Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Relevanta dokument
Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Testa dina levnadsvanor!

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

Att samtala om levnadsvanor

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

Fredrik Spak, lektor, docent SPIRA Sekundärprevention i Primärvården Implementering av metoder för minskat riskbruk av alkohol

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT Termin 5

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

1 Alkohol

Linköpings Universitet

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

Linköpings Universitet

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting

Koncernkontoret Region Skåne

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

GULDKANT ELLER RISKBRUK

Screeningkapacitet hos frågor om riskbruk av alkohol. Kjerstin Larsson, Christina Nehlin Gordh, Kerstin Damström Thakker och Sölvi Vejby

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

årskurs Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

2007 Alna Sverige AB Alna Riks Alna-rådet

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

Enkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Kontaktuppgifter & arbete

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av.

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås Christina Anderson

Rapport. Linköpings Universitet

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rapport. Linköpings Universitet

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Överenskommelser HSN-SON Syfte

motiverande samtal (MI)

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Forskarteamet Några resultat från elev- och föräldraundersökning våren Föräldrar Tillsammans 13 deltagande skolor

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

Rapport. Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring. April Temagruppen för alkoholprevention

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Högt blodtryck Hypertoni

Motiverande samtal MI

Kommunikationsavdelningen

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Att leva med Parkinsons sjukdom

Nationella Riktlinjer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

MIN Drömplan. Uppföljningstillfällen: Följande datum ska jag följa upp min drömplan:

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Kunskapsstödjande produkter om adhd

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

RAPPORT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 155, OKTOBER 2008

Motivational interviewing

motbok.qxp Sida 1 E MOT BOK MOT [MOT SMUGGLING, LANGNING OCH OKONTROLLERAD FÖRSÄLJNING AV ALKOHOLHALTIGA DRYCKER]

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Stark inför kirurgi stark för livet

Transkript:

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande kunskap OCH som inte har tecken/symtom på missbruk eller beroende

Rekommendera konsumtionsnivåer på ett enklare sätt Män: högst 14 glas per vecka och högst 4 per dag 14/4 Kvinnor: högst 9 glas per vecka och högst 3 per dag 9/3

Vad innebär ett riskbruk av alkohol? En flaska vin innehåller således 5 standardglas En burk starköl på 5 % är 1,5 glas En burk starköl 7-8 % är 2 glas En burk starköl 10 % är 3 glas.

Rådgivningsnivåer enligt socialstyrelsen riktlinjer

Riktlinje rekommendationer

Enkel rådgivning (Brief intervention). Är det koncept som man hoppas skulle kunna införlivas i rutinverksamheten inom vården Innehåller två centrala komponenter Screening/identifikation Rådgivning/intervention Och ev remittering vid mer alvarlig problematik Tar i sin enklaste form endast 5-10 minuter

Hur identifiera riskbruk av alkohol? Beroende Missbruk Riskdrickare med symtom Riskdrickare utan symtom Normal konsumenter Nykterister

När skall man fråga om alkohol? Bestäm dig för när du tycker att det är lämpligt: Vissa diagnoser som är vanliga inom verksamheten och som man erfarenhetsmässigt anser kan vara relaterad till riskbruk av alkohol Eller fråga alltid om alkohol/levnadsvanor Eller när man anser att patientens besvär kan vara relaterad till alkohol/levnadsvanor

Att komma igång med frågor om alkoholvanor - inledande frågor Det är inte ovanligt att patienten själv har noterat eller funderat på ett samband mellan symtom och alkoholkonsumtionen. Har du själv märkt om besvären förvärras/förbättras om du dricker alkohol? Har du någon gång funderat på om dina besvär påverkas av alkohol? Vad händer med dina besvär om du dricker alkohol?

Systematisk kartläggning med AUDIT-C frågeformuläret 1. Hur ofta dricker du alkohol? Aldrig (0 poäng) 1 gång i månaden eller mer sällan (1 poäng) 2-4 gånger I månaden (2 poäng) 2-3 gånger I veckan (3 poäng) 4 gånger/vecka eller mer (4 poäng) 2. Hur många standardglas dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 1-2 (0 poäng) 3-4 (1 poäng) 5-6 (2 poäng) 7-9 (3 poäng) 10 eller fler (4 poäng) 3. Hur ofta dricker du 5/6 standardglas eller mer vid samma tillfälle? Aldrig (0 poäng) 1 gång i månaden eller mer sällan (1 poäng) 2-4 gånger i månaden (2 poäng) 2-3 gånger i veckan (3 poäng) 4 gånger/vecka eller mer (4 poäng)

Annat sätt att fråga.. Hur ser det ut en typisk vecka? Hur många gånger dricker du någon form av alkohol? Hur mycket dricker du en typisk gång Etc. Sedan gör man en beräkning om patienten har ett riskbruk utifrån de gränser som normalt anser innebär en riskfylld alkoholkonsumtion

Rådgivning till patienter med riskfylld alkoholkonsumtion enligt Frames F = Feedback Återkoppling på screeningen R = Responsibility Betoning av patientens eget ansvar A = Advice Råd att ändra vanor M = Meny Ge förslag på olika strategier/val E = Emphaty Känslomässigt stöd utan tvång S = Self-efficacy Betoning av patientens egen förmåga till förändring

Vad säger man till en patient som dricker för mycket Finns inga färdiga standardråd utöver konsumtionsnivåerna. 14/4 eller 9/3 -Samtalet bör fokusera på vad patienten vill och hur dryckesmönstret ser ut. - mycket alkohol en gång i veckan! - dagligt drickande (1-2 glas)! - Om ev. konsekvenser - Vad patienten själv vill/har för mål

U-E-U Informationsutbyte istället för föreläsning Utforska vad personen redan vet Vad känner du redan till? Vad vet du om? Erbjud information Kort, saklig och anpassad Utforska Vad tänker du om det? Vad innebär det för dig?

Internetbaserade interventioner Finns i olika former med råd om riskbruk av alkohol administrerad via sms, mejl, app, hemsidor. Alkoholtest/råd kan integreras med andra levnadsvanor Exempel från www.livsstilsanalys.se

www.livsstilsanalys.se

Socialstyrelsen alla frågor om levnadsvanor

Internetbaserade alkohol och levnadsvanetest Kan finnas i livsstilskiosker På VC och apotek m.m. En länk kan mejlas till en person Studenthälsor, företagshälsovård, friskvård Kan skickas som enskild meddelande via sms

Senaste nytt!

Senaste nytt! Ingen skillnad i riskbruk av alkohol fanns mellan tre olika grupper av patienter vid både 6 och 12 månaders uppföljning: 1) Broschyr om alkohol 2) Kort rådgivning på 5 min 3) Rådgivande samtal på 20 min

Senaste nytt! SPIRA projektet Svensk projekt på ett 20 tal vårdcentraler runt om i Sverige under ledning av docent Fredrik Spak vid Göteborgs Universitet. Ingen skillnad i effekt mellan korta råd eller enbart screening

Senaste nytt! Svårt att visa på effekt i pragmatiska studier inom rutinverksamheten där vanlig personal genomför samtalen istället för speciellt utbildad forskningspersonal kanske kräver det mer kompetens att genomföra rådgivande samtal..

Senaste nytt!

Senaste nytt!

Senaste nytt! NNT

Konklusion I enlighet med socialstyrelsens riktlinjer så finns det en viss evidens för att alkoholsamtal med en rimlig längd på minst 10-15 minuter KAN ha en inverkan på en persons alkoholvanor, men man måste nog samtala med minst 10 personer för att en person skall minska sin konsumtion. Alltså lättare sagt än gjort, men man vet aldrig vad ett kort samtal kan ha för effekt längre fram i livet. Samtal kring alkohol (och andra vanor) kräver en viss kompetens (och en god patient-behandlare relation) vilket kan förklara en del negativa forskningsresultat. Nya internetbaserade interventioner kan vara ett alternativ till personliga samtal. Fortsatt forskning får visa på hur detta kan i integreras i rutinvården.

Senaste nytt!