Lägesrapport för en 2008-2011 Uppdaterad april 2008 utifrån senaste mätning
Senast 2011 ska minst 90 % av de som brukar barn-, äldre- och handikappomsorgen känna sig nöjda med den tjänst de får. Andelen brukare som är nöjda/mycket nöjda med Barnomsorgen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% föräldrar förskolan föräldrar fritids 90% nöjda / mycket nöjda brukare 2011 Brukarnöjdhet - Barnomsorgen %-andel som svarat föräldrar förskola föräldrar fritids 90 % nöjda/ mycket nöjda brukare senast 2011 Mycket nöjd 65 52 Nöjd 31 39 Mindre nöjd 4 8 Missnöjd 0 1 Nöjd + mycket nöjd 96 91 90 svarsfrekvens (% svarande av 57 54 de som kunnat svara): Mätningarna genomförda oktober-december 2007 Viktigast att förbättra inom förskoleverksamheten anser föräldrarna vara: Möjligheten att påverka Viktigast att förbättra inom fritidshemverksamheten anser föräldrarna vara: o Möjligheten att påverka fritidsverksamheten.
Senast 2011 ska minst 90 % av de som brukar barn-, äldre- och handikappomsorgen känna sig nöjda med den tjänst de får. Andelen brukare som är nöjda/mycket nöjda med Äldreomsorgen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% brukare hemtjänst brukare äldreboende anhöriga äldreboende 90% nöjda / mycket nöjda brukare 2011 Brukarnöjdhet - Äldreomsorgen 90% nöjda / mycket nöjda brukare 2011 %-andel som svarat brukare hemtjänst brukare äldreboende anhöriga äldreboende Mycket nöjd 47 27 45 Nöjd 52 67 43 Mindre nöjd 1 6 11 Missnöjd 0 1 2 Nöjd + mycket nöjd 99 94 88 90 svarsfrekvens (% svarande av de som kunnat svara): 57 92 58 Mätningarna genomförda augusti-september 2006 Viktigast att förbättra inom hemtjänsten anser brukarna vara: mer tid för insatser och samtal mindre stress bland personalen större personalkontinuitet Viktigast att förbättra inom äldreboenden anser brukarna vara: mer personal så att vårdtagarna inte behöver vänta och att personalen ska ha mer tid att sitta ned och prata en stund mer kontinuitet, förbättrad måltidsmiljö mer underhållning och anpassade aktiviteter följeslagning ut på promenad eller att handla och fika. Viktigast att förbättra inom äldreboenden anser anhöriga/gode män vara: mer tid för de boende mer personal mer personalkontinuitet och mer aktiviteter.
Senast 2011 ska minst 90 % av de som brukar barn-, äldre- och handikappomsorgen känna sig nöjda med den tjänst de får. Andelen brukare som är nöjda/mycket nöjda med Handikappomsorgen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% brukare insats särskilt boende brukare insats ordinärt boende brukare dagliga verksamheten(la) brukare avlösning för föräldrar 90% nöjda / mycket nöjda brukare 2011 Brukarnöjdhet - Handikappomsorgen brukare särskilt boende brukare ordinärt boende brukare daglig verksamhet (LA) anhörig ordinärt boende avlösningsinsats 90% nöjda / mycket nöjda brukare 2011 %-andel som svarat Mycket nöjd 28 46 41 79 Nöjd 66 42 50 15 Mindre nöjd 7 11 10 6 Missnöjd 0 1 0 0 Nöjd + mycket nöjd 94 88 91 94 90 svarsfrekvens (% svarande av de som kunnat svara): 84 69 73 61 Mätningarna genomförda december 2007- januari 2008 Viktigast att förbättra inom särskilt boende anser vårdtagarna vara: Självbestämmande/medbestämmande. Viktigast att förbättra inom ordinärt boende anser vårdtagarna vara: Självbestämmande. Viktigast att förbättra inom daglig verksamhet anser vårdtagarna vara: Mer arbetsliknande sysselsättningar och ökade möjligheter till försörjning genom anställning i stället för aktivitetsersättning från försäkringskassan. Viktigast att förbättra inom avlösningsinsatser anser anhöriga vara: Flexibilitet (tid och omfattning på insatser).
Senast 2011 ska andelen elever i grundskolan med godkända betyg i samtliga ämnen ha ökat till 85 % och andelen gymnasieelever som når grundläggande behörighet till högskolan ha ökat till 90 %. %-andelen elever med godkända betyg i samtliga ämnen i grundskolan, slutbetyg för skolår 9 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2011 Andelen godkända elever - grundskolan slutbetygen för skolår 9 2003 2004 2005 2006 2007 2011 %- andelen elever med godkända betyg i samtliga ämnen i grundskolan 81,7 86,1 75,2 79,6 71,4 85
Senast 2011 ska andelen elever i grundskolan med godkända betyg i samtliga ämnen ha ökat till 85 % och andelen gymnasieelever som når grundläggande behörighet till högskolan ha ökat till 90 %. forts Andelen elever med godkänt betyg i samtliga ämnen, åk 9 år 2007 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Arvika Bollnäs Lundvika Sandviken Söderhamn Länssnitt Rikssnitt 2011 Andelen godkända elever - grundskolan slutbetygen för skolår 9 år 2007 Arvika Bollnäs Ludvika Sandviken Söderhamn Länssnitt Rikssnitt 2011 %- andelen elever med godkända betyg i samtliga ämnen i grundskolan 80 82 81 72 71 75 76 85
Senast 2011 ska andelen elever i grundskolan med godkända betyg i samtliga ämnen ha ökat till 85 % och andelen gymnasieelever som når grundläggande behörighet till högskolan ha ökat till 90 %. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 %-andelen elever som i gymnasieskolan når grundläggande behörighet till högskolan, slutbetyg för gymnasieskolans åk 3 2003 2004 2005 2006 2007 2011 Andelen gymnasieelever behöriga till högskolan slutbetyg för gymnasieskolan åk 3 2003 2004 2005 2006 2007 2011 %- andelen elever som i gymnasieskolan når grundläggande behörighet till högskolan 86,2 90,6 84,1 88,3 91,2 90
Senast 2011 ska andelen elever i grundskolan med godkända betyg i samtliga ämnen ha ökat till 85 % och andelen gymnasieelever som når grundläggande behörighet till högskolan ha ökat till 90 %. Andelen elever som i gymnasieskolan når grundläggande behörighet till högskolan, slutbetygen för gymnasieskolans årskurs 3 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Arvika Bollnäs Sandviken Söderhamn Länssnitt Rikssnitt 2011 Andelen gymnasieelever behöriga till högskolan slutbetyg för gymnasieskolan åk 3 %- andelen elever som i gymnasieskolan når grundläggande behörighet till högskolan Arvika Bollnäs Sandviken Söderhamn Länssnitt Rikssnitt 2011 94 93 90 91 91 89 90 OBS!! kompletterande info Andel elever med slutbetyg inom 4 år 82 74 81 72 77 76 85
Senast 2011 ska andelen unga, 16-24 år, som på heltid har arbete, utbildning eller praktik genom Resurscentrum överträffa riksgenomsnittet. Taktiken i handlingsprogrammet följs. Samverkan funkar praktiskt redan nu!! Flytten till de nya gemensamma lokalerna är genomförd. Det har hänt massor de senaste veckorna och man kan redan se resultat. Söderhamn har avancerat från tredje sämsta plats i riket hösten 2007 till 15 sämsta plats mars 2008 vad gäller ren ungdomsarbetslöshet. Söderhamn har precis fått beviljat 4,4 miljoner kr EU-medel för ovanstående satsning. Uppföljningen av målet har dock försvårats, som det är formulerat idag, genom förändring av Arbetsförmedlingens statistiksammanställningar. Mats F och arbetsförmedlingens Hans N kommer till KS strategimöte 4 juni för att bl a diskutera detta.
Senast 2011 ska kommunmedborgarnas nöjdhet med Söderhamn som plats att bo och leva på överträffa rikssnittet. Nöjd Region Index, medborgarnas samlade bedömning av kommunen som plats att bo och leva på hösten 2007 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Arvika Lundvika (OBS vår 2006!) Sandviken Söderhamn Rikssnitt 2011- överträffa rikssnittet* Medborgarnas samlade bedömning av kommunen som plats att bo och leva på Arvika Lundvika (vår 2006) Sandviken Söderhamn Rikssnitt 2011 överträffa rikssnittet* SCB:s Nöjd Region Index 2007 67 58 58 57 64 65 * Rikssnittet är inte en absolut nivå, utan kan variera över tiden. Analys av SCB-resultaten har visat på följande viktiga utvecklingsområden: Arbetsmarknad - Stödjer inriktningsmålet om företagsklimat Bostadsmarknad Stödjer inriktningsmålet om marknadsanpassat boende Hälso- och sjukvård nytt uppdrag till Välfärdsrådet att ta reda på vad medborgarna är missnöjda med och definiera kommunens roll. Trygghetsfrågan Arbetsgruppen ska formulera ett förslag till direktiv för en satsning att skapa större trygghet. Eftergymnasial utbildning Stödjer satsningen på CFL. Underhåll av gator och vägar inkl snöröjning KUS ska presentera hur man arbetar för att nå nöjdhet med frågan. Grundskolan Stödjer bl a inriktningsmålet om godkända elever Gymnasieskolan Stödjer gymnasieutredningen Äldreomsorgen ON ska presentera hur man arbetar för att nå nöjdhet i frågan Påverkan och förtroende De politiska partigrupperna ska tillfrågas hur de arbetar för att närma sig medborgarna vad gäller påverkan och förtroende.
Senast 2012 ska Söderhamn vara utsedd till Årets ungdomskommun. Söderhamn sökte men fick inte utmärkelsen hösten 2007. LUPP- undersökningen är sammanställd. Resultatet släpps i samband med ungdomskonferensen 15 maj. Där kommer man även att arbeta med resultatet. KS ska arbeta med resultaten vid strategi KS 22 maj. Berörda nämnder kommer också att erbjudas en genomgång av resultaten och analysövning kring dem. En framtidsverkstad har arrangerats för att diskutera inflytandet för unga och specifikt hur ett ungdomsråd skulle kunna se ut och arbeta. På plats fanns representanter för BUN, KUS, ON, KS, samt ungdomar. Det var dålig uppslutning från elevråden där krävs nya tag. Söderhamn har i samverkan med andra länder har fått 25 000 euro för att hitta arbetssätt för att engagera ungdomar som generellt är svåra att nå. Ungdomsstyrelsen har beviljat Söderhamn 120 000 kr för utveckling av lokal ungdomspolitik. Intervjuer med potentiella Ungdomsdemokratiutvecklare kommer att ske vecka 18.
Senast 2011 ska nettoutsläppet av koldioxid ha minskat med 25 % jämfört med 2007. Aktuella siffror kommer i samband med delårsrapporten! 2006 var nettoutsläppen av koldioxid från kommunens egen verksamhet 16 142 ton. Fördelningen av utsläppen för de olika sektorerna framgår av figuren nedan. Koldioxidutsläpp från kommunens verksamhet Transporter Uppvärmning Elanvändning Just nu ligger fokus på arbetet för ett vindkraftscenter i Ljusne. KUS arbetar tillsammans med LA med flera olika spår för att hitta extern finansiering. Inom kort kommer det att finnas möjligheter att tanka syntetisk diesel på Långtå. SVR AB har förhandlat fram en lösning med Paradiesel AB. Koldioxidminskningen blir 8,2 % jämfört vanlig diesel. Kostnadsökningen jämfört med vanlig diesel blir 1,22 kr/liter.
Senast 2011 ska företagsklimatet i Söderhamn överträffa rikssnittet. Söderhamns ranking i Svenskt Näringslivs företagsklimatmätning placering bland 290 kommuner 10 50 100 150 200 250 2003 2004 2005 2006 2007 2011 Söderhamns ranking i Svenskt Näringslivs företagsklimatmätning 2003 2004 2005 2006 2007 2011 Söderhamns placering bland 290 kommuner 140 129 179 212 145 OBS vi har en vändning på gång!!!! Vi har ännu inte fått Rankingsiffror för sammanställningen 2008, men Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i kommunen har ökat från 3,1 till 3,4 på en sexgradig skala.
Senast 2011 ska företagsklimatet i Söderhamn överträffa rikssnittet. forts. placering bland 290 kommuner 10 50 100 150 200 250 Kommunernas ranking i Svenskt Näringslivs företagsklimatmätning 2007 Arvika Bollnäs Lundvika Sandviken Söderhamn Länssnitt 2011 Kommunernas ranking i Svenskt Näringslivs företagsklimatmätning Arvika Bollnäs Lundvika Sandviken Söderhamn Länssnitt 2011 Placering bland 290 kommuner 128 170 287 249 212 197 145
Senast läsåret 2010/2011 ska andelen elever som startar UF-företag på Staffangymnasiet vara dubbelt så hög jämfört med läsåret 2006/2007. Bättre diagram kommer i samband med delårsrapporten! Läsåret 2006/2007 hade antalet elever som startade UF-företag i Söderhamn fördubblats jämfört med föregående år till 56 elever. Det gav en andel på 18,5%. Målsättningen är därmed 37 % senast 2010/2011. Siffror från UF Gävleborg visar på ett tapp för Söderhamn läsåret 2007/2008. Andelen UF-elever läsåret 2007/2008 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bollnäs Sandviken Söderhamn Länssnitt 2011 Andelen UF-elever läsåret 2007/2008 Bollnäs Sandviken Söderhamn Länssnitt 2011 Andelen UF-elever 2007/2008 23,1% 24,2% 10,7% 18,6% 37 % Ingrid Nyström är tillsatt som UF-samordnare. Hon har samlat alla UF-lärare för en uppstart av arbetet.