetsprocess har varit av mer informell karaktär men med tydliga ansökningsformulär 11 3.4.4 Västerbottens process präglades av tydliga deadlines för ansökningar, formell beredning och beslut 12

UTVÄRDERING 3.5 Partnerskapens aktörer sitter på liknande och kompetensbehovet handlar främst om ökad kunskap om internationalisering 12 3.5.1 Tre utvalda partnerskap med olika aktörssammansättning 12 3.5.2 Inom partnerskapen i Skåne finns erfarenhet av rådgivning, export och näringslivsutveckling 13 3.5.3 Inom partnerskapet i Jönköping finns bred branschkompetens inom tillverkningsindustri, export, rådgivning och näringslivsutveckling 13 3.5.4 Inom partnerskapet i Västerbotten finns erfarenhet av tillverkningsindustrin, rådgivning och export 13 3.5.5 Det egna skattade kompetensbehovet varierar mellan partnerskapen 13 3.6 Företagens inställning till genomförandet färgas av utfallet av ansökan 13 3.6.1 Stor del nöjda med stödet från partnerskapens kontaktpersoner 13 3.6.2 Företag som inte fått sin ansökan beviljad är i regel missnöjda med ansökningsprocessen 14 3.6.3 Rådgivning och analys av behov inför ansökning efterfrågas 14 3.6.4 Ökad kunskap om export bidrar till bättre beslut inom företagen vad gäller stöd 15 3.7 Partnerskapen har nått ut till företag främst genom redan upparbetade kanaler och saknar strategier för att nå ut bredare till företag som partnerskapets aktörer tidigare inte varit i kontakt med 15 3.7.1 Partnerskapens brist på strategi att nå alla typer av stödberättigade företag är en utmaning 15 3.7.2 Upparbetade kanaler är den främsta metoden för att nå företag 16 3.7.3 Annonsering i media har skapat uppmärksamhet 16 3.7.4 Partnerskapen har inte haft någon strategi för att hantera de horisontella kriterierna 16 3.7.5 Satsningen har i viss mån nått företag som inte vanligtvis kommer i kontakt med systemet 17 4. Programmet möter företagens behov men det finns utrymme för förbättringar 18 4.1 SMF:s i tillverkningsindustrin med tidigare erfarenhet av export 18 4.1.1 Störst och flest internationaliseringscheckar beviljade i Skåne 18 4.1.2 De företag som beviljats checkar har i genomsnitt 14 anställda och 17 miljoner kronor i omsättning 19 4.1.3 En övervägande majoritet av företagen har exporterat tidigare 19 4.1.4 Få företag anger att satsningen kommer att leda till en miljöförbättring 21 4.1.5 De företag som nekats stöd har i genomsnitt färre anställda än de företag som beviljats stöd 21 4.1.6 De företag som nekats stöd är i genomsnitt ungefär lika stora som de företag som beviljats stöd 21 4.1.7 Företagens fördelning per bransch: stor övervikt på tillverkning 22 4.2 Företagen söker överlag checkar för export i tidiga skeden 23 4.2.1 Det främsta syftet för företagen är export 23

UTVÄRDERING 4.2.2 Checkarna används för tidiga skeden i en internationaliseringsprocess 24 4.2.3 Checkarna används för att nå partners, produktanpassa och få tillgång till rätt kompetens 25 4.2.4 Checkar innebär frihet för företagen men kräver också kunskap om internationalisering för att säkra att checkarna används till rätt stöd 25 4.3 Satsningen kompletterar existerande offentligt företagsstöd och är i linje med Tillväxtverkets uppdrag 26 4.3.1 Stor efterfrågan på internationaliseringscheckar visar på satsningen som ett komplement 26 5. Kartläggning av andra satsningar inom internationalisering 27 5.1 Affärsutvecklingscheckarna för internationalisering kompletterar existerande exportstöd för företag 27 5.2 På det nationella planet spelar tre olika aktörer en central roll inom exportstöd 28 5.3 Skåne: Här finns omfattande stöd att tillgå inom export 29 5.3.1 I Skåne har Ramböll identifierat sex regionspecifika initiativ som arbetar med exportstöd 29 5.3.2 Jönköping: Länsstyrelsen erbjuder konsultcheckar inom ramen för 1:1 anslaget 31 5.3.3 Handelskammaren i Västerbotten arbetar med exportstöd som är tillgänglig för alla företag 31 6. Slutsatser, värdering och rekommendationer 32 6.1 Sammanfattande slutsatser 32 6.1.1 Slutsatser avseende marknadsföring och möjlighet att nå ut till rätt företag 32 6.1.2 Slutsatser avseende partnerskapens kompetens, processer och samverkan 33 6.1.3 Slutsatser avseende samarbetet mellan partnerskapen och Tillväxtverket 33 6.1.4 Slutsatser avseende resultat 33 6.2 Rambölls rekommendationer för arbetet framåt 35 6.2.1 Rekommendationer avseende genomförande/arbetssätt 35 6.2.2 Rekommendationer avseende rutiner 36 6.2.3 Rekommendationer avseende kompetensbehov 36 7. Bilagor 37 7.1 Bilaga 1: Förteckning av intervjupersoner 37 7.2 Utvärderingens analysram 39 7.3 Utvärderingens enkätudnersökning med företagen 40

1. SAMMANFATTNING Om Tillväxtverkets satsning på internationaliseringscheckar och utvärderingens fokus - Tillväxtverkets satsning på internationaliseringscheckar är en pilot med syfte att skapa lärande om arbetsprocesser och metoder för att stödja företag med en internationaliseringsvilja. Satsningen ska också bidra till lärande om företagens behov - Utvärderingen ska lyfta lärdomar och rekommendationer kring genomförandet av satsningen samt om företagen - Utvärderingen bygger på dokumentstudier, intervjuer, medverkan vid Tillväxtverkets erfarenhetsträff samt en enkätundersökning som riktat sig till företag som ansökt om stöd i sin internationaliseringsprocess Programmets genomförande - Internationaliseringscheckarna riktar sig mot två breda kategorier av företag med fokus på tillväxt och internationalisering - Företagens ansökningar bedöms utifrån ett antal fasta kriterier - Satsningen bygger på erfarenhet av att arbeta med och i regionala partnerskap och har förankrats hos olika aktörer såsom Business Sweden (f.d. Exportrådet) och Enterprise Europe Network - Partnerskapens aktörer anser att satsningen förstärker den ordinarie verksamheten men det råder delade meningar om vilka aktörer som ska ingå både bland aktörer som ingår i partnerskapen och aktörer som står utanför - Partnerskapens arbetsprocesser har varierat avseende ansökningsvillkor, ansökningsdatum och kvalitetssäkring - Kompetensen i de olika partnerskapen avseende kunskap om bransch, rådgivning och internationalisering skiljer sig åt - Kompetensbehoven bland partnerskapen avser framförallt ökad kunskap om internationalisering - Företagens inställning till genomförandet färgas av utfallet av ansökan - Det kan finnas behov av ökad rådgivning och analyser för att stödja företagen i sin ansökan samt kunna göra en bättre bedömning - Företag som har erfarenhet av export förefaller kunna ta bättre beslut om vad internationaliseringscheckarna ska användas till - Partnerskapen har nått ut till företag genom upparbetade kanaler och saknar klara strategier att nå företag som partnerskapens aktörer tidigare inte varit i kontakt med - Partnerskapen har inte haft någon strategi för att arbeta med horisontella kriterier och inget partnerskap kan påvisa att checkar utbetalats till personer med invandrarbakgrund

Om företagen - Analysen av företagen visar att satsningen främst nått SMF:s i tillverkningsindustrin med tidigare erfarenhet av export - I Skåne har störst och flest internationaliseringscheckar beviljats - De företag som beviljats internationaliseringscheckar har i genomsnitt 14 anställda och 17 miljoner kronor i omsättning - En övervägande majoritet av företagen har exporterat tidigare - Få av företagen anger att satsningen kommer leda till miljöförbättringar - De företag som nekats stöd har i genomsnitt färre anställda än de företag som beviljats stöd - De företag som nekats stöd är i genomsnitt ungefär lika stora som de företag som beviljats stöd - Företagen söker överlag checkar för export i tidiga skeden - Checkarna används för att nå partners, produktanpassa och få tillgång till rätt kompetens - Checkarna innebär en frihet för företagen men kräver också kunskap om internationalisering för att säkra att checkarna används till rätt stöd - Satsningen kompletterar existerande offentligt företagsstöd och är i linje med Tillväxtverkets uppdrag, detta visas inte minst i den stora efterfrågan som finns på checkarna Om andra internationaliseringsinsatser - I kontakten med företagsstödjande aktörer i Skåne, Jönköping och Västerbotten framkom det att checkarna anses komplettera andra insatser inom internationalisering - Almi, Business Sweden och Enterprise Europe Network spelar en central roll på det nationella planet när det gäller exportstöd för företag - Skåne är det län i pilotsatsningen som har störst antal aktörer inom exportstöd för företag Rambölls slutsatser - Satsningen brister avseende strategisk marknadsföring - Partnerskapens sammansättning påverkar valet av marknadsföringskanaler - Urvalsprocesserna fungerar väl men har inte präglats av krav på fastställda internationaliseringsstrategier eller analyser av företagens behov - Rutiner för att undvika jäv varierar mellan partnerskapen - Partnerskapen uttrycker behov av ökad kompetens avseende handel och export

- Partnerskap som har erfarenhet av att arbeta tillsammans har en kortare startsträcka - Partnerskapen är nöjda med samarbetet med Tillväxtverket - Den genomsnittliga internationaliseringschecken uppgår till 187 000 kronor och totalt har 5,4 miljoner fördelats till 29 företag - De företag som fått sina ansökningar beviljade har i genomsnitt 14 anställda och 17 miljoner kronor i omsättning - Tre fjärdedelar av de företag som beviljats stöd har tidigare erfarenheter av import eller export - De företag som beviljats stöd är överlag producerande företag inom ITC, Industri/transport och handel - Satsningen når företag i tidigare exportfaser Rambölls rekommendationer (rekommendationerna återfinns i 6.2) - Se över hanteringen av ansökningar: Partnerskapens hantering av ansökningar bör ses över för att säkerställa att alla företag bedöms på samma sätt - Säkra att partnerskapen har en marknadsföringsplan: Partnerskap i kommande satsning bör ha en marknadsstrategi för att nå ut till olika målgrupper - Stötta partnerskapen med kunskap från Tillväxtverkets andra program (ex FKF): Genom att koppla kommande satsning till Tillväxtverkets andra program kan partnerskapen bättre nå ut brett till olika typer av företag - Synkronisera Tillväxtverkets marknadsföring med partnerskapens: Genom att synkronisera all marknadsföring kan satsningen få en större genomslagskraft - Tillväxtverket måste säkerställa att partnerskapen efterlever regler och rutiner som finns för att undvika jäv - Bedömningsprocessen av ansökningar bör innehålla en tydligare analys med fokus på en långsiktig internationaliseringsstrategi: Satsningen måste ses i ett större sammanhang där varje företag måste genomgå en analys som tar hänsyn till det specifika företagets kontext - Satsa på utbildningsinsatser för partnerskapen: Partnerskapen uttrycker behov av ökad kompetens kring handel och export

2. SATSNINGEN PÅ INTERNATIONALISERINGSCHECKAR EN PILOT MED SYFTE ATT SKAPA LÄRANDE Arbetet med affärscheckar för internationalisering (hädanefter internationaliseringscheckar) har sitt ursprung i det arbete som Tillväxtverket inledde med fokusområden under hösten 2010. Syftet med arbetet var att identifiera ett antal fokusområden som var av strategisk vikt för myndigheten. Ett av fokusområdena var affärsutveckling för små och medelstora företag och under hösten 2010 genomfördes cirka 100 intervjuer med representanter från såväl företag som företagsfrämjande aktörer och universitet inom fokusområdet. Baserat på denna undersökning och en omvärldsbevakning togs grunden fram till en modell för hur Tillväxtverket ska arbeta med affärsutveckling på kort och lång sikt vilken också ligger till grund för det ramprogram för affärsutveckling som nu håller på att formas. Modellen bygger på tre delar som stämmer väl överens med de behov som framkommer i rapporten Företagens villkor och verklighet 1. Ett av de behov som företagen har enligt rapporten är stöd vid internationalisering. Modellens tre delar utgörs av affärscheckar, internationaliseringsrådgivning och kompetensutveckling, och utgör en helhetslösning för företag. Syftet med det program som modellen styr är att stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag på en internationell marknad. Primära målgruppen är etablerade företag som vill växa. För att underlätta företagens internationalisering har Tillväxtverket initierat en ny satsning på affärsutvecklingscheckar för internationalisering. Tanken är att företagen ska kunna köpa in extern kompetens för att på så sätt förbereda sig för en internationalisering. Det kan handla om att t.ex. modifiera sin produkt eller se över immateriella rättigheter. Tillväxtverkets satsning på internationaliseringscheckar utgår ifrån: - Behovet av främjandeinsatser för internationalisering som identifierats som strategiskt viktigt i arbetet med fokusområdet för affärsutveckling - Erfarenheter och slutsatser från arbetet som koordinator av Enterprise Europe Network - Internationaliseringsaspekten blir allt viktigare för främjandeinsatser inom programverksamheten rent generellt. - Inom arbetet med Företagens villkor och verklighet har en delrapport kring internationalisering tagits fram och slutsatserna från denna verifierar vikten av ytterligare insatser för internationalisering av små och medelstora företag. Under 2012 avsätts sex miljoner kronor till tre piloter för internationaliseringscheckar. Förslag i budget för 2013-2015 är 100 miljoner till affärsutvecklingscheckar som inkluderar såväl produktutveckling som internationalisering i hela Sverige. Internationaliseringscheckarna beräknas ligga på 40 miljoner. 2.1 Pilotprogrammets genomförande och ramar I juni gick Tillväxtverket ut med en utlysning för idéskissar där myndigheten efterlyste pilotpartnerskap för internationaliseringscheckar. Tillväxtverket vände sig i utlysningen till nuvarande partnerskap för produktutvecklingsprogrammet (PU-partnerskap) och till svenska partners inom Enterprise Europe Network. Åtta ansökningar kom in där alla sökande är aktiva partner i PU-partnerskapet. Även Enterprise Europe Network är representerade i piloterna. De tre pilotregioner som beviljades stöd är Västerbotten (Uminova), Jönköping (Tekniklots) och Skåne (Invest in Skåne). Totalbudgeten för pi- 1 Företagens villkor och verklighet baseras på en enkätundersökning som genomfördes med 30000 företag (19000 företag besvarade enkäten) som genomfördes av Tillväxtverket september 2010 till mars 2011.

lotsatsningen är drygt 6 mkr varav 5,5 mkr utgör projektmedel till företagen. Besluten ska vara tagna under 2012. 2.2 Utvärderingens ska lyfta lärdomar och rekommendationer kring genomförandet och företagen Ramböll fick hösten 2012 Tillväxtverkets förtroende att löpande utvärdera genomförandet av pilotsatsningen på internationaliseringscheckar. Inledningsvis arbetade programledningen, under Rambölls processledning, fram en logik för pilotsatsningen. Resultatet av det arbetet presenteras i figuren nedan. På lång sikt syftar satsningen till en ökad internationalisering i företag, men på kort sikt är målet att få ökad kunskap om företagens behov och om vilka arbetssätt och metoder som är framgångsrika för att sedan sprida lärdomar och kunskap för att främja utvecklingen av nya processer och bemötande av företag. Rambölls ingång i utvärderingen är att bidra till att samla upp kunskap från pilotsatsningen i syfte att bidra till lärande. Detta presenteras mer utförligt nedan. Figur 1. Pilotsatsningens logik BEHOV Tillväxtverket Kunskap om ftgs behov Kunskap om ps arbetssätt och metoder AKTIVITETER Möte med ftg Delta vid ps bedömningar Erfaträffar MÅL (KORT SIKT) Kunskap om arbetssätt och metoder Kunskap om ftgs behov MÅL (LÅNG SIKT) Ökad internationalisering i ftg (målgrupp 1 & 2) Partnerskap Kunskap om ftgs behov Kunskap om arbetssätt och metoder Möte med ftg Pröva nya arbetssätt Erfaträffar Sprida lärdomar och kunskap till TVV, PS och andra aktörer Nya processer och bemötande Fler ftg som internationaliserar Utvärderingen har genomförts i tre moment: uppstart, datainsamling och analys/rapportskrivning. Utvärderingen påbörjades i september och avslutades i december år 2012. Baserat på projektbeskrivningen, samt på uppstartsmöte tog Ramböll tillsammans med Tillväxtverket fram en analysram för att fånga de mest relevanta frågeställningarna. Nedan återfinns en sammanfattning av analysramen. En analysram används för att fånga upp viktiga frågeställningar kopplat till de områden som utvärderingen fokuserar på. Analysramen i sin helhet återfinns i denna rapports bilaga. Tabell 1. Utvärderingens fokus Analysmoment Genomförande hos partnerskapen och Tillväxtverket Lärdomar om de sökande företagen avseende: Rekommendationer Delar Marknadsföring och möjlighet att nå ut till rätt företag Kompetens, erfarenhet och samverkan Samarbetet mellan partnerskapen och Tillväxtverket Resultat och effekt Företagens behov Företagens karaktär Aktörer, utformning/organisation, arbetssätt, kompetensbehov

2.3 Metod och material De huvudsakliga datakällorna som använts för denna rapport är intervjuer med representanter för partnerskapen, personer som deltagit i utformningen av affärscheckarna, personer som varit del av liknande satsningar och företag som varit i kontakt med partnerskapen. Därutöver har Ramböll även genomfört en enkätundersökning med de företag som varit i kontakt med partnerskapen. Ramböll har också analyserat de företag som varit i kontakt med partnerskapen och den s.k. NYPS-data som Ramböll erhållit av Tillväxtverket (över de företag som tilldelats en affärscheck). I början av december genomfördes en s.k. erfarenhetsträff med Tillväxtverket och representanter från partnerskapen där arbetssätt, företagens behov och andra lärdomar utbyttes. Under 2012 genomfördes en workshop i regi av Ramböll tillsammans med representanter från Tillväxtverket gällande satsningens förändringslogik. De slutsatser som kom fram under lärandeseminariet och workshopen har även integrerats i utvärderingsrapporten. De olika datakällorna presenteras kortfattat nedan. 2.3.1 Dokumentstudier Då detta handlar om en pilotsatsning är den skriftliga dokumentationen om internationaliseringscheckarna begränsad. Ramböll har tagit del av den skriftliga information som finns tillgänglig gällande satsningen, däribland de tre utvalda partnerskapens ansökningar, villkor för sökande företag och Tillväxtverkets NYPS-data. För att kunna analysera de företag som ansökt om internationaliseringscheckar har Ramböll använt företagsdatabasen Kompass för att ta reda på företagens omsättning och antal anställda. 2.3.2 Intervjuer Inom ramen för halvtidsutvärderingen har Ramböll genomfört tre gruppintervjuer på plats med personer som arbetar med internationaliseringscheckarna. Intervjuer har även genomförts med de programansvariga på Tillväxtverket. Utöver dessa intervjuer har Ramböll genomfört 11 telefonintervjuer med personer som arbetat med riggandet av satsningen eller som arbetat med liknande satsningar. Ramböll har även genomfört 11 intervjuer med företag som ansökt om internationaliseringscheckar. Gruppintervjuer har genomförts med de representanter som beslutar vilka företag som ska rekommenderas för Tillväxtverket. Ramböll har använt sig av semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att en intervjuguide har använts för att säkerställa att viktiga frågeställningar behandlas under intervjun, samtidigt som intervjuaren har möjlighet att ställa följdfrågor och respondenten har utrymme att resonera fritt och diskutera frågor som inte ingår i intervjuguiden. Intervjuerna med företag har genomförts med de företag som i tidigare enkätundersökning klickade i att de ville delta i en kompletterande intervju. Intervjuer har alltså genomförts med både företag som fått sin ansökan om internationaliseringscheck beviljad och företag som inte fått sin ansökan beviljad. 2.3.3 Erfarenhetsträff Inom ramen för utvärderingen genomfördes en s.k. erfarenhetsträff med representanter från partnerskapen, Tillväxtverket och Ramböll den 5 december. Erfarenhetsträffens syfte var att lyfta olika aspekter av utvärderingen, skapa ett erfarenhetsutbyte mellan partnerskapen samt att erbjuda Ramböll en möjlighet att förstå hur olika processer genererat olika resultat. Resultaten från diskussionerna har integrerats i denna. 2.3.4 Enkätundersökning med idébärare/innovatörer/företag Syftet med enkäten har varit att erhålla information om intryck av partnerskapens arbete, hur de företag som varit i kontakt med partnerskapen fick reda på satsningens existens, vilka behov dessa företag hade när de tog kontakt med partnerskapen och vad de skulle ha gjort om satsningen inte funnits.

Kontaktuppgifter till de företag som varit i kontakt med partnerskapen tillgängliggjordes av partnerskapen själva. Ramböll erhöll kontaktuppgifter till 71 företag som varit i kontakt med partnerskapen, varav 49 personer helt eller delvis besvarade enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på cirka 69 procent. Tabell 2. Fakta Rambölls enkätundersökning Partnerskap Antal utskick Antal svar Procent Skåne 37 25 68% Jönköping 17 9 36 % Västerbotten 17 15 88 % Alla 71 49 69% Källa: Rambölls enkätundersökning 2012 Vad som är en bra svarsfrekvens beror på vilken målgrupp enkäten riktar sig till, vilken relation avsändaren har till respondenterna samt hur enkäten är utformad. För en webbenkät kan en svarsfrekvens på 69 procent betraktas som normal. 2.4 Disposition för rapporten Denna rapport är strukturerad på följande sätt. Inledningsvis presenteras utvärderingens analys av programmets genomförande avseende relationen mellan Tillväxtverket och partnerskapen samt partnerskapens arbetssätt. Detta följs av ett kapitel som handlar om företagen som nåtts av satsningen, deras behov och karaktär samt resultat. Detta avsnitt följs av en analys av andra satsningar inom internationalisering. Avslutningsvis presenteras Rambölls slutsatser och rekommendationer.

3. PROGRAMMETS GENOMFÖRANDE KORT TIDSPERIOD MEN STORT INTRESSE FRÅN FÖRETAGEN Tabell 3. Sammanfattning - programmets genomförande Sammanfattning programmets genomförande - Internationaliseringscheckarna riktar sig mot två breda kategorier av företag med fokus på tillväxt och internationalisering - Företagens ansökningar bedöms utifrån ett antal fasta kriterier - Satsningen bygger på erfarenhet av att arbeta med och i regionala partnerskap och har förankrats hos olika aktörer såsom Business Sweden och Enterprise Europe Network - Partnerskapens aktörer anser att satsningen förstärker den ordinarie verksamheten men det råder delade meningar om vilka aktörer som ska ingå både bland aktörer som ingår i partnerskapen och aktörer som står utanför - Partnerskapens arbetsprocesser har varierat avseende ansökningsvillkor, ansökningsdatum och kvalitetssäkring - Kompetensen i de olika partnerskapen avseende kunskap om bransch, rådgivning och internationalisering skiljer sig inte åt - Kompetensbehoven bland partnerskapen avser framförallt ökad kunskap om internationalisering - Företagens inställning till genomförandet färgas av utfallet av ansökan - Det kan finnas behov av ökad rådgivning och gedigna analyser av företagens behov för att stödja företagen i sin ansökan samt kunna göra en bättre bedömning - Företag som har erfarenhet av export kan ta bättre beslut om vad internationaliseringscheckarna ska användas till - Partnerskapen har nått ut till företag genom upparbetade kanaler och saknar strategier för att nå ut till nya kategorier av företag - Partnerskapen har misslyckats med att leva upp till krav på att integrera horisontella kriterier, båda avseende vilka företag som nås samt sin egen sammansättning 3.1 Internationaliseringscheckarna riktar sig mot två målgrupper med fokus på tillväxt och internationalisering 3.1.1 Satsningen riktar sig mot två breda kategorier av företag Målgruppen för satsningen är små och medelstora företag som har en påbörjad internationaliseringsstrategi. Företagen delas in i målgrupp 1: företag med 2-49 anställda som inte har arbetat internationellt sedan tidigare men som har för avsikt att göra det, och målgrupp 2: företag med 2-49 anställda som har arbetat internationellt och som vill utöka sin internationella verksamhet. 3.1.2 Företagens ansökningar bedöms utifrån ett antal fasta kriterier Internationaliseringscheckarna ligger i intervallet 50 000 till 250 00 kronor med krav på egen medfinansiering på minst 50 procent från företagen. De kriterier som företagen måste uppfylla för att kunna söka internationaliseringschecken presenteras i tabellen nedan. Tabell 4: Kriterier för sökande företag Kriterier för sökande företag Omsättning minst 1 miljon kr Max 250 anställda i koncernen Endast företag med god ekonomi och tillväxtpotential Endast företag som är registrerade eller ha sin huvudsakliga verksamhet inom den region som företaget ansöker om bidrag hos partnerskapet De projekt som ett företag kan ansöka om inkluderar bl.a. partnersökning, marknadsundersökning, IPR-rådgivning, översättningskostnader mm. Grundregel är att insatsen

ska öka företaget konkurrenskraft. Det är också tillåtet att använda medlen till konsulttjänster och projektanställningar. De kostnader som inte är stödberättigade inkluderar: - Materialinköp som har ett bestående värde efter utvecklingsinsatsens sluttidpunkt, tex. maskiner, inventarier och lokaler - Traktamenten, måltider och egen bilersättning - Eget arbete av företagens personal - Patentansökningar - Delegationsresor och liknande studieresor i grupp - Enbart mässdeltagande - Generella utbildningar som inte är kopplade direkt till internationaliseringsinsatser - Marknadsföring genom annonsering, PR och tryckning - Importörer och företag med import som huvudsaklig verksamhet kan inte söka internationaliseringscheckar 3.2 Satsningen bygger på erfarenhet och har förankrats hos olika aktörer 3.2.1 Satsningen bygger på uppbyggd erfarenhet av partnerskap Tillväxtverket arbetar sedan 2004 med regionala partnerskap. Tidigare har dessa varit kopplade till Produktutvecklingsprogrammet (PU-programmet) och fungerat som Tillväxtverkets förlängda arm i regionerna. Almi har i de allra flesta regionerna haft ansvaret för arbetet i partnerskapen. Dessa partnerskap kommer att ses över under 2012 för att bl.a. säkerställa att det finns kompetens för att kunna göra bedömningar av företagens internationaliseringsbehov. En strävan från Tillväxtverkets sida är att knyta Enterprise Europe Networks kompetens närmare partnerskapen. De nya partnerskapen ska ha kompetens om internationalisering, men ska också vara beredda att ta in annan kompletterande kompetens vid nya framtida initiativ. 3.2.2 Satsningen har förankrats hos såväl Business Sweden som Enterprise Europe Network Tillväxtverket har haft en dialog kring internationaliseringscheckar med Business Sweden på såväl GD-nivå som tjänstemannanivå. Under framtagandet har även Tillväxtverkets internationella avdelning träffat utrikesdepartementet för att informera om satsningen. Andra som på olika sätt kommit med input till internationaliseringscheckarna är bland annat Tillväxtverkets partners inom Enterprise Europe Network, vilket inkluderar såväl forskningsinstitut, Almi och andra näringsfrämjande aktörer. 3.3 Partnerskapens aktörer anser att satsningen förstärker den ordinarie verksamheten men det råder delade meningar om vilka aktörer som ska ingå 3.3.1 Satsningen förstärker inblandade aktörers ordinarie verksamhet Inom ramen för utvärderingen har Ramböll ställt frågan till partnerskapen till varför de valde att delta i satsningen. I Region Skåne menar ALMI att satsningen passar perfekt in med deras verksamhet, som handlar om att assistera företag som vill växta. I Västerbotten ser Uminova Innovation satsningen som hand i handske på den löpande verksamheten och satsningen är någonting som organisation försökt få Tillväxtverket att genomföra under en längre tid. I Jönköping är ALMI och EEN inne på samma spår som i Västerbotten. I Jönköping menar ALMI att detta är ett bra och nödvändigt komplement till PU-programmet. 3.3.2 Bland aktörer inom och utanför satsningen råder olika meningar om vilka som ska ingå i partnerskapen En aktör som inte deltagit i satsningen men som intervjuats av Ramböll menar att den här typen av satsningar borde skötas av företagsorganisationer snarare än offentliga aktörer såsom ALMI och EEN. Den främsta kritiken handlar om att offentliga stödaktörer riskerar att endast nå ut till företag som redan har kontakter med det offentliga företagsstödet och det finns ingenting som styrker att just dessa företag har högre tillväxtpotential än de företag som inte etablerat dessa kontakter. Den intervjuade personen anser istället att satsningarna borde skötas av partnerskap bestående av företagsorganisationer dit företagen söker sig på frivillig basis och betalar en medlemsavigt för att vara med. I gruppdiskussionerna med partnerskapen har denna fråga lyfts och

samtliga partnerskap anser tvärtom att den här typen av uppdrag inte kan överlåtas till privata aktörer. Detta dels för att avsaknaden av tydliga incitament är nödvändiga för att undvika jäv, dels för att medlemmar i företagsorganisationer skulle också kunna ifrågasätta varför vissa medlemmar får tillgång till offentligs stöd och andra inte. Däremot menar partnerskapen att företagsorganisationer är bra att länka upp sig mot i marknadsföringssyfte. Samtliga aktörer som Ramböll varit i kontakt med är överens om Business Sweden inte ska ingå i bedömningsprocessen eller i partnerskapen (Business Sweden själva har inte tillfrågats). Detta eftersom Business Sweden står på två ben och att Business Sweden privatfinansierade företagsrådgivning inte är förenligt med satsningens logik. Däremot kan Business Sweden spela en roll som kompetensutvecklare och som konsult för företagen. 3.4 Partnerskapens arbetsprocesser har organiserats på olika sätt Grundläggande för hela genomförandet är att Tillväxtverket beslutar om internationaliseringschecken samtidigt som partnerskapen bereder ärenden och är den organisation som företagen har kontakt med. Arbetsprocessen för genomförandet beskrivs i figuren nedan. Bilden är hämtad från Tillväxtverkets presentation på uppstartsmötet den 30 augusti. Figur 2: Arbetsprocess internationaliseringscheckar Checkar för internationalisering Det finns hos partnerskapen olika processer för hur handläggningen av checkarna går till. Handläggningen i de två partnerskap som tidigare arbetat med PU-programmet har tagit över samma process som de använde där med partnerskapet i Västerbotten satt sina rutiner i uppstarten av det nya partnerskapet. Nedan beskrivs mer ingående kring likheter och skillnader i de olika partnerskapens arbetsprocesser.

3.4.1 Brister vad gäller tydliga ansökningsvillkor och ansökningsdatum har varit ett problem I Skåne arbetade partnerskapet med ett förstadatum och ett slutdatum för mottagandet av ansökningar. Detta resulterade i att nästan femtedel av det totala antalet ansökningar kom in sista dagen, d.v.s. 30 november. Samtidigt beviljades ansökningar löpande. Partnerskapet i Jönköping gjorde på ett liknande sätt, men där har partnerskapet kunnat avstyra sena ansökningar i högre utsträckning. För båda partnerskapen hade medlen redan delats ut innan den 30 november, någonting som medför att ansökningarna ska sparas till en eventuell satsning under våren 2013. I Västerbotten arbetade partnerskapet på ett annat sätt. Där kommunicerades tydligt att det att sista datum för ansökan var sista oktober 2012. Vid den tidpunkten hade partnerskapet i Västerbotten fått in 15 ansökningar. Dessa jämfördes sedan och resulterade i att åtta företag rekommenderades att skicka in sin ansökan till Tillväxtverket. I den enkätundersökning som genomfördes med företag som varit i kontakt med partnerskapen i syfte att ansöka om en internationaliseringscheck framförde några företag kritik mot partnerskapen i Skåne och Jönköping för att de inte varit tydliga med ansökningstider och att internationaliseringscheckarna delades ut enligt principen först-till-kvarn. 3.4.2 Skånes arbetsprocess fokuserade på att säkra kvalitet, men var resurskrävande Skåne är det partnerskap som har varit mest aktiv i ansökningsprocessen. Med detta anser aktörer inom partnerskapet i Skåne att de kunnat säkerställa kvalitén på ansökningarna, men det har också varit mer resurskrävande. I Skåne har företagen fått skicka in en projektbeskrivning med sin utvecklingsidé. Denna e-postas in till partnerskapet och distribueras till en handläggare. Efter att handläggaren läst projektbeskrivningen tar handläggaren ett preliminärt beslut om utvecklingsidén har potential att få medel beviljat. Om projektbeskrivningen uppfyller kriterierna tar handläggaren kontakt per telefon eller genomför ett fysiskt möte med den sökande inom en till två veckor. Företagaren får då presentera sitt projekt för handläggaren och reda ut eventuella oklarheter. Handläggaren skriver sedan ihop ett beslutsunderlag och presenterar detta inför den beslutsgrupp som tar ställning till om projektet ska rekommenderas medel. Beslutsgruppen består av fem personer: tre personer från Almi, en person från Region Skåne och en person från EEN. De två personer från Almi som handlägger ärendena är inte med i beslutsgruppen. Könsfördelningen i beslutgruppen är tre män och två kvinnor. Beslutet meddelas sedan till det sökande företaget och vid bifall bifogas ansökningsblanketten. Det sökande företaget fyller i ansökningsblanketten och skickar in den till partnerskapet. Ansökan skickas slutligen in till Tillväxtverket för beslut. I bilden ovan är detta arbetsprocessen fram till punkt 5. Den resterande delen av processen har inte studerats inom ramen för denna utvärdering. Sett till mottagningskapaciteten med nuvarande rutiner menar Almi i Skåne att partnerskapet skulle kunna ta emot och bedöma cirka 20 ärenden per månad. Partnerskapets bedömningsgrupp träffas varannan vecka och hanterar då 8-10 ärenden per gång. 3.4.3 Jönköpings arbetsprocess har varit av mer informell karaktär men med tydliga ansökningsformulär I Jönköping liknar processen den i Skåne, men är inte lika formell. Här kan samtliga organisationer som deltar partnerskapet ta emot en projektbeskrivning från de företag som uppfyller de definierade kraven och som är intresserade av att söka, även om Almi och EEN i praktiken har kommit att bli de som handhar ansökningarna. Ansökningsprocessen börjar med att företaget hör av sig till någon av de organisationer som ingår i partnerskapet. När formalia vad gäller antal anställda är avklarat så förses företagen med ett formulär innehållandes sju frågor. Frågorna som företaget bes svara på innefattar bl.a. företagets internationella erfarenheter, strategi för internationalisering och tidplan. Det ifyllda frågeformuläret distribueras sedan ut till samtliga personer som ingår i partnerskapets bedömningsgrupp. Könsfördelningen är fem män och tre kvinnor. Beslutet fattas i samstämmighet, d.v.s. alla närvarande måste vara överens om att de ansökande ska rekommenderas till Tillväxtverket. Sett till mottagningskapaciteten med nuvarande rutiner menar Almi i Jönköping att partnerskapet skulle kunna ta emot och bedöma cirka 10-12 ärenden per månad. Part-

nerskapet bedömer inte att ett för högt söktryck kommer att vara ett problem i kommande satsning. 3.4.4 Västerbottens process präglades av tydliga deadlines för ansökningar, formell beredning och beslut I Västerbotten beskrivs att arbetsprocessen var mycket smidig och tydlig. Könsfördelningen i partnerskapet är fyra män och en kvinna. Eftersom partnerskapet inte tidigare arbetat i denna konstellation av aktörer inleddes arbetet i september år 2012 med ett möte för att komma överens om en arbetsprocess. Det hade vid det laget inkommit ansökningar men partnerskapet var då inte redo att inleda en bedömningsprocess utan beslutade då om ett nytt möte i oktober. De gick ut med en tydlig deadline för ansökningarna och fick in femton ansökningar innan det hölls ett första prioriteringsmöte. En vecka senare inkom två ytterligare ansökningar. I prioriteringen av ansökningarna hade partnerskapet fokus på att få en geografisk spridning, tydlig fördelning mellan könen och på att nå olika branscher. I arbetsprocessen fungerade Uminovas personal som en kanslifunktion som mottog ansökningarna som var ca 1-3 A4 långa, hade kontakt med företagen och tog fram en beredningslista till partnerskapet. Uminova har också fungerat som ett bollplank till företagen och haft kontakt med framförallt de vars ansökan beviljats. I partnerskapet togs beslut om att prioritera åtta ansökningar. Prioriteringslistan inlämnades den sista november till Tillväxtverket. Vid beslut av vilka företag som skulle beviljas checkar blev det i vissa fall omröstningar, på grund av olika uppfattningar mellan olika representanter inom partnerskapet, vad gäller bedömning av dels förädlingsvärde och dels fördelningen på kön. En part tog tydligt ställning för att bedöma ansökningarna utifrån vilket förädlingsvärde som skapades i den egna regionen, medan andra ansåg att företagen agerar på en global arena och det därför inte går att begränsa bedömningen på det sättet. Processen beskrivs som mycket snabb och det var knappt om tid för övriga aktörer inom partnerskapet att hinna förbereda sig inför beredningsmötet. Inför möten skickade Uminova ut beredningslistan för övriga medlemmar i partnerskapet att ta del av och frågor som rör prioriteringsgrunder såsom kön, spridning på bransch och geografi diskuterades, dock anser en intervjuperson att detta hade kunnat göras mer ingående än vad som skedde. 3.5 Partnerskapens aktörer sitter på liknande och kompetensbehovet handlar främst om ökad kunskap om internationalisering 3.5.1 Tre utvalda partnerskap med olika aktörssammansättning Tillväxtverket vände sig i utlysningen till nuvarande partnerskap för produktutvecklingsprogrammet (PU-partnerskap) och till svenska partners inom Enterprise Europe Network (EEN). I tabellen nedan listas de organisationer som ingår i partnerskapen. Tabell 5. Partnerskapens medlemsorganisationer Partnerskap Partnerskapet i Skåne Partnerskapet i Jönköping Partnerskapet i Västerbotten Organisation Almi Skåne EEN Region Skåne Almi Företagspartner (projektledare) Swerea Swedcast EEN SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Skärteknikcentrum Gislaved Träcentrum Nässjö Regionförbundet Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län SMED Uminova Innovation (projektledare) EEN Västerbottens Handelskammare IUC Trä

Vattenfall inlandskraft Västerbotten investment agency Länsstyrelsen Västerbotten Sett till medlemsorganisationerna är det EEN som i regel står för den huvudsakliga exportkompetensen i partnerskapen. 3.5.2 Inom partnerskapen i Skåne finns erfarenhet av rådgivning, export och näringslivsutveckling Partnerskapet i Skåne är det partnerskap som har minst antal medlemsorganisationer varför de till stor del förlitar sig på den kompetens som finns hos ALMI Skåne. De personer som ingår från ALMIs sida har bl.a. kompetens inom finansiering och innovationsrådgivning. I beslutsrådet ingår även personer med erfarenhet av att genomföra exportaffärer. Personen från EEN arbetar dagligen med exportfrågor och den person som representerar Region Skåne har kompetenser inom näringslivsutveckling. I den diskussion som fördes med beslutsgruppen framhölls det att partnerskapet gärna skulle vilja hämta in mer och bredare kompetens vad gäller exportaffärer i beslutsgruppen. 3.5.3 Inom partnerskapet i Jönköping finns bred branschkompetens inom tillverkningsindustri, export, rådgivning och näringslivsutveckling Partnerskapet i Jönköping är det partnerskap som har störst antal olika medlemsorganisationer. I partnerskapet finns det en bred branschkompetens (inom bl.a. träindustrin och gjuteribranschen) samt kompetens inom exportfrågor (EEN), innovationsrådgivning (ALMI) och näringslivsutveckling (Länsstyrelsen och Regionförbundet). De totalt åtta olika partnerorganisationerna förfogar över ett brett nätverk. En utmaning som lyfts med att ha ett så brett partnerskap är att ersättningen för deltagandet är väldigt låg och att arbetet till stor del sker på ideell basis. I den diskussion som fördes vid Rambölls besök i Jönköping menade partnerskapets representanter att kunskapen om internationalisering och specifika branscher kan breddas ytterligare. Detta är någonting som partnerskapet sett över inför kommande satsning. 3.5.4 Inom partnerskapet i Västerbotten finns erfarenhet av tillverkningsindustrin, rådgivning och export Partnerskapet i Västerbotten bestod från början av representanter från sex organisationer (se tabellen ovan) men i praktiken var det endast fem organisationer som deltog då Inlandskraft AB lades ned och därför inte medverkade i partnerskapet. I intervjuer med representanter från partnerskapet framgår att ambitionen var att skapa ett partnerskap med olika typer av kompetenser och de anger också att kompetensen i gruppen varit stor avseende såväl småföretagande som internationalisering. Uminova är själva representanter i den svenska ledningsgruppen för EEN och företrädarna för Handelskammaren och Västerbotten Invest agency beskrivs ha god förståelse för internationaliseringsprocessen. Det är dock tydligt att den branschspecifika kompetensen som funnits till hands framförallt handlat om tillverkning och industri. 3.5.5 Det egna skattade kompetensbehovet varierar mellan partnerskapen I intervjuer med representanter från de olika partnerskapen har Ramböll ställt frågor om kompetensbehov. Bland Jönköpings representanter beskrevs i intervjuerna ett stort intresse av att gå en kortare kurs kring exportfrågor. Även i Skåne ställde sig medlemsorganisationernas representanter positiva till kompetensutveckling och externa kurser. Business Swedens Steps-to-export nämndes i diskussionerna, men ansågs vara för omfattande. I intervjuer med Västerbottens representanter är det ingen som anser att de är i behov av ökad kunskap kring exempelvis bransch eller företagsfas. Uppfattningen är snarare att förståelse för företagande och internationalisering är tillräckligt för att genomföra satsningen på ett korrekt sätt. 3.6 Företagens inställning till genomförandet färgas av utfallet av ansökan 3.6.1 Stor del nöjda med stödet från partnerskapens kontaktpersoner Respondenterna har ombetts att ange hur de uppfattat stödet som de fått från sin kontaktperson med att fylla i checken, på en skala 1-5, där 1 = mycket dåligt och 5 = mycket bra. Resultatet illustreras i figuren nedan.

Figur 3. Hur har du uppfattat stödet som du fått från din kontaktperson med att fylla i checken? (1: dålig, 5: utmärkt) n:41 1 2 3 4 5 0% 20% 40% 60% 80% 100% Av de svarande uppfattade 45 procent att stödet från kontaktpersonen var mycket bra och ytterligare 22 procent angav en fyra på den femgradiga skalan (4 kan tolkas som bra ). Slås dessa kategorier ihop blir tolkningen att cirka två tredjedelar av de svarande uppfattade stödet från kontaktpersonen med att fylla i checken som bra eller mycket bra. Endast nio procent, motsvarande fyra personer, uppfattade stödet som mycket dåligt. Cirka 11 procent har angett en trea, vilket kan tolkas som att stödet uppfattats som varken bra eller dåligt. Samma andel har svarat vet ej. Uppdelat per partnerskap har Jönköping fått störst andel svar på kategorin mycket bra, 57 procent. I Skåne uppgår motsvarande andel till 48 procent och i Västerbotten 36 procent. Västerbotten är å andra sidan det partnerskap som har störst andel svar på svarsalternativ fyra på den femgradiga skalan (som kan tolkas som bra ): 43 procent (Jönköping: 14 procent och Skåne: 16 procent). 3.6.2 Företag som inte fått sin ansökan beviljad är i regel missnöjda med ansökningsprocessen På frågan om hur ansökningsprocessen uppfattades påminner svaren om dem ovan, vilka avsåg stödet med att fylla i checken. 35 procent av de svarande har angett en femma på den femgradiga skalan och 26 procent en fyra, vilket innebär att cirka 61 procent har uppfattat processen som bra eller mycket bra. Även här har nio procent angett en etta som svar, det vill säga mycket dåligt. En iakttagelse i enkätundersökningen är att samtliga företag som fått sin ansökan beviljad svarar i intervallet 3-5. De företag som inte fått sin ansökan beviljad svarar i genomsnitt lägre, och alla de som uppfattar processen som mycket dålig har inte fått sin ansökan beviljad. I det fält där företagen gavs möjligheten att föreslå förbättringar nämndes en klarare process och en mer rättvis urvalsprocess samt en snabbare återkoppling. 3.6.3 Rådgivning och analys av behov inför ansökning efterfrågas I intervjuer med aktörer som inte ingått i pilotsatsningen men som arbetar med internationalisering för företag har personer från bl.a. ALMI och Innovationsbron menat att den här typen av satsningar måste ses i ett större sammanhang. Här framhålls det att varje företag borde genomgå en analysprocess där internationaliseringscheckarna ska ses som ett instrument. Av de elva intervjuer som Ramböll genomfört med företagen som erhållit internationaliseringscheckar är det endast ett företag som genomgått en

allmän rådgivning innan man sökte internationaliseringschecken. Detta företag blev uppsökt av en rådgivare från ALMI Skåne som beskrev hela ALMI:s verksamhet. Efter en dialog med företaget kom ALMI tillsammans med företag fram till att man skulle söka internationaliseringschecken. I diskussionerna med partnerskapen har det också framkommit att partnerskapen inte har några synpunkter på de olika företagens strategier. De som partnerskapen kan avgöra är om strategierna är väl genomtänkta eller inte, och detta är någonting som vägs i in i bedömningen av ansökningarna. Jönköpings partnerskap har försökt ha ett brett partnerskap i syfte att förstå olika branscher och deras case för att kunna bedöma ansökningarna, men partnerskapet bedömer alltså inte om en välgenomtänkt strategi har bärkraft eller inte. Det förekommer inte heller att partnerskapen ger några råd vad gäller strategiarbetet, utan eventuell rådgivning gäller endast utformningen av själva ansökan. Det har dock förekommit att företagen har slussats vidare till andra satsningar. Exempel finns i Skåne, där ett företag föreslogs ansöka till PU-programmet istället för en internationaliseringscheck. Detta eftersom ALMI Skåne ansåg att företaget inte hade kommit tillräckligt långt i sina processer för att lansera sina produkter på en utländsk marknad. 3.6.4 Ökad kunskap om export bidrar till bättre beslut inom företagen vad gäller stöd Ambitionen med satsningen är att företag som beviljas en internationaliseringscheck själva ska välja vilken kompetens som de ska köpa in för att tillgodose de behov företaget har för att kunna internationalisera. Partnerskapens roll och ansvar vad avser internationalisering begränsas i satsningen till att stödja företaget i att ta fram en ansökan som beskriver vilken aktivitet som företaget vill genomföra. Det är sedan upp till företaget att själv välja vilken aktör man vill arbeta med. Det ligger i ambitionen med satsningens att de företag som beviljas en internationaliseringscheck själva ska välja vilken kompetens som de ska köpa in för att tillgodose de behov företaget har för att kunna internationalisera. Partnerskapens roll och ansvar vad avser internationalisering begränsas i satsningen till att stödja företaget att ta fram en ansökan som beskriver vilken aktivitet som företaget vill genomföra. Det är sedan upp till företaget att själv välja vilken aktör man vill arbeta med. I utvärderingen har det framkommit att flera företag skulle ha ett behov att utveckla sina komptenser inom internationalisering. Flera aktörer i och utanför partnerskapen menar att företagens beslut ofta grundar sig i antaganden och att deras internationaliseringsprocess inte alltid är rationell. Samma aktörer som arbetar med internationalisering menar att små och medelstora företag ofta överskattar sin egen kompetens. För att adressera detta föreslog ett par partnerskap att internationaliseringscheckarna också skulle kunna erbjuda de sökande företagen att delta i någon form av exportkurs. I intervjuerna med företagen framhålls framförallt att de skulle behöva assistans med juridiska spörsmål. Det finns också ett företag som har lyft att företaget skulle kunna behöva en slags mentor i sin internationaliseringsprocess. Detta är f.ö. någonting som också testats tidigare i Region Skåne. 3.7 Partnerskapen har nått ut till företag främst genom redan upparbetade kanaler och saknar strategier för att nå ut bredare till företag som partnerskapets aktörer tidigare inte varit i kontakt med 3.7.1 Partnerskapens brist på strategi att nå alla typer av stödberättigade företag är en utmaning Inledningsvis är det viktigt att lyfta det faktum att denna satsning inte begränsar sig till någon specifik målgrupp eller bransch utan ska vara tillgänglig för alla typer av företag, givet att de uppfyller de krav som presenterades i avsnitt 3.4 tidigare i texten. Från tidigare utvärderingar och studier kring det offentliga stödsystemet vet vi att stöd i större utsträckning når företag som drivs av män med svensk bakgrund. Det krävs således en särskild ansträngning från det företagsfrämjande systemet för att säkra att satsningar likt denna når alla stödberättigade företag. Trots detta har inte partnerskapen haft en särskild strategi för detta. Informationsspridningen för internationaliserings-