1(5) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Kinnekulle Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen OK Den gamla gränsdragningen ska revideras Förslag på nytt riksintresse Förslag i Program för tätortsnära natur - Göteborg Kommun: Götene Datum: 2014-02-25 Områdesnummer: FO21 Kommunnummer: 1471 Riksintresset berör flera kommuner: Området berör endast Götene kommun Area: 8252 ha, varav 7485 ha land och 767 ha vatten. Huvudkriterier: Områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i naturoch/eller kulturmiljöer. Områden med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Stödkriterier: intresseväckande naturvärden intresseväckande kulturvärden stillhet/tystnad/låg ljudnivå tilltalande landskapsbild (tilltalande perspektiv och utblick över landskap och vatten m.m.) omväxling (variation i fråga om topografi, fördelning mark/vatten vegetation, kulturprägel m.m.) särprägel (en för regionen avvikande naturföreteelse; storslagen natur) att området har sällsynta växter och djur artrikedom lämplig terräng med variationsrik topografi terrängförhållanden utan hindrande blockighet, snårigheter, brutenhet eller myrrikedom naturvärden som kan bestå även vid ökad besöksfrekvens tålighet mot slitage i de delar som förväntas bli intensivt utnyttjade förutsättningar för att vårda området (både ekonomiska och naturgivna förutsättningar) förekomst av anläggningar eller service, såsom toalett, sopsortering, parkering, eld-
2(5) städer, lägerplatser, vindskydd o.s.v. att det finns markerade leder och informationsskyltar förekomst av brukningsvägar, stigar, vandringsleder m.m. möjligheterna att komma till och in i området samt vistas i eller i anslutning till området, exempelvis kommunikation (förekomst eller möjlighet) till och från ett område (buss, bil, tåg, båt, cykel) Friluftsaktiviteter: Exempel på aktiviteter är vandring, strövande, promenader, längdåkning, utförsåkning på skidor, snowboard, terrängcykling, skridskoåkning, bad, naturupplevelser, kulturupplevelser, fritidsfiske, löpning, orientering, geocaching, ridning, fågelskådning, botaniska och geologiska studier, övernattning/tältning, eldning/grillning. Beskrivning av områdets värden: Kinnekulle är Västergötlands mest kända platåberg och har genom sin mycket markanta profil och sitt läge vid Vänern sedan länge ansetts vara ett av de vackraste platåbergen. Naturen är storslagen och variationsrik och från många platser har man en magnifik utsikt över omgivande landskap med Vänern i norr och ett böljande skogs och odlingslandskap åt söder och öster. I fonden ser man Billingen och de andra platåbergen. Här finns intressanta natur- och kulturmiljöer med herrgårdar, torp och gårdar. Stora ansträngningar görs på markvård och restaurering av ängs- och hagmarker som brukats i tusentals år. Den speciella berggrunden har gett förutsättningar för en mycket artrik och speciell flora och fauna och är ett eldorado för amatörgeologer. Området erbjuder goda möjligheter för ett aktivt friluftsliv. Här finns ett väl utbyggt nät av småvägar och leder för vandring, cykling och även en del ridning.. Service, handel och matställen finns på flera platser. Vid Högkullen ligger Kinnekullegårdens friluftsanläggning med naturum, skidspår, slalombacke, utsiktstorn och vandringsleder. I stenbrottet finns put-and-take-fiske. Boende finns på många platser i form av stugor, camping, hotell och pensionat. I Falkängen i Hällekis fylls de gamla arbetarbostäderna sommartid av hantverksförsäljning och mat och caféverksamhet. Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden: 1. Åtgärder för att bevara områdets värden: Fortsatt skötsel och djurhållning är viktig för att bevara de speciella markerna med slåtterängar och betesmarker. Naturvårdsinriktat skogsbruk utan kalavverkning i känsliga exponerade eller frekventerade delar. Ädellövskogar, andra lövskogar, hagar, alvar, enbuskmarker och andra öppna odlingslandskap bibehålls och hävdas. Herrgårdsmiljöerna kräver särskild aktasamhet för att bevara byggnader och omkringliggande miljöer. Landskapsvårdande åtgärder kommer att krävas kontinuerligt. Tillgängligheten till attraktiva områden bibehålls. Kanalisering av friluftslivet i första hand från värdefulla växtlokaler i våtmarker. Information och vägvisning är angeläget. 2. Åtgärder som påtagligt kan skada områdets värden: Friluftsvärdena kan skadas påtagligt av omfattande skogsavverkningar, omföring av lövskog till barrskog, igenväxning eller igenplantering av hagmarker och odlingsimpediment. Lanskapet är känsligt för anläggningar av olika slag, olämplig bebyggelseexploatering. Utsläpp av föroreningar kan minska det strandanknutna friluftslivsvärdet. Bland andra verksamheter, som kan missgynna friluftslivet, kan nämnas gödsling av naturbetesmark, borttagning av stengärdesgårdar, åkerholmar med mera, täkt eller andra markarbeten samt nedslitning och nedskräpning av känsliga områden genom ökat friluftsliv. 3. Utveckling av områdets värden:
3(5) Fortsatt utveckling av ekoturism i samarbete med hela biosfärområdet. Fortsatt utveckling av kollektivtrafik till och från och inom området. Underhåll, skötsel och utveckling av befintliga anläggningar så att de hålls fräscha och attraktiva. Fortsatt tillgänglighetsanpassning är viktigt. Planering och säkerställande: Naturreservat: Bestorp, Blomberg, Djurgården, Gamleriket, Gröne skog, Halla, Hällekis, Hönsäters sjöskog, Kinnekulle, Munkängarna, Råbäck, Råbäcks ekhagar, Råbäcks sjöskog, Skagen, Stora Salen, Såten, Törnsäter, Västerplana storäng, Österplana hed och vall, Östra och västra fågelön. Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet: Kinnekulle (SE0540063) Området ingår i biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle, vilket utpekades av UNESCO 2010. Ett biosfärområde ska tjäna som ett modellområde där insatser fokuseras på att främja naturvård, samhällsutveckling och utveckling av forskning och utbildning. I Områdets huvuddrag: Kinnekulles karakteristiska siluett är välkänd. Den geologiska uppbyggnaden är intressant genom sin fullständiga lager serie av kambrosiluriska bergarter. Lager av sandsten och kalksten bildar mot kanterna markanta stup eller klevar. Kalkstenskleven är på många platser bearbetad av vattnet i det forna Yoldiahavet och uppvisar därför raukliknande bildningar. Söder om Högkullen finns tre mycket stora drumliner, som saknar motstycke i länet. Högkullen är nästan helt bevuxen med barrskog. Övriga delar ut görs av ett mer omväxlande kulturlandskap, där åker, betesmarker och lövskogar har stor utbredning. På många platser finns rester av gammalt kulturlandskap med bland annat betade enbusk- och hagmarker. Kinnekulles ofta kalkrika underlag har medfört att växtligheten är mycket artrik, och man finner här flera arter, som saknas eller är sällsynta i största delen av vårt land. Särskilt är den artrika lunden med ädla lövträd rikligt företrädd. På hällmarker av kalksten har utvecklats en för Sveriges fastland unik alvarvegetation. Även den lägre faunan uppvisar flera intressanta inslag. Kinnekulle är präglat av människans nyttjande alltsedan förhistorisk tid, vilket framgår bl a av fornlämningarna. På Kinnekulles nordvästra sida finns ett utpräglat herrgårdslandskap, delvis med anor från medeltiden. Till herrgårdarna hör ett rikt bestånd av torp. Bebyggelsen i övrigt är i allmänhet samlad i byar med delvis ålderdomlig karaktär. Byarnas höga ålder framgår av kyrkorna och kyrkoruinerna från tidig medeltid. Stenbrytning har gamla anor på Kinnekulle, vilket framför allt de medeltida kyrkorna vittnar om. De äldsta fornlämningarna, som vittnar om fast bosättning, är hällkistor från slutet av stenåldern. Vid Flyhov och Blomberg finns hällristningar från bronsåldern. En rad kyrkor uppfördes under 1100-talet. Husaby med sin kyrka och senmedeltida biskopsborg, är av särskilt intresse. Nordvästra delen domineras av stora gods, som finns nämnda redan på 1300-talet (Hällekis, Råbäck, Hönsäter, Blomberg och Hjälmsäter). Jordbruk och kreatursskötsel men också stenbrytning i stor skala har bedrivits på godsen. På slutet av 1800-talet uppfördes en rad turistanläggningar omkring Råbäcks säten och Högkullen. Kinnekulle erbjuder vandringar längs Kinnekulle vandringsled, som är 45 km lång. Det finns också ett rikt utbud av kortare vandringsleder på Kinnekulle, framförallt i och i anslutning till befintliga naturreservat. I Hällekis samhälle och utmed Sjöråsån kan man gå den s k Sjöråsleden, som är ca 4 km lång. I Lundsbrunns samhälle utmed Mariedalsån finns möjlighet att gå den så kallade Sörboleden, som är ca 4 km lång. I Källby finns en led i Mistaskogen som är 2 km lång. Bland anläggningar kan nämnas Kinnekullegården med Kinnekulle naturum, slalombacke, skidspår, strövstig, campingplats (Råbäck), bad, Vikingaskeppet Sigrid Storråda och Kinnekulleleden. Det finns småbåtshamn i Blomberg. Råbäcks hamn går att angöra med
4(5) grundare båtar. Många av anläggningarna är tillgänglighetsanpassade, bland annat Kinnekulleleden och stenbrottets regnbågsfiske. Vänerkusten utmed Kinnekulle utgörs av stenstränder och klippor. Det är en oskyddad och tvär kustlinje med få skyddade platser. Inom ramen för biosfärområdet Vänerskärgården-Kinnekulle har det skett satsningar på ekoturism, turistpaket med kombination av en eller flera aktiviteter samt boende, ökning av tillgängligheten för funktionshindrade och ökning av möjligheterna att nå området med kollektivtrafik. Områdets avgränsning: Gränsen har justerats så att hela riksintresseområdet för kulturvård har införlivats i området. Andra riksintressen som berörs: RI Naturvård: Kinnekulle, NRO14055. RI Kulturmiljövård: Kinnekulle, KR11. RI enligt 4 kap 2 miljöbalken. Övrigt underlag: Området har högsta naturvärde enligt naturvårdsprogrammet. Fem stycken klass 1-objekt finns enligt våtmarksinventeringen. Referenser: Götene kommun (2013). Framtidsplan för Götene kommun 2009-2020. Antagen av kommunfullmäktige 11 oktober 2010, 123. Länsstyrelsen i Skaraborgs län. 1971. Översiktlig naturvårdsinventering av Götene kommun. Länsstyrelsen, (stencil) Länsstyrelsen. Beslut och skötselplaner för naturreservaten och naturvårdsområdet. Länsstyrelsen: Naturreservat på fastigheten Råbäck m.fl. och Hällekis 4:1 i Medelplana socken och Götene kommun. Beslut den 28 januari 1972. Länsstyrelsen: Naturvårdsområde samt föreskrifter angående anmälan om skogsavverkning på Kinnekulle i Götene kommun. Beslut den 13 september 1982 med föreskrifter och skötselplan. Länsstyrelsen: Naturreservatet Österplana hed och vall i Österplana och Västerplana socknar. Götene kommun. Beslut den 17 februari 1986 med föreskrifter och skötselplan. Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Översiktlig naturvårdsinventering av Götene kommun. 1971. Stencil. Länsstyrelsen i Skaraborgs län, 1988: Ängs- och hagmarker i Götene kommun. Meddelande 5/88. Naturvårdsverket, 1994: Myrskyddsplan för Sverige. Solna. Bertilsson, A.1988: Ängs- och hagmarker i Götene kommun. Länsstyrelsen i Skaraborgs län. Meddelande 5/88. Länsstyrelsen i Skaraborgs län, 1991: Våtmarker i Skaraborgs län. Mariestad. Länsstyrelsen i Skaraborgs län, 1992: Bevarandeprogram åt åtgärdsprogram för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Meddelande 8/92. Länsstyrelsen i Skaraborgs län, 1997: Ängs- och hagmarker - Sammanställning. Länsstyrelsen Mariestad. Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Sthlm Vänerkulle 2013. Vänerskärgården med Kinnekulle. Västsvenska turistrådet 2013: Ekoturism, Vänerskärgården med Kinnekulle. Förutsättningar att behålla upplevelsevärden
Friluftsvärdena påverkas negativt särskilt av storskalig kalavverkning, omföring av lövskog till barrskog, igenväxning eller igenplantering av hagmark eller öppen mark, större friluftsanläggningar, störande anläggningar av olika slag, bebyggelseexploatering eller annan olämplig bebyggelse. Utsläpp av föroreningar kan minska det strandanknutna friluftsvärdet. Bland andra verksamheter, som kan missgynna friluftslivet, kan nämnas gödsling av naturbetesmark, borttagning av stengärdesgårdar, åkerholmar med mera, täkt eller andra markarbeten samt nedslitning av känsliga områden genom ökat friluftsliv. Sida 5(5)