Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer



Relevanta dokument
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning diabetes

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

LS-LED11-329

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återföringsdagen 27/ Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Producentobunden läkemedelsinfo

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Din rätt att må bra vid diabetes

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

BESLUT. Datum

Handlingsplan Modell Västerbotten

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Mål och budget 2014 och planunderlag

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läkemedel en viktig del av sjukvården

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Vård vid astma och KOL

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Implementering. - Nationella riktlinjer måste implementeras för att göra någon skillnad! Tony Holm

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team Kl Blå Korset

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

BESLUT. Datum

Att välta ett landsting

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Högt blodtryck Hypertoni

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Göran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Lära om diabetes eller lära för livet

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Bakgrund. Beskrivning av problemet och vad Socialstyrelsen vill uppnå. Konsekvensutredning Dnr /2016 1(5)

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012

Fysioterapi den bästa medicinen!

Landstingsfullmäktige 27 november Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Kartläggning som grund för utveckling

Jämlika förutsättningar för hälsa en

Verksamhetsrapport 2001

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde

4 april, Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Världsdiabetesdagen 14/ : Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015

Barn- och ungdomspsykiatri

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Offentliga rummet 4 juni 2008

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Transkript:

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14

Samverkansnämndens rekommendationer och beslut i sammanfattning Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att anta som mål att täckningsgraden för rapportering till kvalitetsregister vid utgången av 2012 i genomsnitt är 80 % och där 70 % är lägsta acceptabla målvärde för en enskild enhet att i samverkan med högskolorna planera för höjning av pedagogisk kompetens avseende vuxnas lärande, med målet att inom en 3-årsperiod ha tillräckligt med utbildad personal för att kunna erbjuda alla patienter som behöver det rekommenderad gruppbaserad patientutbildning att säkerställa att intensivbehandling erbjuds till nya patienter med typ 2- diabetes att säkerställa att s.k. opportunistisk screening görs efter diabetessjukdom hos personer i definierade högriskgrupper i syfte att erbjuda livsstilsbehandling att införa generell aktiv uppföljning av kvinnor med genomgången graviditetsdiabetes att ge berörda verksamheter i uppdrag att följa upp sina resultat med indikatorerna i de nationella riktlinjerna för diabetesvård Samverkansnämnden beslutar att till Regionalt utbildningsråd uppdra: att i samarbete med högskolorna och i de former som är mest ändamålsenliga initiera arbete som leder till att de aktuella utbildningsinsatserna får ett för regionen likvärdigt innehåll Samverkansnämnden beslutar att till Kunskapsstyrningsgruppen och dess Utvecklingsgruppen uppdra: att inom ramen för det utvecklingsarbete som pågår inom gruppen, använda de nationella riktlinjernas indikatorer för att följa upp diabetesvården ur ett lednings- och styrningsperspektiv att följa upp i den politiska viljeinriktningen givna uppdrag. 2 (7)

Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för regionen förtydligande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer och utgör Samverkansnämndens rekommendation till landstingen. Den har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård på diabetesområdet inom regionen och till att vara ytterligare stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i budget- och planeringsprocesserna. Den politiska viljeinriktningen beskriver också de områden inom diabetesvårdens utveckling som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel. Den riktar sig därför också till berörda specialitetsråd. Diabetesvården idag Diabetes är en allvarlig sjukdom, som kan bidra till för tidig död genom hjärtkärlsjukdomar. De vanligaste formerna av diabetes är typ 1- och typ 2-diabetes. Gemensamt för typ 1- och typ 2-diabetes är förhöjda blodglukosvärden och en ökad risk för komplikationer ju längre tid man haft sjukdomen. Cirka fem procent av kvinnorna och sju procent av männen i åldern 18 84 år hade diabetes enligt Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät år 2007. Därutöver antas att en tredjedel av alla personer med diabetes har sjukdomen utan att ännu ha fått diagnosen. De allra flesta patienter med typ 1-diabetes har sina kontroller och sin vård förlagd till sjukhusens medicin- eller endokrinkliniker. De flesta med typ 2- diabetes tas om hand i primärvården, medan sjukhusen tar hand om remissfall och mer komplicerade fall av typ 2-diabetes. De nationella riktlinjerna och deras rekommendationer innebär en bekräftelse på att inriktningen av arbetet för utvecklingen av diabetesvården i Uppsala- Örebroregionen är den rätta. Fortfarande finns det dock stora lokala skillnader i praxis och resultat och skillnaderna är större mellan olika enheter i landstingen än mellan landstingen. Nationella diabetesregistret är vid sidan av läkemedelsregistret den viktigaste källan för jämförande data. För att få god kvalitet i jämförelser krävs att så många patienter som möjligt finns med i registret. Det finns idag alltför stora skillnader i täckningsgrad i registret. 3 (7)

Mål och rekommendationer Likvärdig vård Det övergripande målet för Samverkansnämnden är att landstingen i regionen tillsammans erbjuder diabetespatienterna en vård som till kvalitet och resultat håller en hög nationell nivå och som så långt möjligt är likvärdig till praxis och utfall mellan olika enheter. En förutsättning för att utjämna skillnader i praxis och resultat är möjligheterna till rättvisande jämförelser. Samverkansnämnden rekommenderar därför att landstingen antar som mål att täckningsgraden för rapportering till kvalitetsregister vid utgången av 2012 i genomsnitt är 80 % och där 70 % är lägsta acceptabla målvärde för en enskild enhet. Socialstyrelsens rekommenderar att personal som bedriver gruppbaserade utbildningsprogram till personer med diabetes bör ha en kombination av ämneskompetens och pedagogisk kompetens. Idag kan inget landsting i regionen leva upp till rekommendationen och då i första hand till kravet på pedagogisk utbildning. Samverkansnämnden rekommenderar därför landstingen att i samverkan med högskolorna planera för och starta sådan utbildning. Målet är att det inom en 3- årsperiod finns tillräckligt med utbildad personal för att kunna erbjuda alla patienter som behöver det rekommenderad gruppbaserad patientutbildning. Pedagogisk utbildning bör då också integreras i grundutbildning och påbyggnadsutbildning för sjuksköterskor. I rekommendationen ingår att respektive landsting i beskrivningarna av åtagandet för primärvårdsenheter inom vårdvalet tar in krav på att kunna erbjuda sådan utbildning. Det ska då också beaktas att patientutbildning som tar hänsyn till kulturell bakgrund har hög prioritet. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Förändrade kostvanor med överkonsumtion av mat och fysisk inaktivitet har bidragit till en ökning av övervikt och fetma samt typ 2-diabetes. Behandling av typ 2-diabetes rättar till många av de rubbningar som förekommer (blodtryck, blodfetter och blodglukos), men förmår långt ifrån återställa dem till det normala. Förebyggande åtgärder, inklusive folkhälsoarbete, är en möjlighet att minska risken för diabetes och behovet av sjukvård. 4 (7)

Samverkansnämnden rekommenderar därför landstingen att säkerställa att screening görs efter diabetessjukdom i definierade högriskgrupper, s.k. opportunistisk screening, i syfte att erbjuda livsstilsbehandling. Förebyggandet av diabeteskomplikationer måste, inte minst av kostnadsskäl, prioriteras. Rekommendationen om att även till typ-2 diabetiker erbjuda intensivbehandling för att nå bästa möjliga glukoskontroll är därför angelägen. Även om rekommendationen avser gruppen nydebuterade patienter utan känd hjärt- och kärlsjukdom, så kommer kortsiktigt behovet av läkar- och diabetessjukskötersketid för att utföra insatserna att öka, liksom utbildningsbehovet och kostnader för tidigarelagd läkemedelsanvändning. Samverkansnämnden noterar att det finns ett starkt vetenskaplig stöd för att intensivbehandling till nya patienter med diabetes typ 2 kan fördröja och förhindra komplikationer och rekommenderar därför landstingen att säkerställa att rekommendation följs. Graviditetsdiabetes Kvinnor med genomgången graviditetsdiabetes har kraftigt ökad risk för diabetes senare i livet och för att utveckla diabetesassocierade riskfaktorer (övervikt och fetma, hypertoni och blodfettsrubbningar). Idag genomförs ingen generell aktiv och systematisk uppföljning av riskgruppen. Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att införa generell aktiv uppföljning av kvinnor med genomgången graviditetsdiabetes. Fetmakirurgi Övervikt och fetma är en viktig orsak till uppkomsten av diabetes och vikten har delvis på grund av den blodglukossänkande behandlingen en tendens att öka snarare än att minska. Det är belagt att viktreduktion sker långsammare och inte blir lika framgångsrik vid övervikt och fetma hos personer med typ 2-diabetes jämfört med andra. Eftersom viktreduktion är en effektiv behandling av såväl högt blodglukos, högt blodtryck och höga blodfetter är detta svårbehandlade dilemma en av de stora utmaningarna i diabetesvården. Vid typ 2-diabetes med svår fetma leder fetmakirurgi beroende på sjukdomens varaktighet och behandling till normalisering av blodglukos i relativt hög utsträckning. Fetmakirurgi är också mycket kostnadseffektiv, jämfört med kostoch motionsråd för dessa patienter, och allvarliga komplikationer till kirurgin är sällsynta. 5 (7)

De indikationer som tagits fram för fetmakirurgi av Socialstyrelsen uppfattas av Samverkansnämnden som rimliga ur ett patientperspektiv. Samtidigt råder nationellt och regionalt en kraftig diskrepans mellan behov och operationsresurser. På kort sikt och i avvaktan på att resurser kan byggas upp behöver operationsindikationerna generellt revideras. I avvaktan på en sådan revision avstår Samverkansnämnden från att lämna en rekommendation. Samspel inom regionen Samverkansnämnden ser stora fördelar med att den fortbildning av personal inom diabetesområdet som rekommenderas får en likvärdig utformning inom regionen. Samverkansnämnden uppdrar därför till Regionalt utbildningsråd att i samarbete med högskolorna och i de former som är mest ändamålsenliga initiera arbete som leder till att de aktuella utbildningsinsatserna får ett för regionen likvärdigt innehåll. Uppföljning I de Nationella riktlinjerna beskrivs 22 indikatorer som tagits fram för uppföljning och jämförelser av vårdens utveckling av processer, resultat och kostnader över tid. De ska också kunna användas som underlag för att initiera förbättringar av vårdens kvalitet. Samverkansnämnden förväntar sig att: o respektive landsting ger berörda verksamheter i uppdrag att följa upp sina resultat med indikatorerna i de nationella riktlinjerna för diabetesvård o o o berörda specialitetsråd analyserar uppföljningsresultaten och återrapporterar till Kunskapsstyrningsgruppen årligen de nationella riktlinjernas indikatorer används för att följa upp diabetesvården ur ett lednings- och styrningsperspektiv inom ramen för det utvecklingsarbete som pågår inom Kunskapsstyrningsgruppen och dess Utvecklingsgrupp. givna uppdrag i den politiska viljeinriktningen följs upp av Kunskapsstyrningsgruppen och dess Utvecklingsgrupp. 6 (7)

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ett genomförande av riktlinjernas rekommendationer medför enligt Socialstyrelsens och vår analys nya kostnader inom vissa områden av diabetesvården och kostnadssänkningar inom andra. Följsamhet till rekommenderad läkemedelsanvändning och användning av egenmätning av blodglukos innebär kostnadsminskningar som enligt Socialstyrelsens sätt att beräkna skulle kunna uppgå till 55-70 milj kr i vår region. Vi vet dock att variationerna i praxis är stora och säkerheten i kalkylen är därför låg, inte minst på landstingsnivå. Uppgifter saknas som gör det möjligt att skatta storleken på det resurstillskott som behövs för att genomföra åtgärder i enlighet med rekommendationerna. Med stor sannolikhet överstiger de nya kostnaderna de möjliga besparingarna inte minst under de första årens genomförandearbete. Rekommendationerna om att personal som bedriver gruppbaserad patientutbildning ska ha ämneskompetens och pedagogisk kompetens i kombination är vid sidan av rekommendationerna om fetmakirurgi den del som ställer mest krav på resurstillskott. Främst primärvården ställs inför krav på omprioritering och förändringar i arbetssätt och organisation om vi ska leva upp till rekommendationerna om pedagogisk kompetens vid grupputbildning och intensivbehandling av typ 2-diabetes. Mot den här bakgrunden har Samverkansnämnden inte förutsättningar att kunna lämna några rekommendationer om vilka ekonomiska prioriteringar och organisatoriska förändringar landstingen bör göra för att kunna följa riktlinjernas rekommendationer. Samverkansnämnden kan dock genom Kunskapsstyrningsgruppen och dess Utvecklingsgrupp och genom Regionalt utbildningsråd bidra till samverkan mellan landstingen i implementeringsarbetet. En samverkan som förhoppningsvis kan bidra till att i någon mån begränsa de initiala kostnadsökningarna. 7 (7)