Instruktion för aktiviteter inom och invid spårområde

Transkript

1 1 (19) invid spårområde

2 2 (19) 1. Introduktion Denna instruktion beskriver regler och rutiner inklusive villkor för aktiviteter inom samt. Syftet med instruktionen är att förebygga olyckor och tillbud samt säkra en hög trafik- och elsäkerhetsnivå i järnvägssystemet. Text innanför två heldragna linjer, likt detta exempel, är Jernhusen-interna rutiner vilka riktar sig enbart till personal som verkar inom Jernhusens verksamhet som infrastrukturförvaltare Omfattning Denna instruktion gäller för all verksamhet på anläggning där Jernhusen är infrastrukturförvaltare enligt Järnvägslagen oavsett anledningen till aktiviteten i spårområdet. en skall därmed t.ex. åberopas vid upphandling av arbeten inom spårområde. en gäller: - Jernhusens egen verksamhet - Entreprenad- och konsultverksamhet som är upphandlad av Jernhusen en gäller även för järnvägsföretag vilka har trafikeringsavtal (TRAV) med Jernhusen. För personal vilka verkar inom Jernhusens verksamhet som infrastrukturförvaltare gäller: vid ansvarar för att besluta om undantag respektive tillämpningsregler till denna instruktion. 2. Beskrivning 2.1. Definitioner A-skydd Skyddsform som innebär att en sträcka eller ett område disponeras för arbeten som av säkerhetsskäl m.m. kräver att inga eller bara vissa fordonsrörelse får ske över arbetsplatsen.

3 3 (19) Aktivitet Arbete Arbetsplats Arbetsredskap Arbetsplats Driftrum Egenförflyttning Överordnat begrepp för alla typer av aktiviteter inom spårområdet. Begreppet aktivitet delas upp i arbeten, studiebesök och egenförflyttning. Utförande av arbetsuppgift inom spårområdet. Arbete kräver bl.a. skydds- och säkerhetsplanering (SoS-planering) Begränsat område inom spårområde där minst en person arbetar. Maskiner och redskap som inte är klassade som fordon eller småfordon (enligt Jernhusens eller järnvägsföretagets bestämmelser). Arbetsredskap kan vara spårgående. Arbetsredskap indelas i lätta och tunga arbetsredskap. Lätt arbetsredskap väger högst 120 kg och ska dessutom med lätthet kunna flyttas/tippas ut ur säkerhetszonen. Begränsat område inom spårområde där minst en person arbetar. Utrymme som i huvudsak används för elektrisk utrustning och som under normala förhållanden endast är tillgängligt för instruerad personal. Enskild förflyttning till fots inom spårområdet (t.ex. till eller från fordon eller för att passera ett spår). Elarbetsansvarig Person som har fått uppgiften att ansvara för elsäkerheten vid ett arbetes utförande Elbevakare Eldriftledare Gemensamt Arbetsställe Person som av den elarbetsansvarige utsetts att utföra bevakning och jordning av arbetsmaskiner samt utföra spänningslöshetskontroll och arbetsplatsjordning av kontaktledningar på en plats som den elarbetsansvarige anvisat. Person som övervakar och manövrerar anordningar för elförsörjning av trafiken. Plats där två eller flera juridiska personer bedriver verksamhet. Kopplingsledare Person som utsetts att leda kopplingsarbete

4 4 (19) Närområde el Riskområde Samordningsansvar Samordningsansvarig Skydds- och säkerhetsledare SoS-planering Spårområde Ett definierat område som omger riskområdet (närområdet för 15 kv är 1,4 m). Ett definierat område omkring spänningsförande delar där den isolationsnivå som skall förhindra elektrisk risk inte är säkerställd vid intrång i området utan skyddsåtgärder (riskområdet för 15 kv är 0,4 m). Ansvar för samordningen av arbetsmiljö- och säkerhetsåtgärder på ett gemensamt arbetsställe. Anläggningsinnehavare, eller av denne utsedd arbetsgivare, då fler än en arbetsgivare bedriver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe. Har ansvaret för samordningen av arbetsmiljö- och säkerhetsåtgärderna på det gemensamma arbetsstället. Av arbetsgivaren utsedd person som kontrollerar och slutför skyddsoch säkerhetsplaneringen för ett arbete. Även benämnd SoS-ledare. Skydds- och säkerhetsplanering Område på eller invid statens järnvägsnät inom vilket särskilda trafik och elsäkerhetsföreskrifter ska beaktas. Spårområdet utgörs minst av säkerhetszonen samt ett område som i sidled sträcker sig minst 4 m från närmaste del av kontaktledningsanläggningen. Utökning av spårområdet kan ske genom lokal information. Studiebesök Tillfälligt besök i spårområdet av en eller flera personer som saknar behörighet att vistas i spårområdet. Vid studiebesök ska en person utsedd av Jernhusen och med särskild behörighet för detta närvara. Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsgivarens (järnvägsföretagets) arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås enligt AFS 2001:1 Säkerhetsbedömning Bedömning av risker som genomförs av behörig person innan egenförflyttning eller studiebesök påbörjas. Säkerhetszon Utrymme som skall vara hinderfritt för spårbunden trafik. Säkerhetszonen sträcker sig minst 2,20 meter ut från närmaste räl.

5 5 (19) Jernhusen kan besluta om utökning av säkerhetszonen. Om så sker ska berörda verksamhetsutövare underrättas. Tillsyningsman Tågvarnare Den som övergripande ansvarar för säkerhetsåtgärder vid A-arbete Utsedd person som skall varna personalen vid aktivitet i eller invid ett trafikerat spår Tillträde till spårområde Av säkerhetsskäl får endast den som har tillstånd av Jernhusen eller ett järnvägsföretag som har trafikeringsavtal med Jernhusen, vistas inom spårområde där Jernhusen är infrastrukturförvaltare. Undantag gäller för plankorsningar, plattformar och andra platser där allmänheten har tillträde enligt gällande regler. Aktiviteter som utförs inom spårområdet och enligt denna föreskrift kräver särskild behörighet och kompetens som ska beslutas av respektive part (Jernhusen för den egna verksamheten, respektive Järnvägsföretag för dennes verksamhet). För aktiviteterna gäller i förekommande fall även de lokala anvisningar som utfärdats av Jernhusen och de villkor som angivits i avtalet med respektive entreprenör eller järnvägsföretag. För personal som verkar inom Jernhusens verksamhet som infrastrukturförvaltare gäller: Tillstånd erhålls genom att man innehar behörighet utfärdad av Jernhusen Verkstäder. Behörighet erhålls automatiskt om man med godkänt resultat genomgått någon av följande utbildningar: - Jernhusens utbildning för vistelse inom spårområde/egenskydd - Banverkets utbildning BASÄVISTA (motsv.) - Annan utbildning godkänd av vid. För att bibehålla behörigheten gäller att man aktivt underhåller sina kunskaper. T.ex. ansvarar respektive person med behörighet för att ta del av uppdateringar av denna instruktion. Vistelse inom spårområde ska generellt sett endast ske när anledning till detta finns varför det för personer som sällan vistas inom spårområde kan finnas anledning till att behöva repetera sina kunskaper vid en s.k. repetitionsutbildning. Kontakta vid för information.

6 6 (19) För aktiviteter inom eller precis t ställs någon form av krav på information eller utbildning, kontakta vid för ev. rådfrågning Informations- och kompetenskrav För att få vistas inom spårområdet (inklusive leda studiebesök) där Jernhusen är infrastrukturförvaltare krävs behörighet fastställd och dokumenterad av respektive part (Jernhusen för den egna verksamheten, respektive Järnvägsföretag för dennes verksamhet). För att få genomföra ett arbete inom spårområdet krävs att detta sker under överinseende av en skydds- och säkerhetsledare. Personer som skall arbeta under SoS-ledarens överinseende skall dessutom ha fått information om de viktigaste skydds- och säkerhetsbestämmelserna Varselklädsel Alla personer som vistas inom spårområdet skall bära varselkläder eller varselväst med reflexer. Reflexytan och reflexplaceringen skall följa standard EN 471, lägst klass 2. Syftet med varselklädsel är att individen ska vara väl synlig vid vistelse inom spårområdet. För personal som verkar inom Jernhusens verksamhet som infrastrukturförvaltare gäller: Syftet med varselkläder är att man ska synas. Om anläggningen är så beskaffad att det finns risk att t.ex. endast överkroppen är synlig, t.ex. på grund av plank eller andra anläggningsdetaljer etc., ska varselkläder bäras på just överkroppen (dvs, det räcker i ett sådant fall inte med enbart byxor) Säkerhetszon I samband med aktiviteter i eller invid trafikerat spår tillämpas en säkerhetszon. Det innebär att ingen får vistas inom säkerhetszonen då en rörelse passerar. Säkerhetszonen sträcker sig normalt 2,20 meter ut från närmaste räl, Med hänsyn till bedömda risker kan Jernhusen besluta att säkerhetszonen skall utökas. Berörda verksamhetsutövare ska i så fall underrättas. Endast lätta arbetsredskap får användas inom säkerhetszonen. Lätta arbetsredskap skall dessutom kunna flyttas eller tippas ur spår om situationen så kräver.

7 7 (19) Inom säkerhetszonen får det endast finnas den mängd av brandfarliga varor som absolut behövs för att utföra arbetet. Behållare som innehåller mer än 20 liter brandfarlig vätska, gasbehållare eller explosiva varor får inte finnas inom säkerhetszonen. Om det är svårt att bedöma var gränsen för säkerhetszonen går, skall den märkas ut tydligt på arbetsplatsen. Fig: säkerhetszonens normala utsträckning 2.6. Arbetsmiljöplan Beställaren av ett bygg- och anläggningsarbete inom ett spårområde skall se till att en arbetsmiljöplan upprättas och finns tillgänglig på arbetsplatsen. Arbetsmiljöplanen skall innehålla de regler som skall tillämpas på arbetsplatsen och en beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet skall organiseras. Arbetsmiljöplanen skall också beskriva de särskilda åtgärder som skall vidtas under byggskedet för att arbetsmiljön skall uppfylla kraven i arbetsmiljölagen och de föreskrifter från Arbetsmiljöverket som är tillämpliga på arbetet. På ett arbetsställe där två eller flera arbetsgivare bedriver verksamhet samtidigt skall samordningsansvarig utses. Om inte annat är överenskommet är den som låter utföra byggnads- och anläggningsarbeten samordningsansvarig för åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall på ett arbetsställe.

8 8 (19) 2.7. Skydds- och säkerhetsledare (SoS-ledare) För varje arbete som utförs inom ett spårområde skall det finnas en SoS-ledare utsedd. Det är SoS-ledarens ansvar att kontrollera och slutföra den samordnade skydds- och säkerhetsplaneringen för avsedd aktivitet. SoS-ledarfunktionen innefattar inte att ta över ansvaret för den specialistkompetens som finns beträffande trafiksäkerhet, elsäkerhet eller andra funktioner med säkerhetsuppgifter. SoS-ledaren kan dock ha andra säkerhetsfunktioner på arbetsplatsen, om detta bedöms lämpligt utifrån säkerhetssynpunkt Rutiner för skydds- och säkerhetsplanering (SoS-planering) En SoS-planering skall vara genomförd inför varje arbete inom spårområdet. Om förhållandena har förändrats skall planen kompletteras eller en ny skydds- och säkerhetsplanering genomföras. Skydds- och säkerhetsplanen skall innehålla de av nedanstående punkter som är relevanta för aktiviteten ifråga. Vissa aktiviteter kan kräva ytterligare uppgifter. Skydds- och säkerhetsfunktioner på platsen för aktiviteten Elarbetsansvarig Kopplingsledare Elbevakare Tillsyningsman för A-arbete Tågvarnare Skydds- och säkerhetsledare Vägvakt Besiktningsman eller kontrollant Tydliggörande av säkerhetszonen Område som skall märkas ut Typ av gränsmarkering Vid avstängt spår Datum, starttid och sluttid Sträcka, spår, område Typ av anordning Begränsningspunkter för arbetet Särskilda skyddsåtgärder Särskilda åtgärder vid korsningar mellan väg och järnväg

9 9 (19) Vid aktiviteter nära en spänningssatt kontaktledning Datum, tid Arbetsområde Vilka risker som finns Vidtagna elsäkerhetsåtgärder 2.8. Skyddsnivåer för aktiviteter i eller invid trafikerat spår För aktiviteter inom spårområde finns generellt sett 3 skyddsnivåer: - Egenskydd (lägsta skyddsnivån) Egenskydd innebär att respektive person själv svarar för sin säkerhet i form av uppmärksamhet (säkerhetsbedömning) etc - Tågvarning (medium skyddsnivå) Vid tågvarning finns en (eller flera) särskilt utsedda att svara för varning om ett fordon närmar sig platsen. - A arbete/a-skydd (JTF-term) (högsta skyddsnivån) Skyddsform som innebär att en sträcka eller ett område disponeras för arbeten som av säkerhetsskäl m.m. kräver att inga eller bara vissa fordonsrörelse får ske över arbetsplatsen. Vilken skyddsform/-nivå som krävs är beroende på aktivitetens art. Resultaten från utförda säkerhetsbedömningar samt SoS-planering etc är exempel på underlag till beslut om skyddsnivå Egenförflyttning i säkerhetszonen Egenförflyttning i säkerhetszonen får endast göras av personer med behörighet för detta. Behöriga personer ska ha kompetens att bedöma risker vid egenförflyttning i säkerhetszonen och att anpassa egenförflyttningen till det aktuella riskläget. Vid egenförflyttning i säkerhetszonen ska uppsikt hållas och riskerna kontinuerligt bedömas. En säkerhetsbedömning ska således göras inför egenförflyttningen samt kontinuerligt under egenförflyttningen. Egenförflyttningen i säkerhetszonen ska anpassas efter aktuella risker och vid behov avbrytas. Den som gör egenförflyttningen ska kunna förflytta sig ut ur den trafikerade säkerhetszonen i god tid innan ett fordonssätt kan komma fram till platsen. För att en utrymning skall betraktas som säker

10 10 (19) skall den utan stress kunna genomföras till en plats utanför säkerhetszonen för det spår som trafikeras. Det är viktigt att utrymningsvägen inte hindras av exempelvis staket, upplag, trånga partier eller trafik i omgivande spår. Vid egenförflyttning i säkerhetszonen får inga arbeten utföras, utöver vad som normalt ingår i arbetsuppgifterna för järnvägsföretagens personal i spårmiljö. Om riskerna bedöms vara för stora, efter genomförd säkerhetsbedömning, får inte egenförflyttningen genomföras på den aktuella platsen Studiebesök i spårområdet Om en eller flera personer ska vistas i spårområdet, utan att de har behörighet för detta, ska det ske i form av ett studiebesök. Detta gäller även om personer utan behörighet behöver passera spåret. Studiebesök ska ske under ledning av en person med särskild behörighet för detta. Denna person ska ansvara för och bedöma säkerheten för samtliga som deltar i studiebesöket. Innan ett studiebesök genomförs i spårområdet ska en säkerhetsbedömning genomföras och dokumenteras. Den som är ansvarig för säkerheten vid studiebesöket ska informera berörda deltagare om utfallet av säkerhetsbedömningen, inklusive utrymningsväg, hur varning sker samt vilken förflyttningsväg som är planerad. Den som är ansvarig för säkerheten vid studiebesöket ska hålla uppsikt och beordra utrymning så snart ett fordonssätt närmar sig platsen. För att en utrymning skall betraktas som säker skall den utan stress kunna genomföras till en plats utanför säkerhetszonen för det spår som trafikeras. Det är viktigt att utrymningsvägen inte hindras av exempelvis staket, upplag, trånga partier eller trafik i omgivande spår. Om förhållandena så kräver ska den som ansvarar för säkerheten avdela ytterligare en eller flera personer som håller uppsikt och varnar ifall ett fordonssätt närmar sig platsen. Dessa personer ska vara behöriga samt koncentrera sig på sin uppgift och inte göra något annat samtidigt. Den som ansvarar för säkerheten vid studiebesöket ska kontinuerligt bedöma riskerna. Om riskförhållandena ändras jämfört med säkerhetsbedömningen skall studiebesöket avbrytas och en ny säkerhetsbedömning genomföras. Detsamma gäller om den ansvarige inte kan fullgöra sin funktion. Om riskerna bedöms vara för stora, efter genomförd säkerhetsbedömning, ska studiebesöket utföras med A-skydd eller tågvarning.

11 11 (19) Säkerhetsbedömning vid egenförflyttning och studiebesök i säkerhetszonen Innan egenförflyttning eller studiebesök får utföras i säkerhetszonen ska en säkerhetsbedömning göras av en person som har behörighet för detta. Aktiviteten ska sedan anpassas efter denna säkerhetsbedömning. Säkerhetsbedömningen ska innefatta en bedömning av vilka risker som den aktuella aktiviteten innebär, varvid minst följande punkter ska beaktas: - Största tillåtna hastighet (sth) på berörda spår - Planerad utrymningsväg - Utrymningstid ur säkerhetszonen - Behövlig minsta siktsträcka (åt båda håll) - Trafikering på intilliggande spår - Under aktiviteten ska den person som ansvarar för aktivitetens säkerhet hålla god uppsikt och kontinuerligt bedöma aktuella risker. Om riskläget förändras ska aktiviteten anpassas därefter och vid behov avbrytas. Det kan t.ex. röra sig om försämrade siktförhållanden (regn, dimma, snöfall etc.). En ny säkerhetsbedömning skall då göras Arbeten Arbeten som normalt utförs av järnvägsföretagets personal i spårmiljö får utföras enligt reglerna för egenförflyttning i detta dokument. Detta gäller exempelvis förare och bangårdspersonal som utför växling, klargöring, kontroll av fordon och liknande rutinuppgifter. A-skydd som föranleds av arbete på fordon ska genomföras enligt järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser Arbete med lätta arbetsredskap i säkerhetszonen Arbetsredskap får endast användas enligt Jernhusens och entreprenörens bestämmelser. Arbetsredskap kan i vissa fall vara spårgående. Lätta arbetsredskap får väga högst 120 kg, och ska kunna flyttas eller tippas ur säkerhetszonen om situationen så kräver. Lätta arbetsredskap får användas inom säkerhetszon för trafikerat spår vid tågvarning.

12 12 (19) Exempel på lätta arbetsredskap är bärbara redskap, trampdressin och lättare utrustning för mätning eller ultraljudskontroll. Inom säkerhetszonen får det endast finnas den mängd av brandfarliga varor som absolut behövs för att utföra arbetet. Behållare som innehåller mer än 20 liter brandfarlig vätska, samt gasbehållare och explosiva varor får inte finnas inom säkerhetszonen till ett trafikerat spår Arbete med tunga arbetsredskap i säkerhetszonen Tunga arbetsredskap är redskap eller maskiner som väger över 120 kg och som inte är klassade som fordon eller småfordon. Tunga arbetsredskap kan exempelvis vara vägfordon, grävmaskiner, entreprenadmaskiner eller kranar. Arbetsredskap kan även vara spårgående Arbete med tunga arbetsredskap inom säkerhetszonen ska genomföras med skyddsformen A-skydd, även om arbetsredskapet endast kortvarigt riskerar att komma in i säkerhetszonen. Även vid lyft över spår ska A-skydd anordnas. För kranar och hängande last ovanför en spänningssatt kontaktledningsanläggning gäller ett säkerhetsavstånd på minst 4 m till den närmaste spänningssatta anläggningsdelen. Tunga arbetsredskap får inte passera säkerhetszonen, förutom vid en plankorsning, utan att A-skydd anordnats. Då en plankorsning passeras i samband med arbetet gäller signalerna i vägskyddsanläggningen på samma sätt som för övrig vägtrafik. En obevakad plankorsning får inte passeras då järnvägsfordon närmar sig. Passagen ska ske skyndsamt samt med hänsyn till siktsträcka och banans största tillåtna hastighet (sth). Uppställning av tunga arbetsredskap eller parkering av vägfordon får inte ske i säkerhetszonen eller inom 4 m från kontaktledningsanläggningen. Då arbete med tunga arbetsredskap sker i närheten av säkerhetszonen ska arbetet planeras så att arbetsredskapet inte i någon stund riskerar att komma in i säkerhetszonen. Arbetsledningen ansvarar för att föraren av redskapet instruerats om förhållande på arbetsplatsen, föraren ansvarar för att arbetsredskapet inte kommer in i säkerhetszonen i något ögonblick Tågvarning Varning till arbetande personal i säkerhetszonen eller i dess närhet kan utgöras av manuell tågvarning eller av automatisk tågvarning. Kombinerad tågvarning utgörs av både manuell

13 13 (19) och automatisk tågvarning. Tågvarning innebär att spåret inte är avspärrat för trafik, vilket kräver omfattande säkerhetsarrangemang och stor försiktighet. Innan ett arbete med tågvarning får inledas ska SoS-ledaren kontrollera att tågvarningen är: - tillförlitlig och fungerar - effektiv (dvs. når alla) - funktionskontrollerad (och att provutrymning är genomförd) Tågvarning ska planeras redan i SoS-planeringen. Arbete i ett trafikerat spår får ske under formen tågvarning endast om personal och arbetsredskap säkert kan vara säkert avlägsnade ur säkerhetszonen 10 sekunder innan en rörelse komma fram till platsen Manuell tågvarning Manuell tågvarning kan bestå av: - en eller flera tågvarnare vid platsen för aktiviteten som direkt varnar personalen (= innertågvarnare) - en eller flera tågvarnare längre bort från aktiviteten (=yttertågvarnare) med uppgift att varna personalen via innertågvarnare. Vid manuell tågvarning ska det tydligt framgå för arbetslaget vem eller vilka som är tågvarnare. Det kan behövas såväl innertågvarnare som yttertågvarnare. Vid bedömning av hur många tågvarnare som behövs ska hänsyn tas till bland annat: - siktförhållanden (även väderleken ska beaktas) - banans sth (största tillåtna hastighet) - arbetsstyrkans spridning - buller från maskin eller från fordon på andra spår - nödvändig tid för att utrymma säkerhetszonen - varningshjälpmedel som används Uppdraget som tågvarnare fordrar skärpt uppmärksamhet. Tågvarnare ska därför efter viss tid få rast eller avlösning. Tiden för uppdraget som tågvarnare kan variera beroende på omständigheterna, men bör normalt inte överstiga 2 timmar. Vid manuell tågvarning ansvarar SoS-ledaren för att tågvarnare finns på plats. Tågvarnare ska:

14 14 (19) - bära varselväst med beteckningen TÅGVARNARE - alltid vara utrustad med de i SoS-planen angivna akustiska och visuella varningshjälpmedel - helt ägna sig åt sin arbetsuppgift och inte åt något annat som kan avleda uppmärksamheten - inte avlägsna sig från anvisad plats utan tillstånd av SoS-ledaren - vid försämrade siktförhållanden, t.ex. på grund av dimma, snöyra, kraftigt regn eller tät rök, setill att spåret utryms och därefter kontakta SoS-ledaren - använda de varningsmetoder som anges i SoS-planen. Varningssignal ska ges av tågvarnare med tillrop och/eller signalhorn, flagga eller lykta, se figur nedan. Vid arbete i hög bullernivå kan varning genom beröring vara nödvändig. Dagsignal Nattsignal Fig: Tågvarnarens visuella signal som betyder utrym spåret Upprepade ljudsignaler "tåg kommer" ska ges med signalhorn, tyfon eller vissla när tågvarnaren ser ett fordon nalkas arbetsplatsen. Varje signal ska vara ca 3 sekunder och signaleringen upphör först när tågvarnaren försäkrat sig om att utrymningen är klar. Innan manuell tågvarning får inledas ska SoS-ledaren instruera tågvarnaren om: - att uppdraget kräver full uppmärksamhet - tidsintervall (hur länge tågvarningen ska pågå) - vilket eller vilka spår som tågvarningen gäller

15 15 (19) - tågvarnarens placering - varningsmetod - kommunikation med andra tågvarnare (i förekommande fall) - att utrymma arbetsplatsen från personal och utrustning vid försämrad sikt! Innan manuell tågvarning får inledas ska SoS-ledaren informera alla på arbetsplatsen om: - tågvarnarens placering och igenkänningstecken - varningsmetod - hur utrymning ska ske Automatisk tågvarning Det ska tydligt framgå för arbetslaget hur varningsmetoden fungerar samt vilken typ av varningssignalering som används och var denna är placerad. Den automatiska tågvarningsanläggningen ska vara så utformad och upprättad att den arbetande personalen ovillkorligen och på ett säkert sätt varnas när ett fordonssätt närmar sig. Om ett tekniskt fel uppstår på den automatiska tågvarningsanläggningen ska anläggningen larma och spåret utrymmas innan felsökning får påbörjas. Om förutsättningar eller förhållanden för användande av automatisk tågvarningsanläggning förändras ska SoS-ledaren beordra utrymning av spåret genom att aktivera tågvarningsanläggningen. En ny skydds- och säkerhetsplanering ska därefter göras. Vid bedömning av hur den automatiska tågvarningsanläggningen ska utformas och upprättas ska hänsyn tas till bland annat: - siktförhållanden och väderlek - spårens största tillåtna hastighet - arbetsstyrkans spridning - buller från maskin eller från fordon på andra spår - nödvändig tid för att utrymma säkerhetszonen - varningshjälpmedel som används Innan automatisk tågvarning får inledas ska SoS-ledaren: - kontrollera att den automatiska tågvarningsanläggningen är upprättad och fungerar enligt planering - kontrollera att förutsättningar och förhållanden tillåter användning av automatisk tågvarning Innan automatisk tågvarning får inledas ska SoS-ledaren informera alla på arbetsplatsen om: - varningssystem och varningsmetod

16 16 (19) - vilka spår som tågvarningen gäller för - placering av varningssignalering - hur utrymning ska ske Aktiviteter vid elektrifierat spår Vid aktiviteter i eller intill elektrifierade spår kan det uppstå en elektrisk fara eftersom kontaktledningar, andra högspänningsledningar och tågvärmeanläggningar finns inom spårområdet. Banverket har enligt Elsäkerhetsverkets krav utarbetat särskilda anvisningar som även skall tillämpas vid arbete på eller nära Jernhusens elanläggningar. Vid arbete på eller nära Jernhusens kontaktlednings- och tågvärmeanläggningar ska bl.a. BVF 1921 tillämpas. Vid allt arbete där det finns risk att komma in i närområdet föreligger det en elektrisk fara, vilket innebär att arbetet ska ske under ledning av en elarbetsansvarig. Arbeten definierade som normala skötselåtgärder enligt BVF 1921 får dock utföras utan krav på att det finns en elarbetsansvarig närvarande. Allt arbete med en arbetsmaskin (kran, grävmaskin, lastmaskin e.d.) som med någon del av maskinen eller dess last kommer närmare en spänningssatt anläggningsdel än 4 meter i sidled kräver särskilda elsäkerhetsåtgärder enligt BVF Närområde el Närområdet är ett avgränsat område intill en spänningssatt anläggningsdel. För Jernhusens (samt Banverkets) kontaktledningsanläggningar är avståndet i luft 1,4 m från närområdets yttre gräns till närmaste spänningssatta anläggningsdel. Högspänning kan ge överslag utan att man kommer i direkt kontakt med en spänningssatt ledning. Även en sluten vattenstråle som riktas mot högspänningsledningen kan leda elektrisk ström och förorsaka skada. Isolatorer ska betraktas som spänningssatta anläggningsdelar i hela sin längd. Om ett arbete behöver bedrivas så att arbetare riskerar att komma inom närområdet med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål ska arbetsledningen utse en elarbetsansvarig. Det krävs då också en elsäkerhetsplanering som bl.a. anger vilken arbetsmetod som ska användas och vilka elsäkerhetsåtgärder som krävs.

17 17 (19) Fig: Närområde 1,4 m Nedfallen högspänningsledning En nedfallen högspänningsledning och andra föremål i dess närhet ska alltid betraktas som spänningssatta och därmed livsfarliga. En person ska placeras ut som vakt för att varna andra personer att komma i närheten av den nedfallna ledningen. Eldriftledare eller SOS Alarm (tfn 112) ska omgående larmas. Vakten ska stanna kvar till dess att en elarbetsansvarig eller räddningsledare kommit på plats och tagit över ansvaret Urspårat fordon under spänning På ett urspårat spårfordon ska strömavtagaren sänkas ner eller tågvärmen frånkopplas. Om detta inte kan göras ska eldriftledaren omedelbart kontaktas för frånkoppling av spänningen. Ett urspårat fordon som har uppfälld strömavtagare eller är anslutet till tågvärmespänning kan vara livsfarligt att beröra. Faran består i att fordonet inte längre ingår i en sluten strömkrets när kontakt med räl saknas. En spänningsskillnad uppstår då mellan fordonet och marken Aktiviteter på eller nära högspänningsanläggningar Innan den elarbetsansvarige gett besked om att arbetet får inledas är det förbjudet att: - arbeta i närheten av högspänningsledningar på ett sådant sätt att man riskerar att komma in i närområdet med en kroppsdel, verktyg eller något annat föremål - klättra på lok, annat än vid in- och utpassering till förarhytten - utföra åtgärder på lok och vagnar annat än från markplanet - klättra i kontaktledningsstolpar - lasta och lossa gods under spänningssatta ledningar - spola vatten under eller intill spänningssatta ledningar.

18 18 (19) Jernhusen eller järnvägsföretaget kan besluta om regler för hur spolning av t.ex. lok och vagnar får ske Behörighet att manövrera frånskiljare Endast fackkunnig eller instruerad personal får manövrera kopplingsapparater, exempelvis frånskiljare Stegar och andra långa föremål Elektriskt ledande föremål får inte hanteras så att det finns risk att de kommer inom närområdet. En flyttbar stege som är längre än 2 meter och som hanteras inom 4 meter från en högspänningsanläggning ska vara av icke-ledande material samt vara försedd med en varningsskylt avseende elfaran. Varningsskylten ska utformas enligt kraven i ELSÄK-FS 2008:2 (allmän varning för elektrisk fara) och placeras ca 2 meter från stegens rotända. Fig: Stege märkt med varning för elfara Arbetsplattformar, saxliftar och dylikt får användas vid elektrifierade spår endast efter medgivande av Jernhusen. För sådana utrustningar gäller också reglerna för arbetsmaskiner i BVF Om risk finns att komma inom närområdet med mätutrustning ska måttband och avvägningsstänger vara av icke-ledande material.

19 19 (19) Tillträde till driftrum För att någon ska få vistas i ett driftrum på egen hand krävs att personen är tillräckligt instruerad för att undgå de faror som elektriciteten kan medföra. Personal som inte är instruerad får endast vistas i driftrum under uppsikt av fackkunnig person. Övriga regler för driftrum finns i ELSÄK-FS 2008: Upplag Ett utrymme som disponeras för upplag, förråd eller liknande skall planeras så att det inte sträcker sig in i säkerhetszonen. Vid upplag i närheten av ett elektrifierat spår skall avståndet till spänningsförande anläggningsdelar vara minst 4 meter.