Projektrapport från uppföljning av informationsutbytet mellan a- kassor, Försäkringskassan och CSN samt unik samkörning mellan alla a-kassor.

1 Projektrapport från uppföljning av informationsutbytet mellan a- kassor, Försäkringskassan och CSN samt unik samkörning mellan alla a-kassor. Rapporten är utarbetad av Samverkansgruppen för Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan. Stockholm den 20 dec 2006 Projektledare Peter Schönefeld

2 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, Försäkringskassan och CSN... 44 2.1. Bakgrund och projektets utgångspunkter... 44 2.2. Rutiner, teknisk beskrivning... 55 2.3. Utbetalningskontroller... 55 2.4. Grundprövning av ersättningsrätten, intygshantering... 77 3. Effekterna av informationsutbytet... 77 3.1. Arbetslöshetskassorna och Försäkringskassan... 77 3.2. Resultatet 2006 jämfört med 2004 och 2003... 88 3.3. Tabell-1 Felaktiga utbetalningar av a-kasseersättning per förmånsslag... 99 3.4. Tabell-2 Felaktiga utbetalningar av a-kasseersättning per förmånsslag, uttryckt i skattepliktig ersättning.... 99 3.5. Kommentarer... 1010 3.6. Arbetslöshetskassorna - CSN... 1111 3.7. Resultatet 2006 jämfört med 2004 och 2003... 1111 3.8. Tabell-3... 1111 3.9. Tabell-4 Felaktiga utbetalningar av a-kasseersättning för samma tid som CSN utbetalat studiemedel eller rekryteringsbidrag.... 1111 3.10. Tabell-5 Felaktiga utbetalningar av a-kasseersättning för samma tid som CSN utbetalat studiemedel eller rekryteringsbidrag, uttryckt i skattepliktig ersättning... 1111 3.11. Kommentarer... 1111 4. Unik samkörning mellan samtliga arbetslöshetskassor... 1212 5. Vidareutveckling och förvaltning av Informationsutbytet... 1212 6. Bilaga 1... 1414 6.1. Tabell-6 Statistik från a-kassorna... 1414 6.2. Tabell-7 Statistik från CSN... 1414 6.3. Statistik från Försäkringskassan... 1414 6.4. Tabell-8 Sjukpenning - Statistik på pågående sjukfall under maj... 1414 6.5. Tabell-9 Statistik tillfällig föräldrapenning under maj månad... 1515 6.6. Tabell-10 Statistik föräldrapenning under maj månad... 1515 6.7. Tabell-11 Statistik NYAP under maj... 1515

3 1. Sammanfattning Under 2006 har en uppföljning gjorts av det befintliga informationsutbytet mellan landets arbetslöshetskassor, Försäkringskassan och CSN. På samma sätt som i det tidigare effektmätningsprojektet (redovisat 2005-06-08) så har a- kassornas utbetalningar av ersättning avseende vecka 20 2006 kontrollerats mot utbetalningar verkställda av CSN resp. Försäkringskassan för samma tid. Informationsutbytet har två skilda syften, dels att förhindra felaktiga utbetalningar och dels genom direktåtkomst av uppgifter från andra myndigheter, underlätta prövningen av ersättningsrätten i de olika försäkringarna. Hittillsvarande arbetskrävande blankettrutiner har minskat radikalt, vilket förbättrat servicen för de enskilda ersättningstagarna. Under 2005 infördes nya rutiner för att minska a-kassornas felaktiga utbetalningar av ersättning då Försäkringskassan utbetalat föräldrapenning för samma tid. Den nu gjorda uppföljningen visar på en minskning av de felaktiga utbetalningarna med 65% jämfört med 2004. Uttryckt i skattepliktig belopp motsvarar minskningen 180.738 kr för vecka 20 2006, omräknat till helår 9.398.376 kr. Arbetslöshetskassorna använder sig av den nya möjligheten att via direktåtkomst få information från CSN:s beslut om studiestöd. Resultatet visar även här att antalet felutbetalningar minskat efter införandet av kontrollrutinerna. Regelbundna uppföljningar av den typen som nu redovisas, ger även indikationer på andra områden som det bör läggas fokus på i ersättningssystemen. I denna rapport påvisas en ökning av felaktiga utbetalningar av a-kasseersättning då Försäkringskassan har utbetalat pension före 65-års ålder. Under 2007 planeras förändrade rutiner för att stärka kontrollen av a-kasseersättning gentemot pensionsutbetalningar. Effekterna har undersökts via tre samkörningar av respektive parts verkställda utbetalningar under en mätvecka dels 2003 innan rutinerna infördes och dels under en vecka 2004 när rutinerna var införda, samt 2006 efter det att en del justeringar var utförda. Utredningar av funna presumtivt felaktiga utbetalningar har utförts av respektive arbetslöshetskassa. Resultaten visar tydligt att i de rutiner där informationsutbytet varit etablerat har volymen felaktiga utbetalningar väsentligt minskat. Antalet felaktiga utbetalningar har minskat med 31,6 % mellan 2004 och 2006. samt 48,5 mellan 2003 och 2006. De investeringar i nya system och förändrade rutiner som parterna har genomfört har varit framgångsrika vad gäller minskningen av antalet felaktiga ersättningar. Men andra effekter som inte så lätt låter sig beskrivas i mätbar form har uppenbart lett till snabbare och säkrare utbetalningar. Arbetslöshetskassorna har i sin prövning av ersättningsrätten numera möjlighet till direkt elektronisk tillgång till information som är nödvändig vid handläggningen från såväl Försäkringskassan som CSN. Försäkringskassorna har direkt tillgång till vissa uppgifter från arbetslöshetskassorna som tidigare efterfrågades per telefon.

4 Parterna i samverkansprojektet planerar att fortsätta med utvecklingsarbetet för att på bästa möjliga sätt vidareutveckla rutinerna i riktning mot automatiserade kontroller och att studera effekterna av dessa. Inom projektets ram, har det vecka 20 även genomförts en unik första samkörning av utbetalningar avseende samtliga arbetslöshetskassor. Resultatet visar att felaktiga utbetalningar i form av dubbelutbetalningar från två olika utbetalningar endast förekommer i en redan känd och uppmärksammad kombination. Antalet fall var sju, varav endast ett inte fullt ut var utagerat och i inget fall fanns anledning misstänka att någon medvetet försökt få ut ersättning felaktigt. 2. Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, Försäkringskassan och CSN 2.1. Bakgrund och projektets utgångspunkter Förekomsten av fusk i samhället och speciellt inom trygghetssystemen är i allt större omfattning föremål för en rad olika åtgärder såsom kartläggningar av orsak och omfattning, ökade kontroller samt förändrad lagstiftning för att beivra och upptäcka fusk mm. Redan under 1990 talet påbörjades arbetet för att genom utökade och mer rationella rutiner motverka felaktiga utbetalningar från arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan. Vid handläggningen av arbetslöshetsförsäkringen och vissa socialförsäkringar krävs information som den andra parten förfogar över och det har historiskt hanterats med ett intygsförfarande med blanketter som grund eller via telefonsamtal; ett tidskrävande och ur kontrollsynpunkt bristfälligt utbyte av information. Genom ett omfattande samarbete åren 1997 2002 mellan AMS:s försäkringsenhet, arbetslöshetskassorna genom deras samorganisation (SO), CSN och RFV togs rutiner fram för att med ny teknik ge åtkomst till information i realtid mellan de berörda parterna. Handläggare skulle direkt kunna få tillgång till uppgifter som enligt regelverken krävs för utredning, beslut om ersättningsrätt och utbetalning till den enskilde. Informationsutbytet skall också användas för att med till viss del automatiska kontroller upptäcka eventuella felutbetalningar. AMS, CSN, RFV och arbetslöshetskassorna, genom deras samorganisation SO samverkade inom ramen för det s k Kontrollrutinprojektet, ett projekt som finansierades genom anslaget Kontrollfunktionen i staten, i syfte att hitta former för att genom ett utökat informationsutbyte förbättra underlaget för beslut om stöd och bidrag till enskilda, därmed nå ökad kvalitet i fattade beslut och därigenom även förhindra s k dubbla och andra felaktiga utbetalningar. För att genomföra Kontrollrutinprojektets förslag krävdes omfattande lagändringar för att bland annat öppna möjligheterna för arbetslöshetskassorna att få tillgång till uppgifter ur myndigheternas register med hjälp av automatiserade elektroniska överföringar. Dessa lagändringar, som föregicks av en särskild tillsatt utredning, Rätt underlag - rätt beslut SOU 2000:97, beslutades av riksdagen i november 2001 och trädde i kraft den 1 juli 2002.

5 Utredningen beskriver behoven av nya rutiner i tre delar. 1. Effektiviteten i ärendehanteringen med målet om säkra utredningar kan öka betydligt genom användandet av elektroniska tjänster i utbytet av information. Besluten fattas med säkrare underlag och med mindre byråkratiska rutiner. 2. För den enskilde kommer ett utökat informationsutbyte mellan myndigheterna att bidra till förbättrad service. Bland annat bör det märkas genom möjligheten till snabbare handläggning och att individen själv inte behöver ombesörja att intyg utfärdas via blanketter. 3. Utredningen anger som ett tredje skäl till utökat rationellt infoutbyte att kontrollen förbättras av att statliga medel utnyttjas på rätt sätt, att till exempel dubbelutbetalningar förhindras. Statskontorets lämnade den 19 juni rapporten Informationsutbyte kräver bra förutsättningar (2006:7) en utvärdering av det nuvarande informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, AMS, CSN och Försäkringskassan. I rapporten lämnades ett antal förslag som syftar till att få informationsutbytet att fungera bättre. Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2006 krävt att berörda myndigheter; IAF, Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden senast vid utgången av december 2006 till regeringen skall redovisa en bedömning av: 1. I vilken utsträckning felaktiga utbetalningar har kunnat undvikas och en beloppsmässig beräkning av dessa, 2. Vilken effekt de vidtagna åtgärderna har haft för att förbättra servicen för enskilda, 3. I vilken utsträckning antalet återkravsärenden har kunnat begränsats, 4. Uppnådda effektivitetsvinster vad gäller administrationen. Projektets syfte är att producera underlag som kan ingå i en sådan bedömning och att lämna förslag om det fortsatta gemensamma arbetet vid utveckling och förvaltning av informationsutbytet. Inom projektets ram genomförs även en unik första samkörning av utbetalningar avseende samtliga arbetslöshetskassor 2.2. Rutiner, teknisk beskrivning Beskrivningen utgår främst från ett arbetslöshetskasse perspektiv. För att underlätta beskrivningen av rutinerna delas de upp i två delar, den första omfattar kontroll av uppgifter som grundar sig på uppgifter som den arbetslöse deklarerat på kassakort och som grund för anspråk på ersättning. Den andra delen berör utbyte av information som arbetslöshetskassorna använder vid handläggningen av den grundläggande ersättningsrätten, en tidigare blankettbaserad rutin. 2.3. Utbetalningskontroller Den största volymen transaktioner som arbetslöshetskassorna arbetar med genereras när uppgifter från den arbetslöses kassakort 1 överförs till digitalt media. Som mått på 1 Än så länge dominerar pappersbaserade kassakort men internetbaserade kassakort är på stark frammarsch.

6 kontrollvolymen utbetalades ersättning till 203 000 2 arbetslösa under den vecka 20 i maj 2006. Uppgifter om tid för arbetslöshet mm överförs till kassornas datasystem, OAS. Därefter kontrolleras den arbetslösa tiden automatiskt gentemot Försäkringskassans uppgifter om utbetalningar från fyra typer av socialförsäkringar 3 till personer som uppgivit sig vara helt eller delvis arbetslösa. Enligt reglerna är det fullt möjligt att erhålla ersättning från flera förmåner under samma vecka och i dessa fall är kravet på information vad som utbetalts även del av dag. Socialförsäkringarna har ersättningarna grundade på sjudagarsvecka medan arbetslöshetsförsäkringen har fem dagar som maxgräns. Kontrollen görs med utgångspunkt från kassakortsdeklarationerna, automatiskt mot Försäkringskassans beslut och eventuella utbetalningar. Svar förmedlas direkt men begränsat till de fall där Försäkringskassan erhållit information från vederbörande att denne är arbetslös och att handläggare på försäkringskassan manuellt aktualiserat detta till arbetslöshetskassan. Svar lämnas bara på de fall där risk för felutbetalning föreligger genom att tidsperioderna om ersättning respektive krav om ersättning överlappar varandra. Arbetslöshetskassan gör obligatoriskt en manuell kontroll/utredning av dessa träffar innan eventuell utbetalning verkställs. Volymmässigt utgör denna typ av infoutbyte/kontroll jämfört med sökmöjligheterna (se nedan) den mest omfattande rutinen då samtliga utbetalningstransaktioner från arbetslöshetskassorna ingår. Arbetslöshetskassorna har till skillnad från Försäkringskassan mer detaljerade uppgifter om individens deklarerade uppgifter i respektive ansökan om ersättning. 4 Det krävs därför att handläggaren på arbetslöshetskassan i aktuella fall kontrollerar uppgivna data från Försäkringskassan mot de av den arbetslöse deklarerade tiden dag för dag för att fastställa om kravet om ersättning är korrekt. Någon automatisk kontroll är på grund av regelverkens utformning och hantering inte möjlig att genomföra. Föräldrapenningutbetalningarna kunde ej behandlas på samma sätt som de ovan berörda ersättningarna beroende på att handläggarna på Försäkringskassan inte behöver uppgifter från arbetslöshetsförsäkringen vid beslut om föräldrapenning. Den lösning som infördes 2005 innebär att arbetslöshetskassan får alla aktuella utbetalda ersättningsperioder med föräldrapenning för alla som är arbetslösa. För att veta vilka som är arbetslösa testas först uppgifterna om föräldrapenning mot arbetsförmedlingens register på samma sätt som redovisas ovan. Därmed undviks att information som inte är relevant överförs från Försäkringskassan. Informationen från Försäkringskassan lämnas dock först efter det att utbetalningen, månadsvis, är verkställd till skillnad från de tre ovan nämnda ersättningarna som via uppgifter från Försäkringskassans handläggare vid söktillfället, sjukpenning mm, aktualiserat innan ersättning betalas ut. 2 Per dag är det c:a 40 000 kontroller som initieras. 3 Sjukpenning, tillfällig föräldrapenning,närståendepenning samt föräldrapenning. 4 För arbetslöshetskassorna begärs ersättning via kassakort och i socialförsäkringarna via ansökan.

7 Lösningen innebär alltså att arbetslöshetskassorna får informationen när ersättningen redan är verkställd och kan alltså inte förhindra all felutbetalning men kan förhindra att den fortsätter. Prevention via information om kontroller kan påverka benägenheten att slarva eller medvetet försöka erhålla dubbla ersättningar. 2.4. Grundprövning av ersättningsrätten, intygshantering Den andra gruppen av utbyte av information gäller arbetslöshetskassans manuella prövning som görs första gången ansökan om ersättning handläggs. Det gäller fastställandet av initial ersättningsrätt och även grundläggande prövning som görs under en ersättningsperiod och dess slut. Handläggaren begär den information från Försäkringskassan/CSN som behövs för att avgöra ersättningsrätten, arbetsvillkorsprövningen. Den arbetslöse behöver alltså inte längre själv via Försäkringskassan/CSN få skriftliga dokument för att styrka till exempel sjukperioder eller studietid. En minskad byråkratisering sett ur den arbetslöses perspektiv men det nya arbetssättet innebär också att handläggningstiderna kan avkortas. Sökningen sker endast när handläggaren bedömer att det finns skäl till detta. I övervägande del av ärendena grundar sig handläggningen på att arbetsvillkoret enbart uppfylls genom arbetad tid som styrkts via arbetsgivarintyg, och då är uppgifter från Försäkringskassan och CSN obehövliga,men i många fall krävs uppgifter om sjuktid, tid med föräldrapenning mm. Arbetslöshetskassornas system, OAS loggar alla frågor och svar från Försäkringskassan och CSN. Handläggaren som är behörig har direktåtkomst i alla de register 5 som överenskommits mellan Försäkringskassorna och arbetslöshetskassorna. Även denna del av infoutbytet kan användas som utbetalningskontroll men torde vara marginellt utnyttjad. Arbetslöshetskassorna har i syfte att få rationell hantering av den stora volymen kassakort infört skanning och automatisk tolkning av uppgifterna för att slippa manuell registrering och för att kunna genomföra automatiska sökningar. Att då använda intygsrutinerna för manuella kontroller är att ta ett steg tillbaka. 3. Effekterna av informationsutbytet 3.1. Arbetslöshetskassorna och Försäkringskassan Urvalet av förmånsslag inför mätningen Med utgångspunkt från tekniska förutsättningar och möjligheter till att genomföra samkörningar av register utsågs åtta 6 förmånsslag av socialförsäkringens ca 40 förmåner. 5 Socialförsäkringar som ingår: Föräldrapenning, Tillfällig föräldrapenning, Havandeskapspenning, Sjukpenning, Närståendepenning, Smittbärarersättning, Rehabiliteringsersättning, Arbetsskadesjukpenning, Dagersättning totalförsvarspliktiga Arbetsskadelivränta, Delpension, Aktivitetsstöd, Sjuk och/eller aktivitetsersättning. Sjukersättning kan består av Inkomstrelaterad sjukersättning eller Garantiersättning. Aktivitetsersättning kan bestå av Inkomstrelaterad aktivitetsersättning eller Garantiersättning, Ålderspension utom premiepension för födda 38 och senare, kan bestå av Inkomstpension, Tilläggspension eller Garantipension.

8 Med hänsyn till stora transaktionsmängder och tekniska förutsättningar har inte alla utbetalningar från Försäkringskassan varit aktuella att ingå, en del ersättningar är dessutom inte möjliga att kombinera med arbetslöshetsersättning. Andra förmåner som barnbidrag kan utgå parallellt med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Resultaten av hittills gjorda bearbetningar visar också att vad gäller felutbetalningar så görs de till övervägande delen från de större dagberäknade förmånerna. Samkörningen 2006 utfördes identiskt med 2004. Försäkringskassan har testat uppgifterna från arbetslöshetskassornas utbetalningar mätveckan och återlevererat de träffar som uppkommit när ersättningsperioderna jämförts. 3.2. Resultatet 2006 jämfört med 2004 och 2003 Som nämnts ovan har utbytet av information, för kontroll av utbetalningar, mellan arbetslöshetskassorna och försäkringskassorna genomförts främst vad gäller arbetslöshetsersättning och tre förmånsslag hos försäkringskassorna. Vid jämförelse mellan 2006 och 2004 års samkörning för dessa fyra förmånsslag, sjukpenning, tillfällig föräldrapenning, föräldrapenning och närståendepenning, med samma typ av samkörning efter det att informationsutbytet införts visar att antalet felutbetalningar minskat med 31,6 % Samma jämförelse mellan 2006 och 2003 visar på en minskning med 48,5 %. En minskning kan också noteras för genomsnittligt antal dagar per vecka som felutbetalades 2004 jämfört med 2003 för dessa tre former av förmåner. I samband med arbetslöshetskassans utbetalningar, baserade på kassakortsuppgifter, sker som redovisats i avsnittet om rutinbeskrivningarna, till stor del löpande automatiska kontroller innan utbetalning genomförs av arbetslöshetskassan. Mätningen grundar sig bara på historiska uppgifter och om redan utbetalade ersättningar. Vid mätningen 2004 framkom att föräldrapenning och arbetslöshetsersättning var den kombination av ersättningar som hade den högsta andelen felutbetalningar och som ökade i antal mellan 2003 och 2004. Under 2005 utökades informationsutbytet så att även föräldrapenningutbetalningar kan kontrolleras automatiskt mot alla ansökningar om ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetskassorna har dock redan nu möjlighet till manuell direktåtkomst till information om utbetalningar av flera förmåner där också föräldrapenning ingår. Detta sker om handläggaren önskar eller behöver information vid handläggningen, vilket speciellt görs vid prövningar inför grundbesluten, alltså innan eventuell ersättning betalas ut. I mätningen 2004 ingick pensionsutbetalningar (NYAP) i samkörningen för första gången. Eftersom dessa inte var med 2003 saknades jämförbarhetsgrund för denna typ av utbetalningar. Antalet felutbetalningar i kombinationen arbetslöshetsersättning och pension var 59. Det är reglerna om rätten att ta ut del av kommande pension redan från 61 års ålder 6 Sjukpenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, närståendepenning, smittbärarersättning, rehabiliteringsersättning och dagpenning till totalförsvarspliktig

9 som föranlett arbetslösa att tro att de på samma sätt som personer i arbete, har denna rätt till pension utan inskränkning i ersättningsrätten från arbetslöshetsförsäkringen. 3.3. Tabell-1 Felaktiga utbetalningar av a-kasseersättning per förmånsslag 2003 2004 2006 Procentuell förändring 2004/2006 Procentuell förändring 2003/2006 Aktivitetsersättning 0 0 3 Sjukpenning 336 191 186-2,6-44,6 Tillfällig 57 29 21-27,5-63,1 föräldrapenning Närstående 0 3 3 penning Föräldrapenning 137 177 62-65,0-54,7 Totalförsvarsplikt 1 0 0 Havandeskaps 2 1 2 penning Rehabersättning 1 1 1 NYAP - 59 99 67,8 Totalt * 534 402 275-31,6-48,5 Procentuell förändring redovisas endast på de mest frekventa förmånerna. * I mätningen 2003 ingick ej NYAP. 3.4. Tabell-2 Felaktiga utbetalningar av a-kasseersättning per förmånsslag, uttryckt i skattepliktig ersättning. 2003 2004 2006 Procentuell förändring 2004/2006 Procentuell förändring 2003/2006 Sjukpenning 615 653 316 805 308 679-2,6-49,9 Tillfällig 103 557 41 707 33 253-20,3-67,9 föräldrapenning Närstående 0 4501 2822 penning Föräldrapenning 187 831 264 956 84 218-68,2-55,2 Totalförsvarsplikt 3 580 0 Havandeskaps 3 920 657 1 774 penning Rehabersättning 645 1 347 508 NYAP - 81 785 142 735 74,5 Procentuell förändring redovisas endast på de mest frekventa förmånerna.

10 3.5. Kommentarer Samkörningarna resulterar i ett antal träffar men flertalet av dem är inte felaktiga utbetalningar. Det är fullt möjligt att under en vecka erhålla ersättning från mer än en försäkring. Försäkringarna är olika konstruerade och informationen om vilka dagar som är ersatta saknas i socialförsäkringarna vilket omöjliggör att i samkörningen direkt bara få fram felutbetalningarna. Ett omfattande utredningsarbete har gjorts av arbetslöshetskassorna i varje enskilt fall. Av de 1593 träffarna som Försäkringskassans bearbetning resulterade i 2006 var 1216 utbetalningar från arbetslöshetskassorna korrekta. Tre fjärdedelar av träffarna i samkörningen var alltså utbetalningar som efter utredning visade sig vara korrekta med, dels arbetslöshetsersättning och dels någon form av ersättning från Försäkringskassan under samma vecka. Tre träffar är ej ännu utredda av a-kassorna. Vid samkörningen framkom det att: av de 203.000 ersättningstagarna så har 44 st erhållit förmånen tillfällig föräldrapenning under vecka 20. Om man betraktar att Försäkringskassan utbetalade förmånen till 127.625 personer under maj månad 2006 och förutsatt att barn till arbetslösa är lika mycket sjuka som andra barn så borde man ställa sig frågan om det inte är fråga om ett relativt stort underutnyttjande av tillfällig föräldrapenning av de arbetslösa. Detta medför att den arbetslöse snabbare förbrukar sina ersättningsdagar och därmed för tidigt erhåller en lägre ersättningsnivå på sin arbetslöshetsersättning. En översyn av rutinbeskrivningar och hur de tillämpas kommer att göras under 2007, eftersom det trots allt förekommer en del felutbetalningar, främst när det gäller sjukpenning. I mätningen 2006 har antalet felaktiga utbetalningar av akasseersättning i kombination med NYAP ytterligare ökat. En utökad kontroll planeras att införas under 2007.

11 3.6. Arbetslöshetskassorna - CSN För alla som anmälts som arbetslösa på arbetsförmedlingen överförs från arbetslöshetskassan automatiskt en fråga till CSN som ger svar på om eventuella uppgifter om studiestöd till arbetslöshetskassornas handläggare. Frågeautomatiken är begränsad till denna situation när den arbetslöse första gången anmäler sig hos arbetsförmedlingen och kassan får en så kallad påanmälan från förmedlingen och är inte kopplad till arbetslöshetskassans utbetalningar. 3.7. Resultatet 2006 jämfört med 2004 och 2003 De felaktiga utbetalningarna har minskat med 25 % trots att inte automatiska kontroller av utbetalningarna från arbetslöshetskassan är genomförda. Detta kan till viss del förklaras med färre antal ersättningstagare 2006. Någon lösning för att genomföra den typen av automatiska kontroller har inte utarbetats. Uttryckt i andel av all utbetalning av ersättning till arbetslösa under mätveckan utgör de 89 fallen av felutbetalning 0,044 %. Beräknat på en beräknad genomsnittlig studietid om 35 veckor och begränsat till vad arbetslöshetskassorna utbetalt felaktigt är kostnaden för felutbetalningarna c:a 6,3 miljoner kronor på ett år. 3.8. Tabell-3 2003 2004 2006 Antal ersättningstagare arbetslöshetsersättning 219 000 248 000 203 000 Antal träffar mot CSN 235 195 115 3.9. Tabell-4 Felaktiga utbetalningar av a-kasseersättning för samma tid som CSN utbetalat studiemedel eller rekryteringsbidrag. 2003 2004 2006 Procentuell förändring 2004/2006 Felaktiga utbetalningar 130 119 89-25 3.10. Tabell-5 Felaktiga utbetalningar av a-kasseersättning för samma tid som CSN utbetalat studiemedel eller rekryteringsbidrag, uttryckt i skattepliktig ersättning. 2003 2004 2006 Procentuell förändring 2004/2006 Felaktiga utbetalningar 258 349 300 777 179 744-24 3.11. Kommentarer Arbetslöshetskassornas utredningar i de enskilda ärendena visar att felutbetalningarna i genomsnitt omfattar nästan maximala 5 dagar i mätveckan. I några fall har återbetalning till

12 CSN redan verkställts när samkörningen genomfördes men detta framgår inte av utbetalningsregistret som användes av CSN vid samkörningen. Några fall har såväl rätt som fel utbetalning under mätveckan. Regelverket medger att en arbetslös kan ha rätt till studier på deltid och därmed få både akasseersättning och studiemedel för samma tid. 4. Unik samkörning mellan samtliga arbetslöshetskassor Inom projektets ram, har det vecka 20 på a-kassornas initiativ även genomförts en unik första samkörning av utbetalningar avseende samtliga arbetslöshetskassor. Resultatet visar att felaktiga utbetalningar i form dubbelutbetalningar från två olika utbetalningar endast förekommer undantagsvis. Antalet fall var sju, varav endast ett var inte fullt ut utagerat och i inget fall fanns anledning misstänka att någon medvetet försökt få ut ersättning felaktigt. I samtliga fall där person felaktigt erhållit sin korrekta ersättning av Alfa-kassan, rör det sig om en person som har varit eller blivit medlem i en annan arbetslöshetskassa under pågående ersättningsperiod. A-kassorna har rutiner för detta och arbete pågår med att genom ett förbättrat IT-stöd eliminera problemet. 5. Vidareutveckling och förvaltning av Informationsutbytet Mål Samverkansgruppen fyller en viktig funktion, då kvaliteten på informationsutbytet är beroende på att inblandade myndigheter/organisationer samverkar med varandra för att tillsammans uppnå de gemensamma målen. Samverkansgruppen följer den tekniska utvecklingen och förbättrar informationsutbytet, identifierar vilka ytterligare behov som finns och kommer att finnas. Eftersom det fortfarande till viss del är slumpmässiga kontroller som görs uppnås inte önskemålet om att alla skall behandlas lika. Rättssäkerheten kan förbättras genom att fler automatiska rutiner förbättras/utvecklas. Projektets ställningstaganden ligger väl i linje med vad CSN, Försäkringskassan, IAF och SO tidigare har uttalat i remissvar på regeringens promemoria Behov av utökat informationsutbyte mellan myndigheter. De erfarenheter som parterna har av infoutbytet bör komma väl till pass i den fortsatta diskussionen om utökat utbyte av information med även andra aktörer. 2007 Under 2007 kommer samverkansgruppen att utreda och föreslå ytterligare förbättringar i informationsutbytet. Ett prioriterat område är kontrollen mot Försäkringskassans utbetalningar av pension. Arbete har påbörjats för att effektivisera denna kontroll. Denna automatiserade kontroll beräknas att vara färdigutvecklad under 2007. I denna kontroll kommer även utbetalningar av premiepension att kontrolleras. Som underlag för att genomföra förbättringar kommer arbetslöshetskassorna att undersöka orsakerna till felutbetalning trots att nya rutiner kunnat genomföras.

13 Samverkansgruppen kommer att ta initiativ för att under 2007 planera gemensamma riskanalyser där representanter från Försäkringskassan, CSN, IAF, Ams samt a-kassorna deltar. 2008 En ytterligare utvärdering efter det att planerat förändringsarbete är genomfört och med ökad automatiseringsgrad bör vara meningsfull att göra först från och med 2008. En utvärdering av effekterna av infoutbytet också med utgångspunkt i förändringar av handläggningstider service och kostnader kommer gruppen att ta initiativ till.

14 6. Bilaga 1 6.1. Tabell-6 Statistik från a-kassorna 2003 2004 2006 Antal ersättningstagare arbetslöshetsersättning 219 000 248 000 203 000 6.2. Tabell-7 Statistik från CSN Läsåret 2002/2003 Läsåret 2003/2004 Läsåret 2005/2006 Antal personer med studiemedel för studier i sverige Antal personer med studiemedel för studier utomlands Antal personer med rekryteringsbidrag 369 200 368700 358 000 Ej relevant startade 2003-01-01 27 700 26200 25 309 25 600 24 500 6.3. Statistik från Försäkringskassan Nettodagar Partiella dagar har räknats om till hela dagar, det vill säga två halva dagar räknas som en hel dag. Redovisas som nettodagar, nettodagar rullande 12 månader 1) samt som nettodagar andel % 2). Dagar Varje dag räknas som en dag, det vill säga att trekvarts-, halv-, kvarts- och åttondelsdagar räknas som heldagar. 6.4. Tabell-8 Sjukpenning - Statistik på pågående sjukfall under maj. 200405 200505 200605 Antal sjukfall där personer var arbetssökande 32 286 31 240 32 568 Samtliga sjukfall (ej arbetssökande och 262 488 227 621 206 178 arbetssökande) Dagar arbetssökande 1 084 035 1 045 603 1 118 087 Samtliga dagar(ej arbetssökande och 8 591 143 7 540 236 6 902 456 arbetssökande) Nettodagar för arbetsökande 922 334 894 492 974 397 Samtliga nettodagar (ej arbetssökande och arbetssökande) 7 006 097 6 110 548 5 595 046

15 6.5. Tabell-9 Statistik tillfällig föräldrapenning under maj månad Månad 200405 200505 200605 Antal vuxna 146 954 156 384 127 625 Antal dagar 474 639 510 222 Saknas uppgift Nettodagar 439 091 473 151 326 831 6.6. Tabell-10 Statistik föräldrapenning under maj månad Månad 200405 200505 200605 Antal föräldrar 198 157 203 127 209 049 Antal dagar 3 550 955 3 601 148 3 671 990 Nettodagar 3 387 020 3 423 332 3 487 002 6.7. Tabell-11 Statistik NYAP under maj Månad 200405 200505 200605 NYAP ( Tilläggspension och Inkomstpension) 22 448 27 445 34 269