Kostpolicy förskola, skola, fritids, skolcafeterior samt socialförvaltningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kostpolicy förskola, skola, fritids, skolcafeterior samt socialförvaltningen"

Transkript

1 Kostpolicy förskola, skola, fritids, skolcafeterior samt socialförvaltningen Kristinehamns kommun skall arbeta utifrån konceptet S.M.A.R.T. S törre andel vegetabilier M indre andel tomma kalorier A andelen ekologiskt ökas, målsättningen är 25% år 2014 R ätt kött och grönsaker T ransportsnålt I möjligaste mån skall tillsatser minimeras/undvikas. Kostavdelningen skall hålla sig uppdaterade om utvecklingen kring tillsatser. Det skall ske ett aktivt arbete att minska mängden hel och halvfabrikat. Samtliga måltider som tillagas inom kommunen skall följa Livsmedelsverkets råd och riktlinjer inom respektive område. Rättvisemärkta produkter eller motsvarande skall väljas i första hand om alternativ finns. Inom samtliga enheter skall vid behov specialkost serveras av religiösa (ej halal och koscher), medicinska eller etiska skäl. Alla som hanterar livsmedel inom sitt yrke skall följa de egenkontrollprogram som finns framtagna. Uppdatering av denna kostpolicy skall ske en gång per mandatperiod och fastställas av kommunfullmäktige. 1

2 Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior 2

3 S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun skall arbeta utifrån konceptet S.M.A.R.T Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. I skolans cafeterior bör frukt finnas i ett stort utbud. Fritids och förskolor skall anpassa mellanmål så att andelen vegetabilier ökas. Mindre andel tomma kalorier Arbetet med att minska mängden tomma kalorier i mellanmål vid fritids och förskola fortsätter. I skolans cafeterior bör skolan föregå med ett gott exempel och främja en sund livsstil. I linje med det bör skolcafeterior inte sälja godis, glass, bakverk, söta drycker och snacks. Andelen ekologiskt ökas Målsättningen är att öka andelen ekologiskt till 25% år Rätt kött och grönsaker Kostavdelningen, fritids, och förskolor skall sträva efter att öka andelen rotfrukter. Kostavdelningen, fritids, förskolor samt skolcafeterior skall säsongsanpassa valet av frukt och grönt. Rätt kött handlar om att minska vår konsumtion av kött (i Sverige idag äter vi igenomsnitt ca 65 kg kött per person och år, det är drygt 20% mer än för tio år sedan) samt att handla KRAV- eller naturbeteskött. Rätt grönsaker handlar om att minska mängden växthusodlade grönsaker och öka mängden grova grönsaker. 3

4 Transportsnålt Maten skall i största möjliga mån tillagas i nära anslutning till den som skall äta, utifrån de ekonomiska förutsättningar som finns. Avbeställning av portioner ska ske senast 14 dagar före serveringstillfället (på grund av förbeställning av råvaror från grossist). I annat fall debiteras ej avbeställda portioner. Ett aktivt arbete att minska matsvinn skall ske inom samtliga enheter. Källsorteringen skall ökas vid kommunens produktionskök, i samarbete med kommunens renhållningsavdelning. Livsmedelsverkets rekommendationer En frukost vid förskola/fritids skall enligt livemedelverkets rekommendationer motsvara 20-25% av det dagliga behovet. En förskole- eller skollunch skall motsvara 25-35% av det dagliga behovet vad gäller energi och näringsämnen. Rekommendationen gäller hela måltiden, inklusive bröd, mjölk och salladsbuffé. Som hjälpmedel vid planeringen av serveringen ska tallriksmodellen användas. Den visar en god balans i en komplett måltid. Bildarkivet.se/ T Andersson Skollunch serveras tidigast klockan och senast Lunchen skall schemaläggas på ett sådant sätt att alla elever får möjlighet att äta sin lunch i lugn och ro och utan tidspress. Det är viktigt att en dialog förs mellan skolans schemaläggare och kostavdelningen, för att upprätta ett väl fungerande lunchschema, så att antalet ätande överensstämmer med antalet sittplatser i matsalen. Kristinehamns kommun serverar inom skolorna två rätter till lunch med undantag av Strand skola. Förskolan serveras ett alternativ till lunch. Middagen hemma skall motsvara 25-35% av det dagliga behovet. För att nå upp till det dagliga behovet behövs ett till tre mellanmål. Som måltidsdryck kan eleverna inom skolan välja mellan vatten, lättmjölk eller mellanmjölk. Inom förskolan serveras mellanmjölk eller vatten. Som bordsmargarin skall det finnas möjlighet att välja mellan ett fetare och ett lättare alternativ. Näringsberäknad matsedel som följer Svenska näringsrekommendationer skall finnas. 4

5 Livsmedel som innehåller nötter, mandel, sesamfrön och jordnötter serveras inte inom förskola och skola, eftersom de kan utlösa allergiska reaktioner. Kristinehamns kommun understryker vikten av att ha pedagogiska måltider inom förskola och skola. Kostavdelningen strävar efter Tillsatser: Kryddor som finns att tillgå i matsalen baseras på rena kryddor såsom salt, peppar, för att undvika onödiga tillsatser. Hel- och halvfabrikat: Det pågående arbetet med att minska andelen hel- och halvfabrikat skall fortsätta. Vid utflykter Vid utflykter erbjuds skolan fyra olika alternativ istället för lunch i matsalen. Ansvaret för livsmedelshygienen tas över av rektor då maten hämtas i köket. Beställning/avbeställning av mat inför utflykter skall ske 14 dagar före serveringstillfället. I annat fall debiteras ej avbeställda portioner. Tillbehör till maten Behovet av att minska mängden sötsaker hindrar inte att det ingår sylt som tillbehör vid t ex pannkakor, köttbullar och blodpudding. Kristinehamns kommun kommer att servera sylt till maträtter där det enligt svensk mattradition ingår sylt som tillbehör. Ketchup kommer att serveras till maträtter där det enligt svensk mattradition ingår. 5

6 Ansvaret runt kosten Ansvaret för att matsalarna ser trevliga ut delas mellan kostavdelningen och respektive rektor. Stolar och bord ägs av skolan, värmerier, kylar och så vidare ägs av kostavdelningen. I skolmatsalarna/restaurangerna ansvarar kostavdelningen för tillagning, servering, disk samt egenkontrollprogram. Alla vuxna ska reagera på icke acceptabla beteenden, men ansvaret ligger på skolan. Årligen genomförs kostenkäter vid samtliga skolor. Matråd genomförs på skolorna antingen som en punkt i skolans elevråd eller vid enskilt tillfälle. Kristinehamns kommun har pedagogiska måltider inom förskola och skola. 6

7 Specialkost Medicinska koster Specialkost kan alltid tillhandahållas av medicinska skäl om ansökan med intyg från skolhälsovården visas. Exempelvis på medicinska koster är: glutenfri, laktosfri, äggfri, komjölksproteinfri samt övriga individuella allergikoster. Religiösa skäl Kost kan tillhandahållas av religiösa och etiska skäl, med vissa föreskrifter. Av religiösa skäl kan vi tillhandahålla koster som inte innehåller griskött, nötkött, inälvsmat och blod/blodprotein. Däremot har vi inte möjlighet att erbjuda halal eller koschermat, detta på grund av svårigheter med tillgång av råvaror som ingår i dessa koster. I en del religiösa koster kan man själv lätt utesluta vissa livsmedel som man inte anser rena, t ex matfett innehållande lecitin. Dessa produkter ersätts inte med annat. Etiska skäl Vi erbjuder, ur näringssynpunkt, laktoovovegetarisk kost, det vill säga vegetarisk kost inklusive mjölk- och äggprodukter. Övriga typer av vegetarisk kost, t ex vegankost, kan inte tillhandahållas på grund av att de näringsmässiga kraven inte kan garanteras. För övrigt hänvisar vi till de komponenter och tillbehör som finns på ordinarie matsedel samt salladsbuffén. Vid all servering och leverans av specialkost bör man sträva efter att maten, så långt det är möjligt, liknar den mat som serveras till de andra samma dag. Inga alternativrätter serveras vid specialkost. Modedieter serveras inte eftersom långtidseffekterna av sådan mat för närvarande är alltför dåligt kända. 7

8 Hur kan en elev bli serverad specialkost? När barn har behov av specialkost skall läkarintyg lämnas för förskolebarn till respektive förskola, som i sin tur tar kontakt med sitt produktionskök. Om barnet går i skola skall kontakt tas med skolsköterskan som meddelar köket. Egenkontrollprogram I kökslokaler där det finns personal från kostavdelningen ansvarar kostavdelningen för att egenkontrollprogram tas fram och följs. I kökslokaler där det inte finns personal från kostavdelningen ansvarar respektive rektor eller förskolechef för att egenkontrollprogram tas fram och följs. 8

9 Har du frågor kontakta gärna: Kostchef Görel Jernberg Kristinehamns kommun Kungsgatan Kristinehamn Tel: kristinehamn.se 9

10 Kostriktlinjer för socialförvaltningen 10

11 S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun skall arbeta utifrån konceptet S.M.A.R.T. Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Omvårdnadsförvaltningen främjar möjligheten att öka andelen vegetabilier. Mindre andel tomma kalorier Omvårdnadsförvaltningen fortsätter sitt arbete kring att minska antalet tomma kalorier. Andelen ekologiskt ökas Målsättningen är att öka andelen ekologiskt till 25 % år Rätt kött och grönsaker Kostavdelningen skall sträva efter att öka andelen rotfrukter samt säsongsanpassa valet av frukt och grönsaker. I denna riktlinje strävar Kristinehamns kommun efter att öka andelen rotfrukter och säsongsanpassa valet av frukt och grönt. Beträffande kött strävar Kristinehamns kommun efter att minska mängden kött. 11

12 Rätt kött handlar om att minska vår konsumtion av kött (i Sverige idag äter vi i genomsnitt ca 65 kg kött per person och år, det är drygt 20 % mer än för tio år sedan) samt att handla KRAV- eller naturbeteskött. Rätt grönsaker handlar om att minska mängden växthusodlade grönsaker och öka mängden grova grönsaker. Transportsnålt Kommunen skall i största möjliga mån tillaga maten i nära anslutning till den som skall äta, utifrån de ekonomiska förutsättningar som finns. Ett aktivt arbete att minska matsvinn skall ske. Källsorteringen vid produktionsköken skall ökas i samarbete med renhållningen. Livsmedelsverket rekommendationer Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer för måltidsordningen är det viktigt för den som har liten aptit att måltiderna sprids över dygnet så att den får i sig tillräckligt med energi och näringsämnen. Inom äldreomsorgen bör man erbjuda minst sex måltider varje dag, uppdelat på tre huvudmål och tre mellanmål. Mellanmålen bör stå för procent av dagens intag av energi och näringsämnen. Se även socialförvaltningens riktlinjer för nutrition. Bildarkivet.se/Jesper Molin Olika koster A-kost: Allmän sjukhuskost är den grundkost som serveras till de allra flesta inom omsorgen. E-kost: Energi- och proteinrik kost serveras till dem som har nedsatt aptit, är undernärda eller är inom riskzonen för att bli undernärda. En portion av E-kosten är lika stor som en halv till två tredjedels portion av 12

13 A-kosten, men innehåller lika mycket energi och protein som en normal portion. Konsistensanpassad mat: Vid problem med att tugga och svälja behövs konsistensanpassad mat. Det är viktigt att konsistensanpassningen görs utifrån individuella behov. Följande konsistenser erbjuds: Hel och delad, vilket innebär mat med normal konsistens som vid behov delas på tallriken. Exempel på maträtter är helt eller delat kött, hel fisk, färs- och korvrätter, grönsaker, potatis, sås och dryck. Maten kommer hel från köket och avdelningspersonalen ansvarar för att dela på tallriken. Grov paté, vilket innebär att konsistensen karaktäriseras av luftig, mjuk och grovkornig konsistens, som till exempel saftig köttfärslimpa. Den är lätt att dela och att äta med gaffel. Exempel på maträtter med denna konsistens är grov köttpaté, hel kokt fisk, grov grönsakspaté, välkokta grönsaker, hel och pressad potatis och sås. Grov paté kan idag inte beställas till de kylda matlådorna. Timbal, vilket innebär att konsistensen är mjuk, slät, kort och sammanhållen, ungefär som en omelett, och kan ätas med gaffel eller sked. Den har måttligt tuggmotstånd och homogen konsistens. Den är mer porös än grov paté. Exempel på maträtter är kött- och fisktimbal. Grönsakstimbal/puré, potatismos, pressad potatis och sås. Rikligt med sås bör serveras till eftersom det gör maten lättare att äta. Timbal lagas av finpasserade puréer så att konsistensen blir homogen och den inte innehåller småbitar. Gelé, vilket innebär att konsistensen karaktäriseras av att den är mjuk och hal, vilket gör den lätt att äta även vid uttalade svälj- 13

14 problem. Mat med gelékonsistens kan ätas med gaffel eller sked. Exempel på maträtter är kall kött- och fiskgelé, grönsakspuré, kall grönsaksgelé, potatismos och tjockflytande sås med gräddfils, hollandaise- eller vaniljsåskonsistens. Det underlättar ofta med mycket sås till maten. Mat med gelékonsistens tillagar man av finpasserade puréer och gelatin. Därför är den dallrig och homogen. Den smälter i munnen, till skillnad från grov paté och timbal. Flytande, vilket innebär att konsistensen karaktäriseras av att den är slät och rinnande som tomatsoppa. Den rinner av skeden och kan inte ätas med gaffel. Exempel på maträtter är berikad kött-, fiskoch grönsakssoppa serverad med crème fraiche och fruktsoppa med vispad grädde. Släta berikade soppor ingår i denna konsistens. Konsistensen är helt slät, så att inga småbitar finns i soppan. Flytande konsistens är mindre krämig än tjockflytande. Tjockflytande, vilket innebär att konsistensen karaktäriseras av att vara slät och trögflytande, liknande gräddfil. Den droppar från skeden, men kan inte ätas med gaffel. Exempel på maträtter är samma som för mat med flytande konsistens, men mer tjockflytande. Konsistensen är helt slät, så att inga småbitar finns i maten. En dygnsportion inom omsorgen skall motsvara 100% av det dagliga behovet vad gäller energi och näringsämnen. 14

15 Kristinehamns kommun serverar ett alternativ på lunch och middag, men det är möjligt att individanpassa måltiderna vid behov. Kostavdelningen strävar efter Tillsatser: Mängden tillsatser skall minimeras där det går utan att påverka livsmedelsäkerheten. Hel och halvfabrikat: Det pågående arbetet med att minska andelen hel och halvfabrikat skall fortsätta. Matsedelssammansättning: Matsedeln skall anpassas utifrån årstider och till helgdagar. Måltidsmiljön skall anpassas utifrån helgdagarna Måltidsmiljön: Måltidsmiljön har en stor inverkan på aptiten. IFO/ Omvårdnadsförvaltningens riktlinjer för nutrition lyfter vikten av en god måltidsmiljö samt ger handfasta tips. Varje arbetsställe skall ha ett kostombud och ett aktivt samarbete mellan kostavdelningen och socialförvaltningen skall ske. Årligen genomförs brukarenkäter vid omsorgen där frågor kring kosten är en del av enkäten. Specialkost Medicinska koster Specialkost kan alltid tillhandahållas av medicinska skäl. Exempelvis på medicinska koster är: glutenfri, laktosfri, äggfri, komjölksproteinfri samt övriga individuella allergikoster. 15

16 Religiösa skäl Kost kan tillhandahållas av religiösa och etiska skäl, med vissa föreskrifter. Av religiösa skäl kan vi tillhandahålla koster som inte innehåller griskött, nötkött, inälvsmat, blod/blodprotein. Däremot har vi inte möjlighet att erbjuda halal eller koschermat, detta på grund av svårigheter med tillgång av råvaror som ingår i dessa koster. I en del religiösa koster kan man själv lätt utesluta vissa livsmedel som man inte anser rena, t ex matfett innehållande lecitin. Dessa produkter ersätts inte med annat. Etiska skäl Vi erbjuder, ur närings- och arbetssynpunkt, laktoovovegetarisk kost, dvs vegetarisk kost inklusive mjölk- och äggprodukter. Övriga typer av vegetarisk kost, t ex vegankost, kan inte tillhandahållas på grund av att de näringsmässiga kraven inte kan garanteras. Modedieter serveras inte eftersom långtidseffekterna av sådan mat för närvarande är alltför dåligt kända. Egenkontrollprogram Kostavdelningen ansvarar för framtagning och efterlevnad av egenkotrollprogram i produktionsköket. Framtagning och efterlevnad av egenkontrollprogram i avdelningskök ansvarar socialförvaltningen för. 16

17 Har du frågor kontakta gärna: Kostchef Görel Jernberg Kristinehamns kommun Kungsgatan Kristinehamn Tel: kristinehamn.se 17

18 18

19 19

20 20

21 Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson, Datum Vår beteckning Ks/2012:94 Reviderad verksamhetsplan och budget för 2013 Sammanfattning Kommunstyrelsen återremmiterade ärendet 4/12 för komplettering av verksamhetsplan Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Reviderad verksamhetsplan Internbudget Ärendet Verksamhetsplanen har kompletterats med verksamheter som kommunstyrelsen kommer att ansvara för under 2013, samt att tidigare nämnda företagsnamn har tagits bort. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta fastställa budget och verksamhetsplan för 2012 enligt förslag Expedieras till Ekonomichefen Anders Dahlén Kommunchef Morgan Persson Ekonomichef KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post Postadress 1. Ekonomiavdelningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

22 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 Kommunledningsförvaltningen Eva-Lena Segerud, Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Reviderad Vår beteckning / Ks/2012: Allmänna riktlinjer Nämndernas verksamhetsplaner 2013 Sammanfattning Kommunstyrelsen återremitterade ärendet den 4 december 2012 då vissa verksamheter saknades i verksamhetsplanerna. Verksamhetsplanen för kommunstyrelsen, skolnämnden, socialnämnden samt miljö- och byggnadsnämnden har kompletterats. Kommunfullmäktige fastställde den 19 juni 2012 verksamhetsmässiga mål, strategiska mål, finansiella mål samt nämndernas kommunbidrag för Styrelse och nämnder ska utifrån föreslagna kommunbidrag återkomma till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige med verksamhetsplan innehållande redovisning av måluppfyllelse i förhållande till av kommunfullmäktige beslutade övergripande mål och strategiska mål. Kommunledningskontoret har utarbetat en mall som följer strukturen för kommunfullmäktiges mål. Anvisningarna till nämnderna har varit att använda de mål, indikatorer och aktiviteter som sedan tidigare finns beslutade i respektive nämnd och koppla ihop dem med lämpliga kommunfullmäktige mål. Syftet är att skapa en röd tråd och ett sammanhang i verksamhetsstyrningen. I processen inför budget 2014, plan kommer arbetet att vidareutvecklas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Kommunstyrelsens förslag till verksamhetsplan 2013, reviderad Skn 140, Tn 97, Mbn 177, Kn 67, Sn 165, Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna verksamhetsplaner 2013 för kommunstyrelsen, skolnämnden, tekniska nämnden, miljö- och byggnadsnämnden, kulturnämnden samt socialnämnden. E-post Organisationsnummer KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 1. Kommunledningsförvaltningen Uroxen vx Kristinehamn Kungsgatan 30 35

36 2 Expedieras till Utvecklingsstrateg Respektive nämnd Anders Dahlén Kommunchef Eva-Lena Segerud Utvecklingsstrateg 36

37 37

38 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

50 50

51 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 56

57 57

58 58

59 59

60 60

61 61

62 62

63 63

64 64

65 65

66 66

67 67

68 68

69 69

70 70

71 71

72 72

73 73

74 74

75 75

76 76

77 77

78 78

79 79

80 80

81 81

82 Sida PROTOKOLL 5(13) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 176 Fiberutbyggnad i tätort och landsbygd samverkansavtal med Telia Sonera AB Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslås anta och teckna föreslagna samarbetsavtal med TeliaSonera AB. Sammanfattning Kommunstyrelsen föreslås anta och teckna föreslagna samarbetsavtal med TeliaSonera AB. Samarbetsavtalet ger kommunens medborgare, företag och kommunens egen verksamhet tillgång till ett öppet Fiberbaserat nät med tillgång till tjänster från flera tjänsteleverantörer Detta samarbetsavtal ligger helt i linje med tidigare fattade strategibeslut: Fibernätet etableras av marknadens aktörer på affärsmässiga villkor där marknadens aktörer står för investeringarna. Samarbetsavtalet ger ej Telia Sonera någon exklusivitet vilket främjar konkurrens. Ger konkreta möjligheter att nå målbilden med Region Värmlandsbredbandstrategi skapar förutsättningar för ett konkurrentkraftigt Kristinehamn och län. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Samarbetsavtal mellan TeliaSonera AB och Kristinehamn kommun Arbetsutskottets behandling IT-chef Stellan Sjögren föredrar ärendet. Roland Leben (KD), Ulf Granhagen (S), Anne-Marie Wallouch (V), Bjarne Olsson (S) och Elisabeth Holmstrand-Gustafsson (-) yttrar sig. Arbetsutskottet beslutar sedan enligt förslag till beslut. Protokollsanteckning från Ulf Granhagen (S): Vem som äger stadsnätet är ingen teknisk fråga utan en mycket viktig strategisk fråga. Ägarbilden: 87 % av stadsnäten i offentligt ägande. Vad vet de som inte vi känner till? Oftast är energibolagen i kommunen ägare av stadsnäten. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 82

83 Sida PROTOKOLL 6(13) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 174 forts. Verksamhetsformer och ägandestruktur för stadsnät Majoriteten av Sveriges stadsnät (87 procent) drivs, liksom tidigare år, i kommunal regi i någon form. Verksamhetsformen för stadsnäten har i princip inte förändrats nämnvärt sedan förra undersökningen Svarande som angett att verksamheten drivs i annan form har varierande motiv för detta, t.ex. regionala samarbeten. Tabell 1 Stadsnätens verksamhetsform åren 2006, 2010 och 2012 (procent) 2010 Kommunal förvaltning 10 % 20 % 19 % Kommunalt energibolag 53 % 36 % 39 % Kommunalt stadsnätsbolag 29 % 27 % 27 % Ekonomisk förening 2 % 4 % 3 % Privat bolag 7 % 12 % 7 % Annan form n/a n/a 5 % Valet av verksamhetsform varierar och en något förenklad bild av hur olika kommuner väljer att agera ser t som följer: Kommunal förvaltning vanligt bland kommuner där bredbandsstrategin endast omfattar byggnation av nät, samt kommuner utan energibolag som naturligt har kunnat ta denna roll. Kommunalt energibolag kommuner där energibolaget från start haft en uttalad roll att bygga fibernät, för det egna och kommunens behov och senare marknadens behov. Kommunalt stadsnätsbolag kommuner där utbyggnaden av bredband har ansetts som en verksamhet som bör särskiljas, samt kommuner utan energibolag som naturligt har kunnat ta denna roll. Privat bolag vanligen i områden där kommunen medvetet eller indirekt inte valt att etablera ett stadsnät i egen regi. Källa:(Marknadsrapporten 2012 Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf) omfattande undersökning om bredband och stadsnät i Sverige tillgänglig.) Öppet stadsnät?: Ja så länge Skanova är ägare av stadsnätet. Blir Skanova sålt eller uppköpt finns ingen garanti för det öppna nätet. Den nya ägaren kan bestämma vem som får tillhanda hålla tjänster och vilka tjänster som får tillhanda hållas. Skanova kan plocka godbitarna av infrastrukturen och lämna de delar med de största investeringskostnaderna till kommunen, om vi anser att alla ska få tillgång till samma möjligheter. Demokrati: Framtiden kräver att alla är anslutna till nätet. E-tjänster rullas ut på bred front i Sverige. Ska alla ha tillgång till detta. Ska vi kunna rösta i lokala frågor snabbt och säkert? M.m. Kostnaderna för kommuninnevånarna: Priset på nätet kostnaderna kan variera mycket. Anslutningsavgiften, Hur mycket data som laddas ner o.s.v. Ekonomi: Nätet skall intäktsfinansieras. Energibolaget lånar upp pengarna till investeringen. Just nu är pengarna billiga vilket är gynnsamt för investeringen, När nätet är betalt så skickar nätanvändarna varje månad en vinst rakt in i kommunkassan. Avskrivningstid bör vara kort och överskådlig beroende på anslutningsgrad. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 83

84 Sida PROTOKOLL 7(13) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 174 forts. Stadsnätet är en avsevärt tryggare och lönsammare investering än fjärrvärmen. Så här motiverar alliansen ägandet av stadsnätet i Halmstad: Samhällsnytta Det är bara ett kommunägt stadsnät som kan erbjuda en infrastruktur för sina invånare med ett tydligt samhällsnyttefokus. Det öppna nätet ska bidra till utveckling av nyttigheter, bättre kommunikationer och utveckling av samhället, både för hushåll och näringsliv. Vi gillar inte monopol. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 84

85 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Kommunledningsförvaltningen Stellan Sjögren, Datum Fiberutbyggnad i Kristinehamn kommun Samarbetsavtal med TeliaSonera AB Sammanfattning Kommunstyrelsen föreslås anta och teckna föreslagna samarbetsavtal med TeliaSonera AB. Samarbetsavtalet ger kommunens medborgare, företag och kommunens egen verksamhet tillgång till ett öppet Fiberbaserat nät med tillgång till tjänster från flera tjänsteleverantörer Detta samarbetsavtal ligger helt i linje med tidigare fattade strategibeslut: Fibernätet etableras av marknadens aktörer på affärsmässiga villkor där marknadens aktörer står för investeringarna. Samarbetsavtalet ger ej Telia Sonera någon exklusivitet vilket främjar konkurrens. Ger konkreta möjligheter att nå målbilden med Region Värmlands bredbandstrategi skapar förutsättningar för ett konkurrentkraftigt Kristinehamn och län. Samarbetsavtalet kommer under 2013 att ge många fastighetsägare, företagare och kommunens egna behov såväl i tätorten som på landsbygden tillgång till det fiberbaserade nätet. I etapp 1 kommer följande områden ges möjlighet till anslutning: Tätorten - Djurgården, Södermalm, Strand, Picasso området Landsbygden - Rudskoga området - Ölme området Utformning och innehållet i samarbetsavtalet har stämts av med juridisk kompetens inom SKL i syfte att avtalet ej har innehåll som står i strid med gällande lagstiftning och praxis. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Samarbetsavtal mellan TeliaSonera AB och Kristinehamn kommun c:\documents and settings\linn\skrivbord\tjänsteskrivelse samarbetsavtal med teliasonera ab docx KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 84. IT-avdelningen Kristinehamn E-post kommunen@kristinehamn.se Besöksadress Nämndhuset Järnvägsgatan Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

86 2 Ärendet År 2010 fattade kommunfullmäktige beslut kring en strategi för att stödja och stimulera etableringen av ett öppet Fibernät i kommunen. Strategins huvudinriktning var etablera ett samarbetsavtal med TeliaSonera. I oktober 2010 tecknades en avsiktsförklaring om etablering av ett öppet Fibernät mellan Telia Skanova Access AB där denna aktör skulle erbjuda fastighetsägare, företag anslutning till bredbandstjänster. Under senaste 6 månaderna har kommunen och Telia/Skanova fört diskussioner om varför denna avsiktsförklaring ej gett något konkret resultat i form av fiberutbyggnad i kommunen. Under hösten har kommunchef och IT-chef genomfört ett antal möten med marknadsaktörer och viktiga intressenter inom kommunen som byalag, vår tekniska förvaltning, våra kommunala bolag (Kristinehamns Energi, Kristinehamn Bostäder) för att kartlägga och analysera lägesbilden. Syftet har varit att få fram ett underlag för att få till en konkret handlingsplan för en Fiberutbyggnad i kommunen då vi har dagliga förfrågningar från medborgare och företagare som uttrycker behov av bättre datakommunikation i form av Fiberanslutning. Faktaunderlaget visar på följande: TÄTORTEN: Många fastighetsägare ( hyresrätter, Bostadsrätter) har redan valt väg/tecknat abonnemang av aktörer - exempel: - Kristinehamns bostäder ( ITUX) - HSB ( TeliaSonera) Villamarknaden har ej valt väg - Idag finns lösningar i form av befintliga ADSL abonnemang eller Kabel-TV föreningar, - Det finns ett ökat tryck på Fiberanslutningar då många tjänster kräver ökad kapacitet samt att det sker generationsväxlingar i villaområden. - Många kontaktar kommunen med frågan: Var är Fibern? Vad gör kommunen? Företagen - Företag hyr Fiber/ADSL av TeliaSonera. Kommunen/ITavdelningen hyr ut till ca 30 företag. - Finns ett ökat tryck från företagen på Fiberanslutningar för att klara konkurrentkraften. Kommunens egna behov ökar. - Idag har vi 12 km egen Fiber samt vi hyr förbindelser av Telia. - För att klara verksamhetens behov krävs fiberanslutningar till samtliga enheter. LANDSBYGDEN: I kommunen finns Fiber via TeliaSonera till samtliga Telestationer utom EN (Vike) - kommunen har investerat ca 4 milj kr som ett led i att nå målet med bredbandsstrategin. 86

87 3 - I Rudskoga området pågår ett pilotprojekt och intresset är stort i Ölme-området. Förslag till lösning : En fiberutbyggnad under 2013 är nu viktigt för fortsatt utveckling av infrastrukturen för att ge medborgare och företagare tillgång till fibernät med tjänster från operatörer. Detta arbete har nu lett fram till en handlingsplan där kommunen tecknar ett samarbetsavtal med TeliaSonera AB. Detta samarbetsavtal ligger helt i linje med tidigare fattade strategibeslut. Fibernätet etableras av marknadens aktörer på affärsmässiga villkor där marknadens aktörer står för investeringarna. Samarbetsavtalet ger ej Telia Sonera någon exklusivitet vilket gör att kommunen främjar konkurrens. - Etablering av ett öppet Fibernät med möjlighet till flera tjänsteleverantörer. Telia Öppen Fiber har idag ett antal olika leverantörer i sitt koncept. Etapp 1: Under Kommer fiberutbyggnaden att ske i tätorten inom följande områden: Djurgården, Strand, Södermalm och Picasso-området. Målbilden är inkoppling till fastighetsägare, företag under sista kvartalet Under 2013 kommer fiberutbyggnaden att ske på landsbygden Rudskoga området och Ölme området. Detta sker i nära samverkan med byalag/ekonomiska föreningar. - Utvecklingen under 2013 ger möjligheter för ett stort antal fastighetsägare, företagare och kommunen egen verksamhet att få möjlighet till ett fibernät. - Ger konkreta möjligheter att nå målbilden med Region Värmlands bredbandstrategi skapar förutsättningar för ett konkurrentkraftigt Kristinehamn och län. Under kommer samarbetspartnern TeliaSonera fortsätta marknadsföring och projektering för fortsatt utbyggnad av fibernätet inom tätort och landsbygd. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås anta och teckna föreslagna samarbetsavtal med TeliaSonera AB. Anders Dahlén Kommunchef Stellan Sjögren IT-chef 87

88 Samarbetsavtal mellan TeliaSonera Sverige AB och Kristinehamns kommun gällande rollen som kommunikationsoperatör i kommunen Telia Öppen Fiber Ort och datum Ort och datum TeliaSonera Sverige AB (publ) Kristinehamn Kommun Namnförtydligande Namnförtydligande 88

89 Sammanfattning TeliaSonera Sverige AB (nedan TeliaSonera), Org: , har nöjet att, tillsammans med Kristinehamns kommun, Org: , kunna erbjuda fastighetsägare och nätägare i form av bland annat byalag inom kommunen kommunikationsoperatörslösningen Öppen Fiber. Med lösningen aktiverad kan de fastigheter som är anslutna välja bland ett flertal tjänsteleverantörer som finns tillgängliga i Öppen fiber. Idag erbjuds tjänster så som Bredband, Digital-TV och Telefoni. TeliaSonera vill tillsammans med Kristinehamns kommun framtidssäkra infrastrukturen till kommuninnevånarna med höjd kvalité på bandbreddskrävande tjänster, samt att verka för goda kommunikationsmöjligheter till Kristinehamn kommuns företagare. Kristinehamns Tätort I Kristinehamns tätort avser TeliaSonera att erbjuda fastighetsägare för villor och flerfamiljshus anslutning till Öppen fiber och i och med detta, tillgång till en öppen plattform med en mångfald av tjänster och tjänsteleverantörer. TeliaSonera kommer under 2013 påbörja marknadsbearbetningen av fastighetsägare i Kristinehamns tätort genom en så kallad Villafiber-kampanj där nätbolaget Skanova ansluter avtalade fastighetsägare med fiber och Telia ger tillgång till plattformen Öppen fiber. De områden om i dagsläget är aktuella för Villafiber-satsningen är: - Djurgården - Södermalm - Strand Inom ramen av detta avtal utreds vilka möjligheter att ansluta området mot Picassoudden med hänvisning till att det är där kommunen genom utbyggnad av infrastruktur och kanalisation skapat förutsättningar för utbyggnad av Fibernät, samt att det finns en stor efterfrågan i detta område. Efter genomförandet av den första Villafiber-kampanjen kan ytterligare områden i Kristinehamns tätort eventuellt bli aktuella för en villafibersatsning i ett senare skede. Kristinehamns glesbygd-landsbygd I de delar av Kristinehamns kommun som anses som glesbygd avser TeliaSonera att påbörja marknadsbearbetning av kommunens byar/byalag för att informera om möjligheterna att ansluta med fiber till plattformen för Öppen fiber. En lyckad glesbygdssatsning förutsätter en nära dialog mellan TeliaSonera och Kristinehamns kommun. En utpekad kontaktperson på kommunen som hanterar byalagens olika frågeställningar är att föredra om en byalagssatsning för fiber ska bli lyckosam. 89

90 I kommunen finns i dag stort intresse i två områden/byalag för att etablera ett fibernät Rudskogaområdet och Ölme-området. Under 2013 är det viktigt att TeliaSonera inom ramen av detta samverkansavtal i dialog med dessa fiberekonomiska föreningar/byalag skapar konkreta planer för fiberutbyggnad. Under 2013 sker fortsatt arbete med information till byalag, fastighetsägare och företagare för att stimulera till utbyggnad av Fibernät. Kommunens åtagande Kristinehamn kommun åtar sig att vara sammankallande till stormöten för byalag och fastighetsägare samt vara behjälpliga och delaktiga vid informationsmöten och andra uppdrag av liknande karaktär. Kommunen avser att förse kommunens innevånare och företagare om TeliaSoneras satsning i kommunen samt hänvisa dessa till TeliaSonera vid djupare frågeställningar. En utpekad kontaktperson hos Kristinehamn kommun hanterar byalagens olika frågeställningar och arbetar för hjälpa dem med frågor rörande ansökningar av bidrag, upphandlingar etc med syfte att underlätta för byalagens fibersatsning. Kristinehamn kommun kommer att TeliaSonera behjälpliga på olika sätt för att på sätt ge fler innevånare möjlighet till fiberanslutning. Kristinehamn kommun följer de råd och rekommendationer som finns från Konkurrentverket, PTS och SKL. Inom ramen av Bredbandsforum har nu en guide tagits fram hur kommunerna ska samverka med aktörer på bredbandsmarknaden. Bredbandsforum är en del av regeringens bredbandsstrategi och bidrar till att målen i strategin uppnås. Den nya Bredbandsguiden är ett verktyg och allmän handbok för kommunerna i arbetet med bredbandsfrågor. Kristinehamn kommun kommer i samarbetet med TeliaSonera att tillämpa råd och rekommendationer som finns i guiden kring processen och villkoren för tillträde till kommunal mark. Tjänsteleverantörer Idag finns ett antal olika tjänsteleverantörer i plattformen för Öppen fiber. Tjänsterna som erbjuds från respektive leverantör varierar men är allt från endast bredband till så kallad Triple play med bredband, tv och telefoni. Dessa erbjudanden kan komma att förändras under avtalsperioden. Webbportal De anslutna fastigheterna i respektive nät kommer att ha tillgång till en webbportal där de via sin dator har möjlighet att se vilka tillgängliga tjänster och tjänsteleverantörer för konsument och småföretagsmarknaden som finns i nätet. De kan också via denna plattform även beställa de tjänster som finns inom öppen fiber. Se 90

91 Om TeliaSonera TeliaSonera är Nordens och Baltikums ledande kommunikationsföretag och en huvudaktör inom den europeiska tjänstesektorn. Vår styrka är att erbjuda helhetslösningar för kommunikation som är enkla att använda och underhålla. TeliaSonera är en av Sveriges ledande leverantörer av bredband. TeliaSonera driver kraftfullt utvecklingen av nya tjänster och funktioner inom bredbandsområdet och ligger i framkant av teknikutvecklingen och teknikens tillämpningar för användaren. TeliaSoneras öppna KO-plattform, Öppen fiber, är en nationell plattform som möjliggör för tjänsteleverantörer i hela landet att nå kunder från Ystad till Kiruna. I Öppen fiber konkurrerar alla tjänsteleverantörer på samma villkor. TeliaSonera är den kompetenta affärspartnern som har stabilitet och förmåga att driva effektiva bredbandslösningar idag och i framtiden. En affärspartner som kan kapacitetsanpassa resurser och kompetens och möta de kvalitetskrav som ni och era boende ställer. Vårt förslag Vårt erbjudande innebär att vi ansluter byalagsnät, villor i tätort och flerbostadshus till plattformen för Öppen fiber. TeliaSonera ansvarar för drift av aktiv utrustning till noderna, flera tjänsteleverantörer i Öppen fiber samt möjligheten för tjänsteleverantörerna att erbjuda sina tjänster i nätet. Fastighetsägarna har möjlighet att välja mellan utvalda tjänsteleverantörer och dess tjänster. Separata avtal med TeliaSonera som KO kommer att skrivas med respektive byalag. TeliaSonera förbinder sig att via egen installerad aktiv utrustning ansluta de uttag i de befintliga byalagsnäten som är byggda enligt Skanova-standard, till Öppen fiber. TeliaSonera utgår från att ett komplett nät alt. kanalisation finnes. Nätet aktiveras med aktiv utrustning som klarar upp till 1 Gbps. (Fiberkonvertrar och Nod-placerade switchar) Byalag äger ansvaret för att ta sig fram till en av TeliaSonera angiven överlämningspunkt där byalagets fiber kan anslutas till TeliaSoneras aktiva utrustning och på så sätt ge byalaget tillgång till Öppen fiber. Pris, ersättning installation och anslutningsavgift Anslutningsavgiften och avtalsvillkor för respektive fastighet inom byalagen kommer att fastställas efter affärsförhandlingar mellan TeliaSonera och respektive fastighetsägare i form av ekonomisk förening. 91

92 Ersättning till nätägare i Kristinehamns kommun Ersättning i form av näthyra för nyttjande av kanalisation kommer inte att utgå under den, mellan TeliaSonera och respektive kanalisationsägare, tecknade avtalstiden. Detta mot att TeliaSonera tillhandahåller fiberkonvertrar samt drift och underhållsansvar för den aktiva utrustningen. TeliaSonera kommer att efter nätets driftsättning att agera Kommunikationsoperatör (Öppen Fiber) till nät som tecknat avtal med TeliaSonera, samt de hushåll som omfattas av näten. Eventuella kostnader från tredje part åligger fastighetsägaren att ansvara för och kan således inte åläggas TeliaSonera inom ramen för detta avtal. Exempel på detta kan vara kostnader för inkommande fiber från annan leverantör. Tillträde till fastigheter Kristinehamn Kommun och respektive byalag ansvarar för att TeliaSonera får tillträde till de utrymmen inklusive lägenheter/villor som omfattas av installationen. I de fall TeliaSonera inte bereds tillträde till utrymmena enligt ovan inom installationstiden omfattas dessa inte av installationen. Vid mer än två försök att få tillträde under installationstiden debiteras extra kostnad för arbetstid och restid. I de fall fastighetsägaren önskar installation i sådana utrymmen som enligt första stycket skall undantas från installationen, faktureras fastighetsägaren enligt vid denna tid gällande prislista. Övrigt Listor över fullständiga adresser till aktiva medlemmar samt karta över byalaget/fiberföreningens upptagningsområde skall överlämnas i befintlig mall till TeliaSonera i god tid, dock senast vid respektive byalags-nätägares avtals undertecknande. Nätägaren eller Kristinehamn Kommun ansvarar för att informera de medlemmar i byalagen tillsammans med TeliaSonera om installationens omfattning och tidpunkter samt respektive förenings åtaganden. Vardera Parten skall bära sina respektive kostnader för anslutning av Öppen Fiber. Villkor Avtalet baseras på att Öppen Fiber realiseras i TeliaSoneras nät. Byalagens nät skall anslutas till TeliaSoneras plattform för Öppen Fiber enligt separata avtal med respektive förening. 92

93 Sida PROTOKOLL 8(13) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 177 Framställan om investeringsmedel för anskaffning av inventarier, maskiner till Presterudsskolan Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslås besluta att bevilja skolnämnden tkr i tilläggsanslag för inventarieanskaffning vid Presterudsskolan. Finansiering sker genom ianspråktagande av kommunstyrelsens anslag för inventarier med tkr samt 200 tkr ur anslag för driftskostnader i 2013 års budget. Sammanfattning Skolnämnden ansöker om tilläggsanslag med tkr till investeringar avseende inventarier vid Presterudsskolan. Beslutsunderlag Skolnämndens protokoll Tjänsteskrivelse Investeringsplan Tjänsteskrivelse ekonomiavdelningen Arbetsutskottets behandling Ekonomichef Morgan Persson föreslår följande ändring; 1,5 tkr ur kommunstyrelsens anslag för inventarier i samt 200 tkr ur anslaget för drift. Ordförande Bjarne Olsson (S) tar då förslaget som sitt eget och frågar om arbetsutskottet kan besluta så, ordförande finner att arbetsutskottet beslutat enligt förslaget samt enligt den finansiella förändringen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 93

94 Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson, Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Vårt datum Vår beteckning Ks/2012: Fastighetsfrågor - allmänt Framställan om investeringsmedel för anskaffning av inventarier, maskiner till Presterudsskolan Sammanfattning Skolnämnden ansöker om tilläggsanslag med tkr till investeringar avseende inventarier vid Presterudsskolan Beslutsunderlag Skolnämndens protokoll Tjänsteskrivelse Investeringsplan Tjänsteskrivelse ekonomiavdelningen Ärendet Arbetsmiljölagen samt förändringar i programmets innehåll vid införande av nya gymnasieskolan(gy 11)ställer krav på utbyte och nyanskaffning av utrustning till yrkesprogrammen. I framtagen investeringsplan prioriteras insatser inom fordonsprogrammet, industritekniska programmet, introduktionsprogrammen och bibliotek. Ekomomiavdelningens överväganden Framtagen investeringsplan omfattar enbart inventarieanskaffningar för läsåret 2012/2013. Inventarieanskaffningar därefter förutsättes inarbetas i projekt Teknik och Innovationscenter (ToI). Likaså förutsättes att de inventarieanskaffningar som görs under innevarande läsår även kan inlemmas i ToI. I budget för 2013 finns tkr upptaget för finansiering av inventarier, maskiner. E-post Organisationsnummer KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 1. Ekonomiavdelningen Uroxen vx Kristinehamn Kungsgatan 30 94

95 2 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att bevilja Skolnämnden tkr i tilläggsanslag för inventarieanskaffning vid Presterudsskolan. Finansiering sker genom ianspråktagande av Kommunstyrelsens anslag för inventarier i 2013 års budget. Expedieras till Skolnämnden Ekonomichef Anders Dahlén Kommunchef Morgan Persson Ekonomichef 95

96 96

97 97

98 98

99 Sida PROTOKOLL 9(13) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 178 Social investeringsfond Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslås besluta anta riktlinjer för hantering av kommunens anslag till social investeringsfond enligt förslag. Sammanfattning Kommunfullmäktige har i budget för 2013 anslagit tkr under rubriken Social fond/projektmedel. Nu har framtagits som politiskt initiativ ett förslag till riktlinjer för den sociala investeringsfonden. Beslutsunderlag Denna tjänsteskrivelse Förslag till riktlinjer social investeringsfond (politiskt initiativ) Arbetsutskottets behandling Åke Thörnesjö (M) yrkar bifall till förslaget. Bjarne Olsson (S), Elisabeth Holmstrand-Gustafsson (-), Anne-Marie Wallouch (V) och Roland Leben (KD) yttrar sig. Arbetsutskottet beslutar sedan enligt förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 99

100 Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson, Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Vårt datum Vår beteckning Ks/2012: Allmänna riktlinjer Social investeringsfond Sammanfattning Kommunfullmäktige har i budget för 2013 anslagit tkr under rubriken Social fond/projektmedel. Nu har framtagits som politiskt initiativ ett förslag till riktlinjer för den sociala investeringsfonden. Beslutsunderlag Denna tjänsteskrivelse Förslag till riktlinjer social investeringsfond (politiskt initiativ) Ärendet Kommunfullmäktige beslutade anslå tkr till socialfond/projektmedel i 2013 års budget. Flera kommuner har anslagit medel eller är på gång att anslå medel för sociala investeringar/projekt. Den bokföringsmässiga hanteringen av dessa medel är i nuläget något oklar. Oklarheten gäller hur ej upparbetade medel under året kan föras till nästkommande år, då möjligheten till avsättning av medel är begränsad. Ekonomiavdelningen kommer att diskutera problem och möjligheter i anledning av detta med KPMG;s revisorer. Riktlinjer för hantering av anslagna medel till kommunens sociala investeringsfond/projekt bör antas. Den modell som utarbetats av Norrköpings kommun för hantering kan till stora delar användas Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta anta riktlinjer för hantering av kommunens anslag till social investeringsfond enligt förslag Expedieras till Kommunledningsförvaltningen Ekonomichef Anders Dahlén Kommunchef Morgan Persson Ekonomichef E-post Organisationsnummer KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 1. Ekonomiavdelningen Uroxen vx Kristinehamn Kungsgatan

101 Riktlinjer för hantering av Kristinehamns kommuns sociala investeringsfond. Syftet med fonden är att genom ett förebyggande arbete för grupper av kommuninvånare bryta negativ händelseutveckling i ett tidigt skede. På längre sikt ska det förebyggande arbetet minska risken för utanförskap och på det sättet skapa bättre livsvillkor och förutsättningar Sociala investeringsfonden ska ge kommunen incitament för förebyggande och tidiga insatser som är evidensbaserade, tvärprofessionella och långsiktiga. Stöd från sociala investeringsfonden ska 1. skapa mänskliga vinster 2. utveckla beräkningarna av de minskade kostnader som uppstår vid mänskliga vinster. 3. ha ett tydligt genus, mångfalds och jämlikhetsperspektiv 4. bygga på allas lika värde 5. syfta till att utveckla människors egen förmåga till att hantera tillvaron och skapa en känsla av sammanhang för den enskilde (KASAM)1 Riktlinjer för sociala investeringsfonden skall antas i kommunstyrelsen. Riktlinjerna gäller ekonomi, uppföljning, beredning till beslut, anknytning till forskning samt en mall för ansökan till fonden. 1 KASAM, känsla av sammanhang. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Aaron Antonovsky beskriver det här i boken Hälsans mysterium 101

102 Riktlinjer för hantering av den sociala investeringsfonden Syftet med den sociala investeringsfonden är att genom ett förebyggande arbete för grupper av kommuninvånare bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede, för att exempelvis undvika kostnader för genomgripande insatser i skolan och stora kostnader för placering av barn och ungdomar. Prioriterade målgrupper är barn och unga i sårbara familjer2 och/ eller barn och unga som lever i miljöer som gör att de riskerar utanförskap. På sikt ska det förebyggande arbetet minska risken för långvarig arbetslöshet. Arbetslöshet kan resultera i utsatthet samt negativa konsekvenser för hälsa, välbefinnande och möjlighet att delta i samhället. De förebyggande insatserna ska genomföras med ett nämndövergripande perspektiv och effekten ska vara att kommunens kostnader minskas samtidigt som mänskliga vinster görs. Utgångspunkten är således att identifiera grupper med riskfaktorer, där det genom en kedja av möjliga händelser finns en större risk än för andra grupper att som vuxen hamna i social problematik. Därför är det viktigt att de investeringar som erhåller medel på vetenskaplig grund minskar risken för utanförskap. Sedan gäller det att investera i förebyggande verksamhet för att så tidigt som möjligt bryta den möjliga händelsekedjan och stärka friskfaktorerna. Till friskfaktorerna hör bl a en sund livsstil, sunda fritidsaktiviteter, kultur o s v. Exempel: Barn till ensamstående, lågutbildad och långtidsarbetslös förälder har större sannolikhet att själv som vuxen hamna i långvarig arbetslöshet än andra barn. På vägen dit är sannolikheten större än för andra barn att det uppstår problem med språkutveckling, läsinlärning, snatterier, droganvändning etcetera. Här kan man gå in med förebyggande insatser i form av till exempel stöd för föräldern att komma ut på arbetsmarknaden, tidig extra språkträning i förskolan och så vidare för att bryta den möjliga händelsekedjan. Men det är naturligtvis inte så att alla barn till ensamstående, lågutbildade och långtidsarbetslösa föräldrar som vuxna hamnar i långvarig arbetslöshet, men sannolikheten är större än för andra barn. Det är viktigt att skilja mellan risk för grupper av individer och förväntan på den enskilda individen. Ekonomi Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. Kommunfullmäktige har i 2013-års budget avsatt tkr som projektmedel för social investeringsfond. Fonden hanteras av Kommunstyrelsen och ansökningar görs till Kommunstyrelsen. 2 Begrepp som används i länsprojektet Nya Perspektiv 102

103 Ansökningar om medel ur fonden Ansökningar görs av nämnd enskilt eller helst i samarbete med annan nämnd eller organisation. Initiativ kan tas av förening/ organisation. Ansökan ska innehålla uppgifter enlig nedanstående mall Ansökan skickas till kommunledningskontoret som har som uppgift att dels kontakta berörda förvaltningar för diskussion om ansökan dels bedöma ansökan utifrån kriterierna för evidensbaserad praktik. Syftet med medlen är att ge möjlighet för nämnder att starta olika verksamheter för att de sedan ska kunna arbetas in i ordinarie budget om de är framgångsrika. Kommunledningskontoret ställer samman en tjänsteskrivelse i ärendet. Kommunstyrelsen beslutar i ärendet på delegation av kommunfullmäktige. Uppföljning För varje investering i förebyggande arbete för definierade grupper ska det finnas en plan för löpande uppföljning. I den ska det framgå hur resultatet ska mätas och vid vilka tidpunkter det ska redovisas. Arbetssättet för insatserna ska dokumenteras så att de kan få en spridning till ett mer generellt genomförande om insatserna är lyckade. Dessutom ska det årligen göras en samlad uppföljning kopplad till det långsiktiga syftet att minska utanförskap och social problematik Anknytning till forskning Ansökningarna ska självklart utgå från begreppet evidensbaserad praktik En evidensbaserad praktik är ett förhållningssätt för ett ständigt och systematiskt lärande, där brukaren och de professionella utifrån bästa tillgängliga kunskap tillsammans fattar beslut om lämpliga insatser i den mån brukaren eller hans eller hennes närstående kan och vill vara delaktiga. Ett systematiskt förbättringsarbete som involverar alla yrkeskategorier och brukarnas synpunkter är en viktig motor i en evidensbaserad verksamhet. Med evidensbaserad praktik menas alltså en sammanvägning av: Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap Brukarens erfarenhet och önskemål Professionell erfarenhet och yrkeskunskap Den evidensbaserade praktiken utövas i en samhällelig kontext såsom den lokala situationen och det sociala sammanhanget. 103

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun

Läs mer

Fiberutbyggnad i Kristinehamn kommun Samarbetsavtal med TeliaSonera AB

Fiberutbyggnad i Kristinehamn kommun Samarbetsavtal med TeliaSonera AB TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Kommunledningsförvaltningen Stellan Sjögren, 0550-88020 stellan.sjogren@kristinehamn.se Datum 2012-11-30 Fiberutbyggnad i Kristinehamn kommun Samarbetsavtal med TeliaSonera AB

Läs mer

Bjarne Olsson (S) ordf Anne-Marie Wallouch (V) vice ordf. Elisabeth Holmstrand-Gustafsson (-) Åke Thörnesjö (M) Adam Slottner (C) 173-175

Bjarne Olsson (S) ordf Anne-Marie Wallouch (V) vice ordf. Elisabeth Holmstrand-Gustafsson (-) Åke Thörnesjö (M) Adam Slottner (C) 173-175 Sida PROTOKOLL 1(13) Plats och tid Långön, Kristinehamn Conference Center, kl 8:30-12:15 Beslutande Ledamöter Bjarne Olsson (S) ordf Anne-Marie Wallouch (V) vice ordf. Elisabeth Holmstrand-Gustafsson (-)

Läs mer

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Riktlinje 2010-12-15 Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond KS-605/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 15 december 2012. Syftet med den sociala investeringsfonden är att

Läs mer

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond RIKTLINJER för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond... 15 december 2010 Riktlinjer för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Beslutade av kommunstyrelsen den 15

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Kostpolicy - för förskola och skola

Kostpolicy - för förskola och skola Kostpolicy - för förskola och skola Inledning En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever. En viktig förutsättning för en god hälsa är bra matvanor. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Bredbandspolicy och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2016

Bredbandspolicy och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2016 IT-avdelningen Björn Kjerrulf,0550-88 036 bjorn.kjerrulf@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Ks/2014:119 1(2) Bredbandspolicy och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

139 Ansökan från socialnämnden om projektmedel för start av Fritidsbanken Kristinehamn

139 Ansökan från socialnämnden om projektmedel för start av Fritidsbanken Kristinehamn Protokoll Sammanträdesdatum 2015-06-02 Sida 30(39) Kommunstyrelsen Ks/2015:107 139 Ansökan från socialnämnden om projektmedel för start av Fritidsbanken Kristinehamn Beslut Kommunstyrelsen beslutar att

Läs mer

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med

Läs mer

i förskola, skola och äldreomsorg

i förskola, skola och äldreomsorg ) Datum Sida 2012-06-15 1 (7) Policy för Bra mat i förskola, skola och äldreomsorg Antagen av Sunne kommunfullmäktige 2012-11-27, 101 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org nr Sunne

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2014-10-22 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

Riktlinjer för kost i förskola och skola

Riktlinjer för kost i förskola och skola Tjänsteskrivelse 2018-03-07 Handläggare Camilla Alvesborg Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0293 Utbildningsnämnden Riktlinjer för kost i förskola och skola Förslag till beslut Redovisning

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Ansökan om förskottering av penningmedel Rudskoga Fiber Ekonomisk förening

Ansökan om förskottering av penningmedel Rudskoga Fiber Ekonomisk förening TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Stellan Sjögren, 0550-88020 stellan.sjogren@kristinehamn.se Datum 2012-06-14 Kommunstyrelsen Ansökan om förskottering av penningmedel Rudskoga Fiber

Läs mer

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun Måltidsverksamhet inom Hjo kommun Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2015-10-14, 164 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2016-08-24, 107 (2015-278) Detta dokument gäller för Kommunövergripande

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun KOSTPOLICY för skolrestaurangerna inom förskola och skola i Gislaveds kommun Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2013-05-20, 55 1 VARFÖR KOSTPOLICY? Enhetliga riktlinjer för verksamheterna Stöd för

Läs mer

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Mmm maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Maten i grundskoleverksamheten Denna folder med gemensamma riktlinjer är ett led i arbetet med att grundlägga

Läs mer

Kostpolicy. För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun

Kostpolicy. För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun Kostpolicy För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Diarienummer Policy 2015-06-08 41 Utbildningsnämnden Tillsvidare

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär

Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun Världsvan & Hemkär Förord Vårt mål är att alla matgäster ska känna trygghet i att Mjölby kommun serverar god, vällagad och näringsrik kost i förskolan, skolan

Läs mer

Kostpolicy - för förskola och skola

Kostpolicy - för förskola och skola Kostpolicy - för förskola och skola Inledning En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever. En viktig förutsättning för en god hälsa är bra matvanor. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun

Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun Dokumenttyp Reviderad Fastställd Policy Av utbildningsnämnden 2019-04-29, 31 Av utbildningsnämnden 2015-06-08, 41 Detta dokument gäller

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider är centrala

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014

Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson,0550-88024 morgan.persson@kristinehamn.se Datum 2013-12-04 Ks/2013:187 041 Budget Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014 Sammanfattning

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program Kostpolitiskt program i Kumla kommun Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Syfte 3 Vision 3 Uppföljning och revidering 3 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga.

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Riktlinjer för matverksamheten Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Inledning Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Syfte Syftet

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern 1 Innehåll Bakgrund Matens betydelse...3 Omfattning...3 Syfte...3 Gemensamma synsätt...3 Servera säker mat...4 Servera näringsrik mat...4 Köpa livsmedel...4

Läs mer

Måltidspolicy. Nässjö kommun

Måltidspolicy. Nässjö kommun Måltidspolicy Nässjö kommun Nässjö kommun ska ge matgästerna matglädje genom väl smakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service ges av kunnig och professionell personal.

Läs mer

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF KOST Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars 2019 Ändringar införda till och med KF Innehållsförteckning GOD OCH AV BRA KVALITET... 2 INFLYTANDE... 2 NÄRINGSRIKTIG... 3 MILJÖ OCH HÅLLBARHET... 3 SÄKER...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2018-06-20 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.

Läs mer

Nämndernas verksamhetsplaner 2014

Nämndernas verksamhetsplaner 2014 Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Eva-Lena Segerud,0550-88170 eva-lena.segerud@kristinehamn.se Datum 2013-11-26 Ks/2013:165 041 Budget Nämndernas verksamhetsplaner 2014 Sammanfattning

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

Bjarne Olsson (S), ordförande Anne-Marie Wallouch (V), 1:e vice ordförande Åke Thörnesjö (M), 2:e vice ordförande

Bjarne Olsson (S), ordförande Anne-Marie Wallouch (V), 1:e vice ordförande Åke Thörnesjö (M), 2:e vice ordförande Sida PROTOKOLL 1(5) 2012-06-19 Plats och tid Långön Folkets Hus, kl 14:00-14:50 Beslutande Ledamöter Bjarne Olsson (S), ordförande Anne-Marie Wallouch (V), 1:e vice ordförande Åke Thörnesjö (M), 2:e vice

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

Tjänsteskrivelse Yttrande angående kostpolicy för Vallentuna kommun

Tjänsteskrivelse Yttrande angående kostpolicy för Vallentuna kommun VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-09-24 DNR SN 2014.162 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy för Säffle kommun Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kostpolitiska riktlinjer

Kostpolitiska riktlinjer Kostpolitiska riktlinjer För alla nämnder och kommunala bolag inom Stadsbackenkoncernen med någon form av måltidsverksamhet. Fastställt av Kommunfullmäktige 2017-03-27 SUNDSVALLS KOMMUN 1 Måltider för

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan &

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan & Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan 170602 & 180216 Läshjälp: Röd genomstruken text = Borttaget Grönmarkerad text = Tillagt 1 Innehåll Bakgrund Matens betydelse...3

Läs mer

Måltidspolicy. Grästorps kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Uppdateras före Dokumentansvarig: Kostchef

Måltidspolicy. Grästorps kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Uppdateras före Dokumentansvarig: Kostchef Fastställd av kommunfullmäktige 2018-04-23 24 Uppdateras före 2022-04-23 Dokumentansvarig: Kostchef 1 Syfte och bakgrund Grästorps kommun erbjuder matgästerna goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider

Läs mer

av jämställdhet, inflytande och hållbarhet. Kvalitén på erbjuder ska präglas Alla ska få rätt bemötande och verksamheten ska ha en

av jämställdhet, inflytande och hållbarhet. Kvalitén på erbjuder ska präglas Alla ska få rätt bemötande och verksamheten ska ha en Mat & måltider Vision och riktlinjer för servering i förskola, skola, vård och omsorg, sportanläggningar, fritidsgårdar samt övrig servering i kommunens lokaler. Visionen för maten i Kiruna kommun Måltiden

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Kostpolicy Gävle kommun 17KS121. Remiss med begäran om komplettering av tidigare yttrande i rubricerat ärende.

Kostpolicy Gävle kommun 17KS121. Remiss med begäran om komplettering av tidigare yttrande i rubricerat ärende. Sid 1 (1) Remissmissiv Ärende Dnr 17KS121 Dok/Handl id 17KS121-14 2018-02-21 Erika Greis Telefon 026-17 81 03 erika.greis@gavle.se Till Ärende Vårt dnr Enligt sändlista Kostpolicy Gävle kommun 17KS121

Läs mer

Visionen för maten i Kiruna kommun

Visionen för maten i Kiruna kommun Mat & måltider Vision och riktlinjer för servering i förskola, skola, vård och omsorg, sportanläggningar, fritidsgårdar samt övrig servering i kommunens lokaler. Visionen för maten i Kiruna kommun Måltiden

Läs mer

konsistensanpassad mat

konsistensanpassad mat Beredning av konsistensanpassad mat Bra mat i äldreomsorgen Beredning av konsistensanpassad mat Beredning av konsistensanpassad mat Bra mat i äldreomsorgen Beredning av konsistensanpassad mat Innehåll

Läs mer

Livsmedel- och måltidspolicy

Livsmedel- och måltidspolicy Livsmedel- och måltidspolicy Förskola, skola och omsorg För Dalslandskommunerna samt Säffle kommun Antagen av Melleruds kommunfullmäktige 19 april 2017, 48 Inledning och syfte Livsmedels- och måltidspolicyn

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet. Y C I L O P T KOS N U M M O K A K R Y K T O FÖR B Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.. 2 Vision Alla matgäster ska känna

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Kost- och måltidspolicy 2017

Kost- och måltidspolicy 2017 Missiv 1(1) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2017-09-18 KS/2017:70 Handläggare Åsa Carlberg Tfn 0142-850 88 Kommunstyrelsen Kost- och måltidspolicy 2017 Bakgrund Föreslagen kost- och måltidspolicy

Läs mer

Kostpolicy för Ånge kommun

Kostpolicy för Ånge kommun Kostpolicy för Ånge kommun Dokumentansvarig: Tekniska förvaltningen Fastställd av: Kommunfullmäktige Fastställd när: 2018-11-26, 129 Diarienummer: KS 14/231 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro

Läs mer

Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM

Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM Diarinr: 2012:284 Kostenheten Kostchef Gunilla Larsson 2012-07-11 Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM - Mat i förskola, skola och äldreomsorg C:\Users\crne\AppData\Local\Temp\evoat.tmp\kostpolitiskt program

Läs mer

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Författningssamling i Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för mat i förskola och skola Dokumenttyp Riktlinje

Läs mer

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Antagen av: [Klicka här och skriv nämnd, datum

Läs mer

Måltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821

Måltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821 Policy Beslutad av kommunfullmäktige, 104 Framtagen av kostcheferna Susanna Bengtsson och Jens Modéer Uppdaterad: Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821 Ett utskrivet exemplar är alltid en

Läs mer

Livsmedels- och måltidspolicy

Livsmedels- och måltidspolicy Barn- och utbildningsförvaltningen Solveig Andersson solveig.andersson@saffle.se LIVSMEDELS- OCH MÅLTIDSPOLICY 2017-06-21 Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige 89 1(6) Beteckning Ks 2017-000171 Livsmedels-

Läs mer

Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN

Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje för bredband MÅLSÄTTNING, SYFTE OCH DEFINITIONER Målsättning I bredbandsstrategi för Sverige formuleras målet om

Läs mer

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Förslag på att införa sociala investeringsfonder 2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens

Läs mer

Kostpolicy. Dagverksamhet

Kostpolicy. Dagverksamhet Kostpolicy Dagverksamhet Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög

Läs mer

Fibergruppen - Ett helhetskoncept. www.fibergruppen.se

Fibergruppen - Ett helhetskoncept. www.fibergruppen.se Fibergruppen - Ett helhetskoncept Vad är fiber? Fiber är en kabeltyp där man använder optiskt ljus för dataöverföring istället för elektriska pulser (ADSL). Tekniken möjliggör blixtsnabb uppkoppling, både

Läs mer

Övergripande politiska mål för Karlskoga kommuns kostverksamhet

Övergripande politiska mål för Karlskoga kommuns kostverksamhet STYRDOKUMENT Fastställd av KF 2002-04-25, 31 Ersätter KS 1997-10-14, 212 KS 1992-06-02, 169 Övergripande politiska mål för Karlskoga kommuns kostverksamhet INLEDNING I Karlskoga kommun är maten ett medel

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Uppdaterad: Hanna Liedgren, 2016-04-29 Rapporten

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i

Läs mer

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Måltider i förskolan i Huddinge kommun Måltider i förskolan i Huddinge kommun Våra kök I Huddinge kommun finns ca 75 kommunala förskolor där vi serverar mat till ca 5200 barn varje dag. På de flesta förskolor finns en kock som lagar maten i

Läs mer