Eurpaparlamentet 04-09 ANTAGNA TEXTER P8_TA(07)03 Genmförande av medlingsdirektivet Eurpaparlamentets reslutin av den september 07 m genmförandet av Eurpaparlamentets ch rådets direktiv 008/5/EG av den maj 008 m vissa aspekter på medling på privaträttens mråde (medlingsdirektivet) (06/066(INI)) Eurpaparlamentet utfärdar denna reslutin med beaktande av Eurpaparlamentets ch rådets direktiv 008/5/EG av den maj 008 m vissa aspekter på medling på privaträttens mråde (medlingsdirektivet), med beaktande av kmmissinens rapprt till Eurpaparlamentet, rådet ch Eurpeiska eknmiska ch sciala kmmittén m tillämpningen av Eurpaparlamentets ch rådets direktiv 008/5/EG m vissa aspekter på medling på privaträttens mråde (COM(06)054), med beaktande av sammanställningen av djupanalyser från generaldirektratet för EUintern plitik The implementatin f the Mediatin Directive (genmförandet av medlingsdirektivet) 9 nvember 06, med beaktande av kmmissinens studie Study fr an evaluatin and implementatin f Directive 008/5/EC the Mediatin Directive (studie m utvärdering ch genmförande av medlingsdirektivet) från 04 3, med beaktande av studien från generaldirektratet för EU-intern plitik Rebting the Mediatin Directive: Assessing the limited impact f its implementatin and prpsing measures t increase the number f mediatins in the EU (en mstart för medlingsdirektivet: utvärdering av de begränsade effekterna av dess genmförande ch förslag till åtgärder för att öka antalet medlingar i EU) 4, med beaktande av bedömningen av genmförandet på EU-nivå m medlingsdirektivet av Eurpaparlamentets utredningstjänsts enhet för efterhandsbedömningar 5, EUT L 36, 4.5.008, s. 3. PE 57.395. 3 http://bkshp.eurpa.eu/en/study-fr-an-evaluatin-and-implementatin-f-directive- 008-5-ec-the-mediatin-directive--pbDS0485/ 4 PE 493.04. 5 PE 593.789.
med beaktande av studien från generaldirektratet för EU-intern plitik Quantifying the cst f nt using mediatin a data analysis (beräkning av kstnaden för att inte använda medling en dataanalys), med beaktande av artiklarna 67 ch 8. g i fördraget m Eurpeiska uninens funktinssätt (EUF-fördraget), med beaktade av artikel 5 i arbetsrdningen ch av artikel. e) i, ch bilaga 3 till, talmansknferensens beslut av den december 00 m förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden, med beaktande av betänkandet från utskttet för rättsliga frågr (A8-038/07), ch av följande skäl: A. Direktiv 008/5/EG har varit en viktig milstlpe för införandet ch användningen av medlingsförfaranden i Eurpeiska uninen. Genmförandet av direktivet har emellertid varierat strt mellan medlemsstaterna, berende på m det tidigare har funnits inhemska medlingssystem eller inte. Vissa medlemsstater har gått in för en ganska bkstavlig tillämpning av dess bestämmelser, medan andra har föredragit en fördjupad översyn av alternativa sätt att lösa tvister (till exempel Italien, där medling är sex gånger vanligare än i resten av Eurpa), ch åter andra har gjrt bedömningen att deras befintliga lagar redan överensstämmer med medlingsdirektivet. B. De flesta medlemsstater har utvidgat tillämpningsmrådet för sina natinella införlivandeåtgärder till även inhemska ärenden, ch endast tre av medlemsstaterna har valt att införliva direktivet uteslutande med avseende på gränsöverskridande fall, vilket fått en avgjrt psitiv inverkan på medlemsstaternas lagstiftning ch de berörda kategrierna av tvister. C. De svårigheter sm uppstått under införlivandet av direktivet återspeglar till str del skillnaderna i rättskultur mellan de natinella rättssystemen. De eurpeiska nätverken av rättstillämpare har åtskilliga gånger sedan direktivets tillkmst ch därefter under medlemsstaternas införlivande av det tagit upp frågan m att en förändring av den juridiska mentaliteten därför bör pririteras genm en utveckling av en medlingskultur sm bygger på uppgörelse av tvister i gd. D. Genmförandet av medlingsdirektivet har tillfört ett eurpeiskt mervärde genm att öka medvetenheten bland natinella lagstiftare m fördelarna med medling, vilket har lett till en viss tillnärmning av prcessrätten ch medlemsstaternas lika praxis. E. Medling ett alternativt, frivilligt ch knfidentiellt förfarande utanför dmstl kan vara användbart för att i vissa fall, ch med förbehåll för att det finns nödvändiga rättssäkerhetsgarantier, avlasta överbelastade dmstlssystem. Medlingen gör det nämligen möjligt för fysiska ch juridiska persner att snabbt ch billigt lösa tvister utanför dmstl med tanke på att alltför långa dmstlsförfaranden strider mt stadgan m de grundläggande rättigheterna samtidigt sm den säkerställer bättre tillgång till rättvisa ch bidrar till eknmisk tillväxt. F. De mål sm anges i artikel i medlingsdirektivet m att uppmuntra användningen av PE 453.80. Se (COM(06)054), s. 5.
medling ch uppnå ett balanserat förhållande mellan medling ch rättsliga förfaranden har uppenbarligen inte uppnåtts, eftersm medling i genmsnitt används i mindre än prcent av dmstlsmålen i de flesta av medlemsstaterna. G. Medlingsdirektivet har inte skapat ett uninssystem för tvistlösning utanför dmstl i egentlig mening, med undantag för införandet av särskilda bestämmelser m talefrister ch preskriptinstider i rättsliga förfaranden när medlingsförsök görs ch m tystnadsplikt för medlarna ch deras administrativa persnal. Huvudsakliga slutsatser. Eurpaparlamentet ser psitivt på att medlingssystemen i många medlemsstater på sistne har genmgått ändringar ch översyner ch att ändringar av den tillämpliga lagstiftningen planeras i andra.. Eurpaparlamentet beklagar djupt att endast tre medlemsstater har valt att införliva direktivet uteslutande med avseende på gränsöverskridande fall, ch knstaterar att det finns vissa svårigheter gällande den praktiska användningen av de natinella medlingssystemen sm framför allt är kpplade till den kntradiktriska traditinen ch avsaknaden av en medlingskultur i medlemsstaterna, den låga medvetenheten m medling i flertalet medlemsstater, de tillräckliga kunskaperna m hur gränsöverskridande ärenden ska hanteras samt användningen av kvalitetskntrllmekanismer för medlare 3. 3. Eurpaparlamentet betnar att samtliga medlemsstater föreskriver en möjlighet för dmstlarna att uppmana parterna att använda sig av medling eller åtminstne att delta i infrmatinsmöten m medling. Parlamentet nterar att deltagande i sådana infrmatinsmöten i vissa medlemsstater är bligatriskt, antingen på initiativ av en dmare 4 eller i specifika tvister sm fastställs i lag, till exempel familjerättsliga tvister 5. Parlamentet framhåller ckså att det i vissa medlemsstater är bligatriskt för advkater att infrmera sina klienter m möjligheten att använda sig av medling, eller att vid ansökningar till dmstl uppge m ett medlingsförsök har gjrts eller m det finns någt hinder för ett sådant försök. Parlamentet knstaterar dck att artikel 8 i medlingsdirektivet säger att parter sm väljer medling i ett försök att lösa en tvist inte därefter ska hindras från att ta upp fallet i dmstl på grund av att de använt sig av medling. Det verkar inte sm att någn medlemsstat tagit upp någt särskilt prblem i samband med detta. 4. Eurpaparlamentet knstaterar ckså att många medlemsstater ger eknmiska incitament till parterna för att de ska använda medling, antingen i frm av kstnadsminskningar ch rättshjälp, eller påföljder för vägran utan gdtagbara skäl att överväga medling. De resultat sm uppnåtts i dessa länder bevisar att medling kan vara ett kstnadseffektivt ch snabbt sätt att lösa tvister utanför dmstl med hjälp av förfaranden sm är skräddarsydda efter parternas behv. PE 57.395, s. 5. Estland, Grekland, Irland, Italien, Kratien, Litauen, Nederländerna, Plen, Prtugal, Slvakien, Spanien ch Ungern. 3 Se (COM(06)054), s. 4. 4 I exempelvis Tjeckien. 5 I exempelvis Litauen, Luxemburg, England ch Wales.
5. Eurpaparlamentet anser att antagandet av uppförandekder är ett viktigt verktyg för att säkerställa medlingens kvalitet. Parlamentet knstaterar här att den eurpeiska uppförandekden för medlare antingen används direkt av de berörda parterna eller har inspirerat till natinella eller sektrsspecifika uppförandekder. Parlamentet nterar ckså att de flesta medlemsstater har bligatriska ackrediteringsförfaranden för medlare ch/eller för register över medlare. 6. Eurpaparlamentet beklagar svårigheten att få fram fullständiga statistiska uppgifter m medling, inbegripet antalet fall, den genmsnittliga längden ch andelen framgångsrika medlingsförfaranden. Utan en tillförlitlig databas är det mycket svårt att ytterligare främja medling ch öka allmänhetens förtrende för dess effektivitet. Parlamentet understryker å andra sidan den allt större rll sm det eurpeiska rättsliga nätverket på privaträttens mråde spelar för att förbättra den natinella insamlingen av uppgifter m tillämpningen av medlingsdirektivet. 7. Eurpaparlamentet välkmnar den särskilda betydelsen av medling på det familjerättsliga mrådet (särskilt i mål m vårdnad m barn, umgängesrätt ch brtförande av barn), där den kan skapa en knstruktiv atmsfär för diskussiner ch leda till rättvisa uppgörelser mellan föräldrar. Parlamentet knstaterar vidare att uppgörelser i gd sannlikt kmmer att bli varaktiga ch till barnets bästa eftersm de, utöver barnets huvudsakliga hemvist, kan mfatta besöksavtal eller avtal m underhåll för barnet. I detta sammanhang framhåller parlamentet den viktiga rll sm det eurpeiska rättsliga nätverket på privaträttens mråde spelar för att utarbeta rekmmendatiner sm syftar till att öka användningen av familjemedling i ett gränsöverskridande sammanhang, särskilt i fall av brtförande av barn. 8. Eurpaparlamentet betnar att det är viktigt att utveckla ch underhålla en särskild del av den eurpeiska e-juridikprtalen för gränsöverskridande medling i familjemål ch att tillhandahålla infrmatin m natinella medlingssystem. 9. Eurpaparlamentet välkmnar därför kmmissinens engagemang för att medfinansiera lika prjekt sm syftar till att främja medling ch utbildning för dmare ch rättstillämpare i medlemsstaterna. 0. Eurpaparlamentet betnar att ytterligare åtgärder måste vidtas för att säkerställa frammedlade överenskmmelsers verkställbarhet på ett snabbt ch eknmiskt överkmligt sätt, trts medlingens frivilliga natur, med full respekt för grundläggande rättigheter samt uninsrätten ch natinell lagstiftning. Parlamentet påminner i detta sammanhang m att den inhemska verkställbarheten av en överenskmmelse sm nåtts av parterna i en medlemsstat sm en allmän regel ska gdkännas av en myndighet, vilket ger upphv till ytterligare kstnader, är tidskrävande för parterna ch därmed skulle kunna inverka negativt på spridningen av utländsk medling, särskilt när det gäller små tvister. Rekmmendatiner. Eurpaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra mer för att uppmuntra användningen av medling i privaträttsliga tvister, bland annat genm lämpliga infrmatinskampanjer sm förser medbrgare ch juridiska persner med lämplig ch heltäckande infrmatin m vad förfarandet går ut på ch vilka fördelar det innebär i frm av tids- ch kstnadsbesparingar, liksm att förbättra samarbetet mellan
rättstillämpare för detta ändamål. I detta sammanhang betnar parlamentet behvet av utbyte av bästa praxis i de lika natinella rättsrdningarna, med stöd av lämpliga åtgärder på uninsnivå, i syfte att öka medvetenheten m nyttan av medling.. Eurpaparlamentet uppmanar kmmissinen att bedöma behvet att utveckla EUmfattande kvalitetsnrmer för tillhandahållande av medlingstjänster särskilt i frm av miniminrmer sm säkrar knsekvens, samtidigt sm hänsyn tas till den grundläggande rätten till rättslig prövning ch lkala skillnader i medlingskulturer sm ett sätt att ytterligare främja användningen av medling. 3. Eurpaparlamentet uppmanar ckså kmmissinen att bedöma m medlemsstaterna behöver inrätta ch upprätthålla natinella register över medlingsförfaranden, sm skulle kunna bli en källa till infrmatin för kmmissinen, men ckså användas av natinella medlare för att dra nytta av bästa praxis runt m i Eurpa. Parlamentet betnar att ett eventuellt sådant register måste inrättas i full överensstämmelse med den allmänna dataskyddsförrdningen (förrdning (EU) 06/679). 4. Eurpaparlamentet begär att kmmissinen gör en ingående undersökning av hindren för den fria tillämpningen av utländska medlingsöverenskmmelser i uninen ch av lika alternativ för att främja användningen av medling sm ett tillförlitligt, eknmiskt ch verkningsfullt sätt att lösa knflikter i interna ch gränsöverskridande tvister i uninen, med hänsyn till rättssäkerheten ch den pågående internatinella utvecklingen på detta mråde. 5. Eurpaparlamentet uppmanar kmmissinen att i sin översyn av bestämmelserna hitta lösningar i syfte att i praktiken utvidga tillämpningsmrådet för medling till andra civileller förvaltningsrättsliga frågr där så är möjligt. Parlamentet betnar dck att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de knsekvenser sm medling kan få för vissa sciala frågr, såsm familjerätt. I detta sammanhang rekmmenderar parlamentet att kmmissinen ch medlemsstaterna inför ch tillämpar lämpliga rättssäkerhetsgarantier i medlingsförfaranden för att begränsa riskerna för svagare parter ch skydda dem mt eventuellt rättegångsmissbruk eller missbruk av ställning från de starkare parternas sida, liksm att tillhandahålla relevanta ch heltäckande statistiska uppgifter. Parlamentet understryker ckså att det är viktigt att se till att rimliga kstnadskriterier respekteras, särskilt med avseende på skyddet för missgynnade grupper. Parlamentet knstaterar dck att medlingen kan förlra sin attraktinskraft ch sitt mervärde m man inför överdrivet stränga nrmer för parterna. 6. Eurpaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna reslutin till rådet, kmmissinen samt medlemsstaternas regeringar ch parlament. EUT L 9, 4.5.06, s..