Lärarhandledning till Elteknikerhäfte/bildspel

Lärarhandledning till Elteknikerhäfte/bildspel Bild-nr i PPbildspel och Innehåll i utbildningshäftet, övningar med svar sidnr i häftet Förberedelser Kopiera upp PDF-filen G-09-0165 som är ett exempel på driftorder. Eventuell BVF1921 SS 436 40 00 utgåva2 kap6 (kontroll före idrifttagning) Bild1 Om du vill ha bort bakgrundsbilden, om den stör, gå med markören till bilden/var som helst på bladet och högerklicka. Välj bakgrund. Därefter klickar du i rutan dölj bakgrund och använd på alla om du vill att det ska bort helt. Bild2, sid. 2 och 3 Förord och innehåll i denna utbildning Regelverk: nya och reviderade föreskrifter. Ansvar, befogenheter och förutsättningar: de olika roller vi har som på något sätt berörs av Banverkets elanläggningar, har ansvar för olika delar, men alla har ansvar och befogenheter, och ska ges förutsättningar att kunna ta sitt ansvar. Innehavaren har sitt ansvar att se till att anläggningen sköts rätt och med rätt intervaller. Installatören ansvarar för att anläggningen kontrollerats i betryggande omfattning och att personalen som arbetar med installationen under hans överinseende har rätt teknisk kunskap. Teknikern som arbetar med elektriska anläggningar har sitt yrkesansvar att se till att följa de regler som finns. Materialet vi använder ska vara kontrollerat av tillverkaren med avseende på kvalitetskrav som finns, och återförsäljaren med avseende på hanteringen och transporter, och slutligen de som använder materialet måste kontrollera att det ser ok ut att använda. Transporter, hantering och förvaringsplats kan ha påverkat kvaliteten. Risker med el. Ett ämne som ska finnas med i våra medvetanden alltid, det ska sitta i ryggmärgen. Ändå sker olyckor och tillbud. Därför ska fokus alltid finnas på risker med elektriciteten vid varje utbildningstillfälle. Hantering av arbetsbegäran och driftorder. En revidering av BVF1921 kommer att ske under 2010, för att få bort de struligheter som uppkommit sedan hanteringen togs i drift. Viktigt att rapportera alla avvikelser pga. driftorderhanteringen till DLC så att de når dem som arbetar med revideringen. Elsäkerhetsplanering För att undvika risker med el är elsäkerhetsplaneringen det viktigaste verktyget vi har. De flesta tillbud och olyckor orsakas av att det brustit någonstans i kedjan från planering till utförande av ett arbetes elsäkerhet. Lågspänningsanläggningar Att arbeta i lågspänningsanläggningar har fått en ny standard, ESA Installation ISA. Där trycker man bland annat på spänningsskyddat

arbetssätt och hantering av mätinstrument. Kontroll före idrifttagning Kontroll före idrifttagning är inget nytt. Elinstallatören är skyldig enligt lag att se till att en installation som utförts under hans överinseende är kontrollerad i betryggande omfattning. Men det står inte exakt på vilket sätt kontrollen ska ske. Detta finns i standarder att finna. Installatören väljer vilka standarder han vill att man följer, men om det inte är ESA, ska han motivera varför. Följer man ESA standard, kan man vara trygg med att kontrollen utförs enligt god elsäkerhetsteknisk praxis. Nytt i kontroll före idrifttagning är kapitlet om dokumentation. Här har kraven skärpts. Man sak dokumentera de mätningar och provningar man gjort. Arbeta på oregelbundna tider Även faktumet att oregelbundna arbetstider blir allt vanligare, gör att elsäkerheten kommer i fokus. Är man trött och det är natt, är det större risk för tillbud och olyckor. Man ska ta hand om sig själv, så att kroppen får sin vila även om den sker på dagtid. Bild3 Regelverk för elsäkerhet Riksdagen stiftar lagar, till exempel Ellagen, Järnvägslagen, Arbetsmiljölagen Regeringen tar fram förordningar som Starkströmsförordningen, Elförordningen, Arbetsmiljöförordningen, Elinstallatörsförordningen... Myndigheter tar fram föreskrifter, som Elsäkerhetsverket som tar fram ELSÄK-FS 2006:1 och ELSÄK-FS 2008:1-3 Banverkets föreskrifter bygger på utgåva2 av SSEN50110-1 Skötsel av elektriska anläggningar Branschreglerna ESA bygger också på utgåva2 av SSEN50110-1 Skötsel av elektriska anläggningar ESA (Elsäkerhetsanvisning) ges ut av Svensk Energi Swedenenergy AB. ESA gäller för Banverkets lågspänningsanläggningar och högspänningsanläggningar utom för kontaktledningsanläggningar och tågvärmeanläggningar. I kontaktledningsanläggningen ingår även hjälpkraften samt andra högspänningsanläggningar som är monterade i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor. Det kan exempelvis handla om stolpmonterade nätstationer. För allt arbete på eller nära de kontaktlednings- och tågvärmeanläggningar som förvaltas av Banverket gäller BVF 1921, som är anpassad till såväl ESA som utgåva 2 av SS- EN50110-1 Skötsel av elektriska anläggningar. BVF 913 Denna föreskrift anger de kompetenskrav som ställs för att personal som arbetar på eller nära Banverkets starkströmsanläggningar ska kunna vidta säkerhetsåtgärder enligt god elsäkerhetsteknisk praxis i enlighet med ELSÄK-FS 2006:1, Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet. I den

nya BVF 913 har reglerna anpassats till ESA och BVF 1921, Elsäkerhetsföreskrifter för arbete på eller nära kontaktlednings och tågvärmeanläggningar samt till den senaste utgåvan av BVF 926, Kompetens och behörighet Generella regler för funktioner med betydelse för säkerheten. Personalen ska enligt BVF 913 ha kännedom om el-risker och elsäkerhetsåtgärder. De ska ha tillräckligt teknisk kunnande och erfarenheter av aktuellt arbete, kännedom om anläggningen arbetet utförs på, samt de elsäkerhetsrutiner som gäller vid arbete på Banverkets elanläggningar. Föreskriften specificerar kraven på olika funktioner med avseende på kompetens- och elsäkerhetskrav. Faktaruta: Vid arbete på eller intill de högspänningsanläggningar som inte omfattas av BVF 1921 ska följande ESA-moduler tillämpas: ESA Grund ESA Arbete utan spänning ESA Arbete med spänning ESA Arbete nära spänning ESA Arbete på parallella ledningar ESA Röjning i ledningsgata skog Vid arbete på lågspänningsanläggningar gäller: ESA Grund ESA Installation ISA Faktaruta: Elsäkerheten inom Banverket regleras även i följande föreskrifter: BVF 922 Elsäkerhetsföreskrifter för trafikplatser. BVF 923 Regler för arbetsmiljö och säkerhet vid arbete inom spårområde. Denna föreskrift är reviderad och utgiven 2009-05-31. BVF 053 Särskilda föreskrifter för fordons- och verkstadstjänsten. Denna föreskrift är under revidering. Övningsuppgifter Vilken kompetens måste en person ha för att få manövrera frånskiljare i Banverkets kontaktledningsanläggningar? Svar: Instruerad person. T ex lokförare, tågklarerare, eller andra som kan ha behov av det, som efter en instruktion kan öppna och sluta frånskiljare. Vilken kompetens krävs för att få manövrera frånskiljare i ett högspänningsställverk, exv. i nätstationer, kopplingscentraler eller omformarstationer? Svar: Fackkunnig person. En eltekniker som fått utbildning och övning i att manövrera brytare och frånskiljare i högspänningsställverk. BVF 923 har reviderats med hänsyn till Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JTF). Det finns också en del andra ändringar och kompletteringar i den nya utgåvan av BVF 923, bl.a. när det gäller olika aktiviteter som utförs inom spårområdet. Även BVF 922 är under revidering, bl.a. när det gäller uppställningsreglerna för klättringsbara

järnvägsfordon. Därutöver finns ett stort antal BVS (Banverkets standard) som anger krav på anläggningen. Följande föreskrifter från Elsäkerhetsverket ska alltid följas: ELSÄK-FS 2006:1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet. ELSÄK-FS 2008:1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda. ELSÄK-FS 2008:2 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar. ELSÄK-FS 2008:3 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar. Banverkets regelverk för elsäkerhet bygger också på lagar och förordningar som riksdag och regering beslutat om, t.ex. ellagen och starkströmsförordningen. Bild 4/sid 6 Svensk standard inom elområdet Svensk standard inom el tas fram och ges ut av SEK Svensk Elstandard. SEK är en ideell organisation med frivilligt deltagande från svenska myndigheter, företag och organisationer. SEK är medlem i internationella IEC och europeiska CENELEC, och är ansvarig för samordning av de svenska och internationella standarderna inom elområdet. De flesta svenska standarder har ursprung i de internationella eller europeiska standarderna. I svensk standard beskriver man hur elinstallationer ska utföras för att uppfylla kravet på god elsäkerhetsteknisk praxis. Det är inte förbjudet att avvika från standarder, men om man gör det, ska avvikelserna motiveras och dokumenteras. Den som väljer att ha ett annat utförande än enligt svensk standard har ansvaret för att det alternativa utförandet är dokumenterat och att det ger betryggande säkerhet mot person- eller egendomsskada. Övningsuppgift Hitta i föreskrifter Man är ute på kontaktledningsrevision med liftmotorvagn. På en bevakningssträcka (JTF-uttryck) har man jordat på alla punkter där spänning kan tänkas inkomma. Hur långt från närmaste jordlina kan man befinna sig med liftmotorvagnen? Om det är en lång bevakningssträcka, vad kan man göra då och varför? Använd BVF1921 och ESA. Svar: Det skall finnas minst en jordning inom synhåll från arbetsplatsen, i annat fall får man ordna en kompletterande jordning vid arbetsplatsen, t ex i form av en jordad strömavtagare. Detta för att undvika induktioner och influenser från andra ledningar och att markera att ledningen är spänningslös. Bild5/sid 7-10 I ellagstiftningen delas ansvaret för elsäkerheten in i tre områden:

Anläggningsansvaret (innehavaransvar) syftar till att säkerställa att ellagstiftningens krav beträffande underhåll och periodisk kontroll. Arbetsmiljöansvar (personsäkerhetsansvaret) syftar till att säkerställa ellagstiftningens krav beträffande personalens säkerhet. Personsäkerhetsansvaret är ett arbetsgivaransvar. Installatörsansvaret (behörighetsansvaret) syftar till att säkerställa att installationen uppfyller kraven i ellagstiftningen. Innehavare Innehavare av en elektrisk starkströmsanläggning är den person eller VD för det företag som råder över anläggningen. Arbetsuppgifter som krävs för att uppfylla detta ansvar kan vid behov delegeras inom företagets organisation. Innehavare av en starkströmsanläggning har ansvaret att: - Fortlöpande kontrollera att anläggningen och anslutna anordningar ger betryggande säkerhet mot person eller egendomsskada, innehavaren ska också fastställa tidsintervall för kontrollerna, dokumentera dem och ha dem tillgängliga för Elsäkerhetsverket. Fel och brister som upptäcks vid kontrollerna ska åtgärdas. - Arbete som utförs på eller i närheten av anläggningen sker på ett sådant sätt och utförs av, eller under ledning av, personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande säkerhet ges mot person eller egendomsskada. För att uppnå detta ska innehavaren tillhandahålla nödvändig information till dem som arbetar på eller i närheten av anläggningen. - Innehavaren ska också utan dröjsmål anmäla olyckor och tillbud till Elsäkerhetsverket, om innehavaren är ägare till nätkoncession eller en starkströmsanläggning för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane-, eller trådbussdrift. - Innehavaren ansvarar för att se till att det finns varselmärkning vid anläggningen som varnar och informerar om el-riskerna. - Om det finns system- eller skyddsjordtag i innehavarens anläggning, ska de också kontrollmätas och mätningarna dokumenteras. Arbetsgivare - Arbetsgivare är en person som leder verksamheten. Arbetsgivaren ansvarar bland annat för nödvändig säkerhet vid arbeten, och planerar arbeten med bedömning av elektriska risker som grund. - Arbetsgivaren ska ha en rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete och förvissa sig om att arbetstagare har rätt utbildning. Arbetsgivaransvar innebär att - säkerhetsåtgärderna grundas på en riskbedömning - se till att personalen har kunskap om innebörden och kon sekvenserna av faran - personalen har rätt och tillräcklig utbildning om de säker hetsåtgärder som är viktiga i förhållande till arbetsuppgifterna - det finns en elsäkerhetsplanering. I den ska ingå att utse personer som ska ha ansvar för att se till att säkerhetsåtgärder vidtas.

Elinstallatör - En person som av Elsäkerhetsverket meddelats behörighet att i en angiven omfattning utföra elinstallationsarbete. Det finns flera nivåer på behörighet för elinstallationer. Ansvaret är personligt, ett företag kan inte inneha behörighet. Elinstallatörsansvar innebär att - yrkesmannen som utför installationsarbete under hans överinseende har tillräckliga kunskaper för att kunna utföra installationsarbetet - installationsarbetet har kontrollerats i betryggande omfattning - yrkesmannen utför installationsarbetet inom reglerna för anställningsförhållande, alltså beakta reglerna för in- och utlåning av montörer. Yrkesman - Det finns inga formella krav på den som elinstallatörsförordningen kallar yrkesman. Det är elinstallatörens ansvar att se till att yrkesmannen har den kompetens som krävs för att utföra arbetet. Elinstallatören avgör vilka som får arbeta under hans överinseende. Kompetenskravet är beroende av hur komplext arbetet är. Yrkesman behöver alltså inte innebära en yrkesutbildad elektriker. Användare av elmateriel Ansvar vid användning av elmateriel innebär att den elektriska materiel man använder är säker för användning den elektriska materielen används på avsett sätt, så att det inte uppstår säkerhetsrisker, och att materielen underhålls och förvaras på rätt sätt vid tillverkning, import, upplåtelse, försäljning eller överlåtelse på annat sätt och installation av elektrisk materiel, materielen uppfyller gällande säkerhetskrav. Arbeten som inte kräver behörighet Endast elinstallationsarbeten i starkströmsanläggningar och anordningar som är anslutna till en sådan kräver elinstallatörsbehörighet. Normala skötselåtgärder som säkringsbyten, manövrering av frånskiljare och brytare, återställning av skyddsanordningar är inte behörighetskrävande arbeten. Man får alltså utföra, reparera och ändra CE-märkt elektrisk materiel utan krav på behörighet, exempelvis belysningsarmaturer och kopplingsutrustningar. Den som utför sådana elinstallationer är själv ansvarig för att kontrollera sitt arbete och se till att materielen man använder uppfyller gällande säkerhetskrav. I yrkesmässig verksamhet är det arbetsgivaren som avgör vem som är lämplig att utföra sådana arbeten med elektrisk materiel. Flera elinstallatörer i samma företag När det finns flera behöriga elinstallatörer i ett företag ska det för varje arbete vara klarlagt på vems behörighet arbetet ska utföras. Övningsuppgift Elsäkerhetsverket gör ibland arbetsplatskontroller på Banverkets anläggningar. Vilka är de 4 frågor som är mycket viktiga för

var och en att kunna svara på? 1. Vad heter din elinstallatör? 2. Vilken arbetsmetod är planerad och används för detta jobb? 3. Vem är utsedd att kontrollera arbetet? 4. Vem är er elsäkerhetsansvarige? Bild6 och 7 Bild8/sid 11-13 Elolyckor, tillbud och dödsfall 2009. Genomgång av bifogade olycksrapporter. 3. Risker med el Skador vid en elolycka Det är allvarligare än vad många tror att få ström genom kroppen. Strömmen kan bl.a. leda till muskelkramp och vätskeförlust. När du får ström i dig fungerar kroppen som en ledare. Alla vävnader i kroppen har olika förmåga att leda ström. Om strömmen passerar hjärtat är risken stor för allvarliga skador. Nerver, muskler och blodådror har hög ledningsförmåga medan senor, fettvävnader och brosk har låg ledningsförmåga. I vävnader med låg ledningsförmåga blir värmeutvecklingen högre. Strömmen kan leda till muskelkramp, vätskeförlust, påverka hjärtrytmen och ge skador på nervbanor. Hur stor kan skadan bli? Skadornas omfattning påverkas av strömstyrkan och varaktigheten av strömgenomgången, kroppens ledningsförmåga och strömmens väg genom kroppen. Vid ljusbågsolyckor, orsakade av till exempel kortslutning, uppkommer skador genom elströmmens verkan genom strålning från ljusbågen, genom direkt tryckverkan eller i form av losslitna delar. Strålningen från ljusbågar orsakar brännskador och bländning. Uppsök alltid sjukvård efter: ström genom kroppen (risk för hjärtflimmer) verkan av ljusbåge medvetslöshet brännskador domning eller kramper verkan av blixtnedslag.! Tänk på att biverkningar kan visa sig långt senare Anmälan av elolycka Man ska anmäla alla elolyckor eller tillbud. För att Elsäkerhetsverket ska kunna följa elolycksfallsutvecklingen är det viktigt att verket får kännedom om inträffade händelser. Anmälningarna bidrar med en ökad kunskap om risker med elektrisk ström och hur liknande händelser kan förebyggas. De elolyckor och tillbud som anmäls till verket hanteras i en olycksfallsdatabas. Anmäl elolycka! Alla arbetsplatsolyckor ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Olyckor som medfört dödsfall eller allvarlig personskada, eller samtidigt drabbat flera arbetstagare ska omedelbart anmälas till Arbetsmiljöverket. Det gäller även tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Enligt starkströmsförordningen (2009:22) ska den som är innehavare av en

nätkoncession eller en starkströmsanläggning för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- eller trådbussdrift utan dröjsmål till Elsäkerhetsverket anmäla olycksfall i den egna starkströmsanläggningen som inträffat på grund av el samt allvarliga tillbud till sådana olycksfall. Det kan vara olika rutiner i företagen om hur olyckor och tillbud rapporteras, men rutiner måste finnas. källa: Elsäkerhetsverket! Hantering av stegar och andra långa föremål under en kontaktledning kan innebära stor risk. Stegar som är längre än 2 m får inte vara ledande och ska ha en varningsskylt om elfaran (blixtpil).! De allra flesta elolycksfall som drabbar fackmän beror på att regelverket inte har följts. Du riskerar inte bara ditt eget liv utan även andras liv om du medvetet eller omedvetet bryter mot reglerna.! Använd flamsäkra och ljusbågstestade arbetskläder och hjälmar.? Har du deltagit i utbildningen Första hjälpen/hjärt-lungräddning med vägledning vid elskada? Detta är mycket viktigt för den som deltar i elektriskt arbete. Kontrollera även att dina arbetskamrater har denna utbildning.! Varje arbetsgivare ska ha rutiner för att anmäla elolyckor och tillbud till Elsäkerhetsverket och anläggningsinnehavaren. Övningsuppgift Hur bör du agera om: 1. du bevittnar en olycka där en person blir utsatt för ljusbåge? 2. du har för avsikt att gå in i ett ställverk där det brunnit? Svar: 1. Ta inte i personen, för du kan riskera att själv få strömgenomgång. Använd isolerande material, se till att anläggningen blir spänningslös genom nödstopp, ring 112. 2. Om det luktar starkt av annat än brand, gå inte in, Vädra ut ställverksutrymmet, det kan behövas timmar om det handlar om t ex omriktare med elektrolytkondesnsatorer som brunnit, de avger en gas som är skadlig att andas. Bild9/sid 14-15 Hantering av arbetsbegäran och driftorder Tio arbetsdagar innan arbetet ska påbörjas Arbetsbegäran ska ha kommit in till driftledningscentralen senast 10 arbetsdagar före arbetet ska påbörjas. Entreprenören ska få ett svar på arbetsbegäran inom tre arbetsdagar. Senast tre arbetsdagar efter att en arbetsbegäran inkommit till driftledningscentralen ska den eldriftansvarige meddela arbetsledningen om arbetsbegäran har beviljats eller inte. Om arbetsbegäran är

ofullständig eller felaktig avslås den. Avstämning mot BUP-planering När frånkopplingen planerats ska kontroll göras så att det spänningslösa området ryms inom det BUP-planerade arbetsområdet, såväl geografiskt som tidsmässigt. Planering av kopplingsåtgärder När en arbetsbegäran har granskats och blivit godkänd ska frånkopplingen planeras av en eldriftledare eller annan person med elkompetens. Den som planerar frånkopplingen ska ha fått en skriftlig delegering för detta från den eldriftansvarige. Personen ska också ha kunskap i att läsa kopplings- och gruppscheman för kontaktledningsanläggningen. Frånkopplingen får även planeras genom simulering i GELD. Beteckningar för de frånskiljare som ska vara öppna och blockerade ska antecknas på arbetsbegäran. Detta gäller även information om vilka sträckor och spår som då blir spänningslösa. Arbetsbegäran som avslås En avslagen arbetsbegäran sänds till avsändaren med en förklaring samt med uppmaningen att kontakta den som beställt arbetet för att få en ny BUP-planering. Arbetsbegäran som beviljas När arbetsbegäran kontrollerats mot BUP-planeringen och inga felaktigheter kan konstateras ska den beviljas. En beviljad arbetsbegäran innebär ingen garanti för att arbetet kommer att kunna utföras under den tidsperiod som anges i arbetsbegäran. Tiden för arbetet kan behöva justeras i samband med att driftordern upprättas. Beviljad arbetsbegäran ska lämnas till den som ska upprätta driftordern för det aktuella driftledningsområdet. Upprätta driftorder Under arbetet med att upprätta driftordern kommer kopplingar, gränspunkter med mera att behöva stämmas av med den kopplingsansvariga för arbetet. Entreprenören ska vara behjälplig med detta. En färdig driftorder för arbetet ska ha kommit till entreprenören och elsäkerhetsfunktionärer minst 3 arbetsdagar före arbete påbörjas. 1. Arbetsbegäran skickas in 2. Avstämning mot BUP-planering (beviljas) 3. Planering av kopplingsåtgärder 4. Upprätta driftorder 5. Driftorder distribueras minst 3 dagar före arbetets början. 1. Ej beviljad arbetsbegäran återsänds till avsändaren med en förklaring på vad som inte var korrekt i fyllt. 2. Arbetsbegäran korrigeras, skickas in igen 3. Ny avstämning mot BUP. (beviljas) 4. Upprätta driftorder 5. Driftorder distribueras minst 3 dagar före arbetes början.

Bild 10, 11, 12/sid 16-17 Arbetsbegäran Arbetsbegäran är en framställan om att få utföra arbete på en elanläggning enligt någon av arbetsmetoderna Arbete utan spänning eller Arbete med spänning. ESA kräver arbetsbegäran oavsett vilken arbetsmetod som används. För ett Arbete nära spänning på en kontaktlednings- eller tågvärmeanläggning krävs det dock ingen arbetsbegäran. Eldriftansvarig kan besluta om kopplingssedel ska ersätta driftorder för ett arbete. Detta kan ske t.ex. för arbeten i kraftförsörjningsanläggningar. Dessa anläggningar omfattas inte av föreskrifterna i BVF 1921, utan där gäller ESA fullt ut. Förklaringar till färgkodad arbetsbegäran Samtliga gulmarkerade fält ska vara ifyllda innan blankett insändes till berörd Driftledningscentral. Skulle dessa inte vara ifyllda riskerar begäran att bli avslagen. Kan man inte fylla i samtliga lämna då med en förklaring till detta. De grönmarkerade fälten fylls i på Driftledningscentralen vid ett beviljande. Fältet Till driftledningscentral i digitalversionen av arbetsbegäran, som du hittar på Banportalen, innehåller en rullningslist med aktuell Driftledningscentral. När man väljer ett av dessa fylls respektive Driftledningscentralers adressuppgifter i automatiskt. I fältet trafikala skyddsåtgärder beaktade i BUP planering ska något av alternativen fyllas i. Samtliga fält under rubriken arbetsområdes utsträckning ska vara ifyllda. Var så exakt som möjligt. Det är det fysiska området som ska skrivas där. Bild 13/sid 18-19 Kompetenslistor över kopplingsansvariga och elarbetsansvariga De nya kompetenskraven i BVF 913 har lett till att nu i samband med införandet av driftorderhantering uppdateras även kompetenslistorna över kopplingsansvariga och elarbetsansvariga som finns ute hos entreprenörer. Som entreprenör kan du redan nu anmäla dina kopplingsansvariga och elarbetsansvariga via JP, Järnvägarnas funktion för personcertifiering. Det går även att anmäla övriga elsäkerhetsfunktionärer. Länk till JP finns i under Säkerhet i Banportalen Driftorder. Bifogad exempel på dirftorder gås genom. (PDF: G-09-0165 driftorder) Finns i mappen bilagor. Där finns även en wordfil som heter checklista driftorder, kan också användas vad ska en driftorder innehålla. Bild 13 beskriver en övergripande rutin ur BVR1921, kap 8.1 Upprättande av driftorder Den eldriftansvarige har ansvaret för att en driftorder upprättas och att en kopplingsansvarig utses när en arbetsbegäran har beviljats. Den eldriftansvarige kan dock delegera arbetsuppgifterna att upprätta

Bild14 Bild 15 driftorder och utse kopplingsansvarig till någon med tillräckliga kunskaper för detta. Delegeringen ska vara skriftlig.. Om driftorderhanteringen i BVF1921: 6.1.1 Den eldriftansvariges (den som upprättar en driftorder) elsäkerhetsplanering Utse kopplingsansvarig och ev. kopplingsbiträden Den eldriftansvarige (den som upprättar en driftorder) ska utse en kopplingsansvarig och tillsammans med denne planera vilka kopplingsåtgärder som krävs. Vid behov ska den eldriftansvarige även säkerställa att det finns kopplingsbiträden. Kontroll av överbryggningsrisk Den eldriftansvarige ska också tillsammans med den kopplingsansvarige avgöra om det krävs någon form av trafikalt skydd (E-arbete eller A-arbete) för att förhindra överbryggning av spänning till en kontaktledning som ska vara frånkopplad och arbetsjordad. Om så är fallet ska den eldriftansvarige meddela arbetsledningen vilka möjliga överbryggningspunkter som ska omfattas av det trafikala skyddet. Vid behov av ett trafikalt skydd ska den som upprättar driftordern stämma av begränsningspunkterna mot BUP. Meddelande till entreprenören Till den som upprättat arbetsbegäran ska besked lämnas på begränsningspunkter och vilka möjliga överbryggningspunkter som finns. Kommentar: Det är alltid arbetsledningen som ska se till att det trafikala skyddet upprättas I god tid före (senast 3 dagar innan arbete påbörjas) Den eldriftansvarige ska utfärda en skriftlig driftorder om det gäller ett arbete utan spänning på en kontaktledningsanläggning och i god tid före arbetet distribuera denna till den kopplingsansvarige, den elarbetsansvarige och eldriftledaren samt till andra som kan vara berörda, exempelvis tågledaren och eventuella kopplingsbiträden. För arbete utan spänning på en tågvärmeanläggning räcker det med att den kopplingsansvarige upprättar en kopplingssedel. Flera arbetsplatser på samma frånkopplade område Om flera arbetsplatser förekommer inom samma frånkopplade område, eller gränsar till varandra med en gemensam frånskiljare, ska det finnas en person som är kopplingsansvarig för dessa arbetsplatser. KOM IHÅG! Att alltid kontakta eldriftledare då kopplingar ska utföras enligt driftorder. Det har förekommit att man inte gör det längre pga. Att det finns en driftorder med order på. Likadant förekommer det att det finns linjebrytare med på driftordern, eller att det inte finns, det beror på den som upprättar driftordern. Brytarmanövrer innan kopplingar r eldriftledarens förberedelser för kopplingarna och finns inte alltid med. Ibland kan förberedande omläggningar av matning ske långt i förväg innan kopplingarna för arbetet påbörjas. 9.1 Granskning av driftorder En upprättad driftorder ska granskas och signeras av en annan person än den som upprättade driftordern. Den som granskar en driftorder ska ha tillräcklig kompetens för detta och får inte vara en operativ

eldriftledare. Innebörden av underskrift på en driftorder är ett intyg på att nödvändiga kontakter är tagna, att samtliga steg i processen är utförda och att ifyllda uppgifter utifrån det underlag som anges på driftorden är korrekta. 9.2 Distribution av driftorder Den som upprättat en driftorder ska distribuera den senast 3 arbetsdagar innan arbetet ska påbörjas. Driftordern ska distribueras till: den kopplingsansvarige (för åtgärd) Kommentar: Eldriftledaren kan vara kopplingsansvarig och får då driftordern för åtgärd den elarbetsansvarige (för åtgärd) eventuella kopplingsbiträden (för åtgärd) eldriftledaren (för kännedom) andra berörda, t.ex. tågledare (för kännedom). 9.3 Mottagarens kontroll och bekräftelse av driftorder De som fått en driftorder för åtgärd ska kontrollera och bekräfta mottagen driftorder. De ska även förvissa sig om att de åtgärder som de ska utföra enligt driftordern leder till avsett resultat. Om något uppfattas som oklart eller felaktigt ska en förklaring eller ett skriftligt ändringsmeddelande begäras från den som upprättat driftordern. 9.3.1 Beslut Om det i driftorden finns felaktigheter eller om den är otydlig ska driftordern ändras. 9.4 Rutin för ändring av en driftorder För ändring av en driftorder gäller reglerna enligt BVF1921, oavsett vilken slags högspänningsanläggning som driftordern avser. Ett skriftligt ändringsmeddelande eller en ny driftorder ska i första hand utfärdas av den som upprättade den ursprungliga driftordern. Detta ska om möjligt ske minst 2 arbetsdagar innan arbetet ska påbörjas. Om detta inte är möjligt ska tidpunkten för arbetet förskjutas så att det finns tillräckligt med tid för att planera kopplings- och elsäkerhetsåtgärderna. Kommentar: Reglerna för ändring av en driftorder finns i BVF 1921, avsnitt 6.1.2. Bild 16/sid 20 Arbetsmetoden Arbete utan spänning innebär att arbetet sker med spänningslös anläggning och utförs efter att alla åtgärder vidtagits för att förebygga elektrisk fara. Arbetsprocessen för val av arbetsmetod - Arbetsledningen utser elarbetsansvarig - Arbetsledningen gör en riskbedömning tillsammans med den elarbetsansvarige - Arbetsledningen bestämmer arbetsmetod tillsammans med den elarbetsansvarige - Arbetsledningen upprättar en arbetsbegäran om valet av arbetsmetod blir AUS eller AMS - Arbetsledningen ger instruktioner och planeringsunderlag till den elarbetsansvarige om valet av arbetsmetod är ANS, då arbetsbegäran

inte behöver upprättas. Bild 17/sid 21 Driftorderhantering för arbete utan spänning Eldriftansvarig - utser kopplingsansvarig (som föreslagits av arbetsledningen) - utfärdar driftorder i samråd med kopplingsansvarig Kopplingsansvarig - Bekräftar driftorder och har kontakt med arbetsledning angående detta - Utfärdar arbetsbevis till elarbetsansvarig innan denne får påbörja sina eläskerhetsåtgärder på arbetsplatsen Elarbetsansvarig - Bekräftar driftorder och dryftar detta med kopplingsansvarig, samt detaljplanerar elsäkerheten på arbetsplatsen Tillsyningsman - Planerar för trafikalt skydd som eliminerar eventuell risk för överbryggning i samråd med kopplingsansvarig Om kopplingsansvarig och elarbetsansvarig är samma person, behöver inte arbetsbeviset utväxlas. Bild 18/ Sid 21 Bild 19/sid 21 Bild 20/ Sid 21 Bild 21 och 22/sid 21 Processbild på uppfylla startvillkor för arbete utan spänning Fråga deltagarna vad som krävs för att få starttillstånd för ett arbete utan spänning. Ta sedan fram svaren; bilden på en frånskild och blockerad frånskiljare samt texten Frånkoppla, blockera och utfärda arbetsbevis Processbild Genomföra och avsluta arbete utan spänning Processbild på genomföra och avsluta arbete utan spänning Elarbetsansvarig - leder arbetet ur elsäkerhetssynpunkt - avlägsnar arbetsjordningar m.m. och utfärdar driftbevis till kopplingsansvarig Kopplingsansvarig - upphäver blockeringar och utför tillkopplingar Om kopplingsansvarig och elarbetsansvarig är samma person behöver inte heller här växlas bevis; driftbevis. 6.5 Direktplanering av ett arbete utan spänning Direktplanering av ett arbete utan spänning på en kontaktledningsanläggning eller tågvärmeanläggning får endast förekomma vid driftstörningar på den aktuella anläggningen och vid överhängande risk för sådana driftstörningar. Direktplanering av ett arbete kräver en noggrann elsäkerhetsplanering. Arbetsledningen ansvarar för att det även vid direktplanering finns en elarbetsansvarig. (Det kan finnas en lista med namn som arbetsledaren går efter, typ kompetenslista, beredskapslista eller

dylikt.) Det är den elarbetsansvarige som ansvarar för elsäkerhetsplaneringen vid direktplanering. Den elarbetsansvarige ska också göra en muntlig arbetsbegäran hos den eldriftansvarige som ska utse en kopplingsansvarig. Vid direktplanering av ett arbete utan spänning ska den elarbetsansvarige i samråd med den kopplingsansvarige upprätta en kopplingssedel som får ersätta driftordern som skriftlig förebild. Den kopplingsansvarige ska stämma av kopplingssedeln med eldriftledaren innan några kopplingsarbeten får inledas. För övrigt gäller samma regler som vid normal planering av ett arbete utan spänning. Bilden är bara ett exempel på hur en blankett kan se ut som man använder till kopplingar. Det finns inga fastställda blanketter, det enda som reglerats är vad som ska dokumenteras på en kopplingssedel. På sidan 21 finns processbilden och sid 23 i häftet står bara kort om kopplingssedlar. I Kraftanläggningar använder man nästan endast kopplingssedlar idag. Men man skickar in en arbetsbegäran för kännedom om att arbete ska ske. Bild 23 och 24/ sid 22 BVF 1921: 8 (Kommer övningsuppgifter på detta i bild 30) Arbete nära spänning Arbetsmetoden Arbete nära spänning innebär att arbetare kommer in i närområdet utan att nå riskområdet med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål, se avsnitt 5.4 och 5.5. För arbetsfordon som kommer in i närområdet gäller reglerna i kapitel 10. Detta kapitel beskriver reglerna för arbete nära spänning på en kontaktledningsanläggning eller en tågvärmeanläggning. Arbetsprocessen är indelad i fyra steg. 1. Planera för arbete nära spänning 2. Uppfylla startvillkor för arbete nära spänning 3. Genomföra arbete nära spänning 4. Avsluta arbete nära spänning 8.1 Planera för arbete nära spänning Vid arbetsmetoden Arbete nära spänning krävs en noggrann planering av elsäkerhetsåtgärderna. Viktiga delar i denna planering utgörs dels av den riskbedömning och inledande elsäkerhetsplanering som arbetsledningen gjort, dels av den skriftliga riskanalys som ska upprättas av den elarbetsansvarige efter valet av arbetsmetod. 8.1.1 Den elarbetsansvariges elsäkerhetsplanering Den elarbetsansvarige ska ta del av arbetsledningens riskbedömning

och inledande elsäkerhetsplanering samt göra en skriftlig analys av hur riskerna kan minimeras. Den elarbetsansvarige ska också planera för lämpliga elsäkerhetsåtgärder som kan vara: skyddsavskärmning, se 8.2.1 skyddsavspärrning, se 8.2.2 spärrning av liftkorg på elarbetsfordon, se 8.2.3 bevakning, se 8.3.1 övervakning, se 8.3.2 Valet av elsäkerhetsåtgärder ska ske med hänsyn till: arbetsplatsens och tillfartsvägarnas läge arbetets varaktighet arbetarnas erfarenhet. Elsäkerhetsåtgärderna ska förhindra att arbetare kommer in i riskområdet med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål. I första hand ska skyddsavskärmning enligt avsnitt 8.2.1 användas. Om lämplig skyddsavskärmning inte går att anordna ska den elarbetsansvarige för varje arbete fastställa ett säkerhetsavstånd så att arbetare inte kan komma in i riskområdet med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål. Säkerhetsavståndet ska fastställas med hänsyn till arbetssätt, redskap, material, arbetets varaktighet och arbetarnas kunnighet. Säkerhetsavståndet ska om möjligt markeras, exempelvis med en skyddsavspärrning enligt avsnitt 8.2.2. Vid behov ska skyddsavspärrningen kompletteras med övervakning enligt avsnitt 8.3.2. 8.2 Uppfylla startvillkor för arbete nära spänning Innan ett arbete nära spänning får inledas ska den elarbetsansvarige 1. utföra planerade elsäkerhetsåtgärder 2. vid behov komplettera med ytterligare säkerhetsåtgärder Kommentar: Kompletterande säkerhetsåtgärder kan exempelvis handla om att flagga arbetsplats och transportvägar samt säkerställa god belysning på arbetsplatsen. 3. informera arbetarna om arbetsplatsens omfattning och avgränsningar 4. instruera arbetarna om vilka elsäkerhetsåtgärder som vidtagits och hur arbetet ska utföras 5. ge arbetarna besked om att arbetet får inledas. Övningsuppgift Ge exempel på säkerhetsåtgärder vid arbete nära spänning Svar: Skyddsavskärmning Skyddsavspärrning Spärrning av liftkorg Bevakning

Övervakning (8.2.1 Skyddsavskärmning En skyddsavskärmning är en permanent eller tillfälligt anbringad säkerhetsanordning som förhindrar att arbetare oavsiktligt kommer in i riskområdet med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål. Om skyddsavskärmningen anordnas inom riskområdet och är av ett material som inte har betryggande elektrisk isolation ska skyddsavskärmningen anbringas utanför anläggningens statiska isolationsavstånd i luft, vilket är 270 mm för nominell spänning 15 30 kv. Arbetsmetoden Arbete utan spänning ska användas när en sådan skyddsavskärmning monteras. Om skyddsavskärmningen är av ett ledande material ska den dessutom skyddsjordas innan anläggningen spänningssätts. En skyddsavskärmning med betryggande elektrisk isolation får placeras närmare en spänningssatt anläggningsdel än anläggningens statiska isolationsavstånd i luft, men inte i direkt kontakt med en spänningssatt anläggningsdel. En sådan skyddsavskärmning får monteras med spänningssatt anläggning om den som utför arbetet inte riskerar att komma innanför riskområdet. Om detta inte kan uppfyllas ska arbetsmetoden Arbete utan spänning användas när skyddsavskärmningen monteras. För att en skyddsavskärmning ska få användas som arbetsplattform ska den vara tät och dimensionerad för aktuell mekanisk belastning. Om en anordning används som skyddsavskärmning och detta inte framgår klart ska en skylt som varnar för elfara sättas upp. 8.2.2 Skyddsavspärrning En skyddsavpärrning är en tillfälligt anbringad anordning avsedd att påminna om en fara och varna för att beträda ett visst område. Den elarbetsansvarige ska bedöma behovet av skyddsavspärrning, bland annat med tanke på: risk för förväxling arbetssätt materiel förflyttning glömska.) Bild 25, 26 och 27 Övningsuppgifter. 1. Kom ihåg att alltid kontakta eldriftledare innan du som kopplingsanvarig utför kopplingar enligt driftorder. Vad gäller om du är kopplingsbiträde och ska utföra kopplingar enligt driftorder? Svar: Som kopplingsbiträde ringer man den kopplingsansvarige 2. Ska linjebrytare vara med på driftordern?

Svar: Det är bra om linjebrytare också finns med på driftordern, men ibland görs föreberedande omläggningar av driftläget långt innan arbete påbörjar, därför är inte de alltid med. Linjebrytarna manövreras från av eldriftledare för att man ska kunna göra kopplingar på frånskiljare. 3. Enligt ESA ska den elarbetsansvarige alltid finnas på eller i närheten av arbetsplatsen. Vad står det i BVF 1921 om detta, och hur tolkar vi det? Svar: Om det inte längre finns någon elektrisk fara på en arbetsplats kan den elarbetsansvarige få lämna arbetsplatsen, under förutsättning att detta i förväg planerats tillsammans med arbetsledningen, se avsnitt 5.1. Jordningsverktygen ska då vara fastsatta så att de inte kan avlägsnas eller skadas av misstag. 4. Diskussion: Vad har du för erfarenhet av den elarbetsansvariges närvaro? 5. Den eldriftansvarige ska tillsammans med den av arbetsledningen utsedda kopplingsansvarige avgöra om ytterligare skydd behöver planeras för att förhindra överbryggning. Vad exakt kan den eldriftansvarige föreslå? Svar: Den eldriftansvarige ska tillsammans med den kopplingsansvarige avgöra om det krävs någon form av trafikalt skydd (E-skydd eller A-skydd) för att förhindra överbryggning av spänning till en kontaktledning som ska vara frånkopplad och arbetsjordad. Om så är fallet ska den eldriftansvarige meddela arbetsledningen vilka möjliga överbryggningspunkter som ska omfattas av det trafikala skyddet. Bild 28/ sid 23-24 Bild 29/sid 25 Övningsuppgifter (Använd BVF 1921) 1. Du är kopplingsansvarig och får en driftorder där du upptäcker att man glömt ange blockeringen av en frånskiljare som redan är öppen, men som måste förbli öppen för att skydda arbetet. Vad gör du? Svar: Påtala felet. Gör en skriftlig ändringsmeddelande till den som upprättat driftordern, eller gör en ny driftorder. 2. Du är elarbetsansvarig för ett Arbete utan spänning på kontaktledningen och inser att arbetstiden enligt driftordern inte kommer att räcka till för att bli klar med arbetet. Vad gör du? Svar: Kontakta den som utfärdat driftordern och förklara. Muntligt ändringsmeddelande är tillåten i detta fall. 3. Du är elarbetsansvarig och behöver utvidga arbetsplatsens avgränsning för att kunna fullfölja ett arbete på kontaktledningen. Gränspunkterna för E-skyddet behöver dock inte ändras. Vad gör du? Svar: Eftersom det är fråga om nya avgränsningar, måste man upprätta ny driftorder. Övningsuppgifter bevisväxling 1. Vilka uppgifter ska ett driftbevis för en kontaktlednings- eller

tågvärmeanläggning innehålla? Svar: BVF1921 6.4.2 Driftbevis Ett driftbevis ska alltid motsvara ett utfärdat arbetsbevis. Driftbeviset ska vara skriftligt och innehålla följande uppgifter: vem som lämnat driftbeviset (namn och telefonnummer) vilka anläggningsdelar som driftbeviset avser eventuella ändringar som gjorts i anläggningen eller dess kopplingsläge eventuella ändringar av reläskydd, kontrollanläggningar eller mätutrustning. 2. Vad innehåller den kopplingsansvariges elsäkerhetsplanering? Svar: BVF1921 6.1.3 Den kopplingsansvariges elsäkerhetsplanering Den kopplingsansvarige ska kontrollera och bekräfta mottagen driftorder samt förvissa sig om att beordrade åtgärder leder till avsedd säkerhet. Vid behov ska den kopplingsansvarige upprätta kopplingssedlar och förvissa sig om att det finns kopplingsbiträden som kan hjälpa till att utföra beordrade åtgärder. En kopplingssedel bör kontrolleras och signeras av en annan person än den som upprättat kopplingssedeln. Den som kontrollerar en kopplingssedel ska ha tillräcklig kompetens för att bedöma om uppgifterna i kopplingssedeln är riktiga. En kopplingssedel ska innehålla följande uppgifter: vem som upprättat kopplingssedeln vilka anläggningsdelar med avgränsningar som arbetet omfattar samtliga åtgärder som ska utföras, angivna i en numrerad punktlista som bör ha en åtgärd per punkt datum då kopplingssedeln utväxlas. Kommentar: Exempel på blankett för en kopplingssedel finns i ESA Grund, bilaga 4.3. Vad innehåller den elarbetsansvariges elsäkerhetsplanering? Bild 30/sid 25 Övningsuppgifter 3. Vad innehåller den elarbetsansvariges elsäkerhetsplanering? Svar: BVF 1921 6.1.4 kontrollera och bekräfta mottagen driftorder förvissa sig om att beordrade åtgärder leder till avsedd säkerhet göra en detaljerad elsäkerhetsplanering för arbetet skriftligt dokumentera arbetsplatsens gränspunkter, jordningsverktygens placering och andra elsäkerhetsåtgärder. 4. Vilka är den kopplingsansvariges åtgärder efter mottagen

driftorder? Svar: BVF1921 6.2.1 1. inhämta frånkopplingstillstånd från eldriftledaren, utom när det gäller lokalmanövrerade frånskiljare för lastområde, uppställningsområde eller tågvärmetransformator (L-, U- eller Öfrånskiljare) Kommentar: För de U- och Ö-frånskiljare som går att fjärrmanövrera krävs alltså frånkopplingstillstånd från eldriftledaren. 2. kontakta tillsyningsmannen och förvissa sig om att ett E- eller A-arbete är upprättat och omfattar de punkter där det finns risk för överbryggning av spänning till en kontaktledning som ska vara frånkopplad och arbetsjordad 3. kontrollera att övriga förutsättningar enligt driftordern är uppfyllda 4. utföra kopplingar enligt driftordern och i den ordning de anges på driftordern 5. utföra blockeringar enligt driftordern och i den ordning de anges på driftordern 6. utföra kopplingar och blockeringar enligt reglerna i avsnitt 6.2.2 och 6.2.3 7. beordra utsedda kopplingsbiträden att utföra önskade kopplingar och blockeringar enligt en skriftlig förebild som kan utgöras av driftordern eller särskilt upprättade kopplingssedlar 8. ta emot och kontrollera skriftliga kopplingsbekräftelser från kopplingsbiträden 9. utfärda ett arbetsbevis enligt avsnitt 6.2.4 och överföra detta till den elarbetsansvarige som ett skriftligt meddelande, exempelvis telefem 10. säkerställa att utförda kopplingar och blockeringar kvarstår tills driftbevis lämnats för samtliga arbetsbevis som tidigare utfärdats. Bild 31 (ej med i häftet) Bild 32/sid 26 Övningsuppgifter Fråga deltagarna också vem som utfärdar arbetsbevis och vem som utfärdar driftbevis. Svar: Arbetsbevis: kopplingsansvarig innan elsäkerhetsåtgärder får påbörjas. Driftbevis: elarbetsansvarig, efter att alla elsäkerhetsåtgärder är borttagna och anläggningen är klar att driftsättas. Övningsuppgifter planering arbete nära spänning 1. Enligt ESA ska arbetsbegäran lämnas in oavsett arbetsmetod. Vad gäller enligt BVF 1921 för arbeten på Banverkets kontaktledningsoch tågvärmeanläggningar med avseende på de tre arbetsmetoderna Arbete med spänning, Arbete nära spänning och Arbete utan spänning? Svar: BVF 1921:5.1 Vid arbetsmetoderna Arbete utan spänning och Arbete med spänning ska arbetsbegäran upprättas, inte vid Arbete nära spänning på Banverkets kontaktlednings- och

tågvärmeanläggningar. 2. Ge exempel på elsäkerhetsåtgärder vid Arbete nära spänning. Svar: Skyddsavskärmning, skyddsavspärrning, spärrning av liftkorg, bevakning, övervakning 3. Vad skiljer övervakning från bevakning? Svar: Vid bevakning ska man hålla uppsikt över flera arbetares belägenhet i förhållande till spänningssatta delar. Vid övervakning har man noggrann uppmärksamhet på en person vid ett arbete nära spänning som i sin helhet får ta max 5 minuter att genomföra. Bild 33/sid 28 BVF 1921 kap 5.7 Normala skötselåtgärder På kontaktledningsanläggningar och tågvärmeanläggningar får normala skötselåtgärder utföras med spänningssatt anläggning om följande förutsättningar är uppfyllda: Personalen ska vara instruerad för den aktuella skötselåtgärden. Verktyg och utrustning som används ska vara godkända för den aktuella skötselåtgärden och underhållas enligt tillverkarens anvisningar. Kommentar: Normala skötselåtgärder kräver inte att någon av arbetsmetoderna Arbete nära spänning eller Arbete med spänning tillämpas. Följande arbeten betraktas som normala skötselåtgärder på en kontaktledningsanläggning eller tågvärmeanläggning: byte av lampor på bangårdar med hjälp av specialverktyg ishackning i tunnlar byte av högspänningssäkringar i kontaktledningsstolpar kontroll av isolatorer genom knackning inmätning av fasta objekt mellan undersökningssektionen och lastprofilens gränslinje (FOMUL) med hjälp av särskilt iordningsställd mätningstralla inmätning av kontakttrådens höjd med teleskopisk mätstav inmätning av spårläget med lyft- och baxstång (LOB-stång) uppmätning av vågbildningar med förslitningsmätning kopplingar mätningar och provningar. Bild 34,35&36/ sid 30 Det räcker att arbetare riskerar komma inom respektive område med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål.! En isolator får aldrig vidröras! Detta gäller även fasledare i kabelavslut.! För kontaktledningsanläggningar med AT-system gäller samma riskområde och närområde som för BT-system, dvs. 400 respektive 1400 mm. 5.4 Riskområde Riskområdet är det område kring en spänningssatt anläggningsdel inom vilket den isolationsnivå som ska förhindra elektrisk fara inte är säkerställd vid intrång i området utan särskilda skyddsåtgärder.

Avståndet i luft från spänningssatta anläggningsdelar till riskområdets yttre gräns är 400 mm för kontaktledningsanläggningar med nominell spänning upp till och med 30 kv. Tågvärmeanläggningar, med nominell spänning 1 kv, har ett riskområde som sträcker sig 200 mm från spänningssatta anläggningsdelar. Dessa avstånd gäller från spänningssatta anläggningsdelar som inte är skyddade genom sitt utförande eller skyddsavskärmning enligt avsnitt 8.2.1. En isolator påverkar inte riskområdets utsträckning, men får ändå inte beröras eftersom dess yta kan vara spänningssatt. Detta gäller även fasledare i kabelavslut. 5.5 Närområde Närområdet är ett avgränsat område utanför riskområdet, se avsnitt 5.4. Avståndet i luft från spänningssatta anläggningsdelar till närområdets yttre gräns är 1400 mm för kontaktledningsanläggningar med nominell spänning upp till och med 30 kv. Tågvärmeanläggningar, med nominell spänning 1 kv, har ett närområde som sträcker sig 300 mm från spänningssatta anläggningsdelar. Bild 37/ sid 31-33 Arbeten i Banverkets lågspänningsanlägningar Kompletta fakta finns i ESA Installation ISA Låt deltagarna läsa genom sidorna 31 och32 samt t o m Verktyg, utrustningar och anordningar. Diskutera innehållet om det behövs. Gå genom begreppen nedan: Arbete Med arbete enligt ISA avses varje form av arbete där det kan finnas en elektrisk fara. Det föreligger en elektrisk fara när en anläggning är spänningsförande eller genom en enkel åtgärd kan spänningssättas. Spänningsskyddat arbetssätt Spänningsskyddat arbetssätt innebär att genom bedömning och hantering av risker förhindra att arbetare inte vid något tillfälle riskerar att, med kroppsdel, oisolerade redskap eller oisolerade verktyg, komma i beröring med farlig spänning. För att inte riskera att utsättas för farlig spänning behövs det ofta utföras en kombination av olika säkerhetsåtgärder. Huvudregel vid spänningsskyddat arbetssätt är att arbete skall bedrivas på frånkopplad anläggning. Om frånkoppling inte är möjlig skall andra säkerhetsåtgärder vidtas genom avstånd och/ eller isolation. Riskbedömning ligger till grund för planering av säkerhetsåtgärder skall vara skriftlig görs av arbetsgivaren eller av den som delegerats detta av arbetsgivaren. Vid riskbedömningen kan Checklista för spänningsskyddat arbetssätt användas. Den finns som en bilaga till ESA Installation ISA

Bild 38/sid 33-38 Övningsuppgifter 1. Ge exempel på några kompletterande säkerhetsåtgärder Svar: (ESA Installation ISA sid 9) avspärrning, transportvägar, god belysning etc. 2. Om man upptäcker en oförutsedd risk under arbetets gång, vilka åtgärder skall då vidtas? Svar: (ESA Inst. ISA sid 10)Den delen av arbetet ska då avslutas och ny riskbedömning/riskanalys upprättas. 3. För att uppnå tillräckligt god säkerhet måste frånkoppling ske på något av följande sätt: Svar: (ESA Inst. ISA sid 11)Med frånskiljare med synlig brytställe eller lägesindikering, säkerhetsbrytare, dvärgbrytare/normsäkring, smältpatroner, utdragbar enhet, annan lätt kontrollerad metod. Bild 39 och 40/sid 39-41 Bild 41 Låt deltagarna läsa genom sidorna 36, 37 och 38; Från Arbetets utförande t o m Felsökning Diskutera innehållet med avseende på utropstecknen och Normala skötselåtgärder på sid 37. Titta även på utropstecknen på sidan 38, samt avsnittet felavhjälpning. Deltagarna läser genom sidorna 39 och 41. De vanligaste felen (bilden): Avseende de tekniska felen. I bildspelet Kontroll före idrifttagning finns fler bildexempel på fel i installationer där skyddsledare saknas, är felkopplad eller inte kopplad alls. Kontroll före idrifttagning ska utföras som dubbelkontroll, det vill säga dels genom inspektion och då i första hand som okulär kontroll, dels genom provning som även innefattar att med lämpliga instrument kontrollera egenskaper som inte går att fastställa genom inspektion. Inspektion ska föregå provning och normalt göras med hela installationen spänningslös. Med inspektion avses en undersökning av elinstallationen med alla sinnen för att fastställa att den är riktigt utförd. Vid provning kan mätinstrument behöva användas för att fastställa att en elinstallation är ändamålsenlig. Dokumentation Som avslutning ska kontrollen dokumenteras. Dokumentationen ska omfatta En förteckning av vad som inspekterats En förteckning av de kretsar som provats och tillhörande provningsresultat. Dokumentationen bör även innehålla en rekommendation om lämpligt tidsintervall till första periodiska kontroll. ------------------------- Viktigt är att installatören bestämmer helt över vad som ska kontrolleras