Repetitionsutbildning i elsäkerhet 2010

Transkript

1 Repetitionsutbildning i elsäkerhet 2010 För bantekniker

2 Förord Att äga, ta hand om, arbeta på eller invid starkströmsanläggningar ställer stora krav på alla inblandade. Det är tydligt beskrivet i lagar, föreskrifter, författningssamlingar och standarder bara för att nämna några. Det är viktigt att alla som arbetar med, på eller invid Banverkets starkströmsanläggningar har tillräckliga kunskaper om sina och andras ansvar, befogenheter och förutsättningar för att undvika skador på person eller på egendom. Det är innehavarens ansvar att fortlöpande kontrollera anläggningen och ge dem som arbetar i anläggningen sådana förutsättningar att arbete på anläggningen kan ske på ett säkert sätt. Arbetsgivaransvaret omfattar bland annat att se till att personalen arbetar på ett säkert sätt. En riskbedömning och dokumenterad elsäkerhetsplanering ska vara grunden till varje arbete där det finns en elektrisk fara. Arbetsgivaren ansvarar också för att personalen genom utbildning och fortlöpande repetitionsutbildning får kunskap om innebörden och konsekvenserna av faran. Vid alla elinstallationsarbeten ska det finnas en elinstallatör som ska se till att yrkesmannen som utför installationsarbete under dennes överinseende, har rätt kompetens för arbetet och att installationen kontrollerats innan anläggningen tas i drift. Personal som arbetar i starkströmsanläggningar har i sitt yrkesmannamässiga ansvar att förvissa sig om att den elektriska materiel man handhar är säker att använda, och att det arbete man utför är yrkesmässigt utfört. Den 1 oktober 2009 blev driftorderhanteringen ett faktum. Inga frånkopplingsbegäran togs längre emot på eldriftledningscentralerna runtom i landet. När en driftorder ska produceras ställs tydligare krav på bland annat planering och anläggningsdokumentation, än en frånkopplingsbegäran gjorde. Detta vilket innebär att framtagandet av driftordrar tar längre tid än tidigare. Att det dessutom finns orutiner i arbetet har skapat extra arbete på driftledningscentralerna och det kommer att dröja ett tag innan de nya arbetsuppgifterna har satt sig. Tålamodet hos de inblandade har varit stort vilket jag uppskattar mycket. Ta till er av årets repetitionsutbildning och passa på att ställa många frågor och var rädda om er i det fortsatta elsäkerhetsarbetet. Jörgen Nicklasson Säkerhetschef, division Leverans

3 Innehåll sida Regelverk för elsäkerhet 4 Ansvar, befogenheter och förutsättningar 6 Risker med el 10 Elsäkerhetsplanering 12 Riskområde och närområde för kontaktledning och tågvärme 13 Normala skötselåtgärder 14 Banarbeten med bruten S-räl 15 Banarbeten då skyddsledare och/eller driftjordledare tas bort 17 Arbetsmaskiner och kranar 20 Uppställningsregler för arbetsmaskiner och andra järnvägsfordon 22 Övriga arbeten 23 Trädfällning och röjning vid kontaktledning 24 Lastning, lossning och tillfällig uppläggning 25 Arbeta på oregelbundna tider 26 Källor till faktauppgifter och texter 28

4 1. Regelverk för elsäkerhet För allt arbete på eller nära de kontaktlednings- och tågvärmeanläggningar som förvaltas av Banverket gäller BVF 1921, som är anpassad till såväl ESA som utgåva 2 av SS-EN Skötsel av elektriska anläggningar. BVF 913 Denna föreskrift anger de kompetenskrav som ställs för att personal som arbetar på eller nära Banverkets starkströmsanläggningar ska kunna vidta säkerhetsåtgärder i enlighet med ELSÄK-FS 2006:1, Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet. Personalen ska enligt BVF 913 ha kännedom om elrisker och elsäkerhetsåtgärder. De ska ha tillräcklig teknisk kunnande och erfarenheter av aktuellt arbete, kännedom om anläggningen arbetet utförs på, samt de elsäkerhetsrutiner som gäller vid arbete på Banverkets elanläggningar. Föreskriften specificerar kraven på olika funktioner med avseende på kompetens- och elsäkerhetskrav. Banverket Branschorganisation Standardiseringsorgan Myndighet Regeringen Riksdagen Figur 1. Regelverket för elsäkerheten vid arbete på Banverkets elanläggningar. 4

5 Elsäkerheten inom Banverket regleras även i följande föreskrifter BVF 922 Elsäkerhetsföreskrifter för trafikplatser BVF 923 Regler för arbetsmiljö och säkerhet vid arbete inom spårområde. Denna föreskrift är reviderad och utgiven BVF 053 Särskilda föreskrifter för fordons- och verkstadstjänsten. Denna föreskrift är under revidering. BVF 1921 kommer att revideras under BVF 923 har reviderats med hänsyn till Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JTF). Det finns också en del andra ändringar och kompletteringar i den nya utgåvan av BVF 923, bl.a. när det gäller olika aktiviteter som utförs inom spårområdet. Även BVF 922 är under revidering, bl.a. när det gäller uppställningsreglerna för klättringsbara järnvägsfordon. Därutöver finns ett stort antal BVS (Banverkets standard) som anger krav på anläggningen. Banverkets regelverk för elsäkerhet bygger också på lagar och förordningar som riksdag och regering beslutat om, t.ex. ellagen och starkströmsförordningen. Diskussionsövningar 1. Vilken kompetens måste en person ha för att få manövrera frånskiljare i Banverkets kontaktledningsanläggningar? 2. Vilken kompetens krävs för att få manövrera frånskiljare i ett högspänningsställverk, exv. i nätstationer, kopplingscentraler eller omformarstationer? 3. Ibland gör Elsäkerhetsverket besök på arbetsplatser. Vilka fyra frågor kan de ställa, som det är viktigt att du ska kunna svaren på? 5

6 2. Ansvar, befogenheter och förutsättningar I ellagstiftningen delas ansvaret för elsäkerheten in i tre områden: Anläggningsansvaret (innehavaransvar) syftar till att säkerställa att ellagstiftningens krav beträffande underhåll och periodisk kontroll. Arbetsmiljöansvar (personsäkerhetsansvaret) syftar till att säkerställa att ellagstiftningens krav beträffande personalens säkerhet. Personsäkerhetsansvaret är ett arbetsgivaransvar. Installatörsansvaret (behörighetsansvaret) syftar till att säkerställa att installationen uppfyller kraven i ellagstiftningen. Innehavare Arbetsgivare Behörighet Figur 2. Innehavare Innehavare av en elektrisk starkströmsanläggning är den person eller Vd för det företag som råder över anläggningen. Arbetsuppgifter som krävs för att uppfylla detta ansvar kan vid behov delegeras inom företagets organisation. 6

7 Innehavare av en starkströmsanläggning har ansvaret att fortlöpande kontrollera att anläggningen och anslutna anordningar ger betryggande säkerhet mot person eller egendomsskada, innehavaren ska också fastställa tidsintervall för kontrollerna, dokumentera dem och ha dem tillgängliga för Elsäkerhetsverket. Fel och brister som upptäcks vid kontrollerna ska åtgärdas. arbete som utförs på eller i närheten av anläggningen sker på ett sådant sätt och utförs av, eller under ledning av, personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande säkerhet ges mot person eller egendomsskada. För att uppnå detta ska innehavaren tillhandahålla nödvändig information till dem som arbetar på eller i närheten av anläggningen. Innehavarens ska också utan dröjsmål anmäla olyckor och tillbud till Elsäkerhetsverket, om innehavaren är ägare till nätkoncession eller en starkströmsanläggning för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane-, eller trådbussdrift. Innehavaren ansvarar för att se till att det finns varselmärkning vid anläggningen som varnar och informerar om el-riskerna. Om det finns system- eller skyddsjordtag i innehavarens anläggning, ska de också kontrollmätas och mätningarna dokumenteras. Arbetsgivare Arbetsgivare är en person som leder verksamheten. Arbetsgivaren ansvarar bland annat för nödvändig säkerhet vid arbeten, och planerar arbeten med bedömning av elektriska risker som grund. Arbetsgivaren ska ha en rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete och förvissa sig om att arbetstagare har rätt utbildning. Arbetsgivaransvar innebär att säkerhetsåtgärderna grundas på en riskbedömning se till att personalen har kunskap om innebörden och konsekvenserna av faran personalen har rätt och tillräcklig utbildning om de säkerhetsåtgärder som är viktiga i förhållande till arbetsuppgifterna det finns en elsäkerhetsplanering. I den ska ingå att utse personer som ska ha ansvar för att se till att säkerhetsåtgärder vidtas. 7

8 Elinstallatör En person som av Elsäkerhetsverket meddelats behörighet att i en angiven omfattning utföra elinstallationsarbete. Det finns flera nivåer på behörighet för elinstallationer. Ansvaret är personligt, ett företag kan inte inneha behörighet. Elinstallatörsansvar innebär att yrkesmannen som utför installationsarbete under hans överinseende har tillräckliga kunskaper för att kunna utföra installationsarbetet installationsarbetet har kontrollerats i betryggande omfattning yrkesmannen utför installationsarbetet inom reglerna för anställningsförhållande, alltså beakta reglerna för in- och utlåning av montörer. Yrkesman Det finns inga formella krav på den som elinstallatörsförordningen kallar yrkesman. Det är elinstallatörens ansvar att se till att yrkesmannen har den kompetens som krävs för att utföra arbetet. Elinstallatören avgör vilka som får arbeta under hans överinseende. Kompetenskravet är beroende av hur komplext arbetet är. Yrkesman behöver alltså inte innebära en yrkesutbildad elektriker. 8

9 Användarens av el-materiel ansvar innebär att den elektriska materiel man använder är säker för användning den elektriska materielen används på avsett sätt, så att det inte uppstår säkerhetsrisker, och att materielen underhålls och förvaras på rätt sätt vid tillverkning, import, upplåtelse, försäljning eller överlåtelse på annat sätt och installation av elektrisk materiel, materielen uppfyller gällande säkerhetskrav. Arbeten som inte kräver behörighet Endast elinstallationsarbeten i starkströmsanläggningar och anordningar som är anslutna till en sådan, kräver elinstallatörsbehörighet. Man får alltså utföra viss installation och reparera elektrisk materiel utan krav på behörighet, exempelvis belysningsarmaturer och kopplingsutrustningar. I yrkesmässig verksamhet är det arbetsgivaren som avgör vem som är lämplig att utföra sådana arbeten med elektrisk materiel. Flera elinstallatörer i samma företag När det finns flera behöriga elinstallatörer i ett företag ska det för varje arbete vara klarlagt på vems behörighet arbetet ska utföras. 9

10 3. Risker med el Skador vid en elolycka Det är allvarligare än vad många tror att få ström genom kroppen. Strömmen kan bland annat leda till muskelkramp och vätskeförlust. När du får ström i dig fungerar kroppen som en ledare. Alla vävnader i kroppen har olika förmåga att leda ström. Om strömmen passerar hjärtat är risken stor för allvarliga skador. Nerver, muskler och blodådror har hög ledningsförmåga medan senor, fettvävnader och brosk har låg ledningsförmåga. I vävnader med låg ledningsförmåga blir värmeutvecklingen högre. Strömmen kan leda till muskelkramp, vätskeförlust, påverka hjärtrytmen och ge skador på nervbanor. Hur stor kan skadan bli Skadornas omfattning påverkas av strömstyrkan och varaktigheten av strömgenomgången, kroppen ledningsförmåga och strömmens väg genom kroppen. Vid ljusbågsolyckor, orsakade av till exempel kortslutning, uppkommer skador genom elströmmens verkan genom strålning från ljusbågen, genom direkt tryckverkan eller i form av losslitna delar. Strålningen från ljusbågar orsakar brännskador och bländning. Figur 3. Arbete på eller i närheten av kontaktledningen kan innebära en elektrisk fara Uppsök alltid sjukvård efter: ström genom kroppen (risk för hjärtflimmer) verkan av ljusbåge medvetslöshet brännskador domning eller kramper verkan av blixtnedslag.! Tänk på att biverkningar kan visa sig långt senare Anmälan av elolycka Man ska anmäla alla elolyckor eller tillbud. För att Elsäkerhetsverket ska kunna följa elolycksfallsutvecklingen är det viktigt att verket får kännedom om inträffade händelser. Anmälningarna bidrar med en ökad kunskap om risker med elektrisk ström och hur liknande händelser kan förebyggas. De elolyckor och tillbud som anmäls till verket hanteras i en olycksfallsdatabas. 10

11 Anmäl elolycka! Alla arbetsplatsolyckor ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Olyckor som medfört dödsfall eller allvarlig personskada, eller samtidigt drabbat flera arbetstagare ska omedelbart anmälas till Arbetsmiljöverket. Det gäller även tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Enligt starkströmsförordningen (2009:22) ska den som är innehavare av en nätkoncession eller en starkströmsanläggning för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- eller trådbussdrift utan dröjsmål till Elsäkerhetsverket anmäla olycksfall i den egna starkströmsanläggningen som inträffat på grund av el samt allvarliga tillbud till sådana olycksfall. Om olyckan ändå är framme 1. Bryt strömkretsen 2. Larma och se till att den skadade kommer till läkare så fort som möjligt 3. Ta hand om den skadade i väntan på ambulans, ge första hjälpen (vid behov hjärt- och lungräddning) 4. Berätta alltid för läkaren att det handlar om en elolycka! Det kan vara olika rutiner i företagen om hur olyckor och tillbud rapporteras, men rutiner måste finnas. (Källa Elsäkerhetsverket)! Hantering av stegar och andra långa föremål under en kontaktledning kan innebära stor risk. Stegar som är längre än 2 m får inte vara ledande och ska ha en varningsskylt om elfaran (blixtpil).! De allra flesta elolycksfall som drabbar fackmän beror på att regelverket inte har följts. Du riskerar inte bara ditt eget liv utan även andras liv om du medvetet eller omedvetet bryter mot reglerna. Figur 4. Stuntman vid inspelningen av Electric chock! Använd flamsäkra och ljusbågstestade arbetskläder och hjälmar.? Har du deltagit i utbildningen Första hjälpen/hjärt-lungräddning med vägledning vid elskada? För att få bedriva arbete där det finns en elektrisk risk krävs att personalen har kunskaper i första hjälpen. Alla företag utbildar inte samtliga medarbetare, det kräver bättre koll vid planering av personalen.! Varje arbetsgivare ska ha rutiner för att anmäla elolyckor och tillbud till Elsäkerhetsverket och anläggningsinnehavaren. Enligt Arbesmiljöverkets föreskrift AFS 1999:07: Kunskaper i första hjälpen 6 Med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och de särskilda risker som finns skall det finnas tillräckligt antal personer, som kan ge första hjälpen, tillgängliga på arbetsstället. Åtgärder skall vidtas för att kunskaper och färdigheter i första hjälpen hålls aktuella. 11

12 4. Elsäkerhetsplanering Fullständiga regler finns i BVF 1921 kapitel 5 och ESA. Arbetsledningen har det yttersta ansvaret för elsäkerhetsplaneringen, men arbetsuppgifter kan delegeras till någon med tillräckliga kunskaper. Arbetsledningen representerar arbetsgivaren. Arbetsledningen ska utse elarbetsansvarig (vid elektrisk fara) göra riskbedömning (i samråd med elarbetsansvarig) dokumentera riskbedömning och elsäkerhetsplanering samordna elsäkerheten med angränsande arbeten välja arbetsmetod (i samråd med elarbetsansvarig) utfärda en arbetsbegäran (om detta krävs). För ett Arbete nära spänning på en kontaktlednings- eller tågvärmeanläggning krävs det ingen arbetsbegäran. Elsäkerhetsplanering ska utföras av arbetsledningen (i samråd med den elarbetsansvarige) eldriftansvarig kopplingsansvarig (utses av eldriftansvarig) elarbetsansvarig (utses av arbetsledningen) tillsyningsman i samråd med den kopplingsansvarige (om det finns risk för överbryggning). När föreligger det elektrisk fara? Om arbetare riskerar att komma inom närområdet med kroppsdel, verktyg eller annat föremål. Då S-rälen bryts. Då skyddsledare avlägsnas. Då driftjordledare avlägsnas. Figur 5. Arbetsledningen ska alltid göra en inledande riskbedömning för att utröna om det finns en elektrisk fara. Vid elektrisk fara ska arbetsledningen också utse en elarbetsansvarig. Tillsammans med den elarbetsansvarige ska arbetsledningen välja någon av de elektriska arbetsmetoderna Arbete med spänning, Arbete nära spänning och Arbete utan spänning. 12

13 5. Riskområde och närområde för kontaktledning och tågvärme Fullständiga regler finns i BVF 1921 kapitel 5. Tabell 1. Närområde och riskområde för tågvärme- och kontaktledningsanläggningar Spänningsnivå Riskområde (mm) Närområde (mm) Tågvärmeanläggning (1 kv) Kontaktledningsanläggning ( 30 kv) Inom riskområdet krävs Arbete utan spänning (eller Arbete med spänning). Spänningssatt del Riskområde Närområde Inom närområdet krävs Arbete nära spänning. Skyddsavskärmning Figur 6. Närområde och riskområde kring en oisolerad spänningssatt anläggningsdel, utan respektive med en isolerande skyddsavskärmning.! Det! En räcker att arbetare riskerar komma inom respektive område med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål. isolator får aldrig vidröras! Detta gäller även fasledare i kabelavslut. Övningsuppgift Om arbete med grävmaskin ska utföras utanför 4 meter från kontaktledning, viken arbetsmetod ska då användas? 13

14 6. Normala skötselåtgärder Normala skötselåtgärder får utföras med spänningssatt anläggning men utan att Arbete med spänning eller Arbete nära spänning tillämpas. Övningsuppgift Vilken kompetens krävs för att få utföra normala skötselåtgärder?! Vid normala skötselåtgärder får man endast använda verktyg som är godkända för den aktuella skötselåtgärden. Övningsuppgift (använd BVF 1921) Skriv ner några arbetsuppgifter som du anser vara normala skötselåtgärder på en kontaktledningsanläggning. S-räl 115 V I-räl Figur 7. Växelvärmen kan göra att rälen får farlig spänning.! Glöm inte att frånskilja växelvärmen för de växlar som berörs av ett arbete. Annars kan rälen få en spänning på upp till 115 V utan att detta indikeras. Växelvärmen kan frånskiljas genom att man tar ur säkringarna eller slår ifrån huvudbrytaren för aktuellt växelvärmeskåp. Diskussionsövning Görs detta i verkligheten överallt? Har man förstått riskerna? 14

15 7. Banarbeten med bruten S-räl Fullständiga regler finns i BVF 1921, avsnitt 9.2. Om S-rälen bryts p.g.a. ett banarbete eller rälsbrott kan det uppstå livsfarliga spänningar över brytstället. Detta beror på att S-rälen används som returströmkrets för den ström som behövs för att driva fram ett elfordon. Därför är det viktigt att returströmkretsen säkerställs på annat sätt vid bruten S-räl. Det kan ske med överkopplingslinor. I-rälen får också användas om den saknar isolerskarvar på sträckan. Figur 8. Obruten returströmkrets säkerställd med hjälp av I-rälen och överkopplingslinor. Övningsuppgifter Vad ska du kontrollera hos en överkopplingslina innan du använder den (egenkontroll)? Kraven på egenkontroll av överkopplingslinor finns i BVF 1921, avsnitt På vilka andra sätt kan returströmkretsen säkerställas? 15

16 Vad är mycket viktigt att kontrollera vid byte av rälsskarvjärn? Om kontaktförbindningen saknas eller är skadad vid byte av rälsskarvjärn, hur gör man då? Vad gör du om du upptäcker ett rälsbrott? 16

17 8. Banarbeten då skyddsledare och/ eller driftjordledare tas bort Fullständiga regler finns i BVF 1921, avsnitt 9.3 och kompletta regler på skyddsjordning finns i BVF 510. Om skyddsledare tas bort kan kontaktledningsstolpar och andra jordade föremål bli spänningssatta p.g.a. isolationsfel. Det är farligt att ta bort en driftjordledare eftersom den leder returströmmen vid normal drift. Innan du får ta bort en skyddsledare som är ansluten till S-rälen ska du antingen anordna tillfällig skyddsjordning på annat sätt eller se till att kontaktledningsanläggningen kopplas ifrån och arbetsjordas. ( Undantag: Du får kortvarigt ta bort en enstaka skyddsledare för att direkt därefter ersätta den, utan att ansluta någon tillfällig skyddsledare under tiden. Du måste ha särskild utbildning för att få ta bort en skyddsledare eller driftjordledare. Dessutom krävs tillstånd av den elarbetsansvarige. Arbete med skyddsledare och/eller driftjordledare ska avbrytas när åska syns eller hörs från arbetsplatsen. ( Figur 9. Det är viktigt att du kan se skillnad på skyddsledare (bilden till vänster) och driftjordledare (bilden till höger). 17

18 Diskussionsövning Hur ser du skillnad på driftjord och skyddsjord? Vad gör du om du är osäker? Tillfällig skyddsjordning Tillfällig skyddsjordning ska anordnas för kontaktledningsstolpar och andra föremål som behöver vara skyddsjordade. Tillfälliga skyddsledare ska anslutas till återledningen eller till en tillfälligt utlagd jordlina som är ansluten till S-rälen. Tillfälliga skyddsledare ska ha en area på minst 50 mm 2 Cu. Tillfälliga jordlinor ska ha en area på minst 50 mm 2 Cu om arbetsplatsen är högst 200 meter lång och en area på minst 120 mm 2 om arbetsplatsens utsträckning är mer än 200 meter. Om återledningen används för tillfällig skyddsjordning gäller följande: 1. Varje återledare ska anslutas till S-rälen med minst ett jordningsverktyg på vardera sidan om arbetsplatsen, och även inom arbetsplatsen så det blir max 600 meter mellan jordningsverktygen. 2. Det får finnas högst en sugtransformator inom arbetsplatsen för att det inte ska uppstå telestörningar. 3. Om det finns en sugtransformator inom arbetsplatsen ska den vara överkopplad med dubbla överkopplingslinor på återledningssidan. Figur 10. Byte av S-räl med anslutna skyddsledare. 18

19 Tillfällig driftjordning Innan en driftjordpunkt får brytas ska S-rälen kopplas till återledningen med minst 3 st jordningsverktyg. Byte av räl med ansluten skyddsledare och/eller driftjordledare BVF 1921 anger hur man kan byta en räl där det finns ansluten skyddsledare och/eller driftjordledare. De gamla ledarna ska då sitta kvar tills de nya är monterade.! Maskinjordning är skyddsjordar.! Överkopplingslinor är driftjordar. 19

20 9. Arbetsmaskiner och kranar Fullständiga regler finns i BVF 1921, kapitel 10. Arbetsledningen ansvarar för att maskinförare och annan personal instrueras om elfaran. Till arbetsmaskiner räknas bland annat kranar, grävmaskiner, lastmaskiner, snöslungor samt eventuell last. Grundregel för arbetsmaskiner: Minst 4 meter i sidled till närmaste spänningssatta anläggningsdel, såvida man inte vidtar särskilda elsäkerhetsåtgärder enligt BVF Detta gäller även pendlande last i kranar. Grundregel för kranar och hängande last ovanför en spänningssatt kontaktledningsanläggning: Minst 4 meter till närmaste spänningssatta anläggningsdel. Det finns särskilda elsäkerhetsåtgärder för: skyddsjordade spårgående arbetsmaskiner icke-skyddsjordade spårgående arbetsmaskiner skyddsjordade arbetsmaskiner som inte är spårgående icke-skyddsjordade arbetsmaskiner som inte är spårgående. Tabell 2. Säkerhetsavstånd och elsäkerhetsåtgärder Typ av arbetsmaskin Spårgående Minsta avstånd till spänningssatt anläggningsdel Spärrad i höjdled till max 3 Bevakning krävs Skylt som varnar för elfara Skyddsjordad 1 0,4 m 4,7 m - Ja Icke skyddsjordad 0,6 m 4,5 m - Ja Icke spårgående Skyddsjordad 2 1,0 m - Ja - Icke skyddsjordad 1,0 m 4,5 m - Ja 1) Skyddsjordning av en spårgående arbetsmaskin ska utföras enligt BVF Kranar och liftar på spårgående fordon. 2) Skyddsjordning av en icke spårgående arbetsmaskin ska göras till S-rälen med en mjuk kopparlina som har arean minst 50 mm 2 Cu. 3) Dessa värden förutsätter att kontaktledningens höjd över rälsöverkant (rök) är minst 5,1 meter. Om kontaktledningens höjd över rälsöverkant är mindre än 5,1 meter ska anläggningsförvaltaren upprätta särskilda anvisningar. 20

21 Skyddsjordade arbetsmaskiner som inte är spårgående Minst 1 meter S-räl Figur 11. För en icke spårgående arbetsmaskin som är skyddsjordad ska arbetet utföras under bevakning för att ett säkerhetsavstånd mindre än 4 meter ska få tillämpas. Någon del av arbetsmaskinen får då inte komma närmare en spänningssatt anläggningsdel än 1 meter. Icke-skyddsjordade arbetsmaskiner som inte är spårgående Minst 1 meter Max 4,5 meter Figur 12. En icke-spårgående arbetsmaskin som inte är skyddsjordad ska vara spärrad för en maximal höjd på 4,5 meter över rälsöverkant för att ett mindre säkerhetsavstånd än 4 meter ska få tillämpas. Arbetsmaskinen ska också ha en skylt med blixtpil. Ett minsta säkerhetsavstånd på 1 meter till närmaste spänningssatta anläggningsdel gäller även här. 21

22 10. Uppställningsregler för arbetsmaskiner och andra järnvägsfordon Fullständiga regler finns i BVF 922, kapitel 7. Uppställnigsreglerna i BVF 922 gäller sedan för arbetsmaskiner och andra klättringsbara järnvägsfordon. Figur 13. Tänk på elfaran p.g.a. klättring, vid uppställning av arbetsfordon. Reglerna innebär i korthet följande: Ett järnvägsfordon är klättringsbart om det utan svårighet och utan hjälpmedel är möjligt att klättra så högt att man kommer inom närområdet till kontaktledningen. Ett järnvägsfordon kan även bli klättringsbart genom sin last. Järnvägsföretaget eller spårentreprenören ansvarar för bedömningen om ett järnvägsfordon är klättringsbart eller inte. Syftet med reglerna för uppställning av klättringsbara järnvägsfordon är att minimera risken för elolycksfall p.g.a. att obehöriga personer klättrar på fordonen. Övningsuppgifter Ange platser där du tror att uppställning av klättringsbara arbetsmaskiner är tillåten. Ange situationer då uppställning av klättringsbara arbetsmaskiner kan vara tillåten under en spänningssatt kontaktledning. 22

23 11. Övriga arbeten Fullständiga regler finns i BVF 1921 kapitel 11. BVF 1921 innehåller även särskilda elsäkerhetsregler för en del övriga arbeten som bedrivs på elektrifierade linjer med spänningssatt kontaktledning och/eller hjälpkraftledning. Övningsuppgift Ge några exempel på övriga arbeten med särskilda elsäkerhetsregler. Arbeten i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor Det är förbjudet att klättra upp i kontaktledningsstolpar utan att någon av arbetsmetoderna Arbete utan spänning, Arbete med spänning eller Arbete nära spänning tillämpas. Övningsuppgifter Det finns undantag från denna regel. Ange ett par sådana arbeten.! Det! Avspärrningsåtgärder krävs stegjärn på kontaktledningsstolpen för att man ska få resa en stege mot den. i stolpar och bryggor räknas inte som normala skötselåtgärder utan ska utföras enligt reglerna för AUS, AMS eller ANS, beroende på vad man kommit fram till vid riskbedömningen. Vilka är förutsättningarna för att undantagen ska gälla? 23

24 12. Trädfällning och röjning vid kontaktledning Fullständiga regler finns i ESA-RÖJ:06 och BVF 1921, avsnitt För trädröjning vid kontaktledningsanläggningar gäller i huvudsak reglerna i ESA Röjning i ledningsgata skog (ESA-RÖJ:06). BVF 1921 gäller dock före ESA i följande delar: Inledande elsäkerhetsplanering, se kapitel 5 i BVF Närområde och riskområde, se kapitel 5 i BVF Arbetsmaskiner, se kapitel 10 i BVF Med detta menar man att arbetsledningen alltid ska göra en inledande riskbedömning för att avgöra om det föreligger en elektrisk fara eller inte. Figur 15. Nedtagning av ett träd som fallit på elledning ska utföras som ett arbete utan spänning. Övningsuppgifter När föreligger det en elektrisk fara? Vad gäller om en elektrisk fara föreligger? ESA-RÖJ:06 föreskriver bl.a. följande: Vad krävs av personal och utrustning för att man ska kunna tillämpa denna arbetsmetod? 24

25 13. Lastning, lossning och tillfällig uppläggning Fullständiga regler om lastning och lossning finns i BVF 1921, avsnitt 11.3 samt BVF 922. Fullständiga regler om tillfällig uppläggning finns i BVF 1921, avsnitt 11.7 samt i BVF 923. Lastning och lossning under spänningssatt kontaktledning i samband med arbeten regleras dels av BVF 1921 och dels av BVF 922 Elsäkerhetsföreskrifter för trafikplatser. Annan lastning och lossning vid elektrifierad bana regleras av BVF ,4 meter Minst 3,5 meter Övningsuppgift Vilka regler gäller vid handlastning och handlossning av öppna vagnar i samband med arbeten: Rök! Reglerna för handlastning och handlossning gäller även vid rälslastning och rälslossning med vinch! Figur 16. Säkerhetsavstånd som gäller vid handlastning och handlossning av öppna vagnar under en spänningssatt kontaktledningsanläggning i samband med arbeten. Övningsuppgift Fyll i max höjd på arbetsplan i följande tabell. Kontaktledningshöjd (m) Max höjd på arbetsplan (m) 5,6 5,3 4,8 Snö eller tillfällig uppläggning Snö eller tillfällig uppläggning av material för järnvägens behov får inte komma närmare spänningssatt anläggningsdel än 4 meter enligt BVF Samma regler gäller nu också för upplag enligt BVF 923. Övning Vad säger reglerna för tillfällig uppläggning och upplag inom säkerhetszonen på 2,20 meter från närmaste räl?! Vid! För pikning och spettning av makadamvagnar ska personalen befinna sig på markplanet. Pikar och spett som används får då inte vara längre än 2 meter. arbetsmaskiner som används vid lastning och lossning gäller även reglerna i BVF 1921, kapitel

26 12. Arbeta på oregelbundna tider Att arbeta på oregelbundna tider är oundvikligt vid järnvägen. Tillgängligheten i spåret är sämre på dagtid, därför blir det mycket nattarbete för många. Ökad olycksrisk vid nattarbete De senaste åren har forskningen funnit allt fler samband mellan arbetsolyckor och sömnighet (sänkt vakenhet). Risken för felhandlingar och felmanövreringar ökar markant vid nattarbete. Extrema trötthetssymtom mot slutet av nattpassen är en uppenbar säkerhetsrisk. Kroppen är programmerad att vara vaken på den ljusa tiden på dygnet och återhämta sig genom sömn när det är mörkt. Särskilda risker föreligger för yrkesgrupper som nattetid har hand om säkerheten på arbetsplatsen. En trött hjärna reagerar långsammare och är sämre på att ta in nya fakta och uppgifter. Tröttheten underminerar förmågan att fatta beslut och ökar risken för felbeslut. Kopplingen mellan trötthet och olyckor har registrerats i en rad undersökningar: Bland svenska lokförare har 2/3 någon gång nickat till vid nattkörning, jämfört med 1/6 vid dagkörning. En rad laboratoriestudier visar att reaktionssnabbhet, räkneförmåga och problemlösande är klart försämrade under simulerat nattarbete. De tydligaste effekterna på säkerheten syns i samband med singelolyckor i vägtrafiken. Risken för en singelolycka på motorväg är mer än 10 gånger högre på hos bilförare på småtimmarna. Försämringen av reaktionsförmågan nattetid har jämförts med den som uppstår vid måttlig alkoholkonsumtion (0,05 procent alkohol i blodomloppet). Förmodligen är dagens uppfattning om trötthetens roll i olycksstatistiken avsevärt underskattad eftersom sänkt vakenhet är svår att påvisa objektivt. Den olycksdrabbade lär också undvika att spontant rapportera trötthet som olycksorsak eftersom olyckor på grund av trötthet bedöms på samma stränga sätt som olyckor på grund av alkoholkonsumtion. 26

27 ! Forskning tyder på att en stunds vila inför ett nattpass kan öka säkerheten. Sömnen 6 9 timmar per natt anses normalt för en vuxen person. En del klarar sig på mindre än 6 timmar. Äldre personer brukar klara sig på något mindre sömn. Oregelbundna arbetstider kan innebära att du sover för lite och får sömnbesvär. Vissa tider på dygnet är det svårt att hålla sig vaken oavsett om det beror på sömnbrist eller inte. Det kan bli särskilt påtagligt på efternatten och tidig morgon. Då har dygnsrytmen sitt så kallade minimum, det vill säga att kroppstemperaturen sjunker och du blir frusen och lite dåsig. Att äta på natten På natten vilar sig de olika kroppsfunktionerna. Det gäller bland annat matsmältningen. Man ska undvika att äta på efternatten och så lite som möjligt på förnatten. Man ska helst inte äta fet och proteinrik mat som hamburgare, pommes frites, pizza och dylikt sent på kvällen och under natten. Med godis höjer man blosockernivån, men den sjunker snabbt igen. Drick i stället mycket vatten och ät långsamt verkande kolhydrater som frukt, bär, grovt bröd, lättmjölk och lättyoghurt. Drick så lite kaffe, te och coca-cola som möjligt.! Håller du kroppen i trim står den bättre emot påfrestningar både på jobbet och på fritiden. 27

28 Källor till faktauppgifter och texter Elsäkerhetsverkets hemsida SEKO Väg&Ban om Arbete på oregelbundna tider 28

29 29

30 30

31 31

32 Borlänge Tel: