Verksamhetsberättelse för. Byrån mot diskriminering

Verksamhetsberättelse för Byrån mot diskriminering 2010

1. Inledning...3 2. Organisation...3 2.1 Personal...4 2.2 Kompetensutveckling...4 2.3 Regional utveckling...4 3. Aktiviteter...5 3.1 Individärenden...5 3.2 Informations- och utbildningsinsatser...5 4. Samarbeten och arrangemang...6 4.1 Samarbeten med Diskrimineringsombudsmannen...6 4.2 Nationellt...6 4.3 Regionalt...8 4.4 Lokalt...8 5. Byrån mot diskriminerings egen marknadsföring...9 5.1 Media... 10 6. Medlemmar... 10 Bilaga 1 Sammanställning av ärenden... 11 Bilaga 2 - Informations- och utbildningsinsatser... 14 Bilaga 3 - Medlemmar... 15 2

1. Inledning Byrån mot diskriminering har funnits i Norrköping sedan år 2000. Verksamheten har successivt växt och gett en stabil grund som arbetet för ett öppet och tolerant samhälle och mot diskriminering har kunnat bygga på det gångna året. På nationell nivå är det svårt att komma åt den diskriminering som sker på lokal och regional nivå. Därför har Byrån mot diskriminering en tvådelad verksamhet som innefattar ärendehantering samt förebyggande och opinionsbildande insatser, vilket utgör ett mycket bra komplement till Diskrimineringsombudsmannen. Under 2010 har de hjälpsökande varit nöjda och känt att de fått god hjälp och stöd. Förebyggande och opinionsbildande aktiviteter har också genomförts i enlighet med informationsstrategin och verksamhetsplanen. Informations- och utbildningsinsatser har främst genomförts på skolor, i arbetsmarknadsåtgärdsprogram, fackliga organisationer, företag, och föreningar. Byrån mot diskriminering har också genomfört ett flertal samarrangemang, däribland Förintelsens minnesdag den 27/1 och Internationella kvinnodagen den 8/3. Dessutom har Dagen mot diskriminering genomförts med hjälp av Arbetets museum. Byrån mot diskriminering har även synts regelbundet i media och fortsatt arbeta med den egna marknadsföringen. Allt detta bidrar till att synliggöra verksamheten, vilket i sin tur ökar medvetenheten om vår existens som är en förutsättning för att kunna hjälpa människor som upplever att de blivit utsatta för diskriminering. 2. Organisation. Byrån mot diskriminering är en ideell förening sedan 2004, efter att ha varit verksam under Röda Korsets huvudmannaskap sedan 1999. Föreningen är stabil med en väl fungerande styrelse. Vid årsmötet i mars, som är föreningens högsta beslutande organ, valdes Alma Basic till ny ordförande på två år. Noomi Nilsson omvaldes till kassör på ett år. Till ordinarie ledamöter valdes Orlando Cardenas (ett år), Magnus Leijon (ett år), Yvonne Williams (två år), Roberto González Cabezas (ett år) och Marja Lindberg (två år). Till suppleanter valdes Inger Hansson, Kerstin Kenndal samt Agnetha Lantz, samtliga på ett år. Vid det konstituerande styrelsemötet valdes Orlando Cardenas in i det verkställande utskottet samt till vice ordförande. Birger Anebris samt Hans Asterhult valdes till revisorer och Jan-Olof Nilsson samt Ibrahim Mohsen till revisorsuppleanter. 3

Byrån mot diskriminering har under 2010 haft åtta styrelsemöten, åtta VU-möten, en planeringskonferens samt ett medlemsmöte. 2.1 Personal Byrån mot diskriminering hade under 2010 två heltidsanställda tjänstemän, en med juridisk utbildning och en med samhällsvetenskaplig. Dessutom har Asima Skopo varit anställd som administratör på deltid sedan den 18 juni 2006 och får lönebidrag via Arbetsförmedlingen. Carl Lind är Byrån mot diskriminerings jurist och anställdes 19 mars 2007. Samhälls- och kulturanalytikern Emma Svensson vikarierade som informatör under perioden 23 juni 2008 till den 30 juni 2009, och blev i och med föregående informatörs uppsägning tillsvidareanställd från och med 1 juli 2009. Emma är sedan oktober 2009 tjänstledig för studier fram till juni 2011. En vikarierande informatör, Teresa Carvalho, anställdes 28 augusti 2009. Under hösten fick Byrån förstärkning genom Sofia Littmarck som praktiserade på informationsssidan. Byrån mot diskriminering har haft öppet alla vardagar mellan 08.00 och 16.00. Dessutom har vi vid behov befunnit oss i Linköping för att ta emot klienter där 2.2 Kompetensutveckling Under våren deltog Teresa Carvalho och Carl Lind i en fortbildning kallad Training of Trainers. Fortbildningen var direkt kopplad till AGERA-projektet som präglade 2010 års verksamhet som gav personalen fördjupade kunskaper i att utbilda i diskrimineringsfrågor. De olika nätverksträffarna som anordnats under året 2010 har också haft en viktig nätverksbyggande och kompetenshöjande funktion (se vidare nedan). 2.3 Regional utveckling Byrån mot diskriminering har länge haft en ambition om att kunna ha utökad verksamhet i Linköping, men då inga medel för detta har erhållits från Linköpings kommun för att kunna finnas på plats där har det varit svårt. Byrån mot diskriminering har hela Östergötland som upptagningsområde, men ett fördjupat samarbete och permanent närvaro i länets kommuner kräver resurser. Ambitionen har ändock varit att fungera som en naturlig samarbetspart i diskrimineringsfrågan i länets alla kommuner. Under första delen av 2010 kunde man boka tid med oss i Linköping då vi hade möjlighet att disponera sammanträdeslokaler genom ett samarbete med Röda Korset. Efter att den möjligheten försvann tog vi nya tag som sedermera har utvecklats till permanent närvaro i Linköping genom Medborgarkontoret förlagt till 4

Stadsbiblioteket varje onsdagseftermiddag. Detta ser vi som en bra början i vår strävan efter att finnas permanent i såväl Norrköping som Linköping, även om en sådan utveckling inte är möjlig utan rejält utökade resurser. I enlighet med verksamhetsplanen för 2010 har en dialog initierats med regionförbundet Östsam angående eventuellt framtida avtal med Byrån mot diskriminering. Dessvärre har det inte utfallit i något positivt resultat. Eftersom ambitionen är att täcka hela Östergötland i så stor utsträckning som möjligt är Östsam en naturlig samarbetspartner som inkluderar samtliga östgötska kommuner samt Östergötlands Landsting. Arbetet med att finna olika lösningar på fördjupat samarbete med olika aktörer i länet har varit intensivt under verksamhetsåret, och det arbetet kommer att fortlöpa. 3. Aktiviteter 3.1 Individärenden Byrån mot diskriminering har tagit emot 92 ärenden under 2010, vilket är en liten ökning jämfört med förra året. Ärendestatistiken visar ungefär samma trender som föregående år med en klar nedgång i antal ärenden under sommaren och fler ärenden under vår och höst. Liksom tidigare utgör ärenden rörande diskriminering på grund av etnicitet en majoritet bland individärendena. Jämfört med tidigare år kan man se en uppgång i hur många ärenden rör diskriminering i kontakten med kommuner (se bilaga 1). Byrån mot diskriminering använder från och med början av 2008 den gemensamma definition för individärenden som utarbetats inom ramen för Sveriges antidiskrimineringsbyråers nationella samarbetsforum. De ärenden som inkommit har handlagts av Byrån mot diskriminerings jurist. Personer som upplevt att de blivit diskriminerade har haft möjlighet att besöka oss på kontoret under väl tilltagna öppettider på vardagar. Det fanns även möjlighet fram till sommaren att boka tid med oss i Linköping. 3.2 Informations- och utbildningsinsatser Under 2010 genomfördes informations- och utbildningsinsatserna i fortsatt omfattande skala. Byrån mot diskriminering har bland annat hållit i utbildningar hos Svenska kyrkan, Whirlpool, på skolor, hos fackföreningar, studieförbund, arbetsmarknadsåtgärder etc (se bilaga 2). Under sommaren var efterfrågan lägre än under övriga året, vilket är tämligen naturligt då många har semester. Totalt sett uppgick antalet föreläsningar till 47 st om sammanlagt ca 86 timmar. Genom våra informations- och utbildningsinsatser har vi under året nått ca 874 personer. 5

Till största delen har de som kontaktat oss fått kännedom om Byrån mot diskriminerings verksamhet via information från vår hemsida, erbjudanden som skickats ut, genom kommunen (bland annat på Norrköpings kommuns hemsida och intranät), lokaltidningar och rekommendationer från andra. 4. Samarbeten och arrangemang Byrån mot diskriminering har i stor utsträckning samarbetat med såväl lokala som regionala aktörer i form av olika nätverks- och samarbetsorgan, samt kring gemensamma arrangemang. Samarbetet med de andra antidiskrimineringsbyråerna i nätverket Samarbetsforum för Sveriges Antidiskrimineringsbyråer har fortgått och utvecklats likväl som med Diskrimineringsombudsmannen. 4.1 Samarbeten med Diskrimineringsombudsmannen Sedan 2009 har de tidigare fyra ombudsmännen sammanslagits till en myndighet, Diskrimineringsombudsmannen (DO). Ett arbete med att utveckla nya samarbetsformer mellan DO och antidiskrimineringsbyråerna präglade förra året, och fortfarande under 2010 är mycket nytt rörande tillämpning av lagen samt samarbetet med den nya ombudsmannen. Byrån mot diskriminerings jurist Carl Lind ingår i en referensgrupp hos DO. Växthusmetoden Under hösten 2009 lanserade DO en ny metod för att arbeta med och mot diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen, kallad Växthusmetoden, där Byrån mot diskriminering har varit en av samarbetspartnerna i länet. Byrån mot diskriminering tecknade också ett avtal med DO som innebär att vi skulle hjälpa till med att sprida kunskap om växthusmetoden till arbetsplatser runt om i Östergötland. Under våren 2010 var vi ute hos flera företag för att lansera växthusmetoden. 4.2 Nationellt AGERA- utan att diskriminera Under 2010 deltog Byrån mot diskriminering tillsammans med andra antidiskrimineringsbyråer, Röda Korset, Centrum mot rasism och Rörelsefolkhögskolornas Intressorganisation i ett projekt finansierat av EU:s PROGRESS- program. Projektet syftade till att förbättra implementeringen av diskrimineringslagstiftningen samt att utveckla arbetet för att motverka och förebygga 6

diskriminering. Inom ramen för projektet hade Byrån mot diskriminering många åtaganden. Bland annat ingick Byrån i arbetsgruppen för att samordna Dagar mot diskriminering, vi påbörjade planeringen av diskrimineringstester (även om dessa inte kunde färdigställas på grund av svårigheter att rekrytera testpersoner), och vi ledde dessutom arbetet med att framställa en rapport kring talerätten i diskrimineringsärenden för ideella organisationer. Som del av AGERA var vi även på plats under Almedalsveckan för att marknadsföra projektet, Sveriges antidiskrimineringsbyråer och den egna byrån. Möjligheten att få samtala med beslutsfattare, och tjänstemän inom region och kommun samt andra aktörer är mycket värd på längre sikt. AGERAprojektet upptog en väsentlig del av verksamhetsåret 2010 som på många sätt utvecklade den ordinarie verksamheten inför framtiden. Nationellt samarbetsforum för Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 18-20 februari Det nationella nätverket träffades i Luleå den 18-20 februari. Ett viktigt syfte med träffarna är att dela med sig av erfarenheter, byta idéer, diskutera gemensamma kampanjer och, med tanke på den höga omsättningen av personal, även att lära känna nya antidiskrimineringsbyråarbetare. Arbetet inom nätverket var under våren mest inriktat på det pågående AGERA- projektet samt de kommande samarrangemangen Almedalsveckan och Pride-festivalen. Nationellt samarbetsforum för Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 30 september-1 oktober Samarbetsforumet träffades även på Gotland i slutet av september-början av oktober. Under den träffen fick vi testa medlingsmetoder, och den stora frågan på dagordningen var framtida bildning av gemensam jurisdisk person. Vi diskuterade om och hur vi ska gå vidare med denna idén för att underlätta för nätverket i framtiden. Det ekonomiskt ansträngda läget och strategier för överlevnad diskuterades också flitigt. Nationell samverkanskommitté Nationell samverkanskommitté är den grupp med representanter från olika antidiskrimineringsbyråer som samordnar och förbereder Samarbetsforum för Sveriges Antidiskrimineringsbyråer. Carl Lind från Byrån mot diskriminering finns med som ledamot i kommittén. Almedalsveckan Sveriges Antidiskrimineringsbyråer genomförde under Almedalsveckan 2010 en gemensam insats inom ramen för AGERA-projektet. Syftet var att synliggöra såväl projektet som nätverket och byråerna genom att skaffa nya kontakter och sprida information och kunskap om verksamheten. Antidiskrimineringsbyråerna höll i några föreläsningar och bemannade ett tält i bra läge som 7

många besökte. För Byrån mot diskriminerings räkning deltog Teresa Carvalho och Carl Lind. (Se ovan). 4.3 Samarbeten regionalt Erfarenhetsutbyte med andra antidiskrimineringsbyråer Mittregionen bestående av antidiskrimineringsbyråerna i Uppsala, Värmland, Kista, Eskilstuna, Örebro och Norrköping har under denna period fortsatt sitt goda och väl fungerande samarbete. Under 2010 ägde tre möten rum, i Kista, Örebro och Norrköping. Vid träffen i Norrköping i december passade vi på att visa upp vår vackra kommun från Rådhustornet. Nätverket utgörs enbart av tjänstemännen och består dagligdags i att stötta och rådgöra med varandra i olika frågor som kommer upp i verksamheten. De informella kontakterna med dessa antidiskrimineringsbyråer har varit konstant och tät, och man känner numera varandra och respektive verksamheter tämligen väl. Vikten av att träffas kan inte nog understrykas. Det är viktigt för byråerna som har en hög personalomsättning och endast ett fåtal anställda var, och speciellt viktigt är det för dem som bara har en anställd. Byrån mot diskriminering samarbetar mest med antidiskrimineringsbyråerna i Region mitt, men har även mycket kontakt med antidiskrimineringsbyråerna i Luleå och Kalmar. Tät mailkontakt hålls med de flesta antidiskrimineringsbyråerna. 4.4 Samarbeten lokalt Mångfaldstema med Svenska kyrkan Borgs församling hade en internationell temamånad med fokus på kulturmöten och möten mellan religioner. En söndag var Byrån mot diskriminering inbjudna att hålla ett pass med församlingsmedlemmarna rörande fördomar kopplade till etnicitet, religion och kultur. Det var ett arrangemang med omfattande förplanering och många deltagare som visade sig vara mycket uppskattat. Minnesdagen för Förintelsens offer, 27 januari Norrköpings kommun hade huvudansvar för samordningen av Minnesdagen för Förintelsens offer. Byrån mot diskriminering var ansvarig för att föreläsa på skolor samt vara med och planera upplägget för dagen som bland annat innehöll en föreläsning om folkmordet på Assyrier/Syrianer med gäst från Seyfo Center samt kvällsföreläsning med Mustafa Can. 8

Internationella kvinnodagen 8 mars Byrån mot diskriminering arrangerade tillsammans med Arbetets museum, S-kvinnor, Feministiskt Initiativ, Ung Vänster, Folkpartiet, ABF och Norrköpings kommun en festkväll för att uppmärksamma Internationella kvinnodagen den 8 mars. Eftersom Internationella kvinnodagen firade 100- årsjubileum 2010 var fest en passande tillställning. Under kvällen, som var mycket välbesökt, kunde gästerna mingla och umgås samt ta del av olika uppträdanden med komikern Nour El Refai som det stora dragplåstret. Norrköping Pride Den 23-25 april hölls Norrköping Pride, Norrköpings egen Pridefestival. Byrån mot diskriminering var en av många angelägna samarbetspartners som alla delar uppfattningen att det är viktigt att uppmärksamma och samtala kring frågor som rör kön och sexualitet i syfte att skapa ännu mer frihet och jämlikhet i Norrköping. Byrån mot diskriminering bidrog med ett föreläsningspass, samt fika till åhörarna, om diskrimineringslagstiftningen samt hur diskrimineringen ser ut i Norrköping och i Sverige. Dagen mot diskriminering Dagen mot diskriminering är Byrån mot diskriminerings stora årliga event, men även detta har skett i samarbete med andra. I år var Arbetets museum en samarbetspartner, och Norrköpings kommun ställde upp med viss ekonomisk stöttning. Dagen mot diskriminering hade 2010 temat främlingsfientlighet och normen om svenskhet. Under dagen hyrde vi in stiftelsen Expo som föreläste för hundratals gymnasieelever. Kvällen fortsatte med samma allvarliga tema men under lättsammare former med livemusik och stand-up comedy med Soran Ismail. Media gav Dagen mot diskriminering stort utrymme, och Byrån mot diskriminering är mycket nöjd med genomförandet av dagen. Rättvis julmarknad Byrån mot diskriminering har under 2010 även varit medarrangör till Rättvis julmarknad tillsammans med andra lokala föreningar som syftar till att uppmärksamma rättvisefrågor med en julmarknad som inte i första hand är vinstdrivande, utan har andra primära intressen. 5. Byrån mot diskriminerings egen marknadsföring Ett av våra viktigaste ansikten utåt är vår uppskattade hemsida www.diskriminering.se som är under ständig utveckling för att bli mer tillgänglig och informativ. Hemsidan uppdateras kontinuerligt så att besökare ska vara uppdaterade på vad som händer i vår verksamhet och på 9

diskrimineringsområdet i stort. Varannan månad har också ett nyhetsbrev skickats ut till medlemmar, medlemsorganisationer, media, politiker och andra intresserade i samma syfte. Allmänheten kan också komma kontakt med Byrån mot diskriminering som har ett eget aktivt profilkonto på Facebook sedan oktober 2009. Under året togs nytt profilmaterial fram i form broschyrer som kortfattat informerar om vilka vi är och vad diskrimineringslagen går ut på. En aktiv utåtriktad verksamhet har förutom ett kompetensutvecklande och informationsutbytande syfte även en marknadsföringsfunktion. Därför tar vi gärna fasta på de inbjudningar vi får till konferenser och mässor där vi kan knyta nya kontakter och sprida information om vår verksamhet. 5.1 Media Byrån mot diskriminering har under 2010 synts väl i medierna, inte minst i tidningarna genom debattartiklar och insändare, men även genom nyhetsreportage. Vi har även figurerat i tv-inslag och i Radio Östergötland där vi fått berätta om verksamheten och svara på frågor i ett lättsamt och tillgängligt format. Byrån mot diskriminering har etablerat en god kontakt med de medier som finns i Östergötland, och blir ofta kontaktade för kommentarer eller faktaunderlag vid frågor eller händelser som berör diskrimineringsområdet. 6. Medlemmar Byrån mot diskriminering har under 2010 haft 32 lokala/regionala organisationer samt 41 enskilda personer som medlemmar. Bland dessa har vi invandrarföreningar, handikappföreningar, kvinnoföreningar, RFSL, kyrkor och församlingar, fackföreningar, intresseorganisationer med mera (se bilaga 3). 10

Bilaga 1 Sammanställning av ärenden januari-december 2010 Metod Tabeller är sammanställda efter blanketter ifyllda vid kontakt med hjälpsökande. Sammanställningen avser ärenden fr.o.m. 100101 t.o.m. 101231. Siffrorna är avrundade till närmaste heltal. Tillvägagångssättet vid ärendehantering skiljer sig från ärende till ärende, men handläggningen följer ett utstakat mönster. Den första kontakten sker vanligen via E-brev eller telefon varefter ett personligt möte kan bokas. Vad som framkommer vid mötet kan sedan läggas till grund för vidare utredning och åtgärder. 1. Ärenden allmänt Antal Procent 1.1 Antal ärenden Antal ärenden 92 100 % 1.2 Kontaktsätt 1 Besöksärende 52 57 % Telefonärende 15 16 % E-postsärende 24 26 % Brevärende 1.3 Diskrimineringsgrund Etnicitet 48 52 % Religion eller trosuppfattning 5 5 % Sexuell läggning 7 8 % Funktionshinder 13 14 % Kön 7 8 % Sexuella trakasserier Könsöverskridande identitet 1 1 % eller uttryck Ålder 3 3 % Annat 1 Kategorin besöksärende är primär, vilket innebär att alla ärenden där besök ingått under hanteringen är besöksärenden. Vad gäller E-postärenden och telefonärenden sorteras det efter huvudsaklig kommunikationsmetod med den hjälpsökande. 11

1.4 Diskrimineringsområde Arbetsliv 22 24 % Myndighet 15 16 % Bostadsmarknad 4 4 % Kommunal enhet 30 33 % Varor och tjänster 17 18 % Annat område 3 3 % 1.5 Vidtagna åtgärder 2 Rådgivning 40 43 % Medling samt rådgivning 52 57 % Hänvisats vidare 27 29 % Annat 1.6 Anmälare sorterade efter könstillhörighet. Man 49 53 % Kvinna 42 47 % Annat 1.7 Inkomna ärenden per månad januari 4 4 % februari 8 9 % mars 9 10 % april 9 10 % maj 6 7 % juni 2 2 % juli 0 augusti 7 8 % september 7 8 % oktober 13 14 % november 10 11 % december 3 3 % 2 Med medling menas alla former av handläggning som genom kontakt med flera parter verkar för att lösa konflikter. 12

Antal ärenden 14 12 10 8 6 4 2 0 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 13

Bilaga 2 Informations- och utbildningsinsatser 2010 Under 2010 genomfördes totalt 47 st informations- och utbildningsinsatser omfattande sammanlagt 86,5 timmar som nådde uppskattningsvis 874 personer. Januari 24/1 Borgs Församling, 2 h, ca 45 personer 27/1 Förintelsens minnesdag, Djäkneparkskolan, 1 h, ca 60 personer 27/1 Förintelsens minnesdag, Djäkneparkskolan, 1 h, ca 75 personer 27/1 Tekniska verken, 2h, ca 5 personer 28/1 Stadium, 2h, ca 5 personer 29/1 Förintelsens minnesdag, DeGeergymnasiet, 1 h, ca 30 personer 6 föreläsningar, 9 timmar, ca 220personer Februari 2/2 HSB, 2 h, ca 5 personer 3/2 Ståhl Fastigheter, 2 h, ca 5 personer 10/2 BT Products, 2 h, ca 5 personer 11/2 ABF, köksbordssamtal, 1 h, ca 20 personer 16/2 Finspångs kommun, 2 h, ca 5 personer 18/2 Holmen paper, 2h, ca 5 personer 23/2 Communicare Finspång, 2 h, ca 10 personer 23/2 Siemens, 4 h, ca 20 personer 24/2 Lantmännen, 2h, ca 5 personer 9 föreläsningar, 19 timmar, ca 80 personer Mars 17/3 Communicare Katrineholm, 2 h, ca 15 personer 18/3 Växhus i Linköping, 2 h, ca 5 personer 25/3 Socionomprogrammet, Campus Norrköping, LiU, 1 h, 10 personer 30/3 Jobbfabriken, 1,5 h, 15 personer 31/3 Tankerum, vårdstudiedeltagare, 2 h, ca 20 personer 5 föreläsningar, 8,5 timmar, ca 65 personer April 23/4 Norrköping Pride, 1 h, ca 10 personer 1 föreläsningar, 1 timmar, ca 10 personer 14

Maj 4/5 Trozelli arbetsmarknadsåtgärd, 1,5 h, 6 personer 11/5 Studiefrämjandets arbetsmarknadsåtgärd, 2 h, ca 5 personer 12/5 AGERA, del av facklig utbildning, 2 h, 18 personer 18/5 Studiefrämjandet, arbetsmarknadsåtgärd, 2 h, 6 personer 4 föreläsningar, 7,5 timmar, ca 35 personer Juli 8/7 Agera, Talerätt, 1 h, ca 15 personer 1 föreläsningar, 1 timme, ca 15 personer Augusti 11/8 Svenska kyrkan i Norrköping, 0,5 h, 8 personer 1 föreläsningar, 0,5 timmar, ca 8 personer Oktober 4/10 Dövförening, Norrköping, 3 h, ca 20 personer 8/10 Nyckeln till jämställdhet, Norrköpings Stadsbibliotek, 0,5 h, ca 10 personer 11/10 Marieborg, 0,5 h, 7 personer 25/10 Whirlpools jämställdhetskommitté, 2 h, 7 personer 25/10 Dövförening, Linköping, 2 h, ca 20 personer 27/10 Communicare Linköping, 2 h, 12 personer 6 föreläsningar, 10 timmar, ca 76 personer November 4/11 Pappers förtroendevalda, 2,5 h, ca 40 personer 9/11 Marieborgs Folkhögskola, 1 h, ca 25 personer 15/11 Hyresbostäder i Norrköping, 1,5 h, ca 25 personer 15/11 Agera, Talerätt, 1 h, ca 40 personer 23/11 Åklagarkammaren i Skövde, 3 h, ca 30 personer 23/11 Whirlpools klubbstyrelse, 2 h, ca 15 personer 25/11 Åklagarkammaren i Söderort, Stockholm, 3 h, ca 30 personer 26/11 Åklagarkammaren i City, Stockholm, 3 h, ca 30 personer 29/11 Åklagarkammaren i Västerort, Stockholm, 3 h, ca 30 personer 30/11 Åklagarkammaren, Göteborg, 3 h, ca 30 personer 10 föreläsningar, 24 timmar, ca 255 personer 15

December Polismyndigheten i Östergötland, Ordningsvaktsutbildning, 2 h, ca 30 personer 9/12 Sapa Technology, 1 h, ca 45 personer 14/12 Trozelli, 1 h, ca 15 personer 14/12 Marieborgs Folkhögskola, 1 h, ca 20 personer 4 föreläsningar, 5 timmar, ca 110 personer Totalt 47 föreläsningar, 86,5 timmar, ca 874 personer 16

Bilaga 3 Medlemmar; organisationer och enskilda Föreningsmedlemmar (32 st) Föreningen Bosnien-Herzegovina ABF Östra Östergötland RFSL Norrköpings Missionsförsamling Norrköpings Baptistförsamling HSO Norrköping Hela Människan Föreningen Futurum Frivilligcentralen City Studieförbundet Bilda Sydöst Internationella Vänskapsföreningen IVF Linköping Kvinnojouren Norrköping Sensus Studieförbund JUNIS Östergötland IOGT-NTO Östergötland Styrstads församling Salvador Allendekommittén S:t Olai Församling Kvinnojouren Ellinor-Link Linköpings Missionsförsamling HSO-Östergötland Ett Aktivt Ryd HSO Linköping Internationella kvinnoföreningen (IKF) Skäggetorps Kyrka Föreningen FUB i Norrköping IF Metall avd.24 Teatro Saltimbanki Bosnisk Islamisk Församling SRF Synskadades Riksförbund Reumatikerföreningen Föreningen Mångfalden Associerad medlem Röda Korset Norrköping Enskilda medlemmar (41 st) Gertrud Fredriksson Birger Anebris Kerstin Kenndal Orlando Cardenas Ulla Pettersson Carvalho Ingvar Almrot 17

Rita Lundin Eklund Inger Bjurulf Peter Häll Noomi Nilsson Gunnar Nilsson Thord Borggren Karlsson Svens Brus Maud Brus Göran Färm Signe Isaksson Mary-Ann Ekström Carin Engstrand Ibrahim Mohsen Lena Rudelius Ulla Blom Ivarsson Lili Stenmark Naim Massi Elisabeth Gantell Sven Käll Yvonne Williams Margareta Almqvist Justyna Jonsson Teresa Carvalho Jukka Törrö Lisa Williams Karolina Andersson Emma Rönnbäck Inger Hansson Roberto Gonzales Cabezas Marja Liisa Lindberg Karin Armgren Marco Bardheim Philip Alma Basic Annelie Nordén Björnlert Mariana Wikström 18