Verklighetsekonomi Del 2

Verklighetsekonomi Del 2 economics101@mises.se Klaus Bernpaintner, KTHFS och Ludwig von Mises InsGtutet i Sverige

Frimarknadsekonomi, sammanfaining På fria marknader sker handel baserat på frivillighet och ömsesidig vinst; denna process är frivillig och opgmal Påtvingade ingrepp (regleringar, skai, sgmulanser, etc.) strider allgd mot någons frivilliga val, och kan därmed inte sägas höja det allmänna välståndet ; de innebär allgd omfördelining på somligas bekostnad När människor och platser har olika egenskaper vinner alla på ai arbetsdela och handla Sparande (uppskjuten konsumgon) är själva grunden Gll kapitalbildning, Gllväxt, välstånd Kapitalbildning och hårt arbete förutsäier privat ägande Prissignaler håller ihop samhällsväven och allokerar Vinst är betyg på ai man ger folk vad de frivilligt vill köpa

Resursallokering via prismekanismen Varor pris bestäms av utbud/ezerfrågan ProdukGonsfaktorer söker avkastning Naturresurser (land) ArbetskraZ och löner (labor) Kapitalvaror (capital) Självreglerande system. Entreprenörer söker vinst och arbetar därmed allgd för konsumentens bästa Visserligen icke- perfekt, allgd ofullständig info, men kan inte förbäiras genom manipulagon ManipulaGon (av priser, utbud, ezerfrågan) leder allgd Gll obalanser jämfört med frivillig nivå: över-, underskoi, svält

Några missförstånd, debunked 1. Det är vikggt ai gynna exporgndustrin (och skydda inhemsk industri) 2. EI land bör vara självförsörjande och ha posigv handelsbalans 3. Asien växer på USAs och Europas bekostnad 4. PoliGska ingrepp i ekonomin kan höja det allmänna välståndet 5. En marknadsekonomi är av naturen instabil och behöver statligt beskydd 6. KonsumGon skapar Gllväxt, sparande motverkar konsumgon och Gllväxt 7. Producenter utnyijar konsumenter 8. fast rika konsumenter utnyijar fagga producenter 9. Industriella revolugonen drabbade arbetarna 10. Det blir katastrof när oljan tar slut, här behövs modig poligk hip://www.youtube.com/watch?v=acwkn4ngr2y 11. Naturkatastrofer och krig kan skapa rikedom och ta ei land ur depression 12. Det är brist på jobb och, med andra ord, överskoi på arbetskraz 13. Mänskligheten har aldrig varit smartare och har därför inget ai lära av historien

Economics in One Lesson The (one) Lesson (what is seen and not seen) The Broken Window The Blessings of DestrucGon Public Works The Curse of Machinery Spread- the- Work Schemes Disbanding Troops and Bureaucrats The FeGsh of Full Employment Who s Protected by Tariffs The Drive for Exports Saving the X Industry How the Price System Works Stabilizing CommodiGes Government Price- Fixing Minimum Wage Laws Do Unions Really Raise Wages? The FuncGon of Profits The Mirage of InflaGon The Assault on Saving hip://fee.org/library/books/economics- in- one- lesson/ eller 150 kr genom mises.se

Tillämpning Miljöproblem Alla miljöproblem orsakas av ai äganderä( inte respekteras så ai marknadens prismekanism säis ur spel Respekt för äganderäi innebär ai en skyldig ska ersäia alla skador på annans egendom (kostnad) Grundproblem: Prio nagonens rikedom (BNP) Allmän egendom har ingen ägare - PrivaGsera allt Uviskning? PrivaGsera haven Utsläpp i floder? PrivaGsera floderna, etc. hip://mises.org/daily/5042/the- RaGonale- for- Total- PrivaGzaGon

Den klassisk- ekonomiska världsbilden Land Labor +Capital Varor

Klassiska ekonomiska teorins kris 1. Värdeteori Vad är något värt? Värdeparadoxen: varför pris diamanter >> vaien 2. DistribuGonsteori Hur fördelas produkgons- inkomsten på de tre olika faktorerna Land, Labor och Capital? 3. Ränteteori Vilken är den naturliga nivån på ränta och avkastning?

Problem 1 Värdeteori Värdeparadoxen ledde Gll en klyvning av värdebegreppet: SubjekGvt bruksvärde (vaien stor nyia, lågt pris) Jobbig gren, ignorerades av klassikerna ObjekGvt värde = marknadsvärde = pris (diamanter låg nyia, högt pris) Alltså enligt klassikerna blev värde = pris, men hur bildas priser? Förklaring 1: Priset bestäms löpande av lagen om utbud och ezerfrågan Håller i den kalkylerabara ekonomin (produkgon), men ej i konsumentledet (subjekgvitet) Gäller både reproducerbara varor och unika varor (som konst) Förklaring 2: Hela produkgonsapparaten (bara reproducerbara varor) graviterar, på grund av allokerings- mekanismen, mot jämvikt vilket innebär ai avkastningen (%) i varje process går mot den uniforma avkastningen A, och priset på varje vara går mot sii naturliga värde P. I jämvikt gäller därför A = Vinst/K(apital) = (P Cost)/K vilket innebär ai för en viss vara gäller ai dess Värde = P 1 = AK 1 + C 1 = AK 1 + P 2 = AK 1 + AK 2 + C 2 = A(K 1 + K 2 ) + P 3 = Dvs pris (värde) i varje steg beror av pris i Gdigare stadier, ända Gll begynnelsen Alltså: Pris bestäms samgdigt av U/E och av Gdigare priser. Motsägelse! Några observagoner i förklaring 2 Värde ligger ackumulerat i varan, växer i processerna från råvaror mot konsument Konsumenten är nu PRISTAGARE och kan inte påverka priset genom sin ezerfrågan Obs ai även meningslösa produkter har ei värde som motsvaras av värdet av insatsen Priset på unika varor, eller på tjänster, kan ej förklaras av denna modell

Försök Gll reparagon: NEOklassisk The Economic Man

Problem 2 - DistribuGonsteori Hur fördelas produkgons- inkomsten på de tre olika faktorerna Land, Labor och Capital Land ger rent Labor ger wages Capital ger interest P = wages + rent + interest P = wages Meningslös aggregerad teori [enl. Smith] [enl. Ricardo och Marx]

Problem 3 - Ränta Systemets ränta är densamma som avkastningen på alla produkgonsprocesser Vad är denna ränta jordad i?

Problemens gemensamma rot De brigska tradigonens klassiker fokuserade på systemet och försummade slut- konsumenten; hon var paradoxal, kunde inte kvangfieras, och utelämnades därför Men istället för fokus på wealth of nagons måste den ekonomiska vetenskapens analysera Gllfredsställelse av subjekgva behov

Carl Menger 1840-1921 Principles 1871: Vår vetenskap är teorin om människors förmåga ai uppfylla sina behov Utgår från just den subjekgva grenen i värdeteorin som klassikerna valde bort Ville reparera den klassiska teorins värdebegrepp och länka bruksvärde med pris hip://mises.org/about/3239

Varuteori (Theory of goods) Villkor som måste föreligga för ai ei föremål ska ha varukaraktär 1. Det finns ei mänskligt behov 2. Person tror ai föremålet kan uppfylla behovet 3. Tillräcklig kontroll över föremålet för ai det ska kunna bringas ai uppfylla behovet Tjänster är immateriella varor Vilket av följande är en vara? VaIen, en diamant, en iphone, järnmalm på 500m djup, månen, ei fat mineralolja under mark år 1858, en arbetsgmma för en elektriker, en viss cykel i Peking. Ekonomiska (knappa) varor och icke- ekonomiska (överflöds- ) varor Medför val och prioriteringar - Mengers economizing man Eller Mises ac/ng man AcGon axiom hip://www.mises.se/2010/12/06/den- agerande- manniskan

Varors rang (Order of goods) Första rangens varor är konsumgonsvaror En brödlimpa, en dammsugare, ei hus Andra rangens varor är produkgonsfaktorer, kapitalvaror och råvaror, som används för ai Gllverka konsumgonsvaror En bagares ugn, en säck mjöl Och så vidare upp Gll allt högre rang En kvarn, en säck vete, ei tunnland åker, en tunna utsäde, Obs, varu- egenskapen fortplantar sig bakåt i värdekedjan, från konsument Gll högre rang (klassikerna tvärtom) En säck vete är en vara för a7 den kan bli hundra limpor bröd Egenskapen ekonomisk (knapp) vara fortplantar sig också bakåt

Kostnadsvärdesteorin demolerad Redan bara med förståelsen om varors rang och ekonomiska karaktär är spiken slagen i kistan för produkgonskostnadsteorin AI försöka förklara värdet av en första rangens vara i termer en 2:a rangens, 3:e, 4:e osv boinar ingenstans Varor av lägre rang kan dessutom ha ei lägre värde än de faktorer som användes för deras framställning Kausal- realisgsk ekonomi AllGng lyder under lagen om orsak och verkan Mål, medel, Gllfredsställelse Människan är den reella begynnelsen och änden i varje ekonomi, startpunkten i verkanskedjan

Värdeparadoxen Så varför är priset på diamanter normalt högre än på vaien, när vaien har mycket större nyia? Utbud och ezerfrågan? E/U kvot? SkolasGker: NyIa och knapphet pris; N/K kvot? Alt. Varför är någon villig ai betala mer för diamanter än för vaien trots ai vaien är vikggare? Tänk bort utbud Varför är en individ villig ai uppoffra (betala) mer för något hon behöver mindre (oavsei det totala utbudet)

Lagen om avtagande marginalnyia Hur mycket är du villig ai uppoffra för En diamant? Andra diamanten? Tredje diamanten? EI glas vaien? andra, tredje, ~ärde glaset? För en person är inte diamant, eller totala utbudet vaien en vara, däremot en viss specifik kvangtet av något Marginalny(a är den subjek5va ny(a (värde) som upplevs av den sista och minst vik5ga kvan5teten Marginalny(an avtar med kvan5teten man äger De(a VET vi utan y(erligare experiment För min subjekgva värdering (marginalnyia) spelar bara mina behov och min egendom roll. Utbud/eZerfrågan/ knapphet är irrelevanta. För priset kommer de däremot ai ha betydelse.

Ekonomisk analys enligt Robinson- Crusoe- metod Börja med enkla fall Modifiera fakta och dra slutsatser Undersök även extrema fall Antagande: Korrekt teori ska hålla för stort likaväl som småi, och för extremt liksom måiligt Lägg Gll detaljer och komplexitet hip://mises.org/daily/2459

Bonden och vetesäckarna En bonde har behov av 20 likadana säckar vete för följande ändamål i prioritetsordning 1. Bröd för överlevnad ei år 2. Mer bröd för hälsa ei år 3. Utsäde för nästa års skörd 4. Öl och whisky 5. Kor och kyckling 6. Femton andra behov Skörd 5 säckar, vad är en säck vete värd? Värdet av en vetesäck är värdet av den den lägst prioriterade användn., dvs marginalnyian MarginalnyIan avtar med ökande quant Värde är inte ALLT vete Värde = Marginalny(a!

MarginalnyIa - Egenskaper När man värderar något ser man bara Gll vissa specifika kvangteter När man säger värdet av vete menar man värdet av förlusten/ökningen av en säck vete. Alla likvärdiga varor man äger har samma värde Två bönder värderar vete helt olika ezersom de har olika subjekgva rangordningar, och olika innehav Österrikisk marginalnyia är rang (ordinaltal), neoklassisk är en skalär (kardinaltal)

Tillämpning Endowment Effect ( ) E7 sådant exempel är det som kallas endowment effect och som tydligen för många na/onalekonomer är e7 intressant psykologiskt fenomen. Det har sagts mig a7 denna effekt delvis kan underminera den ekonomiska vetenskapen genom a7 visa på en näst in/ll obegriplig föränderlighet vad gäller varors värde. Fenomenet har uppmärksammats i allehanda ekonomiska experiment och innebär helt enkelt a7 individer tenderar /ll a7 värdera produkter på olika sä7 beroende om de själva äger dem eller ej. Man har påvisat a7 det finns en tydlig tendens /ll a7 personers betalningsvilja är mindre än deras acceptans för betalning, det vill säga a7 man kräver högre betalning för a7 sälja en vara man äger än den betalning man är villig a7 erlägga för a7 köpa samma vara. De7a anses vara en uppenbar kontradik/on som är problema/sk för a7 den inte kan förklaras inom den moderna na/onalekonomins teore/ska ramverk. Och som sådan har den, /llsammans med andra liknande oförklarliga fenomen, skänkt legi/mitet /ll ekonomiska avarter som den postmoderna ekonomiska rörelsen behavioral economics. För en österrikare är denna effekt emeller/d varken förvånande, oförutsedd, problema/sk eller kontradiktorisk. Det är snarare en självklar följd av redan bevisade (oavse7 om man har e7 praxeologiskt eller empiriskt perspek/v) ekonomiska faktum, huvudsakligen konceptet marginalny7a. hip://www.mises.se/2011/03/23/agandets- irragonella- natur/ Lösning: Betrakta en säck vete man äger och en säck man inte äger? Vilken har störst värde, det vill säga störst marginalnyia?

Prioriteringar av behov - Hushållning Livet: ai göra val och uppfylla sina mest prioriterade behov, dvs ekonomisera, el. ac/on Inköpslista snarare än maximering av nyiofunkgon Listan är subjekgv och ändras ständigt Nisses lista just nu 1. Äta ei äpple 2. Meditera 3. Skänka 100kr Gll fagga 4. Äta en banan 5. Läsa dagens Metro 6. Vila 30 minuter 7. Äta en apelsin 8. MoGonera

Konsekvens: Handel Robinson har 3 säckar Prioriteringslista 1. En säck vete för bröd 2. En säck vete för utsäde 3. En fisk 5ll lunch 4. En säck för papegojan Acceptabel kostnad för byte: max 1 säck, dvs 0,5-1 säck/fisk Fredag har 3 fiskar Prioriteringslista 1. En fisk Gll lunch 2. En säck vete för bröd 3. En fisk Gll kvällsmat 4. En fisk Gll frukost Acceptabel kostnad för byte : 1-2 fiskar, dvs 1-2 fisk/säck Handel följer av hushållning, dvs agerande- axiomet. Obs Ömsesidig nyia Pris P vid byte: 0,5<Ps/f<1, eller1<pf/s<2 Kostnad är alterna/vkostnad t.ex nyian av 1 fisk, glädjen över en säck vete Pris är en observerbar växelkurs, kostnad/värde är en subjekgv känsla hip://en.wikipedia.org/wiki/opportunity_cost

Konsekvens: Lagen om utbud och ezerfrågan Ur det faktum ai människor handlar för ai Gllfredsställa sina behov och lagen om avtagande marginalnyia kan vi sedan härleda lagen om utbud och ezerfrågan Den relaterar totalt utbud, ezerfrågan Gll pris Ju lägre pris, desto fler sökare känner pris = alternagvkostnad < marginalnyia = varuvärde KÖP, dvs total ezerfrågan ökar fler ägare känner pris = marginalnyia < alternagvkostnad = varuvärde Avstå (RÄTTAD!) dvs totalt utbud minskar Marknadspris säis inte av utbud och ezerfrågan Marknadspriset rör sig för ai maximera nyian för säljare och köpare Ju fler som behöver diamant desto högre pris säias av entreprenörer Österrikisk ekonomi axiomagsk, praxeologisk

Värdeparadoxens lösning Min priolista 1. EI glas vaien leva 2. EI glas vaien törsta 3. EI bröd hungra 4. En diamant giza mig 5. En diamant skryta 6. EI glas vaien tväia 7. EI glas vaien diska 8. 10.000 kronor 1-3 och 6-8 har jag. 4 och 5 har jag ej. En förlusten av nr 7 är lägre värderad än vinst av nr 4 Men mii behov av diamanten är högre än mina 10.000kr, dvs jag kan offra det beloppet för diamanten Många villiga köpare som kan offra ei stor belopp leder Gll ai marknadspriset enligt U&E säis högt

MarginalnyIa löser värdeproblemet SubjekGvt rankade behov, och det man äger, bestämmer alltså marginalnyian (= värde) hos konsumgonsvaror (första rangens varor) Lagen om utbud och ezerfrågan leder Gll ei marknadspris Pris på konsumgonsvaror har således grundats i subjekgva värderingar!

DistribuGonsproblemet ImputaGon (Gllräknande, befruktning?) från konsumgonsvara Gll högre rangens varor Av varubegreppet EI föremål är en vara (rang 1) om den kan Gllfredsställa ei mänskligt behov (3 villkor) ProdukGonsfaktor är en vara (av rang 2, 3, 4,...) för den kan producera en vara (av rang 1, 2, 3, ) Av ekonomisk egenskap Analogt Av värde Pris imputeras från första rangen Gll högre rangens varor Kostnader likaså, de är ju priser; bestäms inte av högre rangs kostnader utan av lägre rangs kostnader!

DistribuGonsproblemet och marginalnyia För bestämmandet av själva värdet av produkgonsfaktorer krävs marginalnyiobegreppet En bonde kombinerar mark, utsäde, gödsel, arbete, vaien på sin åker. Vad är värdet av en säck gödsel? Håll allt kostant, men minska med en säck gödsel och se hur det minskar skörden med 100 kilo. Värdet av en säck gödsel är det subjekgva värdet av de förlorade 100 kilona vete. Kan Gllämpas på alla produkgonsfaktorer för detaljerad analys. Land, labor, capital är aggregerat och oanvändbart

Tid, osäkerhet, entreprenörskap Värde imputeras från lägre Gll högre rang ProdukGon innebär fysisk transformering av materia från högre Gll lägre rang ProdukGon tar Gd Tid öppnar dörren för risk och osäkerhet Okontrollerbara men tekniskt miggerbara faktorer: väder, vind etc. FramGda konsumgonsbehov Entreprenören förutser framgden Kalkylerar Allokerar produkgonsfaktorer Är supervisor

Böhm- Bawerk (1851-1914) Theory of Capital 1889, Capital and Interest II Hur säis ränta? Hur bestäms den naturliga avkastningen, dvs kapitalbildning och Gllväxt i samhället Finns även här en realist- förklaring baserad individers behov och preferenser

Tidspreferens Människor gör avvägningar mellan omedelbar konsumgon och sparande för framgda konsumgon Kort Gdspreferens, konsumgon nu Lång Gdspreferens, sparande, långsikgghet, för trygghet, ozare i välutvecklade samhällen Omedelbar konsumgon är allgd mer värd än framgda ( bäire en fågel i handen ) För ai avstå konsumgon nu för framgda konsumgon krävs därför kompensagon Exempel: EI löfe från Dig Gll Mig om ei uns guld om ei år, är idag värt 0.9 uns. Ränta = 1/0.9 = 11% EI löze och fakgskt guld är olika varor

Robinson sparar och investerar Robinson kan fånga 2 fiskar för hand på en vanlig arbetsdag Om han bygger ei nät kan han fånga 5 per dag Det tar 2 veckor ai bygga nätet Investeringen i nätet kräver sparande Beroende på Gdspreferens kommer han ai bygga nätet eller ej

Sparande Individers vilja ai spara (Gdspreferens) ger upphov Gll en viss mängd besparingar i samhället Besparingarna utgör utbudet på lånemarknaden Entreprenörer och konsumenter kan låna och utgör därmed ezerfrågan på lånemarknaden Räntan på besparingarna i en fri marknad säis av Gdspreferens

Investeringar och ränta En potengell investerings kalkylerade avkastning jämförs med räntan Räntekänsliga industrier, ozast sådana med lång startsträcka som gruvor, tung industri, fasggheter är särskilt räntekänsliga Bara investeringar med högre avkastning än ränta kommer ai företagas

Kapitalstruktur Mer kapital ger effekgvare produkgon och en förlängning av produkgonsprocessen, en mer specialiserad och maskinell struktur Mer sparande sänker räntan, vilket gynnar kapitalbildning, automagsering etc. DVS Gllväxt ezersom Gllväxt är produkgvitetsökningen i samhället Mindre sparande, omvänt Vad är opgmal kapitalbildning, eller Gllväxt? Det bestäms av Gdspreferensen! DeIa är österrikisk makroekonomi

Trivial makro Total produkgon, alla lastbilar, glasspinnar, enhjulingar är ca densamma som total konsumgon Total prod = total konsumgon Kan ej summeras Postulera: Total produkgon = välstånd LäI ai dubbla totala produkgonen, slaveri t.ex BortseI från beräknings- och definigonsproblem är det ei farligt måi på välstånd (subjekgvt)

Keynesiansk makro BNP = penningvärdet av total produkgon Fixarnas favoritmåi (1932) BNP = Aggregate supply = Aggregate demand = offentlig produkgon + privat produkgon = C(onsumpGon) + I(investments) + G(overnment) = Blåa produkter + icke- blåa produkter = Manlig produkgon + kvinnlig produkgon Frågor: Oberoende variabler? Möjligt ai påverka totalen via komponenter? Önskvärt?

Makromissbruk "Dyrt med välutbildade hemmafruar I den globala konkurrensen har EU inte råd ai ha världens bäst utbildade hemmafruar. AI kvinnors vilja ai arbeta inte tas Gll vara fullt ut är inte endast en fråga för individen. Unionens BNP skulle kunna öka med hela 27 procent om kvinnor jobbade i lika stor utsträckning som män i EU, visar en forskningsrapport från Umeå universitet. Alliansregeringen kräver ai mäns och kvinnors sysselsäining ska vara minst 75 procent i EU. Vi är stolta över ai vi har lyckats övertyga regeringarna i EU:s medlemsländer och det är nu ei gemensamt mål i unionens nya Gllväxtstrategi EU2020. Fler kvinnor i arbete innebär högre BNP och därmed högre skaieintäkter. Fler regeringar i EU måste inse ai brist på jämställdhet har ei ekonomiskt pris, för det egna landet men också för unionen. Fler kvinnor på arbetsmarknaden ökar ekonomins förmåga ai växa hip://www.regeringen.se/sb/d/14175/a/162354

Till nästa gång Frivillig uppgiz: maila in länk med förklarande kommentar Gll någon argkel som illustrerar eller missförståi ekonomiska principer från idag PRIS utdelas Gll vassaste! Maila gärna in frågor, synpunkter TiIa in på hip://mises.se/econ101 Forum och uppsatstävling!!!