Ett influerat utbildningsval

SAMHÄLLE KULTUR IDENTITET Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Ett influerat utbildningsval En studie om killars och tjejers val till fordon- och transportprogrammet An influenced educational choice A study about boys and girls choice for the vehicle-and transport program Therese Max Therese Nilsson Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2018 05 30 Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Roland Ahlstrand

2

Sammanfattning Arbetsmarknaden är könssegregerad där andelen män och kvinnor skiljer sig inom olika branscher. Även om arbetet för en jämställd arbetsmarknad har utvecklats tenderar killar och tjejer att välja könsstereotypiska program på gymnasiet. Detta bidrar till att exempelvis lönen skiljer sig åt mellan könen och att könsnormerna reproduceras. För att nå en jämställd arbetsmarknad behöver könssegregeringen minska. Studiens syfte är att undersöka och jämföra vad som format killarnas traditionella val och tjejernas normbrytande val till det mansdominerade yrkesprogrammet fordon- och transport. De frågeställningar vi besvarar är: Vad har format deras utbildningsval? Hur ser deras självuppfattning ut i relation till deras utbildningsval och vilka föreställningar har de om det valda yrket? En kvalitativ metod har använts och killar och tjejer i årskurs ett och två har intervjuats. Vi analyserar empirin med Linda Gottfredsons begrepp självuppfattning, bilder av yrken och kognitiv karta av yrken. Andra begrepp som används är Pierre Bourdieus begrepp kapital och habitus, Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont samt begreppet genus. Analysen visar att dels influenser från familj och vänner och dels möjligheter på arbetsmarknaden har bidragit till valet. Tjejerna har lättare att beskriva hur de uppfattar sig själva i förhållande till sitt yrkesval än killarna. Informanterna har liknande stereotypiska föreställningar om vilken typ av person som arbetar med fordon. En slutsats vi försiktvis drar är att tjejerna är mer medvetna om vad som format deras utbildningsval än killarna. Detta kan bero på att de behövt försvara sitt normbrytande val för omgivningen medan killarna inte behövt reflektera lika mycket över sitt traditionella utbildningsval. Nyckelord: yrkesprogram, genus, utbildningsval, självuppfattning, motstånd 3

Förord Vi vill tillägna ett stort tack till de informanter som ställt upp på intervjuer och gett oss information som gjort denna undersökning möjlig. Vi vill rikta ett tack till studie- och yrkesvägledare och mentorer för fordon- och transportprogrammet då de hjälpt oss att hitta elever till vår undersökning. Vi vill även tacka vår kurskamrat Monika Lindell för korrekturläsning och nyttiga infallsvinklar i vårt arbete. Roland Ahlstrand, vår handledare genom hela arbetet, vill vi ge ett speciellt tack till för korrekturläsning, konstruktiv feedback och hjälp till att lyfta vårt arbete till en högre nivå. Slutligen tackar vi varandra för ett bra samarbete, uppmuntran och stöd genom hela uppsatsskrivandet. Arbetsfördelning Samtliga kapitel i denna undersökning är framtagna tillsammans. Vi har träffats alla helgfria vardagar för att göra research inom vårt forskningsområde, diskutera och korrekturläsa hela uppsatsen. Vi insåg vikten av att göra allt tillsammans och inte dela upp kapitel då vi strävat efter en röd tråd genom hela arbetet och värdesatt våra diskussioner med varandra. Intervjuerna har gjorts tillsammans med fördel att båda kunde lyssna efter relevant information till våra frågeställningar. Transkriberingen av intervjuerna har fördelats lika. 4

Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Syfte och frågeställningar... 9 1.2 Disposition... 9 2 Tidigare forskning... 10 2.1 Influenser i uppväxten som format valet... 10 2.2 Självuppfattning i relation till yrket hos män och kvinnor... 12 2.3 Föreställningar om det valda yrket... 13 2.4 Sammanfattning... 14 3 Teoretiska utgångspunkter... 15 3.1 The Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation... 15 3.2 Pierre Bourdieus teoretiska ramverk... 16 3.3 Careership... 18 3.4 Genus... 19 3.5 Sammanfattning... 20 4 Metod... 21 4.1 Metodval... 21 4.2 Urval och begränsningar... 21 4.3 Datainsamling... 23 4.4 Analysmetod... 25 4.5 Etiska ställningstaganden... 25 5 Resultat... 27 5.1 Influenser i uppväxten som format utbildningsvalet... 27 5.2 Självuppfattning i förhållande till yrket... 30 5.3 Föreställningar om yrket... 33 5.4 Sammanfattning... 35 6 Analys... 36 6.1 De tidiga erfarenheternas betydelse... 36 5

6.2 En självuppfattning som skiljer sig mellan könen... 38 6.3 En tjock och skitig arbetare... 40 6.4 Möjligheter och begränsningar i utbildningsvalet... 41 6.5 Sammanfattning... 41 7 Diskussion... 43 7.1 Resultatdiskussion... 43 7.2 Metoddiskussion... 44 7.3 Teoridiskussion... 45 7.4 Avslutande reflektioner... 47 Referenser... 48 Bilaga 1... 52 Bilaga 2... 54 6

1 Inledning Något som bidrar till yrkessegregering på arbetsmarknaden idag är kön och man talar då om könssegregering (Sinclaire, 2015, 9). Ett av flera sätt för att förstå könssegregeringen på arbetsmarknaden är att se den som horisontell vilket innebär att män och kvinnor arbetar inom olika yrkesområden. Män och kvinnor tenderar att göra olika utbildningsval vilket leder till att vissa yrkesområden blir mansdominerade och vissa blir kvinnodominerade (Hedlin 2010, 12). Detta är en av förklaringarna till varför lön och inkomst skiljer sig åt mellan könen (Regeringen, 2017). För att nå en större jämställdhet på arbetsmarknaden behöver könssegregeringen minska. Sinclaire (2015, 9) menar att arbetet för ett mer jämställt samhälle har utvecklats men trots detta så fortsätter ungdomar göra ett könsstereotypt utbildningsval. Varje utbildning och yrke måste ha samma betydelse och vara lika realiserbar för båda könen för att män och kvinnor ska ha samma karriärmöjligheter. Jämställdhet är när båda könen har samma möjlighet att gå en utbildning, göra karriär samt att utveckla intressen och förmågor. För att detta ska vara möjligt förutsätts det att könen inte ska begränsas av rådande könsnormer (Carlson, 2017, 4, 9). Varför det är viktigt med en jämställd arbetsmarknad är för att valet till gymnasiet ska vara fritt och utgå från intresse och önskad karriärväg. Killar och tjejer väljer fortfarande att följa normen på grund av det föreställningar om vad respektive kön är bra på samt att de lärt sig vad de borde välja för utbildning (Heikkilä 2016.). Denna tendens, att följa normen, i ett utbildningsval kan vi se tar sig uttryck i det nationella gymnasieprogrammet fordon- och transport. Detta är ett av de många yrkesprogram där det råder könssegregering. Andra exempel är bygg- och anläggningsprogrammet och el- och energiprogrammet (SCB, 2016, 29). Skolverkets rapport (2017, 65) redovisar hur könsfördelningen ser ut på fordon- och transportprogrammet och hur det har förändrats under åren 2012 till och med 2017. Statistiken visar att under läsåret 2011/2012 var könsfördelningen på fordon- och transportprogrammet 85,9 procent män och 14,1 procent var kvinnor. Under läsåret 2016/2017 skedde en ökning av kvinnor på programmet med 2,5 procent. Denna könsfördelning på yrkesprogrammet kan vi se speglar arbetsmarknaden då SCB:s (2016, 68) statistik visar att andelen fordonsmekaniker och reparatörer är 98 procent 7

män och 2 procent kvinnor samt att lastbils- och busschaufförer är 92 procent män och 8 procent kvinnor. Då det råder könssegregering inom fordonsbranschen och då ökningen endast varit 2,5 procent på fordon- och transportprogrammet på fem år finner vi det intressant att undersöka vad det är som format elevernas val till detta program. Vi kan konstatera att detta yrkesområde är mansdominerat och för att nå jämställdhet menar SCB (2016, 30) att det behöver vara 40 60 procent av vardera könet. Så varför behöver vi arbeta mot en jämställd arbetsmarknad? Några av fördelarna är att det skapar en högre effektivitet eftersom dess utbud blir tillgängligt för alla oavsett kön. Ungdomars val till gymnasiet skulle inte heller behöva styras utifrån kön utan de skulle istället bli preferensstyrda (Löfström, 2005, 18). För att vi som studie- och yrkesvägledare ska kunna arbeta effektivt mot en jämställd arbetsmarknad tror vi att det behövs en ökad förståelse för hur valet till gymnasiet formas hos tjejer respektive killar. Vi undersöker och jämför tjejers och killars val till fordon- och transportprogrammet vilket innebär att vi både undersöker de som går mot normen och de som följer normen. Detta hoppas vi kan ge oss en bredare bild av vad som bidragit till att en individ gör ett normbrytande val respektive ett könsstereotypiskt val. Tidigare studier som gjorts inom detta område, exempelvis Kithyo och Petrina (2002), har undersökt varför killar och tjejer gjort normbrytande respektive traditionella val. Deras studie svarar på vad som bidragit till utbildningsvalet. Vi går ett steg till och undersöker vad som bidragit till utbildningsvalet samt vad detta beror på. Gottfredson (2002) menar att en individ gör ett karriärval utifrån sin upplevda självuppfattning som personen sedan matchar med sin föreställning om yrket. Vi undersöker därför hur individers val har formats, vilken upplevd självuppfattning de har och vilken föreställning de har om det valda yrket. Vi tror att detta kan ge oss kunskap som vi kan dra nytta av i vårt arbete mot en mer jämställd arbetsmarknad. 8

1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka killars och tjejers val till fordon- och transportprogrammet. 1. Vad har format deras utbildningsval? 2. Hur ser deras självuppfattning ut i relation till deras utbildningsval? 3. Vilka föreställningar har de om det valda yrket? 1.2 Disposition I kapitel två presenteras den tidigare forskningen som vi valt ut inom vårt ämnesområde som behandlar både normbrytande och traditionella val till högre utbildning och hur dessa val har formats. I det tredje kapitlet presenterar vi de valda begreppen från teorier som kommer att användas för att analysera vårt empiriska material. Därefter argumenterar vi för vald metod, analysmetod och de etiska ställningstaganden vi haft i åtanke under arbetets gång. I det femte kapitlet redovisas resultatet från vårt empiriska material som är tematiskt strukturerat utifrån våra frågeställningar. Därefter, i kapitel sex, analyserar vi resultatet med hjälp av de teoretiska begreppen. Även här struktureras analysen tematiskt utifrån våra frågeställningar. I kapitel sju diskuterar vi vårt resultat, metod och teori och jämför den tidigare forskningen med det resultat vi kommit fram till. I detta kapitel kommer även slutsatser till den inledande problematiken att dras. 9

2 Tidigare forskning I detta kapitel redogör vi för tidigare forskning som behandlar vårt undersökningsområde. Vi har disponerat den tidigare forskningen utifrån teman som berör våra tre frågeställningar: Influenser i uppväxten som format valet, självuppfattning i förhållandet till yrket samt föreställningar om yrket. Denna tidigare forskning undersöker både de som gör ett könsstereotypiskt val samt de som gör ett normbrytande val och redogör för vad som har störst påverkan på informanternas utbildningsval. 2.1 Influenser i uppväxten som format valet Samantha Sinclair, Rickard Carlsson och Fredrik Björklund (2014, 111) menar att en bidragande faktor till att kvinnor väljer kvinnodominerande yrken och män väljer mansdominerande yrken är påverkan från individens vänner av samma kön under skoltiden. Författarna har gjort två kvantitativa studier med elever i årskurs 8 där de i den första studien undersökte om eleverna var villiga att välja gymnasieprogram utifrån vad deras vänner skulle välja. Resultatet visar att individens vänner av samma kön påverkade individen att göra samma utbildningsval som vännerna. Påverkan från vännerna av det andra könet var däremot nästintill obefintlig. Resultatet visar att tjejer blev mer påverkade av andra tjejer än av killar. Författarna menar att de faktorer som bidrar till att individerna vill välja samma gymnasieprogram som sina vänner är osäkerhet på vilket program individen skulle välja, svagt självförtroende att kunna utföra högre studier samt rädsla att bli isolerad och sakna vänner i sin framtida utbildning. I författarnas andra studie (Sinclair, Carlsson och Björklund 2014, 115) lade de till fler variabler i sin undersökning som exempelvis föräldrar, studie- och yrkesvägledare, lärare, intresse och hur stor prioritet karriären har för att undersöka vad som styr utbildningsvalet hos elever i årskurs åtta. Resultatet visar att intresse och prioriteten av karriär har större 10

förklaringsvärde till hur elever väljer program till gymnasiet än människor runt omkring dem. Författarna menar att de tror att eleverna inte vill erkänna att de baserat sina val på andra människor och att resultatet därför blir missvisande. Precis som i ovanstående undersökning menar Åsa Löfström (2005, 57 58) att de flesta yrkesverksamma människor skulle hävda att deras intresse styrde valet av arbete och utbildning. Det utesluter däremot inte att individens förutsättningar påverkar utbildningsvalet exempelvis ekonomiskt läge, geografiskt läge eller familjeförhållanden. Hon menar också att valet av yrke beror på personens föreställningar om yrken både historiskt och socialt, vilket formar individens identitet. En undersökning som gjorts av Isaac Mattemu Kithyo och Stephen Petrina (2002) liknar den studie vi själva gör. Urvalet var kvinnor och män som valt kvinnliga yrken samt kvinnor och män som valt manliga yrken. Deltagarna kom från två olika tekniska högskolor i Kenya där en kvalitativ undersökning gjordes och deltagarna intervjuades. Studiens syfte var bland annat att undersöka vad som gjorde att eleverna valde att läsa tekniska program. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledning spelade en viktig roll för samtliga elever när de valde utbildning. Resultatet visar även att föräldrar har ett stort inflytande i valet av karriär då de för med sig könsnormer och socioekonomisk klass till sina barn. Den mest bidragande faktorn för de elever som valde ett normbrytande utbildningsval var hur arbetsmarknaden såg ut. Någon skillnad mellan tjejer och killar i vad som influerade deras utbildningsval framkom inte. En studie av Abigail Powell, Andrew Dainty och Barbara Bagilhole (2012, 544) har liknande syfte som Kithyo och Petrina (2002). Urvalet i detta fall är kvinnor och män som studerar till att bli ingenjörer och går på tekniska program på universitet i England. Författarna använde sig av både en kvantitativ metod i form av enkäter samt en kvalitativ metod då strukturerade intervjuer hölls. Powell, Dainty och Bagilhole (2012, 545 546) skriver att det som påverkat kvinnors och mäns utbildningsval är intresset för tekniska och matematiska ämnen samt att de ville få ett intressant och utmanande arbete i framtiden. De båda könen påverkades av sin uppväxt då exempelvis kvinnorna i undersökningen, som i detta fall är de normbrytande personerna, föredrog att leka med lego istället för med dockor. En faktor som spelar större roll för kvinnor än för män är uppmuntran från en lärare eller studie- och yrkesvägledaren att välja en teknisk utbildning. För männen i undersökningen är detta inte lika viktigt. 11

2.2 Självuppfattning i relation till yrket hos män och kvinnor Una Tellhed, Martin Bäckström och Fredrik Björklund (2018, 1, 6 8) har i sin studie undersökt varför killar och tjejer i årskurs nio väljer som de gör. Detta undersöker författarna utifrån elevernas syn på deras egna förmåga och elevernas karriärmål. Resultatet visar att det finns ett samband mellan vilket typ av utbildningsval eleverna gör och deras syn på sin egna förmåga. Killarna har en större upplevd självförmåga inom teknologi medan den upplevda sociala förmågan, exempelvis att lyssna på andra människor, är större hos tjejerna. Studien visar även att killarna i större utsträckning värdesätter yrken med högre status än vad tjejerna gör. I Powells, Daintys och Bagilholes (2012, 548 550) studie som redovisats tidigare uttrycker en kvinnlig informant att män generellt sett är bättre på matematik och tekniska uppgifter än kvinnor och att det är naturligt. Här kan vi se att denna föreställning stämmer överens med hur männens upplevda självförmåga såg ut i Tellheds, Bäckströms och Björklunds (2018, 1, 6 8) studie. Powells, Daintys och Bagilholes (2012, 548 550) studie visar att kvinnorna upplever att de har mer gemensamt med män än med andra kvinnor då de känner att de måste ha mer manliga egenskaper för att kunna vara i en mansdominerad bransch, egenskaper som exempelvis aggressiv, energisk och beslutsam. Då ovanstående forskning har visat vilka upplevda förmågor som anses vara kvinnliga respektive manliga har författarna Samantha Sinclaire och Rickard Carlssons (2013, 468, 471 472) gjort en kvantitativ studie med elever i årskurs åtta där de söker en förståelse för hur elevers könsidentitet, det vill säga till vilken grad eleverna upplever sig tillräckligt manliga eller kvinnliga, bidrar till könssegregeringen på arbetsmarknaden. Studien visar att vissa elever är mer måna om sin könsidentitet än andra och att detta påverkar elevernas val till gymnasiet. Resultatet visar att de elever som är mer måna om sin könsidentitet tenderar att oftare söka sig till yrkesprogram som domineras av det egna könet då deras könsidentitet annars riskerar att hotas. Författarna menar att denna könsidentitet är en bidragande faktor till att elever gör könsstereotypa val och att vi måste uppmärksamma detta identitetsskapande för att nå en jämställd arbetsmarknad. 12

2.3 Föreställningar om det valda yrket Ylva Ulfsdotter Eriksson och Christel Backman (2014, 118, 123 126) har i sin studie jämfört 420 yrkesbeskrivningar från Arbetsförmedlingen och undersöker hur de olika yrkena beskrivs i relation till om yrket är mansdominerat eller kvinnodominerat samt om det är ett manuellt eller ett mentalt yrke. Resultatet visar att egenskaper som god fysik, logiskt tänkande, teknisk förmåga oftare lyfts fram i yrkesbeskrivningar för mansdominerade yrken. Egenskaper som empati, människokännedom och yrkesförutsättningen psykiskt påfrestande förekommer oftare i yrkesbeskrivningar för kvinnodominerade yrken. Denna föreställning om egenskaper påverkar kvinnor och mäns yrkesval. Detta skriver Sinclaire (2015, 58 60) om då hon i sin doktorsavhandling undersöker hur unga kvinnors och mäns föreställningar om yrken påverkade deras yrkesval. Resultatet visar att elevernas gymnasieval påverkas av deras uppfattning om könsdiskriminering på arbetsmarknaden. De tror att kvinnor i hög grad diskrimineras inom mansdominerade yrken vilket bidrar till att kvinnor i mindre grad söker sig till de mansdominerade yrkesprogrammen. Resultatet visar även att människor har en föreställning om att det är kvinnor som diskrimineras i rekryteringsprocessen på en arbetsplats och inte män. Detta menar författaren är en förvriden bild då det inte är en signifikant skillnad mellan kvinnor och män i denna fråga. Sinclair drar slutsatsen att denna föreställning kan bero på att kvinnor rent historiskt sett blivit mer diskriminerade i rekryteringsprocessen än män. Eftersom färre kvinnor väljer att söka sig till de mansdominerade yrkesprogrammen fortsätter dessa yrken att vara mansyrken (Sinclaire 2015, 58 60). I Powells, Daintys och Bagilholes (2012, 547 548) studie som vi tidigare redovisat för visar resultatet att några av kvinnorna på den tekniska utbildningen upplever att de personer som passar bäst till att vara ingenjörer är män. Resultatet visar även att 90 procent av kvinnorna anser att de inte har en aning om vad en ingenjör har för arbetsuppgifter innan de klev in i professionen. I detta fall känner männen att de har mer kunskap om vad yrket innebär än vad kvinnorna har. 13

2.4 Sammanfattning Tidigare forskning visar att intresse och prioriteten av karriär haft störst inflytande på killars och tjejers karriärval. Resultaten visar även att klasskompisar av samma kön och föräldrar har influerat både killars och tjejers utbildningsval. Något som förklarar varför kvinnor väljer att göra ett normbrytande utbildningsval är möjligheterna på arbetsmarknaden och uppmuntran från studie- och yrkesvägledare. Detta har betydelse för vår studie då vi vill undersöka hur individernas bakgrund influerat deras utbildningsval. En stark könsidentitet bidrog till att elever gjorde ett traditionellt val och att det finns ett samband mellan de utbildningsval en elev gör och deras syn på den egna förmågan. Då vi vill undersöka elevers självuppfattning i relation till yrket så får denna forskning betydelse för oss. Kvinnorna som gjorde ett normbrytande val kände att de behövde mer manliga egenskaper och att de visste mindre om sitt valda yrke än männen som gjorde ett traditionellt utbildningsval. Vår tredje frågeställning behandlar individers föreställningar om det valda yrket och därför blir denna forskning relevant för vår studie. 14

3 Teoretiska utgångspunkter I detta kapitel presenterar vi våra teoretiska utgångspunkter. Vi har valt att använda teoretiska begrepp från olika teorier på vår studie då dessa är användbara i analysen av vårt empiriska material. En av teorierna vi valt att använda är Linda Gottfredsons teori The Theory of Circumscription, Compromise and Self Creation där vi kommer använda oss av begreppen self concept, images of occupations och cognitive map of occupations. I vår fortsatta studie kommer vi att översätta dessa begrepp till självuppfattning, bilder av yrken och kognitiv karta av yrken. Vi kommer även att använda oss av Pierre Bourdieus begrepp habitus och kapital samt Hodkinson och Sparkes begrepp Horizon for action från deras teori Careership. Begreppet Horizon for action kommer vi i fortsättningen att översätta till Handlingshorisont. Begreppet genus kommer även att användas för att analysera vårt empiriska material. 3.1 The Theory of Circumscription, Compromise, and Self- Creation Linda Gottfredsons teori The Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation går ut på att förklara köns- och klasskillnader i karriärutveckling med vikt på hinder och begränsningar för individen under uppväxten. Hon ställer sig frågan om hur det kommer sig att barn reproducerar sociala ojämlikheter långt innan de själva upplever några hinder eller begränsningar för att uppnå sitt karriärmål. Gottfredsson utgår från att individen har kompetenser som personen inte alltid får utöva för att bli sitt fulla jag (Gottfredson, 2002, 85 86). 15

3.1.1 Självuppfattning, bilder av yrken och den kognitiva kartan Ett centralt begrepp i teorin är självuppfattning och beskriver den bild individen har av sig själv. Gottfredson menar att individen gör sitt karriärval utifrån inre faktorer exempelvis förmågor, personlighet, värderingar, klass och genus. Några inre faktorer är mer centrala än andra för olika individer (Gottfredson, 2002, 88). Ett annat begrepp som Gottfredson använder sig av är bilder av yrken som kan förklaras med att personen har stereotypiska bilder om yrken. Här menar Gottfredson att i princip alla människor delar likadana föreställningar om yrken, vem som arbetar med det, hur personen lever sitt liv samt att vissa yrken har högre status än andra. Dessa bilder av yrken som en individ erhåller organiseras och kategoriseras i en kognitiv karta av yrken och individen skapar då en mental bild av dessa yrken. I den kognitiva kartan kategoriserar individen yrken utifrån om de är maskulint eller feminint kodade, vilka kompetenser och färdigheter som krävs för arbetet, vilka av dessa som har hög respektive låg status samt vart och hur yrket kan praktiseras (ibid, 88). Individen jämför sedan denna bild med hur personen uppfattar sig själv och sina egna förmågor. Gottfredson menar att människor försöker hitta en möjlig karriär som matchar alla de inre faktorerna som finns i självuppfattningen. Om två faktorer som är viktiga för individens självuppfattning, exempelvis värderingar och förmågor, kommer i konflikt med varandra i sökningen efter ett yrke är det troligt att personen avvisar detta yrke. Gottfredson menar att genus spelar störst roll när individen avvisar ett yrke då personen kodar yrket som maskulint eller feminint. Gottfredson menar vidare att de yrken som matchar med personens självuppfattning inte nödvändigtvis är realistiska eller uppnåeliga då det finns många hinder som står i vägen, exempelvis betyg. Individen måste alltså ta ställning till hur tillgängligt och realistiskt yrket är för att sedan bedöma om yrket är möjligt för individen (Gottfredson, 2002, 91). 3.2 Pierre Bourdieus teoretiska ramverk Sociologen Pierre Bourdieu (2013, 293, 296) har utvecklat en teori om hur sociala klasser konstrueras och formas. Bourdieu menar att det inte endast är individens ekonomiska 16

förutsättningar som avgör vilken klass en person tillhör utan menar att det även handlar om vilket symboliskt värde vi ger olika egenskaper och ägodelar. 3.2.1 Kapital Bourdieu (1986, 46 47, 51) har i sin teori utvecklat ett begrepp som han benämner kapital. Detta kapital existerar i tre former vilka är: ekonomiskt kapital, kulturellt kapital och socialt kapital. För att kortfattat förklara de olika kapitalen så mäts storleken av en persons ekonomiska kapital i fysiska pengar eller andra tillgångar. Det kulturella kapitalet mäts i hur bildad, kultiverad och hur högt utbildad en person är och det sociala kapitalet mäts i hur stort socialt nätverk en person har. Detta sociala kapital kan vara i form av familjemedlemmar, klasskompisar, föreningsmedlemmar etc. Bourdieu (1986, 48 50) menar att de olika kapitalen samverkar med varandra. Det kulturella kapitalet samverkar med det ekonomiska kapitalet då ett högt ekonomiskt kapital kan öppna upp möjligheter för höga utbildningar medan ett lågt ekonomiskt kapital istället kan hindra en person från att utbilda sig. Det kulturella kapitalet beror i stor del på familjens bakgrund. Ett stort ekonomiskt kapital kan ge möjligheter till att exempelvis köpa en segelbåt men det är det kulturella kapitalet som avgör om personen har utbildning för att kunna segla båten eller inte. 3.2.2 Habitus Bourdieu (1977, 72, 82 83) använder sig av begreppet habitus och menar att det är en produkt av en persons historia, bakgrund och dess kapital och källan till hur en person handlar, reagerar, uttrycker och uppför sig. Bourdieu (1984, 170) menar att omgivningens olika strukturer och regler inverkar på personens habitus och att olika individers levnadsförhållanden formar deras habitus på olika sätt. Personens habitus formas därför olika beroende på om individen exempelvis tillhör arbetarklassen eller överklassen. Individens erfarenheter i tidig ålder formar personens habitus. Detta kan vara erfarenheter från personens uppväxt, familjens levnadsstandard, tvister inom familjen, familjens ekonomiska behov, hur personen är uppfostrad vad gäller moral, värderingar, hur arbete ska 17

fördelas mellan könen etc. Dessa tidiga erfarenheter ligger sedan till grund för hur personen uppfattar, förstår och värderar efterkommande erfarenheter (Bourdieu, 1977, 72 73, 78). 3.3 Careership Phil Hodkinson och Andrew C. Sparks (1997, 29, 34) teori Careership är en utveckling av Bourdieus teori där de använder sig av begreppet habitus. Författarnas teori utgörs av tre dimensioner: att individen fattar pragmatiskt rationella beslut utifrån dess habitus, att individers karriärval ses som en del av interaktionen med andra individer samt att beslut fattas inom det delvis oförutsägbara mönstret av vändpunkter och rutiner som utgör livskursen. Ett centralt begrepp i författarnas teori som vi kommer att använda i vår analys är handlingshorisont. 3.3.1 Handlingshorisont Hodkinson och Sparkes (1997, 34) förklaring till handlingshorisont är följande: By horizon for action we mean the arena within which actions can be taken and decisions made. Hodkinson och Sparkes menar att denna handlingshorisont influeras av både personens habitus men även av arbetsmarknadens strukturer. Dessa influenser påverkar sedan personens uppfattningar om vad individen ser som möjligt och lämpligt vilket i sin tur påverkar personens beslut. Författarna menar att en individs bakgrund behöver tas i beaktning för att förstå personens karriärval: Career decisions can only be understood in terms of the life histories of those who make them, wherein identity has evolved through interaction with significant others and with the culture in which the subject has lived and is living. (Hodkinson och Sparkes, 1997, 33). Individens habitus kan göra att dess handlingshorisont begränsas och därmed även individens karriärval. Hodkinson och Sparkes (1997, 35) ger ett exempel på en begränsning då de skriver 18

att även om det skulle finnas arbete för tjejer inom ett mansdominerat yrke så kan det ändå hända att det utesluts av tjejerna: Thus, the fact that there are jobs for girls in engineering is irrelevant if a young woman does not perceive engineering as an appropriate career. 3.4 Genus Det finns flera genusforskare som beskriver hur de ser på genus. Britt-Marie Thurén (2003, 11) förklarar deras perspektiv och menar att de: [...] problematiserar allt som har med kön att göra, inklusive det som i vår kultur brukar ses som givet. även om de samtidigt inte förnekar det biologiska kring könen. Birgitta Jordansson, en av genusforskarna, (2000, 85) beskriver hur hon ser på genus och menar att det handlar om: [...] hur föreställningar om kön skapar möjligheter och begränsningar för män och kvinnor i olika tider. Thurén (2003, 12; 2000, 26 28, 31) menar att genusforskare ser på genus som ett kulturellt och socialt fenomen där det olika föreställningarna som finns kring kön ingår. Hon menar att vi använder genus som ett tankeredskap och att det är vi människor som skapar och konstruerar genus genom att använda oss av kön för att kategorisera vår omgivning och dela upp det i kvinnligt och manligt. Författaren (2003, 11; 2000, 26 27) menar att denna kategorisering uppstår då vi tillskriver könen olika handlingar, utseenden eller egenskaper och kan föra över dessa på ett metaforiskt sätt på saker, exempelvis yrken eller färger. Hon menar också att genus kan förändras över tid då exempelvis egenskapen att vara känslosam och att lätt börja gråta var vanligare hos män förr i tiden medan det idag kategoriseras som kvinnligt. Denna kategorisering som vi människor gör påverkar i sin tur vårt sätt att vara och bete oss. Då samhället anser det vara kvinnligt att vara vacker så ger det konsekvensen att tjejer tycker om att sköta sitt utseende, sminka sig, handla kläder, fixa håret etc. På samma sätt är styrka och sport relaterat till manlighet vilket påverkar killars intresse att utöva olika sporter eller att träna på gymmet för att bli starka. Genom att killar och tjejer utövar den rådande genusinnebörden så bidrar det till att det blir naturligt för män att intressera sig för styrketräning och på samma sätt naturligt för kvinnor att sträva efter att vara vackra. Detta 19

betyder att det motsatta hade känts onaturligt, att killarna vill vara vackra och att tjejerna vill vara starka (ibid, 27). Detta fenomen bidrar till samhällets normer. Hedlin skriver (2010, 22): Att göra genus är att förhålla sig till dominanta könsnormer. De normer som innebär att kvinnor ska bete sig på vissa sätt och män på andra upprätthålls genom att vi ger uttryck för dem. Författaren (2010, 11) menar att en individ ingår i normen när personen inte behöver förklara eller försvara sin position. Om personen därför går utanför normen så blir dess position sämre och inte lika självklar och behöver då försvaras. Författaren (2010, 10, 17) skriver att det finns en hierarkisk ordning i samhället där genus har olika status, i vårt samhälle är detta manligt genus, vilket med andra ord betyder att det är mannen som utgör normen. Detta betyder att det är mannen som är det normala och att kvinnan är avvikande från normen. Hedlin (2010, 11,17) menar att jämställdhet kan uppnås först när både män och kvinnor har samma inflytande och makt över normen. 3.5 Sammanfattning Begreppet habitus och kapital är användbara begrepp i vår analys av vår första frågeställning där vi vill undersöka hur individens bakgrund har format utbildningsvalet. Gottfredsons begrepp självuppfattning, bilder av yrken och kognitiv karta av yrken blir användbara för att analysera de två andra frågeställningarna. Dessa handlar om hur individen upplever sin självuppfattning i förhållande till yrket och vilken föreställning de har om det valda yrket. Begreppet handlingshorisont blir användbart för oss i alla våra frågeställningar då individens bakgrund, självuppfattning och föreställning om yrket influerar personens handlingshorisont och därmed personens utbildningsval. Begreppet genus hjälper oss att förstå tjejernas normbrytande val samt förstå de föreställningar informanterna har om det valda yrket. 20

4 Metod 4.1 Metodval Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod då vårt syfte var att skapa oss en förståelse för informanternas utbildningsval och gå på djupet i våra intervjuer. En kvantitativ metod var inte användbar då vi inte hade som syfte att samla in mätbara data. Vår ambition var istället att samla in mjuka data såsom egenskaper och uppfattningar, vilket en kvalitativ metod kunde uppfylla (Larsen, 2009, 22 23, 27). Genom denna metod hade vi även möjlighet att ställa följdfrågor eller fördjupande frågor till informanterna för att få en bättre helhetsförståelse. Vi hade även chansen att reda ut missförstånd med informanten direkt när det uppkom (Larsen, 2009, 27). En annan fördel med den kvalitativa metoden är enligt Larsen (2009, 26 27) att bortfallet är mindre än i en kvantitativ metod. Risken är stor att personer låter bli att svara på enkäter men det är inte lika många som uteblir från en intervju. Något som kan ses som en nackdel med en kvalitativ metod är enligt Larsen (ibid, 26 27) hur sanningsenliga informanterna är. Risken finns att informanterna säger det de tror att intervjuaren vill höra eller det som är politiskt korrekt vilket Larsen (ibid, 26 27) benämner som intervjueffekten eller kontrolleffekten. I en kvantitativ metod kan informanten istället vara anonym och därför lättare svara sanningsenligt (ibid, 26 27). 4.2 Urval och begränsningar Vi valde att begränsa vårt urval till elever på fordon- och transportprogrammet. Ett alternativ hade varit att intervjua elever från andra yrkesprogram men då vi såg att fordon- och transportprogrammet var ett av de program där det råder störst könsfördelning samt att vi inte sett något tidigare examensarbeten som behandlat detta program så blev detta vårt val. Syftet 21

med vår studie var inte att generalisera utan att skapa oss en förståelse för nio personers utbildningsval. Därför valde vi att använda oss av ett icke-sannolikhetsurval där vi valde ut informanterna utifrån ett godtyckligt urval. Larsen (2009, 77) menar att ett godtyckligt urval är när intervjuaren väljer ut informanter utifrån olika kriterier såsom kön, ålder eller utbildning. Vi intervjuade sex killar och tre tjejer på fordon- och transportprogrammet i årskurs ett och två vilket gjorde att vi medvetet valde ut informanterna utifrån kön, ålder och utbildning. Vi begränsade oss till eleverna i årskurs ett eller i årskurs två då det är dessa elever som senast valde till gymnasiet av de tre årskurserna på yrkesprogrammet. Vi tror att detta var en fördel när eleverna skulle tänka tillbaka på sitt val för att kunna ge en så sanningsenlig bild av sitt gymnasieval som möjligt. Vi skickade mail till flera studie- och yrkesvägledare på olika gymnasieskolor i vår kommun och en skola i en närliggande kommun där fordon- och transportprogrammet finns. Två skolor i två olika kommuner svarade på vårt mail. Vi bad studie- och yrkesvägledarna undersöka intresset för en intervju hos de elever som berörde vår undersökning samt dela ut ett brev till eleverna där vi presenterade oss och berättade om syftet med vår studie. Två av vägledarna tog kontakt med den berörda klassens mentorer och gav deras kontaktuppgifter till oss. Mentorerna hittade i sin tur elever som ville ställa upp på en intervju och arrangerade tid, datum och lokal då intervjun skulle äga rum. I vårt ursprungliga urval ville vi intervjua tre killar och tre tjejer för att resultatet skulle bli jämt fördelat över könen. Det fanns däremot inte tillräckligt med data efter de tre första intervjuerna med killarna och vi valde därför att intervjua ytterligare tre killar för att få ett mättat resultat. Steinar Kvale och Svend Brinkman (2009, 129) menar att om forskaren exempelvis vill undersöka individers åsikter eller uppfattningar så kan forskaren genomföra flera intervjuer tills ny kunskap inte kan tillföras och en mättnadspunkt är uppnådd. Vi valde att ha med alla sex killar i undersökningen för att öka reliabiliteten så att forskare som gör en liknande undersökning ska kunna komma fram till liknande resultat (Larsen, 2009, 81). 22

4.2.1 Informanterna Här följer en presentation om informanterna. Jennie bor i en mindre stad tillsammans med sina föräldrar och två syskon. Hon går i årskurs ett och har valt inriktningen transport då hon vill bli lastbilschaufför och kanske starta en taxifirma i framtiden. Malin bor i en lägenhet tillsammans med sin mamma men ska snart flytta till en egen lägenhet. Inför årskurs två har hon valt att gå inriktningen personbilsmekaniker. Emelie är uppväxt på landet hos sin pappa men bor nu i en lägenhet tillsammans med sin mamma och tre syskon. Hon går i årskurs ett och har valt transport som inriktning till årskurs två då hon vill bli lastbilschaufför. Otto bor tillsammans med sina föräldrar i en lägenhet. Han går i årskurs två och går inriktningen personbilsmekaniker. Lukas bor i ett hus ute på landet tillsammans med sina föräldrar och sin lillebror. Han går nu i årskurs ett och har valt att gå inriktningen transport i årskurs två. Fredrik bor utanför stan i ett hus tillsammans med sin mamma och pappa. Han går i årskurs ett och har valt inriktningen lastbil och mobila maskiner inför årskurs två. Victor bor tillsammans med sina föräldrar och sin lillebror i ett hus vid kusten. Han har valt lastbil och mobila maskiner som inriktning inför årskurs två. Samir bor tillsammans med sina föräldrar och fyra syskon. Han har valt att gå inriktningen personbilsmekaniker inför årskurs två. Robin bor tillsammans med sina föräldrar och tre syskon. Han går i årskurs ett och har valt inriktningen personbilsmekaniker inför årskurs två. 4.3 Datainsamling I våra intervjuer med informanterna använde vi oss av ett intervjuformulär med färdigformulerade frågor som utgick från våra frågeställningar och teoretiska begrepp. Vi ställde alla frågor i samma ordningsföljd till samtliga informanter för att lättare kunna jämföra svaren med varandra vilket Larsen (2009, 84) menar är en fördel med 23

intervjuformulär. En annan fördel med att använda sig av intervjuformulär är enligt Larsen (ibid, 84) att informationsmängden reduceras vilket bidrar till att analysen av intervjuerna underlättas. I våra intervjuer använde vi oss av följdfrågor för att få informanten att klargöra eller fördjupa sina svar. Larsen (2009, 87) menar att detta kan leda in intervjun på intressanta teman som är bra att följa upp. Intervjuerna pågick i cirka en halvtimme och spelades in med ljud i sin helhet. För att få informanterna att känna sig trygga och inte få känslan av att bli värderade måste intervjuaren tänka på sitt agerande och hur informanten kan uppfatta frågorna och intervjuarens bemötande. Ett neutralt bemötande från intervjuaren behöver även tillämpas för att inte påverka informantens svar (ibid, 87). Vi försökte skapa en trygg atmosfär för informanterna och inledde därför vår intervju med att presentera oss och vår studie. Under intervjun försökte vi sedan vara uppmuntrande och bekräftande utan att vara dominerande (Larsen, 2009, 88). 4.3.1 Validitet och reliabilitet Larsen (2009, 80) menar att validiteten handlar om vilken relevans eller giltighet en studie har, att den insamlade datan behandlar de frågeställningar som ska besvaras. Det är även lättare att säkerställa validiteten genom en kvalitativ metod då vi kan vara flexibla och ändra på frågorna under arbetets gång om vi upptäcker andra detaljer som har betydelse för vår frågeställning (Larsen, 2009, 80). Reliabiliteten handlar om studiens tillförlitlighet och exakthet. Om flera forskare utför samma studie som vår så har vår studie en hög reliabilitet om forskarna kommer fram till liknande resultat som vi gjort. Med en kvalitativ metod är detta inte lika enkelt som i en kvantitativ metod. Olika forskare upptäcker olika saker i en intervju och tolkar datan utifrån deras referensramar. För att nå en hög reliabilitet behöver vi vara noggranna med den insamlade datan och hålla koll på de olika informanternas uttalanden (Larsen, 2009, 80 81). 24

4.4 Analysmetod Det empiriska materialet har transkriberats i sin helhet. Enligt Kvale och Brinkman (2009, 196) struktureras det empiriska materialet i en lämplig form för att det lättare ska kunna analyseras efter att det har transkriberats. Transkriberingen blev inledningen till en analytisk process. Vi ville strukturera upp vår studie utifrån våra olika teoretiska begrepp och därför blev meningskodning som analysmetod tillämpbar. Syftet med denna metod är att undersöka och bryta ner data, i vårt fall det insamlade intervjumaterialet. Denna data kunde vi sedan kategorisera och med hjälp av kategorierna jämföra likheter och olikheter i intervjumaterialet (Kvale och Brinkman, 2009, 218). Författarna (ibid, 218) talar om en begreppsstyrd kodning där forskaren redan innan analysen tillämpat färdiga koder. Vi har använt oss av följande koder: bakgrund, självuppfattning, föreställningar och genus. Vi transkriberade alla intervjuer och kategoriserade dem genom att identifiera de uttalanden som berörde de olika kategorierna och använde olika färger till dessa. Larsen (2009, 101 102) skriver om en liknande analys och benämner den som innehållsanalys då syftet bland annat är att identifiera mönster, likheter och skillnader. I denna metod görs datan om till texter och kategoriseras i exempelvis teman och meningsfulla mönster identifieras. 4.5 Etiska ställningstaganden Kvale och Brinkman (2009, 78 79) menar att etiska problem kommer att uppstå under hela undersökningsprocessen och att vissa etiska ställningstaganden bör tas redan innan intervjutillfället. De menar att man som forskare behöver fundera över vilka konsekvenserna kan bli för informanterna som medverkar i studien. Under intervjusituationen kan informanterna exempelvis uppleva stress eller förändrad självuppfattning. I transkriberingsprocessen behöver forskarna säkerställa konfidentialiteten och om texten är sanningsenlig och stämmer överens med informanternas uttalanden. Slutligen menar författarna att konfidentialiteten blir viktig i publiceringen av studien då forskarna bör fundera över vilka konsekvenser publiceringen kan få för informanterna och den population 25

de tillhör. Det ställningstagande som var aktuella för vår undersökning var bland annat konfidentieringskravet (Vetenskapsrådet, 2002, 12). Vi har valt att använda oss av fingerade namn för att skydda informanternas identitet. Vi har även valt att inte nämna namnet på den berörda kommunen eller på den skolan där informanterna går. Informationskravet och samtyckeskravet har också varit aktuellt för vår studie då vi innan intervjun skrev ett brev till informanterna och presenterade syftet med studien. Vi förklarade deras roll i undersökningen och berättade att deltagandet var frivilligt och kunde avbrytas när som helst (Vetenskapsrådet, 2002, 8 10). Nyttjandekravet har tillämpats då vi inte har använt vår insamlade data i något annat syfte än till vårt examensarbete (Vetenskapsrådet, 2002, 14). 26

5 Resultat I detta kapitel presenterar vi det empiriska material som samlats in i form av intervjuer. Kapitlet är uppdelat tematiskt utifrån våra tre frågeställningar vilka är: Vad har format deras utbildningsval? Hur ser deras självuppfattning ut i relation till deras utbildningsval? Vilka föreställningar har de om det valda yrket? Avslutningsvis kommer de viktigaste resultaten att lyftas fram och sammanfattas. 5.1 Influenser i uppväxten som format utbildningsvalet Utifrån vår första frågeställning kan vi identifiera att det finns tre betydelsefulla influenser under uppväxten som spelat roll för individens val till fordon- och transportprogrammet. Dessa influenser är familjemedlemmars inflytande, vänners inflytande och möjligheter på arbetsmarknaden. 5.1.1 Familjemedlemmar som influerat valet Något som influerat informanternas utbildningsval är deras föräldrar. Informanter berättar att deras föräldrar antingen har ett yrke som endast kräver gymnasieutbildning eller är sjukskrivna från liknande yrken. Tjejerna menar att deras pappor påverkat deras val till programmet då de arbetar inom fordon- och transportbranschen. Jennie berättar att hennes pappa önskat att de ska starta en taxifirma tillsammans som hon sedan ska äga och att hon nu vill uppfylla hans önskan. Tjejerna säger att de vill gå i sina pappors fotspår genom att välja fordon- och transportprogrammet. Något som är gemensamt hos tjejer är att de har följt med sina pappor på jobbet vilket gjort att de fått en uppfattning om vad yrket innebär. Jennie uttrycker: [...] asså min pappa är ju lastbilschaufför så jag vet hur han jobbar och vilken lön han får och allt det där, så jag bara jag ska gå i hans spår. Emelie berättar att hennes 27

föräldrar är skilda och när hon var hemma hos sin pappa så fick hon följa med honom på jobbet. Detta började redan i tidig ålder och enligt Emelie var det även då som hennes intresse för fordon växte fram: Intervjuare (I): När började du följa med honom på jobbet? Emelie (E): Jag var ganska ung, kanske var runt fem, sex, då började jag hänga med honom på bussgrejer, sen fick jag kolla på hans verkstad när han jobba som bilmekaniker och sen fick jag, har åkt lastbil, med han hela tiden. I: När intresset började för fordon, kan du säga att det började redan där? E: Ja det började redan där efter nått år när jag varit med pappa och såhär åh det här vill jag också göra. Samir och Otto delar intresset för bilar med andra familjemedlemmar och Samir berättar att han har mekat med fordon tillsammans med hans pappa och bror. De menar dock att detta inte haft någon större betydelse för valet av utbildning. Även Fredrik berättar att det inte finns någon som har påverkat hans utbildningsval. Han säger även att hans flickväns pappa är mekaniker och att han ser honom som en förebild. Malin menar att hennes intresse för bilar började när hon var mindre och tittade på program på TV som handlade om bilar tillsammans med hennes pappa. Malin uttrycker att hon alltid varit pappas flicka och att hon ofta satt och lyssnade på honom när han berättade om sina bilar för henne. Lukas berättar att han har mekat med fordon sedan sju års ålder och är medveten om att det är hans morfar som har påverkat honom till att välja fordon- och transportprogrammet. Han berättar att hans morfar är mekaniker och att han ville att Lukas skulle få ett intresse för fordon genom att ge honom en cross när han var yngre: Allt är morfars förtjänst kan man säga, utan han hade jag nog inte kunnat göra så mycket som jag gör idag. 5.1.2 Vänner som influerat valet Några av informanterna berättar att vännerna påverkat dem till att intressera sig för fordon. Jennie säger att hon både haft killkompisar och tjejkompisar och att de ibland drog med henne på streetrace: Jag har varit på många race och då har jag blivit intresserad av bilar. Samir menar att vännerna inte påverkat hans val till utbildning men säger samtidigt att nästan alla 28

killarna i klassen på grundskolan valde fordon- och transportprogrammet. Vi kunde se att flera killar hade uppfattningen om att vänner inte påverkat deras utbildningsval men att de umgåtts med likasinnade vänner under uppväxten. Fredrik berättar exempelvis att han mekat med EPA-traktorer och mopeder tillsammans med hans vänner under uppväxten men menar att detta inte har påverkat hans val till gymnasiet då ingen av hans vänner valde likadant. Denna uppfattning fanns däremot inte hos Lukas då han berättar att han tillsammans med sina vänner körde A-traktor vilket han tror påverkade valet till utbildningen. Tjejer uttrycker att kompisarna varit negativt inställda till valet av fordon - och transportprogrammet men istället för att det skulle påverka dem negativt så blev de istället mer motiverade till att välja programmet. Jennie blev irriterad när hennes killkompisar gick emot hennes utbildningsval: Ja, asså det var mina killkompisar som går fordon [...] dom sa ju asså du kommer inte klara det, det är för svårt och jag vet inte vad, och jag bara asså ni kan inte säga så till mig för säger någon så till mig så blir jag mer upphetsad och vill ha det och motbevisa. Emelie hade nästan bara killkompisar under uppväxten och umgicks ofta med de killar som körde EPA-traktorer. Hon berättar att hon fick stöd från sina killkompisar när hon valde att gå in i fordonsbranschen: Asså jag pratade lite med några killkompisar för de är ju sådana här EPA-killar och sånt. Jag har växt upp med sådana killar också. Jag hade nästintill bara killvänner och då sa dom att det är väldigt coolt att man vågar göra så. 5.1.3 Möjligheter på arbetsmarknaden Något som bidrog till valet av fordon- och transportprogrammet hos informanterna var att de ville arbeta praktiskt och börja arbeta direkt efter studenten. Informanterna instämmer med varandra att det är stor brist på arbetskraft inom fordonsbranschen och att de inte är rädda för att stå utan arbete. Lukas och Victor berättar att om möjligheterna till arbete inte hade varit så stora hade de övervägt att eventuellt välja något annat program på gymnasiet då de menar att detta spelade en viktig roll när de sökte till fordon- och transportprogrammet: 29