Rapport 2 från projektet Hygienronder vid särskilda boenden inom kommunal vård Projektet beviljat anslag från STRAMA år 2005.

1 Sektionen för vårdhygien i Uppsala län 2006-07-20 Akademiska laboratoriet Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala STRAMA Smittskyddsinstitutet 171 82 Solna Rapport 2 från projektet Hygienronder vid särskilda boenden inom kommunal vård Projektet beviljat anslag från STRAMA år 2005. Sektionen för vårdhygien i Uppsala län genomför som tidigare rapporterats en hygiensatsning i länets alla kommuner. Projektet har fortlöpt under två års tid, och här kommer en nulägesrapport daterad sommaren 2006. Vi har snart avslutat hygiensatsningen i fem av länets sju kommuner; Håbo, Knivsta, Uppsala, Östhammars och Enköpings kommuner. Under hösten påbörjas projektet i Älvkarleby kommun, och nästa vår beräknar vi starta i den sista kommunen; Tierp. I varje kommun arbetar vi enligt samma modell: 1. Inledande utbildningsträff för chefer och legitimerad personal (sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter) inom kommunal vård 2. Utbildning i basala hygienrutiner för all personal inom hemtjänst, vid särskilda boenden och inom omsorgen av handikappade 3. Hygienronder vid alla särskilda boenden 4. MRSA-träffar. Arrangeras gemensamt för personal inom primärvård och kommunal vård (genomförs tillsammans med Smittskyddsenheten) 1 och 2. Utbildning i basala hygienrutiner I dagsläget är ca 7000 av personalen i ovanstående kommuner utbildade i basala hygienrutiner. Det är av stor vikt att samtliga yrkesgrupper såväl chefer som andra personalkategorier får samma budskap och utbildning. Det måste finnas ett konsensus runt vilka hygienrutiner som gäller, och innebörden av dessa. För cheferna förtydligas också ansvaret enligt Smittskyddslag och Hälso- och sjukvårdslag när det gäller att som vårdgivare förebygga att smitta sprids. I olika arbetsmiljölagstiftningar finns rättigheten hos den enskilde arbetstagaren till personlig skyddsutrustning fastslagen. I det här fallet gäller det handdesinfektionsmedel, handskar och engångsplastförkläde/skyddsrock. Även detta redovisas för cheferna, och det har medfört att ingen chef numera vägrar att anskaffa skyddsutrustning till personalen. Kunskapsnivån har höjts betydligt, och visar sig i det förebyggande arbetet av all smittspridning, oavsett smittämne. Under denna vinter har vi haft omfattande utbrott av calicivirusorsakad gastroenterit, och spridningen har till en del kunnat begränsas tack vare personalens goda hygienkunskaper. Vi har ej heller haft något fall av vårdrelaterad MRSA inom den kommunala vården förutvarande år (totalt har vi enbart 3

vårdtagare med MRSA inom den kommunala vården i hela Uppsala län). Cheferna inom den kommunala vården i Uppsala län arbetar aktivt med att inköpa arbetskläder till personalen, en företeelse som ej varit självklar tidigare. Men i takt med att kunskapen om att även kläder kan sprida smitta vidare ökat har man gått från ord till handling. Inköpen är påbörjade, men det kommer att ta tid innan alla har fått arbetskläder, och i tillräcklig mängd. Östhammars kommun är den sista kommunen i länet där man nu fattat beslut om inköp av arbetskläder. I Uppsala och Älvkarleby kommuner har man utarbetat skriftliga hygienregler för sin personal, och när man kvitterar ut sina arbetskläder får man också skriva på att man tagit del av hygienreglerna och basala hygienrutiner. Det kan vara svårt att mäta effekten av undervisningen i basala hygienrutiner. Ett indirekt sätt är att mäta förbrukningen av desinfektionsmedel. I Uppsala kommun, den största kommunen i länet, är det möjligt att mäta förbrukningen eftersom man till största delen beställer från samma depå. Nedanstående diagram illustrerar den ökade förbrukningen av såväl hand- som ytdesinfektionsmedel. 2 Förbrukning av handdesinfektionsmedel i Uppsala kommun Antal rekvirerade enheter 25000 20000 15000 10000 5000 0 21837 15330 16703 12273 2002 2003 2004 2005 År Antal rekvirerade enheter Resultatet visar att antalet rekvirerade enheter med handdesinfektionsmedel ökat från 12273 till 21837 på 3 år, en ökning på 78%. I diagrammet redovisas handdesinfektionsmedel av varierande sorter och storlekar. Den största enskilda ökningen kan ses hos DAX handdesinfektion 70%, 150 ml. År 2002 rekvirerades 24 enheter, år 2005 beställdes 875 enheter! Förbrukning av ytdesinfektionsmedel i Uppsala kommun Antal rekvirerade enheter 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 3072 2628 1932 876 2002 2003 2004 2005 Antal rekvirerade enheter År

I diagrammet redovisas en ökning av antalet rekvirerade enheter av ytdesinfektionsmedlet DAX Ytdesinfektion Plus i Uppsala kommun. Här ses att förbrukningen ökat från 876 enheter år 2002 till 3072 enheter år 2005 en ökning på 251%! 3 3. Hygienronder vid särskilda boenden inom kommunal vård Ett sätt att mäta den vårdhygieniska kvaliteten på en arbetsplats är att genomföra hygienronder vid alla särskilda boenden med ett specificerat tidsintervall. Hygienronden är ett utmärkt sätt att både inventera verksamheten, genomföra förändringar och mäta resultatet av genomförda förändringar. Vi använder samma metodik vid alla hygienronder. På boendet tillsätts en arbetsgrupp med enhetschef, sjuksköterska och minst en från personalgruppen från varje enhet. Gruppen tillsänds en Checklista inför hygieninventering som man fyller i innan hygienronden. Vid hygienronden sätter vi oss ned och går igenom resultatet. Här finns tillfälle till både diskussion och utbildning (all personal har genomgått utbildning i basala hygienrutiner innan hygienronden). Förslag till förbättringar ges. Efter hygienronden skrivs en rapport som tillsänds enhetschef, områdes/verksamhetschef och Medicinskt ansvarig sjuksköterska för området. Alla svar i checklistan läggs sedan in i den databas som vi erhållit ett ekonomiskt bidrag från STRAMA för att kunna upprätta. För upprättande av databasen, och framtagande av statistik, har Uppsala Clinical Research Center anlitats. Vår målsättning är att hygienronder ska göras med två års intervall. Ännu har vi inte hunnit igenom den första omgången, Älvkarleby och Tierps kommuner är kvar. Vi har också stött på vissa svårigheter i uppföljande hygienronder i Uppsala kommun. I denna kommun pågår en omvandling av äldreomsorgen i stort, vilket också drabbar kommunens särskilda boenden. Vissa läggs ned, andra kommer till, och stora områden i Uppsala kommun övertas av privata entreprenörer. Konsekvensen av omvandlingen är svår att överblicka i nuläget. Sommaren 2006 är hygienronder genomförda på 145 enheter vid 41 särskilda boenden. Det sammanlagda antalet vårdtagare på dessa boenden är 1731. Boendena är indelade i små, mellanstora och stora särskilda boenden. Boendestorlek Definition Antal Små < 10 vårdtagare 3 Mellanstora 10-20 vårdtagare 5 Stora > 20 vårdtagare 33 Som ett mått på en god vårdhygienisk standard anger vi en hög andel enkelrum med eget hygienutrymme. Nedanstående tabell redovisar fördelningen hos de undersökta enheterna. Rumstyp Antal boende i respektive rumstyp Enkelrum med eget hygienutrymme 1584 Dubbelrum med delat hygienutrymme 147 Vi ser med tillfredsställelse att andelen enkelrum med eget hygienutrymme är mycket högt 92%. När man bygger nya särskilda boenden är detta numera standard.

4 Personal Utbildningsnivå En svårighet inom kommunal vård kan vara att en stor andel av personalen saknar vårdutbildning, och att personalomsättningen är hög. När det gäller Uppsala län är detta ett fenomen som främst kan ses inom hemvården i storstadskommunen Uppsala kommun. Inom mindre kommuner, och vid särskilda boenden är personalsituationen stabilare. Vid de hygienronder som gjorts kan vi se att utbildningsnivån bland personalen vid särskilda boenden är hög. Bland 1639 personal som tillfrågats fördelar sig utbildningsnivån enligt nedanstående diagram. Utbildningsnivå personal vid särskilda boenden 2006 250 120 Sjuksköterskeutbildning Undersköterskeutbildning 580 689 Sjukvårdsbiträdesutbildning Ej sjukvårdsutbildning Summa 1639 personer I ovanstående diagram kan ses att 1389 av 1639 personer 85% - har någon form av sjukvårdsutbildning. En majoritet kan ses i gruppen för de som har undersköterskeutbildning ( eller motsvarande ). Bland de 15% som saknar formell sjukvårdsutbildning ges ofta möjlighet till deltagande i kortare kurser, och även internutbildning förekommer. Personalklädsel Vår rekommendation när det gäller arbetsklädsel är en kortärmad arbetsdräkt som tvättas i minst 60 C på arbetsplatsen, eller på tvätteri. Med arbetsdräkt menas både överdel och byxor. Bakgrunden till rekommendationen är att smitta kan spridas via personalens kläder. Bland de 145 enheterna fördelar sig svaren enligt följande när det gäller vad som används: Privata kläder 90% Privat arbetsdräkt* 37% Arbetsdräkt från arbetsgivaren 59% *Privata kläder som används enbart på arbetsplatsen, tvättas där.

Resultatet visar att det är en bit kvar innan alla har fått arbetskläder. Ofta förekommer en kombination av privata kläder och arbetskläder från arbetsgivare. Som exempel kan nämnas att man har privat tröja och byxor, och ovanpå detta ett förkläde från arbetsgivaren. Noteras bör att denna mätning gjordes innan man påbörjat inköp av arbetskläder i Östhammars kommun. Vi har valt att lägga till en fråga i checklistan som rör var man tvättar sina arbetskläder. På grund av att frågan lagts till under våren är enbart 27 enheter undersökta. Ingen av dessa enheter har ännu hunnit få arbetskläder från arbetsgivaren. Svaren fördelar sig enligt följande: På arbetsplatsen 48% På tvätteri 1% I det egna hemmet 100% 5 Av resultatet kan vi utläsa att på samtliga enheter förekommer det att kläder tvättas i det egna hemmet. Här finns stora utrymmen för förbättringar. På drygt hälften av enheterna har man börjat tvätta sina kläder på arbetsplatsen. Ett alternativ till inköp av personalkläder är att leasa kläder från ett tvätteri. Då får man kläder av bra kvalitet, i tillräcklig mängd och som också tvättas på rätt sätt. Man slipper också personalkostnaden för tvätthantering på boendet. Detta är ett alternativ allt fler enhetschefer har börjat fundera över (vissa har genomfört detta, men de finns inte med i vår statistik). Skyddsutrustning Enligt olika arbetsmiljölagstiftningar har personalen rätt till s.k. personlig skyddsutrustning för att kunna skydda sig själva, och för att inte sprida smitta vidare till andra. Denna utrustning omfattar i detta fallet handdesinfektionsmedel, engångsplastförkläde/skyddsrock och engångshandskar. I diagrammet nedan visas tillgången till engångsplastförkläden /skyddsrock och engångshandskar. Handdesinfektionsmedel redovisas i ett separat avsnitt. Skyddsutrustning vid särskilda boenden 2006 160 140 120 100 80 60 40 20 0 143 142 133 126 1 Antal enheter Skyddsrock Engångsplastförkläde Plasthandskar Vinylhandskar Av diagrammet framgår att närmast alla 145 enheter har tillgång till engångshandskar av någon sort. Man ser också att 92% har tillgång till engångsplastförkläden, vilket är vad vi

6 rekommenderar. Skyddsrockar av tyg måste skötas på rätt sätt, och vår erfarenhet är att detta inte görs, varvid alternativet engångsplastförkläde är bättre. Smycken på händerna Förekomsten av smycken på personalens händer är även det en fråga vi lagt till under våren. Av den anledningen är enbart 27 enheter inventerade. I nedanstående diagram ses på hur många enheter olika smycken används. Förekomst av smycken på personalens händer 2006 (antal enheter) 25 24 26 20 10 0 Ringar Armband Armbandsur Resultatet av inventeringen är inte glädjande; på närmast samtliga av de 27 enheterna används såväl ringar, armband som armbandsur hos personalen. Och detta är anmärkningsvärt mot bakgrund att alla innan hygienronden genomgått utbildning i basala hygienrutiner. Då undervisar vi om att inga smycken på händerna ska användas i vårdarbete. Här finns mycket stort utrymme för förbättringar! Handhygien Handdesinfektionsmedel skall finnas lättillgängligt, antingen placerat på många ställen/enhet eller finnas i fick-förpackning. Samma förhållanden rekommenderas för flytande tvål och pappershanddukar/m-tork. Alla hygienutrymmen hos vårdtagarna bör vara utrustade med detta, samt även engångsplastförkläden. Glädjande nog ser vi att tillgången på handdesinfektionsmedel är god på de 145 enheterna, något sämre är tillgången på flytande tvål och pappershanddukar /M-tork. Tillgång till handdesinfektionsmedel 2006 5 100 140 På ett ställe på enheten På flera ställen på enheten Finns i "fick-förpackning"

7 Tillgång på flytande tvål 2006 Tillgång till pappershanddukar/m-tork 2006 13 10 På ett ställe på enheten På flera ställen på enheten På ett ställe på enheten På flera ställen på enheten 132 135 Av ovanstående diagram framgår att 97% av enheterna har tillgång till handdesinfektionsmedel placerade på flera ställen på avdelningen. Därutöver har 69% handdesinfektionsmedel i fick-förpackning. En svårighet på demensavdelningar kan vara att man av säkerhetsskäl inte vågar ha desinfektionsmedel stående framme, och då är fick-förpackningen ett bra alternativ. 91% har flytande tvål på flera ställen på enheten, och 93% har samma förhållande för pappershanddukar/m-tork. Hygienutbildning I det dagliga arbetet är det sjuksköterskorna som har ansvaret för arbetsuppgifter enligt Hälsooch sjukvårdslagen. Oftast är det också sjuksköterskorna som tillser att vårdhygienen fungerar, och att gällande riktlinjer följs. I den kommunala vården i Uppsala län finns ett hygiendokument som är antaget av alla kommuner. Dokumentet heter Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län och är utformat i samarbete med alla Medicinskt ansvariga sjuksköterskor i länet. Det går att hämta dokumentet externt från vår hemsida www.akademiska.se/vardhygien. I vår inventering ville vi se i vad mån det förekommer hygienundervisning, vilka som undervisar och om aktuellt utbildningsmaterial används. På frågan om hygienundervisning förkommer svarade de 145 enheterna; Ja 85% Nej 15% Vilka undervisar i vårdhygien på de särskilda boendena? Sektionen för vårdhygien Sjuksköterskorna Enhetschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Övrig personal 104 enheter 92 enheter 15 enheter 2 enheter 12 enheter

8 Används aktuellt utbildningsmaterial i hygienundervisningen? Antal enheter som använder aktuellt hygienutbildningsmaterial 2006 80 70 60 50 40 30 20 10 0 70 Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal 55 Sektionen för vårdhygiens hemsida på internet I diagrammet kan ses att endast 70 av 145 enheter 48% - använder Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal. 55 av 145 enheter 38% - utnyttjar Sektionen för vårdhygiens hemsida på internet. Resultatet visar att det behövs ett omfattande missionsarbete för att upplysa om existensen av gällande hygiendokument. Nästa steg är implementerandet av kunskaperna i dokumenten, och här deltar förutom Sektionen för vårdhygien också de Medicinskt ansvariga sjuksköterskorna i länet. Vid hygienronderna uppmanar vi alla enheter att skriva ut kommundokumentet och sätta in i en rutinpärm. På så vis finns gällande rutiner lättillgängliga för alla. Rutiner och lokaler Av utrymmesskäl begränsar vi redovisningen till några få områden som vi själva anser angelägna. Städning Ansvaret för städningen på de särskilda boendena varierar. Vissa har separat städpersonal anställd, men på de flesta enheter städar vårdpersonalen själva. Inom den landstingsdrivna vården i länet har man omfattande problem med undermålig städning, och detta har uppmärksammats även inom den kommunala vården där efterfrågan på riktlinjer för även vanlig trivselstädning ökat. Få enheter har skriftliga städrutiner, men efter hygienronderna vill man själva fästa ned aktuella städrutiner på papper. Städrutiner runt olika smittsamma vårdtagare finns i kommundokumentet. Ett stort antal av de särskilda boendena är av äldre karaktär. Oftast byggdes de en gång i tiden för andra syften, ex. som ålderdomshem, och det gör att de inte alltid är ändamålsenligt utformade för nuvarande verksamhet. Bristen på s.k. kringutrymmen som förråd, tvättstugor etc. är påtaglig. Detta gör att städutrustning ibland förvaras på andra ställen än i ett städförråd. Var förvaras städutrustningen? Städförråd 101 enheter (70%) Sköljrum 46 enheter (32%)

9 Som exempel på andra utrymmen för förvaring av städutrustningen kan nämnas personaltoaletter, kök, tvättstugor. Vi rekommenderar att man byter skurtrasa/mopp mellan varje rum, och därefter tvättar den i 90 C. Hur hanterar man då skurtrasor/moppar? Hantering av skurtrasor/moppar 2006 Antal enheter 140 120 100 80 60 40 20 0 118 Bytes mellan varje rum 110 Tvättas i minst 90 grader celsius Av 145 enheter byter 81% skurtrasa/mopp mellan varje rum. 76% av enheterna tvättar skurtrasor/moppar i minst 90 C. Här finns utrymme för förbättringar. Efter något års arbete med hygienronderna lade vi till en fråga om hur ofta vårdtagarnas rum städades. Av den anledningen finns enbart 97 enheter med i inventeringen. Städintervall gällande vårdtagarnas rum 2006 Antal enheter 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 39 Var 3:e vecka 22 23 Varannan vecka 2 11 1 gång/vecka 3 ggr/vecka Inget svar Förutom gängse städintervall städar man naturligtvis när behov uppstår, vid spill och föroreningar av olika slag. På demensavdelningar har man ofta tätare städfrekvens än på omvårdnadsenheter. Hos vårdtagare med resistenta bakterier av olika slag rekommenderar vi daglig städning med allrengöringsmedel och vatten, och därefter punktdesinfektion med ett ytdesinfektionsmedel på tag-ytor (kranar, dörrhandtag etc.). Sköljrum och spoldesinfektorer Vi förordar disk-/spoldesinfektorer vid alla enheter på särskilda boenden för att på ett optimalt sätt kunna rengöra och desinfektera ex. sårvårdsinstrument, bäcken, handfat och urinflaskor.

10 Som tidigare sagts är en stor del av de särskilda boendena av äldre datum, och är sålunda ej utrustade med vare sig sköljrum eller spoldesinfektorer. Och även om man skulle vilja sätta in spoldesinfektorer på äldre boenden finns där inte alla gånger utrymme, elanslutning eller vattenledningar så att det skulle vara möjligt utan alltför stora kostnader. På vissa boenden där man tidigare haft spoldesinfektorer plockades dessa bort i och med ÄDEL-reformens införande, då allt skulle bli så hemlikt som möjligt. Spoldesinfektorer förknippades med sjukhus. När man idag bygger nya särskilda boenden är disk-/spoldesinfektorer och sköljrum standard. För att upprätthålla sin funktion ska disk-/spoldesinfektorer kontrolleras på ett fackmannamässigt sätt minst en gång/år. Vi har under tiden vi gjort våra hygienronder uppmärksammat att detta sällan görs, man har inte skrivit avtal med något företag om funktionskontroll. I Uppsala kommun har vi varit behjälpliga med en kravspecifikation för upphandling av ett sådant avtal. Resultatet har blivit att man nu skrivit avtal med ett företag som sköter årskontrollen för kommunens samtliga disk-/spoldesinfektorer. Hur många av de 145 enheterna är då utrustade med sköljrum? Sköljrum finns 65 enheter (45%) Hur många enheter har tillgång till disk-/spoldesinfektorer? Disk-/spoldesinfektor finns 75 enheter (52%) Placering av disk-/spoldesinfektorer vid särskilda boenden 2006 (antal enheter) 22 På samma avdelning På annan avdelning 53 En majoritet av enheterna som är utrustade med disk-/spoldesinfektorer har dessa placerade på den egna avdelningen. Övriga får då frakta förorenat gods längre sträckor; mellan våningsplan och vid några tillfällen till ett annat hus. Detta är inte lämpligt, av den anledningen rekommenderas att alla enheter har sin egen disk-/spoldesinfektor. Stickande/skärande avfall En viktig faktor för att förhindra stick- och skärskador inom vården är att det finns tillgång till behållare för stickande/skärande avfall. Dessa ska finnas i närheten vid blodprovstagning eller injektionsgivning. Hur många enheter har då behållare för stickande/skärande avfall? Tillgång till behållare för stickande/skärande avfall 141 enheter (97%) Resultatet är glädjande, men lämnar ändå utrymme för förbättringar.

11 Tvätt Tvättstugorna på de särskilda boendena är av mycket varierande kvalitet. På de äldre boendena har man ofta små, icke funktionella tvättstugor där en god tvätthantering är omöjlig. De tvättstugorna fungerar många gånger som ett diverserum där ren tvätt samsas med smutsiga sopsäckar, bäcken, urinflaskor, blomkrukor och städutrustning. De nyare boendena är utrustade med stora, välutrustade tvättstugor som möjliggör en hantering av tvätt. På flertalet av enheterna använder vårdtagarna privata kläder. Vår rekommendation är att man skiljer olika vårdtagares tvätt åt vid temperaturer under 60 C. Hur många har denna rutin? Skiljer olika vårdtagares tvätt åt vid tvätt under 60 C 55 enheter (38%) Här finns stora utrymmen för förbättringar. Om det är svårigheter att tvätta olika vårdtagares tvätt separat är ett tips att man uppmanar anhöriga att inte köpa kläder som går inte är tvättbara i 60 C. Vid temperaturer på 60 C och över går det bra att blanda tvätt från olika vårdtagare. Hur många enheter tvättar sänglinnet själva? Tvättar sänglinne själva 93 enheter (64%) Sänglinne bör tvättas i temperaturer från 60-90 C. Vid vilken temperatur tvättar man sänglinne? Tvättemperatur gällande sänglinne 2006 (antal enheter) 28 44 40-60 grader 60-90 grader 90 grader eller över 21 Det är anmärkningsvärt att närmare hälften av enheterna tvättar sänglinne vid så låga temperaturer som 40-60 C. Det krävs en tvättemperatur om minst 60 C för att avdöda smittämnen. Utrustning och behandling Under denna rubrik inventerar vi rutiner och hantering runt exempelvis sterilt och höggradigt rent material, KAD och urinpåsar m.m. Det sistnämnda ägnar vi speciell uppmärksamhet. En majoritet av de vårdrelaterade infektionerna utgörs av vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI). Av de som drabbas är 90% KAD-bärare. Här är det av största vikt med goda hygienrutiner, samt att riskmoment som ex. byte av KAD-påsar minimeras. Vi rekommenderar av den anledningen tömbara urinpåsar, som byts en gång/vecka, istället för icke tömbara urinpåsar. Vi har under våren lagt till en fråga i checklistan om användningen av

12 urinpåsar. 27 enheter är med i inventeringen. I diagrammet nedan redovisas hur många enheter som använder tömbar respektive icke tömbar urinpåse. Användning av urinpåsar 2006 (antal enheter) 30 25 20 15 10 5 0 27 Tömbar urinpåse 15 Icke tömbar urinpåse Det är glädjande att samtliga enheter använder tömbar urinpåse. På drygt hälften av enheterna används en kombination av tömbara och icke tömbara urinpåsar (nattetid förlänger man den tömbara urinpåsen med en icke tömbar för att slippa störa vårdtagaren med tömning när påsen blir full). 3. MRSA-träffar Under hygiensatsningens två år har 7 MRSA-träffar anordnats, och 2 ytterligare står på tur i Östhammars kommun under september månad. MRSA-träffarna avslutar hygiensatsningen i varje kommun, och är ett samarbete mellan Smittskyddsenheten i Uppsala län och Sektionen för vårdhygien. Här träffas då läkare, sjuksköterskor/distriktssköterskor, undersköterskor, barnmorskor och BMA inom primärvården tillsammans med chefer och legitimerad personal inom kommunal vård i samma geografiska område. Virus och bakterier tar ingen hänsyn till om vården bedrivs av landstinget eller kommunen, därför är det ett gemensamt, gränsöverskridande arbete som måste bedrivas för att förhindra smittspridning. Vid träffarna ges utbildning om MRSA och resistenta bakterier och basala hygienrutiner. Vidare redovisar smittskyddssjuksköterskan MRSA-läget i området och aktuella problem diskuteras. Smittskyddsläkaren undervisar om Smittskyddslagen; bl.a. MRSA i lagstiftningen, samt varje vårdgivares och arbetstagares skyldighet att tillse att smitta inte sprids. Hygiensatsningen i media Hygiensatsningen i Uppsala har även rönt intresse i media, både i press och radio.

13 Uppsala kommun Radio Uppland P4 (SR) besökte äldreboendet Höganäs under hygiensatsningen i Uppsala kommun år 2005. Vårdpersonal, områdeschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska intervjuades och alla betonade värdet av en god vårdhygien. Införandet av arbetskläder inom hemvården i Uppsala kommun har inte gått friktionsfritt.. Uppsalatidningen år 2005.

14 Knivsta kommun En enhetschef är mycket nöjd med förbättringarna av vårdhygienen på äldreboendet. Upsala Nya Tidning år 2005. Östhammars kommun Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan i kommunen berättar om hygiensatsningen i Östhammar. Upsala Nya Tidning år 2006.

15

16 Sammanfattning Ett förändringsarbete måste genomsyra hela organisationen. Det räcker inte med enbart chefer eller med endast personalgruppen ALLA måste tänka och arbeta på samma sätt för att förändringen ska bli framgångsrik och bestående. Detta är grundtanken bakom den hygiensatsning som genomförs i Uppsala län. Av den anledningen har vi försökt nå så många yrkeskategorier som möjligt, och i alla led. Ute på arbetsplatserna har man nu själva lyft ämnesområdet vårdhygien, och diskussionerna är livliga och konstruktiva. Hygiensatsningen är snart genomförd i 5 av länets 7 kommuner. I höst startar vi i Älvkarleby kommun, och under våren 2007 beräknar vi starta i Tierps kommun. Det har varit till stor hjälp för oss att vi har lagstiftning att luta oss mot. En skärpning vad gäller kravet på god vårdhygienisk standard hos alla vårdgivare har gjorts i såväl Smittskyddslag som Hälso- och sjukvårdslag. För den enskilde arbetstagaren finns skyldigheten att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet i SmL, d.v.s. att följa basala hygienrutiner. I olika arbetsmiljölagstiftningar finns rätten som arbetstagare till personlig skyddsutrustning nedskriven. Med detta avses inom det vårdhygieniska området handskar, handdesinfektionsmedel och engångsplastförkläden/skyddsrockar. Med lagstiftningen i ryggen kan vi på ett sakligt sätt redogöra för allas rättigheter och skyldigheter. Undervisningen i basala hygienrutiner har varit framgångsrik. Kunskapsnivån har ökat och man vet nu hur man ska arbeta, och vilken utrustning som ska användas. Vid smittutbrott har omfattningen kunnat begränsas tack vare rätt arbetssätt. I Uppsala kommun har förbrukningen av såväl hand- som ytdesinfektionsmedel ökat på ett närmast osannolikt sätt. Hygienronder vid särskilda boenden är ett effektivt sätt att mäta den vårdhygieniska kvaliteten på arbetsplatsen. I nuläget är 145 enheter vid 41 särskilda boenden inventerade. Som ett mått på en god vårdhygienisk boendestandard anser vi antal enkelrum med eget hygienutrymme vara. Till vår glädje ser vi att 92% av vårdtagarna i de undersökta kommunerna har enkelrum med eget hygienutrymme. Utbildningsnivån hos personalen vid de särskilda boendena är hög 85% har någon form av vårdutbildning. I den kommunala vården har det inte varit självklart med arbetskläder som subventioneras av arbetsgivaren, och tvättas på arbetsplatsen eller på tvätteri. Detta håller på att förändras, men ännu dröjer det innan alla (både inom hemvård och vid särskilda boenden) får arbetskläder, och i tillräcklig omfattning. En majoritet (90%) använder fortfarande privata kläder, som tvättas i det egna hemmet. Tillgången på personlig skyddsutrustning, d.v.s. handskar, handdesinfektionsmedel och engångsplastförkläde /skyddsrock är god. Mer bekymmersamt är att vid närmast alla inventerade enheter använder personalen smycken på händerna både ringar, armband och armbandsur. Eftersom följsamheten till basala hygienrutiner är en arbetsledningsfråga betonas ansvaret vid hygienronden, med uppmaning till ett skyndsamt förändringsarbete. Flytande tvål, handdesinfektionsmedel och pappershanddukar/m-tork finns på de flesta enheter i tillräcklig mängd och lättillgängligt. Dock är inte alltid vårdtagarnas hygienutrymmen utrustade med detta samt engångsplastförkläden vilket vi förordar. Hygienutbildning förkommer hos 85% av enheterna, och den ombesörjs oftast av Sektionen för vårdhygien och sjuk-sköterskorna på boendet. Behovet av skriftliga städrutiner är påtaglig. Förbättringar behöver göras i hanteringen av skurtrasor/moppar, både vad gäller byte mellan varje rum och tvätt vid tillräcklig tvättemperatur. Endast drygt hälften av de inventerade enheterna har tillgång till sköljrum och spol-/diskdesinfektor. Av dessa har enbart 70% spol- /diskdesinfektorer placerade på samma avdelning, resten får frakta förorenat gods mellan avdelningar, våningsplan och även till andra hus. Spol-/diskdesinfektorer krävs för att på ett optimalt sätt omhänderta förorenat material. Här finns stora utrymmen för förbättringar.

Tillgången på behållare för stickande/skärande avfall är mycket god, vilket är en viktig faktor för att förhindra stick- och skärskador. Tvättstugornas kvalitet varierar, äldre boenden har ofta små tvättstugor som tjänar som diverse-rum för allehanda saker. I dessa små tvättstugor tvingas många enheter tvätta även sänglinnet själva. De nya boendena har stora, välutrustade tvättstugor vilket möjliggör en god tvätthantering. Vår rekommendation är att man ska skilja olika vårdtagares tvätt åt vid temperaturer under 60 C. Den rekommendationen följer enbart 38% av enheterna, och här finns stora möjligheter till förbättringar. Ett sätt att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner är att använda tömbara urinpåsar, vilka byts en gång/vecka. Här ser vi glädjande nog att samtliga enheter använder tömbara urinpåsar. 7 MRSA-träffar har anordnats där personal från både primärvården och den kommunala vården inbjuds för utbildning och diskussion runt resistenta bakterier och Smittskyddslag. Träffarna är ett samarbete mellan Smittskyddsenheten och Sektionen för vårdhygien, och har varit mycket givande med stundtals livliga diskussioner. Under september avslutas hygiensatsningen i Östhammars kommun med 2 MRSA-träffar. Den arbetsmodell vi utarbetat för hygiensatsningen i Uppsala län kan varmt rekommenderas till övriga län i Sverige. Arbetsmodellen kräver en stor arbetsinsats, men det lönar sig i längden. Intresset väcks i den egna verksamheten, och man tar sedan själva ansvaret för fortsatt hygienarbete. Vi vill dock betona att beslutet att hygiensatsningen skall genomföras i varje kommun åvilar de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna och cheferna inom kommunal vård. Den egna ekonomiska insatsen är betydande i varje kommun; man tillser att samtlig personal får en tvåtimmarsföreläsning på betald arbetstid, man bekostar lokalhyra och föreläsningsutrustning, ibland vikariekostnad, och avsätter tid/personal för hygienronder. Därutöver ges alla chefer och legitimerad personal möjlighet att deltaga i MRSA-träffarna. I Uppsala län är det arbete som Sektionen för vårdhygien uträttar i kommunal vård en fri nyttighet, d.v.s. ingen behöver betala för tjänsten. Av den anledningen behöver ingen kommun debiteras föreläsararvode, vilket annars skulle kunna bli en betydande kostnad. Avslutningsvis vill vi uttrycka vår glädje och tacksamhet över att få samarbeta med alla fantastiska människor som finns i vården över hela länet. 17 Uppsala 060720 Ulrika Ransjö Susanne Wiklund Christer Häggström Sektionen för vårdhygien i Uppsala län Akademiska sjukhuset

18 Uppsala