Säkerhetsskrifter för anställda samt

Säkerhetsskrifter för anställda samt Första hjälpen Detta dokument får du som nyanställd av personaladministratören. Du ska tillsammans med din handledare/chef gå igenom de säkerhetsföreskrifter som kommer att gälla för dig. När du har läst igenom och förstått föreskrifterna undertecknar ni båda och lämnar sedan tillbaka sista bladet till Ingrid Forsmark som arkiverar detta. 2011-12-01 uppdaterad 2013-03-15 Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet 901 87 Umeå Tel 090-786 50 00 www.emg.umu.se

Innehållsförteckning Inledning... 1 Att arbeta på laboratorium vid EMG... 1 Allmän ordning på laboratoriet... 2 Avfallshantering... 3 Brandfarliga kemikalier... 4 Frätande kemikalier... 5 Särskilda säkerhetsrisker... 6 Beredskap vid brand och olycksfall... 10 Fältarbete... 11 Första hjälpen... 14 Intygsblankett...19

Inledning I detta dokument beskrivs de övergripande skydds- och säkerhetsrutiner som gäller för arbete på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Prefekten vid institutionen, Tom Korsman, tom.korsman@emg.umu.se har det yttersta ansvaret för arbetsmiljö och säkerhet inom EMG. Prefekten har delegerat arbetsmiljöansvar och säkerhet till biträdande prefekt, Kerstin Abbing kerstin.abbing@emg.umu.se samt till Forskningsansvariga och motsvarande, att ansvara för säkerhetsarbete inom sina ämnesområden. Inom varje ämnesområde finns specifik verksamhet och för detta skall det finnas detaljerade rutiner. Biträdande prefekt, Forskningsansvarig/motsvarande ska tydligt informera om vad du som anställd har för ansvar/uppgifter. Rumsansvar, instrumentansvar, kemikaliehantering kan vara uppgifter som du blir tilldelad. Till varje laboratorielokal skall det tydligt framgå vem som är rumsansvarig för rummet och regler för detta rum, samt utrustning. I Arbetsmiljö/miljöplanen vid EMG framgår delegationsordning och uppgifter som kan delegeras, samt rumsansvariga. http://www.emg.umu.se/digitalassets/67/67049_arbetsmiljplan--2009-2011_revmars2011-med-aktivitetsplan-2011.pdf Innan du börjar arbeta på institutionen skall du ha inhämtat och förstått informationen i detta kompendium, undertecknat tillsammans med handledare samt återlämnat detta till Ingrid Forsmark. Vid institutionen finns ett arbetsmiljöombud, Carola Sjögren, carola.sjogren@emg.umu.se samt ersättare Carin Olofsson, carin.olofsson@emg.umu.se Institutionen har även en arbetsmiljö- och miljögrupp och tillsammans bevakar de att arbetsmiljöfrågor samt frågor som gäller miljöanpassning av institutionens verksamhet hanteras efter universitetets arbetsmiljö- och miljöpolicy. Att arbeta på laboratorium vid EMG Man garderar sig bäst mot olyckor genom att i förväg fundera på vilka eventuella risker det kan finnas med en laboration och göra en bedömning av dessa. Du behöver därför noggrant läsa igenom och följa de säkerhetsföreskrifter som finns i detta kompendium och följa de anslag som finns uppsatta på laboratorierna. Varje laborant måste också veta var sjukvårdsmaterial, brandredskap och övrig säkerhetsutrustning finns och hur de används. 1

Innan du startar ett laborationsmoment skall du göra en riskbedömning över arbetet och innan du använder en apparat skall du först ha läst igenom apparatmanualen eller fått muntlig genomgång av labhandledare. Här nedan får du tips om egenkontroll enligt miljöbalken. http://www.av.se/teman/gmm/egenkontroll/ Allmän ordning på laboratoriet Klädsel Inne i laboratoriet och vid allt laboratoriearbete skall laborationsrock användas. Vid behov använder du även skyddsglasögon och skyddshandskar. Uppträdande Det är förbjudet att röka, äta, dricka på labbet. Efter användning skall förbrukat material (kemikalier, papper, bakterier och annat som använts under laborationen) lämnas eller slängas på anvisad plats. Efter avslutat arbete skall arbetsytan vara i sådant skick att en annan person utan risk och frågeställning kan arbeta där. Märkning av utrustning Märk glasutrustning mm. med ditt namn, innehåll och datum. Anse alltid att en okänd kemikalie är farlig, då hanterar du den på rätt sätt och med sund respekt. Om du placerar varor i frys eller kyl skall dessa också vara noggrant märkta. Kemikalieinköp Alla kemikalierinköp skall, om möjligt, ske via kemiförrådet. Alla kemikalier med farlighetsbeteckning skall registreras i Chemkeeper (Umeå Universitets kemikalieregister). För kemikalier med farlighetsbeteckning, skall det finnas säkerhetsdatablad, som förvaras nära kemikalieskåpet där kemikalien förvaras. Rutiner vid kemikalieinköp med farlighetsbeteckning När du handlar en kemikalie med farlighetsbeteckning vid kemiförrådet ska du 1. Notera vilket Chemkeepernummer kemikalien fått, vid kemiförrådet. 2. Kontrollera vem som är Chemkeeperansvarig, på din våning, enligt nedan. 3. Hos den ansvarige, ska du på en lista ange, chemkeepernummer, namn på dig själv, kundnummer du handlat på, samt nummer på det skåp kemikalieburken skall förvaras i. 4. När din kemikalieburk är tom, skall du registrera detta på samma sätt som ovan, på lista för tomma burkar. 2

Chemkeeperansvariga Forskning: KBC plan 5. Richard Bindler richard.bindler@emg.umu.se Fysiologihuset: plan 5. Carin Olofsson carin.olofsson@emg.umu.se plan 4. Anders Jonsson anders.jonsson@emg.umu.se plan 3. Pär Byström marten.soderquist@emg.umu.se Grundutbildning: NC-huset Mariana Sjöström mariana.sjostrom@emg.umu.se Etanolhantering Kontakta din handledare vid inköp, eftersom du behöver en underskrift. Gashantering Finns centralstyrt i ledningar med nyckelbrytare. Om du behöver gas, kontakta någon av ovan angivna Chemkeeperansvariga. Hantering av radioaktiva ämnen All hantering av radioaktiva ämnen skall ske enligt de direktiv som ges i universitetets lokala strålskyddsregler. Inventering görs 1 gång per år vid EMG. http://www.anstalld.umu.se/arbetsmiljo-och-sakerhet/arbetsmiljo/stralskydd Avfallshantering Den som producerar avfallet ansvarar också för att det paketeras rätt och placeras i sopsorteringsrum eller säkerhetshus KBC. Spill skall tas omhand omedelbart för att förhindra olyckor. Även spill av vatten skall torkas upp, då detta inte kan skiljas från andra farligare kemikalier eller bakterielösningar. Om du tror att du fått spill på huden spola med vatten omedelbart. Glasavfall Trasiga glasvaror, glasskärvor, använda pasteurpipetter eller objektglas kastas i glaskross i sopsorteringen KBC. Skilj på färgat och klart glas. Småbatterier Lämnas i avsedd behållare i KBC sopsorteringsrum. Kemiskt avfall Avfall från kemiska produkter får inte hällas i avloppet eller läggas bland det konventionella avfallet om det 3

* Innebär hälsofara eller olycksfallsrisker, t.ex. genom frätning, hälsofarlig ång- eller gasbildning, brand eller explosion. * orsakar störningar i reningsprocessen eller fara för yttre miljön. Detta innebär att de flesta kemiska produkter skall omhändertas som kemiskt avfall och skall lämnas till säkerhetshuset i KBC. Avfallet skall vara ordentligt förpackat i lämpligt kärl/emballage samt märkt med innehåll. Säkerhetshuset håller öppet fredagar mellan 8.00 10.00. Smittförande avfall Agarplattor med bakterier, obehandlat cellodlingsmaterial, glas och plaströr med bakterier, pipettspetsar använda vid bakterieodling samt serum- och blodspädningar är exempel på smittförande material som läggs i riskavfallskartong. Riskavfallskartongen kan vid behov fyllas på med absorberande material. Märk kartongen. Lämnas sedan i sopsorteringen KBC. Smittförande samt skärande/stickande avfall Kanyler, lansetter, knivblad, skalpeller och nålar är exempel på smittförande skärande/ stickande avfall. Läggs i avsedda gula plastboxar som sedan läggs i riskavfallskartong. Dessa lämnas sedan till KBC sopsorteringsrum. Märk kartongen. Biologiskt avfall Rester från biologiska vävnader (dissektionsmaterial) mm. läggs i riskavfallskartong som placeras i kyl för vidare borttransport. Märk kartongen. Radioaktivt avfall Följ de lokala strålskyddsreglerna samt de förhållningsregler som gäller ditt laboratoriearbete. Information ges av handledare. Brandfarliga kemikalier Lösningsmedel Många lösningsmedel är mycket brandfarliga. Organiska lösningsmedel får endast hanteras i ventilerat dragskåp, förutom disk med aceton och etanol. Låt inte flaskor med brandfarliga lösningsmedel stå öppna eftersom en del lösningsmedel kan reagera med syre och bilda explosiva ämnen samt att det bidrar till utsläpp som orsakar sämre miljö i laboratoriet och omgivningen. Om du diskar med aceton eller etanol, spola samtidigt med vatten. Brand Rädda Larma Släck, i den ordningen agerar du. Brandskyddsrond utförs vid EMG 1gång/år. Brandskyddsombud är Anders Jonsson. 4

anders.jonsson@emg.umu.se RÄDDA Om brandlarmet startar lämnar ALLA OMEDELBART lokalen, tar trapporna och går ut ur huset till uppsamlingsplatsen. För Fysiologihus och KBC är uppsamlingsplatsen Biologitorget. För Naturvetarhuset är uppsamlingsplatsen Oxeltorget. Uminova har blå informationstavla vid entre n som uppsamlingsplats. Vid uppsamlingsplatsen kontrolleras att alla är ute, genom att räkna in alla som troligtvis fanns i lokalerna. LARMA LARMA 112 om brand uppstår. Någon möter upp och ger räddningstjänsten information om var branden är mm. SLÄCK Om någons kläder skulle börja brinna ska du hjälpa personen till närmast belägna nöddusch eller lägga ned personen på golvet och kväva elden med en brandfilt eller en labrock. Börja övertäckningen från huvudet och arbeta nedåt, så att rök och lågor inte slår upp i ansiktet på den skadade. Var noggrann med att brandfilten sluter tätt så att branden kvävs. Duscha därefter personen med vatten till dess att branden utan minsta tvivel släcks och att ansvarig person vid EMG eller ambulanspersonal kommit till platsen. Avlägsna inte kläder eftersom vissa syntetmaterial kan smälta fast i huden. Alla brännskador skall rapporteras till arbetsmiljöombud vid EMG Carola Sjögren, carola.sjogren@emg.umu.se. Vid större brännskador på kroppen eller i ansiktet skall läkare kontaktas. Bränder i kärl (bägare, kastrull mm) släcks genom att kväva elden med någon typ av lock. Stäng dragskåpsventilationen för att minska syretillförseln. Större bränder släcks med brandsläckare som finns i laborationssal eller trapphus. Brandsläckare ska inte användas för att släcka eld på människor, främst för att detta kan orsaka skador som är minst lika farliga som brännskadorna. Om elden inte kan begränsas, stäng om möjligt fönster och dörrar, så att eldens syretillförsel förhindras. Om du kan, för bort brännbart material. Frätande kemikalier Allmänt Koncentrerade och starka syror samt starkt basiska lösningar är exempel på de frätande kemikalier som du kanske kommer att arbeta med här på institutionen för EMG. Vissa ämnen t.ex natriumhydroxid är dessutom svåra att skölja bort och blir på så sätt ännu farligare. Om du får ett frätande ämne i ögat kan detta innebära total blindhet. Det gäller därför att behandla frätande kemikalier med omdöme och respekt. 5

För att undvika frätskador ska du: använda lämplig skyddsutrustning (laborationsrock, skyddsglasögon) tillämpa SIV-regeln (syra i vatten) när du späder koncentrerade syror alltid arbeta med frätande ämnen i dragskåp aldrig rikta mynningen på reaktionskärlet mot dig eller mot någon annan Stänk i ögat Stänk av främmande kemikalier i ögat måste snabbt sköljas bort med stora mängder vatten. Detta görs effektivast i de fasta ögonduschar som finns i laborationslokalen. Se till att det skadade ögat hålls öppet under spolningen, eventuellt får man med fingrarna hålla isär ögonlocken. Eftersom den skadade kan försättas i chocktillstånd måste man vanligtvis hjälpa en skadad person. Kontakta alltid läkare vid alla typer av ögonskador! Vid akuta fall, ring 112. Kontaktlinser Kontaktlinser bör undvikas vid laborationer, eftersom det blir betydligt svårare att skölja ögat vid en eventuell olycka, något som ökar risken för ögonskador. Dessutom kan linserna absorbera vissa kemikalier och därigenom skada ögat ytterligare. Använd alltid skyddsglasögon om du bär linser och arbetar med frätande ämnen. Om du bär glasögon kan du gärna sätta skyddsglasögon ovanpå dessa eftersom de är betydligt bredare och skyddar mer. Frätskador på hud Om du får frätande ämnen på huden, spola med stora mängder vatten. Om du får frätande ämnen på kläderna, ta av dig plagget och spola med stora mängder vatten. Tillsätt tvål i vattnet om det frätande ämnet inte är vattenlösligt. Arbete vid kokande vattenbad Använd värmetåliga handskar med långa skaft samt laborationsrock som täcker din hud vid armarna. Om du får hett vatten på dig ta omedelbart av kläderna och spola med vatten. Särskilda säkerhetsrisker SIV-regeln Många syror och baser som man späder på ett laboratorium har högre densitet än vatten och därför sjunker när man blandar dem. Denna fysikaliska egenskap används när vi späder syror och baser enligt SIV-regeln (syra i vatten; för baser används ibland förkortningen: BIV-regeln), där den högre koncentrerade lösningen (ofta en koncentrerad syra eller bas) hälls i en lägre koncentrerad lösning(oftast avjonat vatten). Om man bryter mot denna regel, får det till följd att vattnet lägger sig på ytan och kan t.o.m. börja koka om den koncentrerade lösningen är stark nog. 6

Salpetersyra Salpetersyra i kontakt med organiskt material kan bilda giftiga produkter (nitrösa gaser) och explosiva föreningar. Man skall därför veta vad reaktionskärlen innehåller och hålla till i dragskåp när man utför experiment med salpetersyra. Natriumhydroxid Natriumhydroxid är en stark bas och är farlig för människokroppen. Väldigt små mängder natriumhydroxid kan snabbt förstöra slemhinnor i såväl mun, näsa och hals, samt orsaka svåra frätskador på de inre organen. Om en stark bas sväljs, se snabbt till att den späds ut med stora mängder vatten eller gärna mjölk. Värmning av organiskt lösningsmedel Organiska lösningsmedel värms med vattenbad, i vissa fall kan kokplatta användas. Tillsätt alltid koksten eller omrörningsmagnet vid uppvärmning för att undvika stötkokning. Använd skyddskläder som laborationsrock samt värmetåliga handskar med långa skaft. OBS! Tillsätt aldrig koksten till en het lösning. Öppen låga Vid arbete med öppen låga (allt från tändstickor till bunsenbrännare) måste du förvissa dig om att alla brandfarliga kemikalier är på betryggande avstånd. Tänk på att vissa lösningsmedel kan rinna från en flaska längs golv och bänkar och antändas av en låga långt borta. Om du arbetar vid gaslåga och har långt hår är det bra om du sätter upp håret i en svans. Brännaren stänger du av när du lämnar arbetsplatsen. Om något tar eld Kväv branden med brandfilt eller din labrock. Etrar Etrar kan bilda explosiva föreningar, s.k. peroxider, genom reaktion med syret i luften som katalyseras av vanligt ljus. Dessa kan explodera med en fruktansvärd kraft utan förvarning eller antändning. Därför är det nödvändigt att förvara etrar i mörka, tätslutande flaskor som om möjligt bör stå i ett eget skåp. Innan man använder eter måste man kontrollera om det finns peroxider i den, vanligen med hjälp av ett särskilt peroxidindikatorpapper. Arbete med eter måste utföras i dragskåp. Se till att inga öppna lågor finns i närheten. Central huvudgasolbrytare skall alltid vara stängd för att minimera risken med att någon av misstag startar brännare vid arbete med eter i närheten. Vägning Håll rent och snyggt i/vid vågarna. Om du trots allt skulle spilla torka/borsta genast bort! Slå aldrig tillbaka kemikalier i originalburk om du lagt på för mycket. Lägg i slaskbägare, som märks med innehåll. 7

När du bereder giftiga eller på annat sätt farliga ämnen skall du tillsätta ämnet i dragskåp i ett redan förvägt eller tarerat kärl. Därefter väger du. Tillredningen av lösningen sker sedan i dragskåp Förvaring Lösningsmedel och kemikalier skall förvaras i ventilerade skåp. Kemikalieburkar får inte förvaras i laboratoriet. Syror och baser förvaras i skilda kemikalieskåp. Dragskåp skall inte fungera som förvaringsplats, där skall du ha utrymme för att arbeta. All kemikalieregistrering sker via Chemkeeper. Detta sköts av laboratoriepersonal. Instickning av glasrör/pipett i kork eller peleusboll. Håll i rör eller pipett så nära kork eller peleusboll som möjligt. Ta inte i för hårt. Röret kan gå av och tränga in i handleden. Stickande/skärande utrustning Använd skyddsutrustning (handskar, skydd på apparater mm). Planera arbetet så att du minimerar att olycka händer. Upphettning av glaskärl Alla glaskärl tål inte eller är inte avsedda för att upphettas. Filtrerkolvar och mätglas får inte upphettas. Alla vanliga glaskärl, som bägare och kolvar av olika slag, tål upphettning. Man bör dock vid upphettningen undvika fri låga och dessutom bör upphettningen ske långsamt. Se till att det inte stötkokar. Finns det risk för stötkokning använd kokstenar. Kokstenar får aldrig tillföras en redan uppvärmd lösning, då en explosionsartad överkokning ofta blir följden. Luta aldrig ansiktet över en vätska som är under kokning. Centrifugering Se till att rätt korg och rör används samt att rören är balanserade mot varandra (jämvikt). Om centrifugen börjar föra oväsen slå genast av den. Arbete med mikroorganismer Till mikroorganismer räknas vanligtvis bakterier, mögelsvamp, virus och alger. Allt arbete med mikroorganismer betraktas som farligt (patogent). En god personlig hygien samt skyddskläder är nödvändig. Odling av mikroorganismer görs i speciella odlingsskåp eller värmeskåp. Odlingsplattor skall i övrigt behandlas så att mikroorganismerna inte sprids i lokalerna. Odlingsplattor skall, efter avslutat arbete, kastas i plastpåse, i riskavfallskartong som sedan märks och lämnas till sopsorteringen KBC. Om du har autoklavplastpåse i riskavfallskartongen så kan du själv avdöda bakterierna, enligt nedan, i autoklav och sedan slänga allt i en vanlig sopsäck som lämnas i sopsorteringen KBC. 8

Spill från lösningar innehållande mikroorganismer torkas bort med papper fuktad med desinficerande lösning som sedan kastas i riskavfallskartongen. Vid laboration med mikroorganismer ska alltid en flaska med desinficerande lösning finnas på labbänken. Lösningar innehållande mikroorganismer som skall kasseras, placeras i autoklav där de körs 30-60 minuter, i 120 o 1,2 tryck, därefter hälls allt ut i avlopp. Laborationsrock, som används vid mikrobiologiskt arbete, förvaras på labbet och tvättas när arbetet är klart. Arbete med blod och urin Vid allt arbete med blod och urin används handskar och ev. munskydd. Hanteras alltid som riskavfall. Vid arbete med blod eller urin skall engångsartiklar och automatiska handpipetter med engångsspetsar användas. Urinrester får slås ut i vasken. Spola vatten samtidigt. Avfall läggs i riskavfallskartonger. Monotona/statiska arbetsuppgifter När du arbetar med monotona/statiska arbetsuppgifter är det viktigt att du planerar din arbetsplats ergonomiskt samt att du med jämna mellanrum sträcker på dig eller går runt lite. Om du får problem, kontakta Carola Sjögren 786 5472. FeelGood kan hjälpa till med din arbetsplats ergonomiskt om det behövs. Buller Om du arbetar nära någon apparat eller liknande och besväras av buller så använderdu öronproppar. Om detta inte fungerar, kontaktar du Carola, se ovan. Ensamarbete Fysiskt ensamarbete. Försök undvika ensamarbete på laboratoriet. Om du trots allt måste det, är det viktigt att du informerar någon i din närhet att du arbetar inne i labbet. Det är också bra att du har tillgång till telefon. Efter kontorstid skall du inte arbeta ensam på labbet. Arbete vid apparater/instrument med gaser Om du arbetar vid utrustning med olika typer av gaser så måste du ha fått ordentliga instruktioner om hur detta fungerar och att alla ledningar är läckagetestade innan apparaten tagits i bruk. Följ befintliga bruksanvisningar eller handledningav kunnig person. Verkstadsarbete Vid verkstadsarbete är det viktigt att du har bra arbetsställning och belysning. Om du 9

hanterar verkstadsmaskiner till exempel bandsåg, ska du se till att de skyddsföreskrifter som finns vid apparaten följs. Om apparaten är utrustad med skydd får dessa inte tas bort. Arbete i kyl/frysrum När du ska arbeta i kylrum eller frysrum SKALL du informera någon arbetskamrat innan du går. Meddela sedan när du är tillbaka. Använd de skyddskläder som finns. Detta för att undvika instängning och frysskador. Arbete med radioaktiva ämnen Vid arbete med radioaktiva ämnen skall skyddsföreskrifter följas. http://www.anstalld.umu.se/digitalassets/26/26071_allmannavillkorrad ioakt.pdf Arbete med flytande kväve Vid arbete med flytande kväve skall skyddsföreskrifter följas. Använd alltid handskar mot kyla. Beredskap vid brand och olycksfall TA REDA PÅ INNAN LAB: VAR FÖRBANDSLÅDORNA FINNS VAD FÖRBANDSLÅDORNA INNEHÅLLER VAR NÖDDUSCHARNA FINNS VAR BRANDSLÄCKARNA FINNS HUR BRANDSLÄCKARNA ANVÄNDS VAR SAMLINGSPLATSEN VID BRAND ÄR HUR MAN LARMAR BRANDKÅREN HUR MAN LARMAR AMBULANS VID OLYCKSTILLBUD Brand: Rädda Larma Släck Ögon: Spola rikligt med vatten. Därefter omedelbart besöka ÖGONMOTTAGNINGEN. Skärsår: Tvätta, förbind, UPPSÖK LÄKARE vid djupare skador 10

Brännskador: Spola med kallt vatten i minst en halv timma. Vid större skador UPPSÖK LÄKARE. Håll den brännskadade delen täckt med fuktig ren handduk. Frätskador: Skölj med stora volymer vatten, UPPSÖK AKUTMOTTAGNINGEN. Lungskador: Frisk luft, UPPSÖK LÄKARE. ALLVARLIGARE OLYCKSFALL Slå nollan och därefter 112 och begär ambulans. Någon med kännedom om den skadade och vad som inträffat, skall följa med till lasarettet/akuten. Fältarbete Allmänt Att vara utrustad med lämpliga kläder och skor/stövlar minimerar risken för förfrysningsskador, halkolyckor, skavsår mm. Vid långa gångtransporter bör du ha med dig dryck, något att äta samt förbandsmaterial. Laddad mobiltelefon ska finnas med samt gärna GPS och eller kompass och karta. Komplett förbandslåda skall tas med i fält. Om du använder läkemedel eller är kraftigt allergisk mot något, se till att du har extra medicin med dig samt informera någon nära dig om detta. Om du själv är ansvarig för någon grupp i fält, kontrollera detta bland deltagarna. Fordonstransporter Största säkerhetsrisken vid fältarbete/exkursioner är transporterna. Undvik långa pass med bil/busskörning som kan ge trötthet och ryggont. Stanna med jämna mellanrum eller byt av varandra om ni är flera i bilen. Om det är vinterväglag är det viktigt att tänka på att vägbanan kan vara halkig. Trafikbestämmelserna ska följas och fordonet framföras med omdöme och förnuft. Mobiltelefon är alltid bra, samt extra varma kläder, speciellt vintertid eftersom det kan bli stopp i trafiken, eller bilen/bussen kan gå sönder. Om vädret är extremt dåligt senarelägg resan tills ovädret bedarrat. Om du behöver hyra buss - kontrollera försäkringsvillkoren. Helikoptertransport Vid helikoptertransport, kontrollerar du gällande säkerhetsbestämmelser som finns för detta, hos helikopterföraren. Du uppträder uppmärksamt och försiktigt vid på/avstigning. Vilthägn/beteshagar Gå aldrig in i hage med lösgående tjurar/djur. Iaktta försiktighet vid förbipassering av elstängsel. Utgå från att tråden är strömförande. 11

Passering över jordbruksmark Trampa inte ned växande gröda. Försök följa kanter vid diken eller skog. Använd kläder/skor som skyddar bra mot insekter, fästingar och orm. Passering över vattendrag Är det förenat med fara att vada över ett vattendrag måste man gå runt. Vada inte i mer än knädjupt strömmande vatten. Använd gärna stödstav. Vada inte barfota. Använd stövlar eller andra halkfria skor. Båttransport Använd alltid flytväst när du vistas i båt eller på flotte. Överlasta inte. Båttransporter bör inte utföras vid hårt väder. Säkerhetslina skall finnas med. Arbete med starkström och vatten När du arbetar med elström och vatten, skall du alltid använda rejäla gummistövlar och gummihandskar med långa skaft. Om du arbetar med elfiske är det dessutom inte lämpligt att använda aluminiumbåt. Vid akvariearbete tänk på att alla ledningar skall vara jordade och att det finns jordfelsbrytare. Arbeta aldrig ensam utan var alltid två personer. Arbete på is Kontrollera att isen är tillräckligt tjock. Isdubbar och ev. ispik ska finnas med. När du arbetar under en längre tid måste du ha varma vindtäta kläder och skor/kängor som motverkar förfrysning. Arbete på hög höjd Till exempel arbete på hög höjd, i träd, stegar mm. Försök undvika arbete vid stark blåst. Förankra din stege ordentligt i mark och träd. Använd klättersele. Undvik ensamarbete vid höghöjdsarbete. Arbete med vassa redskap Arbete med vassa redskap till exempel, tillväxtborr, motorsåg, yxa, isborr medför risk för skador. Utrusta dig med bra skyddskläder. Använd skydd på utrustningen vid transport. Lär dig använda utrustningen på rätt sätt, innan du åker ut i fält. Ta gärna hjälp av någon som använt utrustningen tidigare om du är osäker. Ta med första förband som du kan använda om det skulle behövas. Riskabla terrängavsnitt Undvik stenig och brant terräng. Gå runt. Använd kraftiga och halkfria skor. 12

Fältarbete vid jaktsäsong Om du kan, informera dig om det är någon form av jakt som pågår i det område där du skall arbeta. Ta gärna kontakt med jaktledare i området. Försök att planera ditt arbete så att det inte sammanfaller med jakt. Informera om att du finns där, genom att prata med någon, lägga lapp i bil/buss om vem du är osv. Fältarbete vid skogsavverkning Om du arbetar i fält i samband med skogsarbete, informera gärna maskinföraren om att du är där, samt arbeta på behörigt avstånd från skogsmaskiner och fallande träd. Fältarbete vid stark blåst Försök undvika arbete i skog vid stark blåst. Om du måste göra ett arbete, var observant på gamla döda träd och kvistar eller fallande träd. Ensamarbete Undvik provtagning på egen hand. Ta alltid med laddad mobiltelefon och gärna GPS. Ta med dryck samt något att äta samt förbandsmaterial. Meddela någon innan du far ut Vart du skall fara och När du beräknar vara tillbaka samt meddela dig när du är åter. Om du använder någon medicin är det viktigt att du tar med den samt gärna lite extra om du blir längre än planerat i fält. http://www.anstalld.umu.se/digitalassets/24/24705_regel-ensamarbete.091113.pdf Arbete med tunga lyft Planera ditt arbete så att du undviker alltför tunga lyft och snedvridningar. Lyft på rätt sätt. Finns det hjälpmedel, använd dessa. Är ni flera personer så hjälps ni åt att fördela arbetsmomenten. Stretcha gärna för att sträcka muskulaturen ut efter arbetet. Övrigt Fältarbete planeras till dagtid. Du bör inte utföra ditt arbete i skymning eller mörker. Det är bra om du informerar markägare, eller personer som vistas på den mark där du arbetar om vem du är, för att undvika missförstånd. Om du parkerar din bil/buss, lämna gärna ett meddelande i den om vem du är och vad du gör på platsen. Skötsel av fältutrustning När du är färdig med din fältutrustning ska den rengöras ordentligt. 13

Första hjälpen Vid akut olycka eller plötslig sjukdom Vid allvarliga situationer som till exempel hjärtinfarkt, hjärtstopp, trafikolyckor, eldsvådor, samt kvävnings- och drunkningsolyckor är det ofta självklart att larma 112 för hjälp. Det är viktigt att larma så fort som möjligt eftersom det dröjer ett tag innan ambulans, eller i speciella fall sjö-, flyg- och fjällräddningen, är på plats. Då kan du genom kunskaper i första hjälpen förhindra och mildra allvarliga skador, eller till och med rädda liv. Man brukar då tala om livräddande första hjälp som bland annat består av att leta efter tecken på liv hos den skadade eller sjuke, det vill säga normal andning, rörelser och till exempel hosta. Stabilt sidoläge som ger fri luftväg och förhindrar kvävning, mun-till-mun-andning, hjärtlungräddning och stoppa blodflöde är olika insatser som kan utföras på plats. Mun-till-mun-andning En person som har räddats från drunkning eller annan olycka kan vara medvetslös. Om du inte får någon kontakt med den skadade ska du genast kontrollera om personen andas. En medvetslös person har helt slapp muskulatur. Om han eller hon ligger på rygg faller tungan bak i svalget och blockerar luftvägarna. Efter några få minuter utan syre skadas hjärnan allvarligt. Det är därför viktigt att andningshjälp ges snabbt. Om det finns fler personer på plats, ring 112 omedelbart. Om du är ensam och inte hittar några livstecken efter utförda kontroller av medvetande, andning och puls under högst 30 sekunder, larmar du och startar HLR (hjärt-lungräddning). Kontrollera agera Kontrollera i tur och ordning Medvetande Andning Puls Är personen vid medvetande? Skaka försiktigt i skuldrorna och ropa Hur mår du?. Ja, personen reagerar: stanna kvar personen kan bli sämre. Nej, personen är medvetslös: kontrollera andning. 14

Andas personen? Skapa fri luftväg genom att luta ena handflatan mot pannan. Stöd hakan med andra handen och för huvudet försiktigt bakåt. Titta om bröstkorgen höjer sig. Lyssna efter andningsljud. Känns någon andning mot din kind? Kontrollera andningen under högst 10 sekunder. 1. Ja, personen andas: lägg i framstupa sidoläge 2. Nej, personen andas inte: kontrollera pulsen Har personen puls? Lägg fingrarna i gropen vid sidan av struphuvudet och känn efter puls under högst 10 sekunder. Nej, ingen puls: starta HLR (hjärt-lung-räddning) Hjärt-lung-räddning (HLR) Se till att personen ligger på rygg, helst på ett hårt underlag. HLR ska pågå hela tiden. Gör inget uppehåll för kontroll av andning eller puls Byt om möjligt av den som komprimerar varannan minut Avsluta bara HLR om personen börjar andas normalt. Så här gör du: 1. Lägg dina händer på den medvetslöses bröstkorg. 2. Tryck till snabbt och rejält 30 gånger, snabbare än ett tryck i sekunden. 3. Varje gång trycker du med raka armar ner bröstkorgen fyra till fem centimeter. 4. Släpp upp bröstkorgen efter varje tryck (kompression). 5. Efter 30 tryck gör du två inblåsningar, se till mun-till-mun-andning nedan. 6. Upprepa sedan 30 tryck och två inblåsningar till andning och puls återkommer, eller så länge du orkar i väntan på sjukvårdspersonal. 15

Mun-till-mun-andning 1. Öppna munnen och kontrollera så att personen inte har några lösa föremål i munnen. 2. Öppna luftvägarna genom att böja den medvetslöse personens huvud bakåt med hjälp av en hand på pannan. Kläm samtidigt ihop näsan med hjälp av tummen och pekfingret. Lyft upp hakan med två fingrar. 3. Ta ett vanligt andetag. Låt den egna munnen täcka den medvetslösa personens mun. Blås försiktigt in luft tills det syns att bröstkorgen höjer sig. Inblåsningen ska ta en sekund. 4. Höj ditt huvud och ta ett nytt andetag medan den skadade andas ut och bröstkorgen sjunker ihop. 5. Fortsätt med inblåsningarna i normal andningstakt, det vill säga 10-12 inblåsningar per minut. Om andningen återkommer placera i stabilt sidoläge. Stabilt sidoläge 1. Lägg personen på rygg. 2. Stå på knä vid sidan av personen. 3. Lägg armen närmast dig rakt ut och böjd uppåt. 4. Lägg den andra armen över bröstet 5. Böj det bortre benet. 6. Ta tag i personens skuldra och tryck ner knäet på det böjda benet. Personen rullar då över så att det böjda benet bildar nästan rät vinkel. 7. Placera personens hand under kinden och se till att personen ligger stadigt. 8. Kontrollera att luftvägarna är öppna 9. Håll den skadade varm. Första hjälpen Brännskador Kyl ned den brända ytan med svalt vatten under minst en kvart Förgiftning Ring giftinformationscentralen 08-331231. Ring 112 om det är akut. Stänk i ögat Skölj med vatten i några minuter. Minst 20 minuter vid stänk av frätande ämne. 16

Inandning av farligt ämne Ta ut den skadade i frisk luft, lossa kläderna, ring giftinformationscentralen 08-331231 eller 112 om det är akut. Nedkylning Ta av de våta klädesplaggen och värm upp personen långsamt. Linda om möjligt in armar, ben och bål för sig. Kroppsvärme är den bästa värmekällan. Stoppa blödning En liten och sipprande blödning är sällan farlig och det slutar oftast blöda efter en stund när blodet stelar, koagulerar. En kraftig blödning tyder på att ett större blodkärl är skadat. En blödning i ett stort kärl kan snabbt leda till att den skadade förlorar mycket blod och blir medvetslös. Det är därför viktigt att snabbt stoppa blödningen. Sprutande, pulserande eller stor blödning Håll ihop sårkanterna och tryck samtidigt stadigt inåt. Gör ett tryckförband och lägg det över såret. Du avslutar genom att linda ett bandage eller tryck runt skadan för att behålla trycket över såret. Handlar det om en halsskada håller du ihop sårkanterna och trycker på såret. Placera den blödande kroppsdelen högt eftersom det hejdar blodets tryck något. Ring 112 efter ambulans eller åk till sjukhus. Långsamt rinnande blödning Gör rent runt såret med tvål och rinnande vatten Lägg ett tryckförband Håll den blödande kroppsdelen högt. Svagt sipprande blödning Gör rent såret med tvål och vatten. Låt såret lufttorka. Chocktillstånd Chock dålig blodtillförsel till hjärnan. Kan uppstå vid: Svåra olycksfall 17

Stora blödningar Utbredda brännskador Svår smärta Elektriska olycksfall Hjärtsvikt Psykisk påfrestning 1. Placera den drabbade i liggande ställning med huvudet lägre än fötterna. 2. Undvik att den drabbade anstränger sig 3. Lägg gärna på en filt eller klädesplagg 4. Vid transport i kall väderlek täck personen med filtar eller klädesplagg för att förhindra avkylning. 5. Ge den drabbade personen dricka om vederbörande är vid fullt medvetande. OBS! Det är absolut förbjudet att ge en medvetslös person dryck. Den tillförda vätskan kan orsaka chocktillstånd. 18

Intygsblankett Härmed intygas att har anställning vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och han/hon har informerats om institutionens Säkerhetsföreskrifter till anställd som kommer att gälla för kommande arbete. Jag har tillsammans med min handledare/chef läst igenom och förstått dokumentet Datum Underskrift Nyanställd Underskrift Handledare Namnförtydligande Namnförtydligande 19