Politik för tillväxt och fler jobb Finansminister Anders Borg 16 maj 2014
Sverige Tyskland Nederländerna Sverige Tyskland Nederländerna 4 3 2 Återhämtningen på något stabilare mark BNP-prognoser för EU 2014 och 2015, årlig procentuell förändring Kommissionen OECD 1 0-1 4 3 2 Kommissionen OECD 1 0 Anm.: OECDs siffror är kalenderkorrigerade
Två aktuella frågor kring svensk ekonomi Utvecklingen på arbetsmarknaden och utmaningar framöver Varför behövs ett överskottsmål?
Fler jobb i tjänstesektorn Sysselsättningsutvecklingen 2006-2018, tusental Antal anställda Förändring 2006 2013 2018 2006 2013 2014 2018 Näringslivet 2958 3241 3493 283 252 Varubranscher 1072 1075 1097 3 22 Tjänstebranscher 1886 2166 2396 281 230 Handel 531 562 614 31 52 Partihandel exkl. fordon 217 221 5 Detaljhandel exkl. fordon 240 268 28 Övriga tjänster 356 398 418 42 21 Hotell och restaurang 126 166 40 Företagstjänster 415 511 565 97 54 Uthyrning, arbetsförmedling m.m. 190 242 52 Hushållstjänster 262 352 422 90 70 Utbildning 46 72 25 Vård och omsorg 58 94 36 Anm.: Delbranscherna utgör endast ett urval. 2018 avser prognos. För delbranscher på 2-siffernivå görs ingen prognos. Källa: SCB och egna beräkningar.
Sverige Nederländerna Tyskland Tyskland Sverige Nederländerna Sverige Tyskland Sverige Tyskland UK Nederländerna BNP-tillväxt Genomsnittlig BNP-tillväxt, medelvärde 2007-2014, procent 1,5 1,2 1,1 0,8 0,6 0,5 0,1-0,1-0,1-0,2 Real disponibelinkomst Procentuell förändring 2006 2012 19,1 11,5 6,5 5,5 4,9 4,7 3,5 3,1 1,7 0,3-1,3-0,4-0,8-4,2-8,3 Källa: Eurostat (utfall) och EU-kommissionens vårprognos Arbetskraften, 15 74 år Förändring (%) 2006Kv3 2013Kv4 (s.j.) -2,8 Källa: Eurostat Sysselsatta, 15 74 år Förändring (%) 2006Kv3 2013Kv4 (s.j.) -24,6 7,4 6,7 6,0 5,5 5,0 4,3 3,6 3,4 3,4 1,3 0,9 0,7-1,6-3,7 8,8 6,1 6,1 5,3 3,7 2,5 0,7 Källa: OECD Källa: OECD -0,1-2,9-4,6-7,3-12,0-15,5-19,4
Aktiv tillväxtpolitik genom strukturreformer Omfattande strukturreformer har förbättrat arbetsmarknaden och företagsklimatet Mer lönsamt att arbeta genom jobbskatteavdrag och tydlig arbetslinje i socialförsäkringssystemen Investeringar i forskning och infrastruktur, lägre bolagsskatt och förbättrade villkor för entreprenörer Samtidigt har ekonomin stabiliserats under krisen genom att efterfrågan har hållits uppe Hushållen har fått mer att röra sig med och har kunnat driva tillväxten när efterfrågan i omvärlden har varit svag
Åtgärder för att stärka entreprenörskapsklimatet Mer lönsamt att driva företag Sänkt bolagsskatt, förändrade 3:12-regler, investeraravdrag, sänkta socialavgifter Ökade möjligheter för entreprenörskap Privat produktion av välfärdstjänster, ROT och RUT, avskaffade statliga monopol Tillgång till kapital Avskaffad förmögenhetsskatt och arvsskatt Tillgång till kompetens Entreprenörskap i utbildningen, förbättrade stödstrukturer på universitet och högskolor
Hög ungdomsarbetslöshet sedan lång tid Procent av arbetskraften 40 35 30 25 20 15-19 15-24 20-24 25-29 15 10 5 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Källa: SCB
Nederländerna Tyskland Sverige Inaktivitet bland ungdomar, 2013 Andelen unga 18-24 år som varken arbetar, studerar eller är i arbetsmarknadspolitiska program (s.k. NEET), procentenheter 35 30 28,6 29,3 25 20 15 10 5 6,7 8,1 8,7 8,8 9,9 12,6 14,6 16,0 17,3 18,8 20,5 24,0 0 Källa: Eurostat
Tyskland Sverige Nederländerna Färre inaktiva unga efter 2006 Förändring 2006-2013 av andelen unga 18-24 år som varken arbetar, studerar eller är i arbetsmarknadspolitiska program (s.k. NEET), procentenheter 10,4 12,5 8,7 8,7 6,4 6,8 3,5-5,0-2,4-0,6-0,1 1,3 1,4 1,9 Källa: Eurostat
Åtgärder för fler ungdomsjobb Bättre förutsättningar att anställa Reformer för mer kunskap i skolan Förbättrad övergång från utbildning till jobb Yrkesintroduktionsjobb Lärlingsplatser Ökade möjligheter att läsa in gymnasiekompetens Förhöjt studiemedel Folkhögskolesatsning Kommunalt aktivitetsansvar för unga 16-19 år som varken arbetar eller studerar
Två aktuella frågor kring svensk ekonomi Utvecklingen på arbetsmarknaden och utmaningar framöver Varför behövs ett överskottsmål?
Överskottsmålet bör ligga fast Överskott avgörande för att också vid nästa kris kunna skydda jobb och välfärd En liten öppen ekonomi med stor finansiell sektor behöver skyddsvallar Omvärlden riskerar möta nästa kris med begränsat utrymme för aktiv politik Överskottmålet bör ligga fast under kommande mandatperiod Regeringen har redovisat en tydlig bana tillbaka till överskott Reformer ska finansieras krona för krona
Omvärlden möter nästa kris från svagare position med höga skulder Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld. Procent av BNP USA Japan 191,8 105,4 140,1 73,3 118,3 62,0 62,5 53,0 67,0 244,1 1990 1998 2000 2008 2015 1990 1998 2000 2008 2015 Eurozonen 95,4 92,7 72,8 69,2 70,1 33,0 45,8 40,5 51,9 Uppgift saknas 1990 1998 2000 2008 2015 1990 1998 2000 2008 2015 Källa: EU-kommissionens vårprognos 2014
Tuff omgivning för Sverige Liten, öppen ekonomi med stor finansiell sektor är sårbar för problem i omvärlden Försvagad omvärld i krisens spår Tilltagande konkurrens från växande ekonomier Svenska företag möter hård konkurrens allt högre upp i värdekedjan Kraftig ökning av global exportorienterad arbetskraft