Kostriktlinjer för socialförvaltningen



Relevanta dokument
Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy - för förskola och skola

Kostplan Söderköpings kommun Antagen av Servicenämnden

REGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA KOMMUN

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM

Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan

Kostpolicyn gäller hela kommunens måltidsverksamhet.

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Kostpolicy för äldreomsorgen

Konsistensanpassad kost

kostpolicy för botkyrka kommun

Tjänsteskrivelse Yttrande angående kostpolicy för Vallentuna kommun

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Policy för hållbar utveckling och mat

Kostpolicy. Riktlinjer

Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin

inom vård och omsorg Mat för äldre Anders Bergh Ylva Mattsson Sydner

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

NLL Kost till inneliggande patienter

Projektrapport Projektet Bra mat för äldre

Tjänsteskrivelse Remiss Kostpolicy

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet


Kostverksamheten

Stadshuset, Örnsköldsvik, kl. 10:00 11:15

Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov

Älsklingsmat och spring i benen

Kostpolicy för äldreomsorgen

Riktlinjer för måltidsverksamhet

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Fleximat - härlagad måltidsglädje

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige A different Kinda life

KOSTPOLICY RIKTLINJER

Planering av måltiderna

Upprättad Upprättad

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Kostpolicy för Sameskolstyrelsen

Dialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska.

konsistensanpassad mat

LIVSMEDELS- OCH MÅLTIDSPOLICY MED RIKTLINJER FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN POLICYN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 14

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Produktionssystem Beskrivning Fördelar Nackdelar Traditionell. nylagad mat (smak, doft osv.).

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [ ]

RIKTLINJE NUTRITION. Älvsbyns kommun

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

Välj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt!

HÅLLBAR MAT POLICY

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

Nutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr

Grön Inspiration. 1. Inspiration för salladsbuffén

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Kommunikation och definition av konsistensanpassad kost i vården

Förslag till Riktlinjer för Måltider inom Sala kommun

Vegetarisk kost. Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön.

Energirik mellanmålsmeny

Tjänsteskrivelse kvalitetsåtagande maten i skolan

Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år

Inspirationshäfte för mat, klimat & en hållbar livsstil

Riktlinje för kost och nutrition

Matglädje. för både elever och seniorer

FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Nutritionspärm Region Skåne

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal

Maten under graviditeten

Kostpolicy förskola, skola, fritids, skolcafeterior samt socialförvaltningen

Lingbo Julmatsedel Kyld mat

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Regional rapport. Fokus Matglädje. Tierps kommun 2012

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Sommarmatsedel Äldreomsorgen

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

AVTAL. Avtalsinnehåll. Avtalstid. Uppdraget. Kostens kvalitet och näringsvärde, matvolymer m.m. 1 ( 9 )

Julmatsedel äldreomsorgen

Spenatpannkakor. med prosciutto och svamp. Vecka 20

Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun

Kostpolicy. Fastställd av kommunfullmäktige Tillägg fastställt av kommunfullmäktige

RECEPT & INSPIRATION. Ur kursen Mat och hälsa för äldre

Motion "Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten"

KOSTPOLICY MED ÅTGÄRDER OCH REKOMMENDATIONER

Kostpolicy - för förskola och skola

Transkript:

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun skall arbeta utifrån konceptet S.M.A.R.T. Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Omvårdnadsförvaltningen främjar möjligheten att öka andelen vegetabilier. Mindre andel tomma kalorier Omvårdnadsförvaltningen fortsätter sitt arbete kring att minska antalet tomma kalorier. Andelen ekologiskt ökas Målsättningen är att öka andelen ekologiskt till 25 % år 2014. Rätt kött och grönsaker Kostavdelningen skall sträva efter att öka andelen rotfrukter samt säsongsanpassa valet av frukt och grönsaker. I denna riktlinje strävar Kristinehamns kommun efter att öka andelen rotfrukter och säsongsanpassa valet av frukt och grönt. Beträffande kött strävar Kristinehamns kommun efter att minska mängden kött.

Rätt kött handlar om att minska vår konsumtion av kött (i Sverige idag äter vi i genomsnitt ca 65 kg kött per person och år, det är drygt 20 % mer än för tio år sedan) samt att handla KRAV- eller naturbeteskött. Rätt grönsaker handlar om att minska mängden växthusodlade grönsaker och öka mängden grova grönsaker. Transportsnålt Kommunen skall i största möjliga mån tillaga maten i nära anslutning till den som skall äta, utifrån de ekonomiska förutsättningar som finns. Ett aktivt arbete att minska matsvinn skall ske. Källsorteringen vid produktionsköken skall ökas i samarbete med renhållningen. Livsmedelsverket rekommendationer Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer för måltidsordningen är det viktigt för den som har liten aptit att måltiderna sprids över dygnet så att den får i sig tillräckligt med energi och näringsämnen. Inom äldreomsorgen bör man erbjuda minst sex måltider varje dag, uppdelat på tre huvudmål och tre mellanmål. Mellanmålen bör stå för 30-40 procent av dagens intag av energi och näringsämnen. Se även socialförvaltningens riktlinjer för nutrition. Bildarkivet.se/Jesper Molin Olika koster A-kost: Allmän sjukhuskost är den grundkost som serveras till de allra flesta inom omsorgen. E-kost: Energi- och proteinrik kost serveras till dem som har nedsatt aptit, är undernärda eller är inom riskzonen för att bli undernärda. En portion av E-kosten är lika stor som en halv till två tredjedels portion av

A-kosten, men innehåller lika mycket energi och protein som en normal portion. Konsistensanpassad mat: Vid problem med att tugga och svälja behövs konsistensanpassad mat. Det är viktigt att konsistensanpassningen görs utifrån individuella behov. Följande konsistenser erbjuds: Hel och delad, vilket innebär mat med normal konsistens som vid behov delas på tallriken. Exempel på maträtter är helt eller delat kött, hel fisk, färs- och korvrätter, grönsaker, potatis, sås och dryck. Maten kommer hel från köket och avdelningspersonalen ansvarar för att dela på tallriken. Grov paté, vilket innebär att konsistensen karaktäriseras av luftig, mjuk och grovkornig konsistens, som till exempel saftig köttfärslimpa. Den är lätt att dela och att äta med gaffel. Exempel på maträtter med denna konsistens är grov köttpaté, hel kokt fisk, grov grönsakspaté, välkokta grönsaker, hel och pressad potatis och sås. Grov paté kan idag inte beställas till de kylda matlådorna. Timbal, vilket innebär att konsistensen är mjuk, slät, kort och sammanhållen, ungefär som en omelett, och kan ätas med gaffel eller sked. Den har måttligt tuggmotstånd och homogen konsistens. Den är mer porös än grov paté. Exempel på maträtter är kött- och fisktimbal. Grönsakstimbal/puré, potatismos, pressad potatis och sås. Rikligt med sås bör serveras till eftersom det gör maten lättare att äta. Timbal lagas av finpasserade puréer så att konsistensen blir homogen och den inte innehåller småbitar. Gelé, vilket innebär att konsistensen karaktäriseras av att den är mjuk och hal, vilket gör den lätt att äta även vid uttalade svälj-

problem. Mat med gelékonsistens kan ätas med gaffel eller sked. Exempel på maträtter är kall kött- och fiskgelé, grönsakspuré, kall grönsaksgelé, potatismos och tjockflytande sås med gräddfils, hollandaise- eller vaniljsåskonsistens. Det underlättar ofta med mycket sås till maten. Mat med gelékonsistens tillagar man av finpasserade puréer och gelatin. Därför är den dallrig och homogen. Den smälter i munnen, till skillnad från grov paté och timbal. Flytande, vilket innebär att konsistensen karaktäriseras av att den är slät och rinnande som tomatsoppa. Den rinner av skeden och kan inte ätas med gaffel. Exempel på maträtter är berikad kött-, fiskoch grönsakssoppa serverad med crème fraiche och fruktsoppa med vispad grädde. Släta berikade soppor ingår i denna konsistens. Konsistensen är helt slät, så att inga småbitar finns i soppan. Flytande konsistens är mindre krämig än tjockflytande. Tjockflytande, vilket innebär att konsistensen karaktäriseras av att vara slät och trögflytande, liknande gräddfil. Den droppar från skeden, men kan inte ätas med gaffel. Exempel på maträtter är samma som för mat med flytande konsistens, men mer tjockflytande. Konsistensen är helt slät, så att inga småbitar finns i maten. En dygnsportion inom omsorgen skall motsvara 100% av det dagliga behovet vad gäller energi och näringsämnen.

Kristinehamns kommun serverar ett alternativ på lunch och middag, men det är möjligt att individanpassa måltiderna vid behov. Kostavdelningen strävar efter Tillsatser: Mängden tillsatser skall minimeras där det går utan att påverka livsmedelsäkerheten. Hel och halvfabrikat: Det pågående arbetet med att minska andelen hel och halvfabrikat skall fortsätta. Matsedelssammansättning: Matsedeln skall anpassas utifrån årstider och till helgdagar. Måltidsmiljön skall anpassas utifrån helgdagarna Måltidsmiljön: Måltidsmiljön har en stor inverkan på aptiten. IFO/ Omvårdnadsförvaltningens riktlinjer för nutrition lyfter vikten av en god måltidsmiljö samt ger handfasta tips. Varje arbetsställe skall ha ett kostombud och ett aktivt samarbete mellan kostavdelningen och socialförvaltningen skall ske. Årligen genomförs brukarenkäter vid omsorgen där frågor kring kosten är en del av enkäten. Specialkost Medicinska koster Specialkost kan alltid tillhandahållas av medicinska skäl. Exempelvis på medicinska koster är: glutenfri, laktosfri, äggfri, komjölksproteinfri samt övriga individuella allergikoster.

Religiösa skäl Kost kan tillhandahållas av religiösa och etiska skäl, med vissa föreskrifter. Av religiösa skäl kan vi tillhandahålla koster som inte innehåller griskött, nötkött, inälvsmat, blod/blodprotein. Däremot har vi inte möjlighet att erbjuda halal eller koschermat, detta på grund av svårigheter med tillgång av råvaror som ingår i dessa koster. I en del religiösa koster kan man själv lätt utesluta vissa livsmedel som man inte anser rena, t ex matfett innehållande lecitin. Dessa produkter ersätts inte med annat. Etiska skäl Vi erbjuder, ur närings- och arbetssynpunkt, laktoovovegetarisk kost, dvs vegetarisk kost inklusive mjölk- och äggprodukter. Övriga typer av vegetarisk kost, t ex vegankost, kan inte tillhandahållas på grund av att de näringsmässiga kraven inte kan garanteras. Modedieter serveras inte eftersom långtidseffekterna av sådan mat för närvarande är alltför dåligt kända. Egenkontrollprogram Kostavdelningen ansvarar för framtagning och efterlevnad av egenkotrollprogram i produktionsköket. Framtagning och efterlevnad av egenkontrollprogram i avdelningskök ansvarar socialförvaltningen för.

Har du frågor kontakta gärna: Kostchef Görel Jernberg gorel.jernberg@kristinehamn.se 0550-882 61 Kristinehamns kommun Kungsgatan 30 681 84 Kristinehamn Tel: 0550-880 00 kristinehamn.se