Årsredovisning 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnd 10

Sida 1(36) Årsredovisning 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnd 10 1. Sammanfattning och slutsats Allmänt Under 2013 har hälso- och sjukvårdsnämnden tecknat en ettårig överenskommelse med styrelsen för beställd primärvård. Övriga överenskommelser är tvååriga. Därutöver har två tilläggsöverenskommelser tecknats med Skaraborgs Sjukhus respektive beställd primärvård. Det har varit flera möten mellan hälso- och sjukvårdsnämndernas presidier och presidiet för styrelsen för Skaraborgs Sjukhus. Vid dessa tillfällen har bland annat utvecklingen inom psykiatrin och akutprocessen varit i fokus. Nämnden har genomfört sina årliga kommundialoger. I anslutning till dessa möten har studiebesök gjorts på samtliga vårdcentraler. Ett antal medborgardialoger har också genomförts enligt nämndens kommunikationsplan. Nämndens ledamöter och ersättare har genomgått en utbildning i rättighetsfrågor. Ekonomi Helårsresultatet för hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg uppgår för år 2013 till + 2,4 mnkr. De största avvikelserna jämfört med budget avser överskott för ersättning till privata vårdgivare och sjukresor medan kostnaderna för den offentliga länssjukvården varit högre än budget. Politisk samverkan Skaraborg Politisk samverkan Skaraborg (PSS) är en möteplats för samråd, samverkna, dialog, ledning, förvaltning och utveckling. PSS ska bidra till en gränsöverskridande verksamhets- och kunskapsutveckling. I den politiska samverkan ingår företrädare från kommunerna, olika utförarstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna. En ny tjänstemannastruktur och skapats för att bland annat arbeta med gemensamma frågor som rör barn och unga, geriatrik, demens och palliativ vård. Bäst hälsa 2020 Hälso- och sjukvårdsnämnderna har antagit en strategisk plan för folkhälsoarbetet. Ett långsiktigt arbete sker utifrån planen, med konkreta insatser inom olika områden. Målet om att invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020 har fått ett brett genomslag. En del i detta arbete är samverkan med kommunerna kring hälsofrämjande insatser för barn och ungdomar, hälsofrämjande skolutveckling. I hälso- och sjukvårdsnämndernas strategiska mål Hälsovinster för invånarna lyfts bl a ett väl utvecklat folkhälsoarbete fram som en framgångsfaktor. Fr o m 2012 finns det nya

Sida 2(36) folkhälsoavtal mellan nämnden och kommunerna, där folkhälsoarbetet lyfts fram som ett strategiskt och prioriterat utvecklingsområde. En uppföljning av avtalen har påbörjats under 2013. Syftet är bl a att hitta framgångsfaktorer för utveckling av folkhälsoarbetet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har delat ut 2013 års folkhälsopris till Hjo kommun för sitt visionsarbete. VG Primärvård Vårdvalssystemet har nu varit igång sedan den 1 oktober 2009. Från starten har det varit arton vårdcentraler i östra Skaraborg. I september 2013 startade den nittonde vårdcentralen Hälsocentralen i Tibro som drivs av Hälsocentralen i Hjo AB. Under året ändrade de offentliga vårdcentralerna namn till Närhälsan. Idag har vi således 19 vårdcentraler i Östra Skaraborg, 12 i offentlig regi och 7 i privat regi. 2009-12-31 var 127 815 personer listade på vårdcentralerna i östra Skaraborg. 105 072 (82 %) var listade på de offentliga vårdcentralerna och 22 743 (18 %) var listade på de privata vårdcentralerna. 2013-12-31 var 129 592 personer listade på vårdcentralerna i östra Skaraborg, 99 474 (77%) var listade på de offentliga vårdcentralerna och 30 118 (23%) var listade på de privata vårdcentralerna. Vårdcentral Antal 091231 Antal 131231 Diff 091231-131231 Närhälsan Billingen 10 937 10 957 20 2840 Närhälsan Gullspång - Hova 3 069-229 Närhälsan Hentorp 9936 9 436-480 Närhälsan Hjo 4 928 4 972 44 Närhälsan Karlsborg 6 641 6 586-55 Närhälsan Mariestad 17 258 14 594-2 664 Närhälsan Norrmalm 10 295 10 727 432 Närhälsan Södra Ryd 6 064 6 132 68 Närhälsan Tibro 10 618 8 904-1 714 Närhälsan Tidaholm 12 253 11 888-365 Närhälsan Tidan 4 332 4 122-210 Närhälsan Töreboda 8 741 8316-425 Allemanshälsans vårdcentral 2 863 2 003 Lunden 860 Hälsocentralen 3 973 4 613 640 Hälsocentralen i Tibro 571 Kinnekullehälsan Vårdcentral 6 156 8 789 2 633

Sida 3(36) Mariestad Vårdcentralen City 2 322 3 670 1 348 Skagerns Vård och Hälsoenhet 2 319 2 851 532 Vårdcentralen Centrum 5 970 6 761 791 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag utgår från regionfullmäktiges beslut om reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnd. För att uppnå visionen det goda livet i Västra Götaland är nämndens vision att invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag är att i samverkan kartlägga behov, beställa och följa upp hälso- och sjukvård. Därigenom skapas förutsättningar för befolkningen i Skaraborg att behålla eller återfå bästa möjliga hälsa. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Nämndens mål konkretiseras i bland annat överenskommelser och avtal. Uppföljning av dessa sker främst enligt särskild uppföljningsplan. Hälso- och sjukvårdsnämndens övergripande mål är att invånarna i Skaraborg ska ha de bästa förutsättningarna för att leva ett liv i god hälsa. 3.1.1 Invånarna i Skaraborg ska känna trygghet i att det finns en väl fungerande hälso- och sjukvård Delmål: Vård med hög kvalitet Invånarna ska ha goda kunskaper i egenvård Egenvård För att öka befolkningens kunskap om egenvård finansierar hälso- och sjukvårdsnämnden boken Egenvårdsguiden som delas ut gratis på bland annat vårdcentraler, bvc och apotek. Nämnden delar också ut Egenvårdsguiden vid medborgardialoger. Samma egenvårdsråd som finns i boken finns på webben via 1177 Vårdguiden. Patientenkät Den nationella patientenkäten genomförs årligen och omfattar alla vårdcentraler i Sverige. Sammanvägt förtroende (genomsnitt av resultatet av patientenkätens frågor om förtroende för

Sida 4(36) läkare, information, rekommendera mottagningen till annan, bemötande och helhet i vård och behandling). Vårdcentral Index 2011 2012 2013 Skagerns Vård och Hälsoenhet Gullspång 90,2 90,0 89,7 Närhälsan Gullspång/Hova 90,0 86,9 83,0 Närhälsan Tidan 87,3 87,2 86,4 Kinnekullehälsans Vårdcentral i Mariestad 87,3 89,2 90,8 Närhälsan Töreboda 87,1 85,1 78,3 Hälsocentralen Hjo 85,3 84,3 81,4 Närhälsan Billingen 84,1 83,2 84,1 Närhälsan S:Ryd 83,1 78,8 70,7 Vårdcentralen City 82,2 76,4 73,4 Närhälsan Norrmalm 82,0 83,8 82,7 Vårdcentralen Centrum Skövde 81,5 82,7 81,9 Närhälsan Hentorp 79,8 81,2 78,3 Allemanshälsan Vårdcentral Lunden 84,3 80,8 79,6 Skövde Närhälsan Mariestad 78,5 74,0 74,5 Närhälsan Hjo 77,3 80,6 80,3 Närhälsan Tidaholm 76,9 79,8 67,2 Närhälsan Tibro 71,6 68,7 57,5 Närhälsan Karlsborg 64,6 69,4 69,6 Det regionala snittet var 77,4 och i östra Skaraborg var snittet 78,4 Det är en stor spridning mellan vårdcentralerna och största förändringen står Närhälsan Tibro för som sjunkit från 71,6 2011 till 57,5. 3.1.2 Invånarna i Skaraborg ska i sin geografiska närhet erbjudas en god vård på rätt vårdnivå med en hög tillgänglighet och ett gott bemötande Delmål: Gott personligt bemötande Vården ska ges i rimlig tid Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Behovsanpassade öppettider i vården Korta väntetider på akutmottagningarna Uppfylla vårdgarantin Förbättra för invånarna att hamna på rätt vårdnivå Information

Sida 5(36) Hälso- och sjukvårdsnämnden delade i juni 2013 ut ett hushållsutskick till alla hushåll i nämndområdet. Utskicket innehöll bland annat kontaktuppgifter till vårdcentraler samt information om 1177 och vart man ska vända sig om man blir sjuk. Nämnden marknadsför 1177 i samband med medborgardialoger. Bland annat genom att dela ut ett plåsterpaket med 1177-tryck. Via sjukvårdsrådgivningen 1177 kan invånarna också få råd om vilken vårdinrättning de ska vända sig till. Rimlig väntetid Sveriges kommuner och landsting mäter rullande befolkningens inställning till hälso- och sjukvården. Syftet är att ge politiker, tjänstemän och företrädare för vården en bild av befolkningens uppfattning om, erfarenheter av och attityder till hälso- och sjukvården. Data samlas in via telefonintervjuer bland slumpmässigt utvalda personer över 18 år. I Skaraborg intervjuas varje år 1 800 personer. En fråga i vårdbarometern handlar om befolkningens upplevelse av rimliga väntetider till ett besök i vården. Nedanstående diagram visar att endast 45 procent av de som besvarat frågan anser att väntetiderna till ett besök på sjukhus i västra Skaraborg är rimliga 2013. Något färre jämfört med 2012. Källa: Vårdbarometern 2011-2013, OBS! Skala Nedanstående diagram visar motsvarande bild av befolkningens uppfattning av rimliga väntetider till ett besök på vårdcentral. Det är 72,7 procent som tycker att väntetiderna är rimliga i västra Skaraborg, en liten minskning jämfört med tidigare år. Motsvarande värde i östra Skaraborg är 64,8 procent.

Sida 6(36) Källa: vårdbarometern 2011-2013, OBS! Skala 3.1.3 Invånarna i Skaraborg ska ha likvärdig tillgång till allt från den nära vården till den högspecialiserade vården Delmål: Vården ska vara jämställd och jämlik Tillgång till hälso- och sjukvård En av frågorna som ställs i vårdbarometern handlar om befolkningens upplevelse av tillgång på hälso- och sjukvård. Källa: vårdbarometern 2011-2013, OBS skalan!

Sida 7(36) Ovanstående diagram visar att 81,5 procent av de intervjuade personerna i västra Skaraborg instämmer i påståendet att de har tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver och motsvarande för östra Skaraborg är 77,1 procent. 3.2 Insatser för kommunikation Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetar utifrån antagen kommunikationsplan 2011-2014. Kommunikationsplanen beskriver målen med nämndens kommunikation. Utöver regelbundna dialogmöten med pensionärsråd samt med handikapp- och patientföreningar fokuserar nämnden på medborgardialog. Medborgardialoger har genomförts i samtliga kommuner, utom en, under mandatperioden. Under 2013 har tre medborgardialoger genomförts. Dialogerna har varit i samband med friskvårdsdagar/äldremässor. Vid dialogerna diskuterar de förtroendevalda vård och hälsa med besökarna. Skriftliga synpunkter samlas in och återkopplas i vissa fall till utförarna. Cirka 170 personer svarade vid dialogerna på frågan "Har du tillgång till den vård du behöver?", 86 procent svarade ja och 14 procent nej. Om någon svarar nej, följs svaret upp för att reda ut vad det är som saknas, exempel på frågor som kommit upp då är strokerehab och kötider. Webben är ytterligare en kanal för kommunikation och nämndens hemsida uppdateras löpande. 3.3 Rättighetsfrågor Överenskommelser Jämställdhetsintegrering, funktionshinder och mångfald samt barnrättighetsfrågor har beaktats i nämndens överenskommelser för 2013. Bland annat kan nämnas Primärvården har ett särskilt uppdrag att utifrån barnkonventionen arbeta med barn och unga i hela Skaraborg. Skaraborgs Sjukhus och Habilitering & Hälsa har ett särskilt uppdrag att vidareutveckla Barn- och ungdomscentrum i Mariestad. Socioekonomiska satsningar. Verksamheternas fysiska tillgänglighet följs upp. Utväg Skaraborg Utväg Skaraborg erbjuder barn och ungdomar, som upplevt våld i nära relation, enskilda krisoch stödsamtal samt deltagande i gruppverksamhet. Barngruppsverksamheten sker i samarbete med Barn- och ungdomspsykiatrin i Skaraborg och leds av erfarna gruppledare. I grupperna får barn och ungdomar tillsammans med andra med liknande upplevelser träffas och sätta ord på sina känslor och tankar. Utväg arbetar sedan några år med unga kvinnor i ålder 15-25 som utsatts för våld av sina

Sida 8(36) pojkvänner. Målet med tjejgruppen är att varje ung kvinna ska få möjlighet att tillägna sig olika bemästringsstrategier för att skydda sig mot upprepat våld, få bearbeta upplevelser, befrias från skuld och skamkänslor samt stärka självkänslan. Gruppledarna utgår från de grundteman som är utarbetade för den vuxna kvinnogruppsverksamheten men kopplar dessa till den speciella problematik som ungdomstid och ungdomsutveckling kan innebära. Kartläggning familjecentraler Under 2013 har en kartläggning gjorts av samtliga familjecentraler i Västra Götalandsregionen. Kartläggningen är regiongemensam och har genomförts i samverkan med Folkhälsokommitténs sekretariat. Syftet med kartläggningen var att få en överblick och aktuell kunskap om familjecentralernas organisation och verksamhet. Kartläggningen gjordes med hjälp av en enkät till varje familjecentrals styrgrupp och 33 familjecentraler svarade. Frågorna i enkäten tar upp familjecentralernas ledning, styrning och innehåll, samt viktiga framtidsfrågor för verksamheten. Under 2000-talets första årtionde har familjecentralerna i Västra Götaland ökat från två till 34 familjecentraler 2013. I Skaraborg finns tolv familjecentraler. Barn och ungdom Hälso- och sjukvårdsutskottet har beslutat om fördelning av 2012 års PRIO medel till hälsooch sjukvårdsnämnderna för att stödja utvecklingen av hälso- och sjukvård för målgruppen barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa, och som stöd för lokal samverkan kring målgruppen. Fokus ligger på att utveckla första linjens vård och behandling, genom att samordna tidiga insatser från kommun och region för barn och unga med psykisk ohälsa. Första linjens vård och behandling ska kunna erbjuda tidiga och lättillgängliga insatser och därmed förhindra utveckling av allvarlig problematik. Utbildning Nämndens ledamöter och ersättare har genomgått en utbildning i rättighetsfrågor. 4. Verksamhets-/Processperspektivet 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Nämndens mål konkretiseras i bland annat överenskommelser och avtal. Uppföljning av dessa sker framäst enligt särskild uppföljnngsplan. Hälso- och sjukvårdsnämndens övergripande mål är att nämndens arbetssätt ska hålla högsta kvalitet. 4.1.1 Invånarna i Skaraborg ska ha möjlighet att påverka hälso- och sjukvården Delmål: God kommunikation med medborgarna

Sida 9(36) Inhämta synpunkter från invånare och patienter Kommunikation Nämnden har fastställt en kommunikationsplan för 2013. Där ingår bland annat hur nämnden ska arbeta med medborgardialog. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under året genomfört tre medborgardialoger. 13 av de förtroendevalda har deltagit, vissa flera gånger. Vid dialogerna samtalade nämnden med befolkningen om bland annat tillgång till vård och hälsofrämjande insatser. Nämnden genomför brukar- och pensionärsdialoger flera gånger årligen. Dialogmötena utvärderades hösten 2012, deltagarna är nöjda med både mötesform och innehåll. Nämnden besöker samtliga kommuner vid kommundialog årligen samt deltar i folkhälsoråd. 4.1.2 Invånarna i Skaraborg ska inte uppleva några gränser mellan olika vårdnivåer och huvudmän Delmål: Vård av människor med livslång och långvarig sjukdom ska säkerställas Vård av människor med psykisk ohälsa ska säkerställas Vård av äldre med stort vårdbehov ska säkerställas Vård av människor i behov av palliativ vård ska säkerställas Barn och ungdomars psykiska hälsa ska säkerställas Barn och ungdomars samt äldres tandhälsa ska säkerställas Palliativ vård Arbetet fortsätter med att utveckla den palliativa vården i Skaraborg. SkaS har formulerat ett övergripande mål: På Skaraborgs sjukhus ger vi god vård som främjar välbefinnandet och understödjer värdighet i livets slutskede. För Skaraborgs sjukhus innebär det, att med ovanstående värderingar och mål som grund, erbjuda en specialiserad palliativ vård till personer med obotbar sjukdom i palliativt skede och med komplexa symtom. Under 2014 kommer en åtgärdsavdelning med 8 vårdplatser att öppna på sjukhuset i Skövde. På Hospice Gabriel har specialiserad palliativ vård bedrivits även under 2013. Samverkan mellan Skaraborgs sjukhus och Hospice Gabriel i det palliativa teamet i västra Skaraborg har fungerat mycket väl. Från och med 2014 övergår ansvaret till Skaraborgs sjukhus att bedriva teamet i samverkan med Hospice Gabriel. Det palliativa teamet i Skövde har fungerat som ett resursteam och har verkat både inom sjukhuset och ut mot patienterna i hemmet. Psykiatri Vuxenpsykiatrins öppenvårdsmottagningar i Skaraborg har under 2013 flyttats och koncentrerats till sjukhusorterna Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad. Fortfarande

Sida 10(36) finns vakanser och rekryteringsproblem inom psykiatrin. Detta har inneburit att medborgare i Skaraborg som varit och är i behov av psykiatriska kontakter inte har fått den vård de har rätt till. Det har inneburit att under år 2013 har det inte varit jämlik vård inom detta område i Västra Götalands regionen. Smärta Under året har Skaraborgs Sjukhus och Närhälsan tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli tagit fram en gemensam vårdkedja för icke malign smärta. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har därefter tecknat en tilläggsöverenskommelse med respektive styrelse om vårdkedjearbetet inför 2014. Patienten ska vara i fokus och smärtrehabiliteringen i Skaraborg ska tydligt organiseras så att vårdkedjan mellan primärvård och specialiserad vård säkerställs. Patienter ska remitteras i ett tidigt skede vilket ytterligare understryker vikten av att tidigt identifiera patienter med stora behov och risk att utveckla långvariga besvär. Vårdsamverkan Skaraborg Politisk samverkan Skaraborg (PSS) är en möteplats för samråd, samverkna, dialog, ledning, förvaltning och utveckling. PSS ska bidra till en gränsöverskridande verksamhets- och kunskapsutveckling. En ny tjänstemannastruktur och skapats för att bland annat arbeta med gemensamma frågor som rör barn och unga, geriatrik, demens och palliativ vård. 4.1.3 Välutvecklade strategier för budget-, beställnings- och uppföljningsarbetet

Sida 11(36) Delmål: Stor delaktighet i nämnden God omvärldsbevakning Enkät En enkät till ledamöter och ersättare i nämnden genomfördes under hösten. Resultatet av enkäten kommer användas för att bland annat fördjupa delaktigheten bland nämndsledamöterna. På frågan om ledamöterna känner sig delaktiga i framtagandet av beställningsunderlag/mål och inriktningsdokument instämde 51 procent av ledamöterna i HSN9 och HSN10 mellan 6-10 på en tiogradig skala. 4.2 God Vård De övergripande kvalitetsmålen för regionens häls- och sjukvård sammanfattas i socialstyrelsens riktlinjer God Vård (SOSFS 2005:12). De ska vara vägledande i en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvården ska vara säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik, kunskapsbaserad och ges i rätt tid. Det krävs ett systematiskt processarbete för att nå målen i God Vård. Att vårdgivarna ska följa God Vård är beaktat i nämndens samtliga överenskommelser. Här följer några exempel, säker vård innebär att patienter inte drabbas av vårdskador. Skaraborgs sjukhus arbetar med sex fokusområden när det gäller patientsäkerhet: Trycksår, Fall, Undernäring, Vårdrelaterade infektioner, läkemedelsrelaterade problem och kommunikation. Till dessa fokusområden finns experter kopplade som är ett stöd för verksamheten på SkaS i patientsäkerhetsarbetet. I Hälso- och sjukvårdsnämndens överenskommelse med Skaraborgs Sjukhus står att SkaS ska följa de av regionens fastställda medicinska kvalitetsmål med regionala måltal. Vård i rätt tid, Skaraborgs Sjuhkus arbetar med att korta ledtider till röntgen för att klara de totala ledtiderna på akutmottagningen. Inom tandvården i regionen finns det som exempel uppsatta mål utifrån patientens upplevelse av information, delaktighet och bemötande. VG Primärvård utgör basen för den nära sjukvården och ska genomföras utifrån medborgarnas medicinska behov. Det finns bl a uppföljningsindikatorer med en målrelaterad ersättning för olika kroniska sjukdomar, som ska styra mot en på en jämlik och kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård i regionen. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Begreppet tillgänglighet har många dimensioner där vård i rätt tid är en av dem. I hälso-och sjukvårdsnämndens överenskommelser med vårdgivarna i Skaraborg finns beaktat att alla patienter ska erbjudas vård inom fastställda garantitider. Verksamheterna ska ha god fysisk

Sida 12(36) tillgänglighet, lätt att få kontakt med via telefon, internet eller genom ett besök. Information ska ges på ett förståeligt sätt. Det är viktigt att patienterna lotsas till rätt vårdnivå och att de känner sig trygga med hur vården fungerar både när det gäller akutsjukvård och planerad vård. Aktuella väntetider redovisas under regionfullmäktiges mål. 4.4 Prestationer Konsumtionsrapport HSN10 december 2013 Utfall Budget Utfall Avvikelse Konsumtion i tusental 1312 1312 1212 utfall - budget Sjukhus offentliga & privata Slutenvård, somatik Sjukhusvårdtillfälle 20,0 19,8 20,8 0,1 DRG-poäng 18,5 18,5 19,2 0,0 Vårddagar övrig verksamhet 0,2 0,2 0,2 0,0 Slutenvård psykiatri Vuxenpsykiatri, inskrivningar 0,9 0,8 0,8 0,1 Vuxenpsykiatri, vårddagar 14,8 19,1 15,1-4,3 BUP, vårddagar 0,5 0,5 0,6 0,0 Öppen vård, somatik Läkarbesök * 111,9155,3 153,1-43,4 Övriga besök * 65,472,9 68,6-7,5 Summa besök 177,3 228,2 221,8-50,9 Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri * 3,5 3,5 Övriga besök, vuxenpsykiatri * 18,0 18,0 Läkarbesök, BUP 1,0 1,0 Övriga besök, BUP * 4,3 4,3 Summa besök 26,8 0,00,0 26,8 Öppen vård, totalt Summa besök 204,1 228,2 221,8-24,1 Länssjukvård, exkl sjukhus och VGPV Läkarbesök 5,9 7,8 8,5-1,9

Sida 13(36) Övriga besök 18,8 18,4 18,2 0,4 Summa besök 24,7 26,2 26,7-1,5 VG Primärvård Läkarbesök 171,4 173,5 170,3-2,0 Övriga besök 190,8 199,5 194,3-8,7 Summa besök 362,2 372,9 364,6-10,7 Primärvård övrigt Läkarbesök 2,0 1,4 1,4 0,6 Övriga besök 139,7 144,5 136,9-4,8 Summa besök 141,7 145,9 138,3-4,2 Utomregional vård Vårdtillfällen 0,6 0,6 0,6 0,0 Vårddagar 2,7 2,5 3,6 0,2 Besök sjukhus 4,3 3,9 3,9 0,4 Primärvård/Specialistvård 3,2 3,2 3,4 0,0 Tandvård Antal färdigbehandlade barn 16,5 15,3 17,6 1,2 */ Från 2013 sker redovisningen uppdelad mellan somatik och psykiatri. I ovan angivna uppgifter för öppenvård somatik avseende budget 2013 och utfall 2012 ingår därför även volymerna för psykiatri. Uppgiften för "Summa besök" under "Sjukhus, offentliga och privata" är jämförbar för alla kolumner. **/ Utfall 2012 innehåller felatktigheter i SkaS rapportering av öppenvårdsbesök, som medfört att verklig volym för 2012 ska vara ca 15 000 besökare lägre. Sessa registreingsfel har också inneburit att budgetvärdet för 2013 är ca 20 000 besök för högt. 4.5 Miljömål Förvaltningen har inga egna miljömål utan arbetar med de uppsatta målen i det miljöpolitiska programmet. Förvaltningen har en miljögrupp som består av fyra personer, en miljösamordnare och lokala miljöombud. 5. Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) bildades i mars 2012 efter en sammanslagning av fyra tidigare självständiga Hälso- och sjukvårdskanslier.

Sida 14(36) Sammanslagningen innebar att fyra olika kulturer skulle förenas för ökad samordning i beställningsarbetet. I anslutning till sammanslagningen ålades det nya kansliet ett sparbeting på 15 Mnkr motsvarande ca 15 procent av den totala budgeten. Detta har uppnåtts genom att inte tillsätta vakanta tjänster, minska de administrativa kostnaderna samt att sluta med annonsering i Eniros blå sidor. 2013 har det nybildade kansliet haft som målsättning att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska, heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning, lönestrukturen inom HSNK ska analyseras, en kartläggning av kompetensförsörjning ska påbörjas samt att ansvar och befogenheter inom förvaltningen ska tydliggöras. Kansliet har genomfört planerade aktiviteter under 2013 och nått de uppsatta målen. Löneskillnaden mellan män och kvinnor innebär att den genomsnittliga lönen för kvinnor utgör 87,8 procent av den genomsnittliga lönen för män. En BAS-värdering för samtliga medarbetare har genomförts och ligger till grund för lönestrategi 2014 och framåt. Heltidsanställning erbjuds alltid vid rekrytering. En satsning på ledarskaps- och ledningsgruppsutveckling har genomförts. Hösten 2013 genomfördes en bred utbildning av medarbetare till dialogstödjare som en del av medarbetarskapsutveckling och ett långsiktigt arbete startade i december 2013 med syfte att öka delaktigheten och förbättra målkvaliteten inom HSNK. Det är de områden som fallit ut som förbättringsområden i den medarbetarenkät som genomfördes hösten 2013. 5.3 Personalstruktur Personalstrukturen är oförändrad i jämförelse med tidigare. 5.4 Personalvolym Aantalet anställda 2013-12-31 uppgick till 146 personer, vilket innebär en ökning med två personer i jämförelse med läget 2012-12-31. Dessa siffror utgör emellertid ögonblicksbilder som inte beskriver faktiskt bemanningsläge eller egentliga personalförändringar under en längre tid. De 146 anställda består dels av 17 personer som arbetar som lokala folkhälsoplanerare i Skaraborg dels av 129 personer som vid det senaste årsskiftet var anställda vid HSNK. Antalet årsarbetare exklusive folkhälsoplanerarna i Skaraborg har under året uppgått till 116. Av dessa har knappt sex årsarbetare varit visstidsanställda. Heltidsanställning utgör norm vid kansliet. Det finns inga ofrivilligt deltidsanställda vid HSNK. Anställda per personalgrupp 2013 2012 Antal Andel Antal Andel

Sida 15(36) Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration 146 100 % 144 100 % Summa 146 100 % 144 100 % 5.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron 2012 respektive 2013 framgår av nedanstående tabell. Sjukfrånvaron har minskat från 4,25 procent år 2012 till 3,67 år 2013, och ligger på en fortsatt låg nivå. Andelen långtidssjukskrivna av den totala sjukskrivningssiffran har också minskat, från 62,68 till 60,49 procent. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid 2013 2012 Kvinnor 4,33 % 4,78 % Män 1,46 % 2,38 % Totalt 3,67 % 4,25 % Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) 2013 2012 Kvinnor 63,21 % 62,16 % Män 33,36 % 66,37 % Totalt 60,49 % 62,68 % 5.7 Jämställdhet och mångfald Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli omfattas av den Jämställdhets- & Mångfaldsplan som gäller för de centrala kanslierna inom Västra Götalandsregionen. Av denna plan framgår vilka

Sida 16(36) aktiviteter och åtgärder som avses genomföras och hur innehållet i planen ska följas upp. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har under 2013 genomfört en översyn av alla BASvärderingar inom förvaltningen för att på detta sätt få samsyn och en gemensam grund för lönestrategi 2014. Kansliet arbetar aktivt med att det inte ska förekomma några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. En person i förvaltningens ledning har genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap. Jämställdhetsindexet JÄMIX består av 9 nyckeltal, vilka ska redovisas av förvaltningar och bolag med minst 50 anställda. JÄMIX-resultatet kommer att vara klart först i slutet av januari, och kommer därför att redovisas i särskild ordning. 7. Ekonomiperspektivet 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndens övergripande mål är bästa möjliga vård och hälsa genom ett aktivt prioriteringsarbete. 7.1.1 Hälsovinster för medborgarna Delmål: Medborgarna ska ges förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor Medborgarnas hälsa ska förbättras Folkhälsoarbete Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställde år 2010 en strategisk folkhälsoplan. Planen är gemensam för de båda nämnderna i Skaraborg. En bred samverkan är ett viktigt medel i folkhälsoarbetet. Målet är att invånarna i Skaraborg ska ha den bästa hälsan i Sverige år 2020. Folkhälsan är ett prioriterat område för nämnden. Under året har folkhälsoarbetet utvecklats med utgångspunkt från den strategiska planen. Exempel på åtgärder är under 2013: Fr o m 2012 gäller nya avtal mellan nämnden och respektive kommun avseende folkhälsoarbetet. Avtalen lyfter fram folkhälsoarbetet som ett strategiskt viktigt utvecklingsarbete och ska stärka samarbetet mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunerna. Implementering av avtalet pågår på olika sätt. Målet om bäst hälsa i Sverige har fått avtryck i de flesta folkhälsorådens verksamhetsplaner. Under hösten 2013 har en uppföljning av folkhälsoavtalen inletts. En konferens för folkhälsoråden genomfördes i Hjo i november. Erfarenhetsutbyte var en viktig del. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har gett ett treårigt uppdrag till Västra Götalands Bildningsförbund med syfte att öka medvetenheten om nyttig kost och aktiv motion. De uppföljningar som har redovisats visar att en stor mängd aktiviteter har skapats. En konferens där bl a resultat av detta arbete presenterades genomfördes i oktober.

Sida 17(36) Hälso- och sjukvårdsnämnden har inlett ett samarbete med tre kommuner (Gullspång, Skövde och Töreboda) kring socioekonomiskt utsatta grupper. Samarbetet gäller i ett första skede under en treårsperiod. Verksamhet har startats i samtliga kommuner. En utbildning har genomförts i Skaraborg om socioekonomiska effekter av prevention och rehabilitering. En tredje omgång startades under 2013. När den har genomförts har samtliga kommuner i Skaraborg gått utbildningen. En årlig konferens på detta tema har genomförts i samarbete med Högskolan i Skövde. Ett nätverk har bildats för de kommuner som har gått utbildningen. Former för utveckling av samarbetet mellan kommunerna och hälso- och sjukvårdsnämnderna har tillskapats genom en gemensam strategigrupp. Hälsofrämjande skolutveckling är ett viktigt utvecklingsområde. I början av året genomfördes en konferens på detta tema. Syftet var att ta fram förslag och idéer för det fortsatta arbetet. Länsstyrelsen har med stöd av folkhälsoenheten inlett ett utvecklings-arbete kring ANTD-frågor i småkommuner. 10 kommuner i Skaraborg deltar i detta arbete. I samverkan med Drogförebyggarna i Skaraborg har en utbildningsserie genomförts om narkotika och dopning. Hälso- och sjukvårdsnämnden har också varit delaktig i arbetet med Dopningsfritt Skaraborg. Indikatorer om hur man kan mäta att skaraborgarna ska ha bäst hälsa i Sverige har tagits fram och presenterats och diskuterats. Detta används bl a som ett underlag i folkhälsorådens verksamhetsplaner. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har tillsammans med bl a kommunerna genomfört en drogvaneundersökning bland elever i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet. Samtliga kommuner i Skaraborg har varit med. Hälso- och sjukvårdsnämnden har delat ut 2013 års folkhälsopris till Hjo kommun för sitt visionsarbete. 7.1.2 En ekonomi i balans med ett långsiktigt hälsoekonomiskt tänkande Delmål: Vården ska vara effektiv Hälsofrämjande investeringar Rätt vård på rätt nivå Utveckla modeller för att kunna beställa vårdkedjor Långsiktighet I hälso- och sjukvårdsnämndens strategiska mål en ekonomi i balans med ett långsiktigt hälsoekonomiskt tänkande lyfts bl a satsning på långsiktiga hälsofrämjande insatser och kunskap om hälsoekonomi fram som framgångsfaktorer. Samarbete Hälso- och sjukvårdsnämnden har inlett ett samarbete med tre kommuner (Gullspång, Töreboda, Skövde) kring hälsofrämjande och förebyggande insatser för utsatta grupper. Båda parter sätter av resurser för detta arbete.

Sida 18(36) Socioekonomi Nämnden deltar aktivt i arbetet med socioekonomi i Skaraborg, där utbildningar är en viktig del. Detta arbete har bl a inneburit att flera kommuner i nämndområdet har satt av medel för långsiktiga hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och ungdomar. 7.2 Ekonomiskt resultat Helårsresultatet för hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg uppgår för år 2013 till + 2,4 mnkr. De största avvikelserna jämfört med budget avser överskott för ersättning till privata vårdgivare och sjukresor medan kostnaderna för den offentliga länssjukvården varit högre än budget. Konsumtionen av högspecialiserad vård uppgår kostnadsmässigt till 130,7 mnkr, vilket är 2,8 mnkr högre än budget. Kostnaden har ökat med 16,2 mnkr eller 14 % jämfört med 2012. Kostnaden för den offentliga länssjukvården inom regionen är för helåret 1 703 mnkr, vilket innebär ett överskridande av budgeten med 7,3 mnkr. Hela avvikelsen beror på en högre andel av vård-konsumtionen på Skaraborgs sjukhus. Ersättningarna till den privata länssjukvården som består av dialys, mammografi, extern palliativ vård och övriga privata specialistläkare har under året varit 16,5 mnkr, vilket är 5,4 mnkr lägre än budget och 3,7 mnkr lägre än föregående år. Den främsta orsaken till detta är att några av de upphandlingar som genomfördes under 2012 inte resulterade i något avtal. Därutöver har dialysvården i Falköping varit 0,7 mnkr lägre än budgeterat. Den utomregionala oplanerade länssjukvården (RIA) uppgår för 2013 till 20,5 mnkr vilket är 1,9 mnkr högre än budget och 2,2 mnkr högre än under 2012 (+ 12 %). Ersättningarna till vårdgivarna inom VG primärvård uppgår till 440,9 mnkr vilket är 1,8 mnkr lägre än budget. Jämfört med föregående år är kostnaden i stort sett oförändrad. Ersättningen för vårdtyngd är lägre än budget medan ersättningen för ålder och kön och för täckningsgrad är högre. Årets kostnad har också påverkats av att Närhälsan kommer att få återbetala felaktig ersättning som delvis avsett tidigare år. Kostnaden för den offentliga primärvården utanför VGPV visar ett budgetöverskridande på 1,3 mnkr. Den främsta orsaken är att en större del av de statliga ersättningarna för sjukskrivningsmiljarden än vad som budgeterats har använts inom primärvården istället för inom länssjukvården. Därutöver har en ersättning för tolkverksamhet utbetalats utöver budget. Arvoden till vårdgivare inom den privata primärvården uppgick under året till 15,2 mnkr, vilket är 1,3 mnkr högre än budget och 1,0 mnkr högre än föregående år. Avvikelsen mot budgeten beror till stor del på liksom inom den offentliga primärvården att en större del av de statliga ersättningarna för sjukskrivningsmiljarden än vad som budgeterats har använts inom primärvården istället för inom länssjukvården. Kostnaderna för tandvård uppgår till 63,3 mnkr. Det innebärande ett budgetöverskott på 1,0 mnkr. Orsakerna är dels att färre barn behandlats inom barntandvården och dels att en del av den

Sida 19(36) målrelaterade ersättningen inte utbetalats. Ersättningarna för handikappverksamheten har uppgått till 75,4 mnkr och är i nivå med budget. Folkhälsomedlen budgetöverskott som uppgår till 0,7 mnkr beror på en viss tidsförskjutning av beslutade projekt samt något lägre personalkostnader. Jämfört med föregående år har kostnaden ökat med 0,5 mnkr. Läkemedelskostnaderna för privata vårdgivare uppgår till 16,1 mnkr vilket innebär en minskning med 2,1 mnkr (- 12 %) sedan föregående år och ett budgetöverskott på 2,7 mnkr. Ett nytt avtal för sjukresor med taxi upphandlades från andra halvåret 2012 vilket medfört sänkta kostnader. I budgeten för 2013 hade inte denna effekt förutsetts. Dessutom har antalet resor med egen bil och med taxi minskat under 2013. Årskostnaden är 30,2 mnkr vilket är 4,9 mnkr lägre än budgeterat men 0,4 mnkr (1,1 %) högre än föregående års nivå. Nämndens kostnader uppgår till 2,7 mnkr, vilket är 0,2 mnkr över budgeten. Kanslikostnaderna är sammantaget 7,7 mnkr och är därmed 0,5 mnkr lägre än budgeterat. Ett särskilt besparingskrav finns angående konsultkostnader och kostnader för kurser, konferenser samt tryckeri- och information. Det totala målet för dessa kostnadsslag har uppnåtts. Nämnden har därutöver burit en del av motsvarande kostnadsslag för staben inom HSNK. De finansiella intäkterna är i nivå med budget. HSN 10 Östra Skaraborg Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Utfall 2013 2013 budget/ 2012 Region- och rikssjukvård Offentlig region- och rikssjukvård -130 713-127 895-2 818-114 555 Summa region- och rikssjukvård -130 713-127 895-2 818-114 555 utfall Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen -1 702 958-1 695 678-7 280-1 682 697 Privata sjukhus i regionen -152-63 -89-87 Privata specialister i regionen -16 462-21 900 5 438-20 193 Utomregional länssjukvård -20 540-18 610-1 930-18 320 Summa länssjukvård -1 740 112-1 736 251-3 861-1 721 297 Primärvård Offentlig VG primärvård -351 350-363 045 11 695-361 102 Privat VG primärvård -89 500-79 623-9 877-79 120 Offentlig primärvård övrigt -132 233-130 950-1 283-129 164 Privat primärvård övrigt -15 224-13 900-1 324-14 163 Utomregional primärvård -2 470-2 500 30-2 672

Sida 20(36) Övrig primärvård t ex kommunal -3 324-3 500 176-3 314 Summa primärvård -594 101-593 518-583 -589 535 Tandvård Offentlig tandvård -62 926-63 652 726-62 126 Privat tandvård -388-660 272-582 Summa tandvård -63 314-64 312 998-62 708 Handikappverksamhet Offentlig handikappverksamhet -75 279-75 153-126 -74 047 Privat handikappverksamhet -138-280 142-131 Summa handikappverksamhet -75 417-75 433 16-74 178 Folkhälsomedel -8 037-8 760 723-7 495 Läkemedel -16 071-18 800 2 729-18 168 Sjukresor -30 205-35 132 4 927-29 847 Samordningsförbund -2 315-2 315 0-2 315 Nämndkostnader -2 690-2 501-189 -2 408 Kanslikostnader* -7 689-8 200 511-11 783 Övrigt Särskilda projekt -1 548-1 416-132 -1 300 Finansiella kostn/intäk+gem riskdeln 1 472 1 400 72 1 805 Summa övrigt -76-16 -60 505 Totalsumma -2 670 740-2 673 133 2 393-2 633 784 Regionbidrag 2 670 897 2 670 897 0 2 631 605 Övriga bidrag från RS 2 236 2 236 0 2 179 Resultat 2 393 0 2 393 0 7.4 Eget kapital Tkr Östra Skaraborg Ingående Eget Kapital 51900 Bokslutsdispositioner Årets Resultat 2393 Utgående Eget Kapital 54 293 8. Bokslutsdokument och noter Not Utfall Utfall Resultaträkning 1312 1212 Verksamhetens intäkter 1, 2 60 018 67 953

Sida 21(36) Verksamhetens kostnader 2-2 730 000-2 701 364 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader -2 669 982-2 633 411 Finansnetto 1 478 1 806 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 2 670 897 2 631 605 Årets resultat 2 393 0 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1312 1212 Löpande verksamhet Årets resultat 2 393 0 Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 0 0 Utrangeringar/nedskrivningar 0 1 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 2 393 1 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar -785-42 812 Ökning+/minskning av kortfristiga skulder -42 927 64 021 Kassaflöde från löpande verksamhet -41 319 21 210 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar 0 0

Sida 22(36) Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0-8 963 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0-8 963 ÅRETS KASSAFLÖDE -41 319 12 247 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 49 009 36 763 7 690 49 009 Kontroll av årets kassaflöde -41 319 12 246 Differens 0-1 Not Utfall Utfall Balansräkning 1312 1212 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 0 0 - maskiner och inventarier 0 0 - pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 0 0

Sida 23(36) Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar 3 221 766 220 981 Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 3 7 690 49 009 Summa omsättningstillgångar 229 456 269 990 Summa tillgångar 229 456 269 990 Eget kapital Eget kapital 51 900 60 863 Bokslutsdispositioner 0-8 963 Årets resultat 2 393 0 Summa eget kapital 54 293 51 900 Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder 3 175 163 218 090 Summa skulder 175 163 218 090 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 229 456 269 990 Not 1 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Not 2 Specifikation av intäkter och kostnader enligt resultaträkningen under p. 6.3 i årsredovisningen. Not 3 Förändringen av kortfristiga skulder jämfört med föregående år beror främst på att föregående års skuld pga den regiongemensamma riskdelningen på 31,3 mnkr och att den dåvarande skulden till Skaraborgs Sjukhus på 13,8 mnkr har reglerats. Riskdelningen för 2012 påverkade även kortfristiga fodringar med 30 mnkr, vilket också reglerats men under 2013 har den ersatts med andra fodringar på övriga nämnder med belopp i samma storleksordning. Nettoförändringen av dessa skuld- och fordransposter har påverkat livida medel.

Sida 24(36) REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Hälso- och sjukvårdsnämnden följer de av regionfullmäktiges mål som berör nämndens verksamhet. Antalet resta mil i tjänsten ska minska Totalt antal resta mil med bil per årsarbetare 2013 är 220 mil jämfört med 172 mil 2011, vilket är en ökning med 28 procent. Varning Att antalet resta mil ökat från 2011 kan bero på att hälso- och sjukvårdskanslierna i Uddevalla, Göteborg, Borås och Mariestad slagits ihop till en förvaltning och att personalen i högre grad samverkar och deltar på gemensamma möten. Totalt antal resta mil med flyg per årsarbetare 2013 är 13,5 mil jämfört med 14 mil 2011, vilket är en minskning med 3,57 procent. Antalet videokonferenser har inte kunnat redovisas. Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Varning Ett sätt att få en uppfattning om hur den psykiska hälsan utvecklas är att jämföra resultat från de folkhälsoenkäter som genomförs var fjärde år. Den senaste enkäten genomfördes år 2011. Den visade att den självskattade psykiska hälsan förbättrats bland nämndens invånare jämfört med resultaten i enkäten som genomfördes år 2007. Nästa folkhälsoenkät genomförs år 2015. I Vårdbarometern som redovisas årligen finns en fråga om man anser sig ha psykiska besvär eller sjukdom. Man ska dock vara medveten om att denna når ett betydligt mindre urval än folkhälsoenkäten och resultatet måste därför tolkas med försiktighet. I figuren nedan visas resultatet uppdelat på delregional nivå:

Sida 25(36) Hälso- och sjukvårdsnämndens bedömning är att psykisk ohälsa fortfarande är ett stort problem. Det är också den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Andelen barn med övervikt och fetma ska minska Antalet barn, 0-6 år, med diagnosen fetma har ökat från 11 år 2008 till 62 barn 2013. Det är troligen mer fråga om införande av mer strikta rutiner för diagnossättning än ökad förekomst av fetma i befolkningen. Andelen barn med fetma är signifikant högre i östra Skaraborg än i Västra Götaland. Varning

Sida 26(36) Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Varning 111 personer har utfört självdestruktiva handlingar i västra Skaraborg under 2013. Det motsvarar 0,76 promille av befolkningen, se diagram. I motsats till Västra Götaland har andelen för östra Skaraborg ökat under 2013. (Självmorden är för få för att redovisas)

Sida 27(36) Förekomsten av riskfyllda läkemedelskombinationer ska minska Varning Enligt Krav- och Kvalitetsboken ska läkemedelsavstämning genomföras minst en gång per år för patienter som är 75 år och äldre. Detta för att säkerställa god kvalitet i äldres läkemedelsterapi. I östra Skaraborg har totalt 4 247 läkemedelsavstämningar gjorts av vårdcentralerna hos personer 75 år och äldre vilket motsvarar 39,0 procent av antalet listade patienter i aktuell målgrupp. Motsvarande siffra för hela VGR är 49,5 procent. Vårdcentral Antal avstämda Antal listade Andel i procent 2013 2012 2013 2012 2013 2012 Centrum, Skövde 210 187 389 319 54,0 58,6 Skagern, Gullspång 146 123 250 237 58,4 51,9 Allemanshälsan Skövde 61 58 86 84 70,9 69,0 Närhälsan Billingen 703 653 115 1 110 61,0 58,8 Närhälsan Tidaholm 282 514 1096 1 113 25,7 46,2 Närhälsan S:Ryd 135 146 250 249 38,8 58,6 Kinnekullehälsan, 143 166 604 518 27,6 27,5 Mariestad Hälsocentralen, Hjo 100 89 290 274 34,5 32,5 Närhälsan Töreboda 246 273 722 711 34,1 38,4 Närhälsan Tidan 164 95 309 307 53,1 30,9 Närhälsan Norrmalm 336 261 810 817 41,5 31,9 Närhälsan 99 363 27,3 129 375 34,4 Gullspång/Hova Närhälsan Hjo 395 102 526 532 75,1 19,2 Vårdcentralen City 37 14 155 150 23,9 9,3 Närhälsan Mariestad 418 304 1571 1 547 26,6 19,7 Närhälsan Tibro 98 92 825 885 11,9 10,4 Närhälsan Karlsborg 183 136 690 656 26,5 20,7 Närhälsan Hentorp 436 186 766 748 56,9 24,9 Östra Skaraborg 4247 3 475 10891 10 536 39,0 35,5 Västra Götaland 49,5 49,1 Antalet standardiserade och genomförda vårdprocesser I arbetet med att utveckla och förbättra verksamheten och därmed nå målen använder SkaS "Offensiv verksamhetsutveckling". Detta är en samling principer som guidar SkaS i hur de ska tänka när de arbetar med utvecklingsoch förbättringsarbete. OK

Sida 28(36) Namnet innebär följande: Offensiv - Aktivt förebygga, förändra och förbättra. Verksamhetsutveckling - Ständigt pågående arbete att utveckla verksamheten, både dess processer och de människor som arbetar i dessa. Till varje princip finns arbetssätt, metoder och verktyg kopplade. Dessa talar om hur principerna praktiskt kan tillämpas. På detta sätt skapas förutsättningar att nå våra mål och uppnå de resultat vi önskar. Inom alla verksamheter på Skaraborgs Sjukhus arbetar de med vårdprocesser. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner inom slutenvården ska minska Bra Vårdrelaterade infektioner (VRI) är infektioner som uppkommer i samband med vård. VRI är en vårdskada. Förekomsten av VRI mäts för elfte gången och följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler för sjätte. Mätningarna är en del i SKL:s långsiktiga arbete att tillsammans med landsting och kommuner göra vården säkrare för patienterna. Mätningen sker två gånger per år. En gång på våren och en gång på hösten. Höstens mätningar sker vecka 42-43, 14-27 oktober En punktprevalensmätning (PPM) är en mätning som ger en ögonblicksbild av de förhållanden som råder. De som deltar i de mätningar som SKL koordinerar mäter under en enda dag. De kan välja själva vilken dag de vill mäta under en tvåveckorsperiod. Andelen VRI i landet är 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade infektioner och är den lägsta nivån hittills i landstingens nationella mätningar av vårdrelaterade infektioner som pågått sedan 2008. Och det finns många sjukhus som ligger långt under genomsnittet. De vanligaste vårdrelaterade infektionerna är blåskatarr; 18 procent av alla VRI, lunginflammation; 16 procent och infektioner i hud och mjukdelar; 16 procent. I mätningen redovisar elva sjukhus (med över 100 undersökta patienter) under sex procents totala VRI. I den gruppen finns stora sjukhus, små sjukhus, akutsjukhus och geriatriska sjukhus. De ligger i små och stora landsting och finns i små och stora städer. Avgörande för de låga talen, verkar inte vara vilken typ av sjukhus det är eller var det ligger. Ytterligare tolv sjukhus med 100 eller fler observationer ligger under 7 procents VRI. Nedanstående tabell redovisade resultat från Skaraborgs Sjukhus, mätning hösten 2013.

Sida 29(36) Andel med VRI Antal patienter Skövde 10,9 % 403 Falköping 3,0 % 33 Lidköping 7,4 % 94 Källa: SKL punktprevalensmätning hösten 2013 Andelen VRI har inte minskat på sjukhuset i Skövde. Vid mätningen som gjordes våren 2013 var det bättre värden för Skaraborgs Sjukhus. Skaraborgs Sjukhus har förbättrat sitt resultat när det gäller följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler från 65 % våren 2013 till 67 % hösten 2013. Det pågår ett förbättringsarbete kring att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Patientens delaktighet i vården ska öka OK Inriktningsmålet i nämndernas överenskommelse med sjukhuset är att alla patienter ska få ett respektfullt och individuellt bemötande, en individuell information och kunskapsöverföring, samt möjlighet till delaktighet i den egna vården. Andel patienter som känner sig delaktiga i vård och behandling för läkarbesök inom primärvården: Inom HSN10 kände sig 75,6 procent av patienterna delaktiga i vård och behandlingen. Högst värde hade Kinnekullehälsan Vårdcentral Mariestad med 87,9 och Skagerns Vård och Hälsoenhet med 87,5. Det regionala snittet var 74,8 jämfört med 80 som var målet i VGR. Skaraborgs Sjukhus deltar i den nationella patientenkäten då mätningar av patientnöjdhet görs. En del verksamheter inom sjukhuset har börjat att mäta patientnöjdheten fortlöpande via patientenkäten Quicksearch. Under 2013 arbetade sjukhuset med förbättringar utifrån den nationella mätning som gjordes 2012 och under våren 2014 görs en ny nationell mätning. Nedan följer några exempel på förbättringsarbeten som pågår på Skaraborgs Sjukhus; Personalen utbildas i motiverande samtal för att kunna motivera patienten till bl a delaktighet i vården. Det sker en ständig vidareutveckling av patientutbildningar (hjärtskola, diabetesskola ) Inom områden M har de arbetat med tillgänglighetsförbättringar, som gör det möjligt till mottagningsbesök utanför kontorstid. De har utvecklat bättre kontaktvägar te x insatser för att öka användandet av

Sida 30(36) mina vårdkontakter. Inom område K har de genomfört patientintervjuer för att se hur de upplevde inskrivning, utskrivning och rond för att utifrån resultaten kunna göra förbättringar. Allt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården ska innehålla ett normkritiskt perspektiv OK I nämndens överenskommelser finns angivet att jämställdhetshetsperspektiv ska beaktas. Nämnden följer inte upp verksamheternas egna utvecklingsarbeten om det inte ingår i uppföljningsplanen. I de fall kansliet medverkar i utvecklingsarbeten ingår alltid genusperspektiv. Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna OK Inriktningsmålet är att hälso- och sjukvården ska vara lättillgänglig och köfri och att alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. Patienter ska erbjudas vård i rätt tid. Den nationella vårdgarantin för specialiserad vård på sjukhus är; Ett första besök i vården ska erbjudas inom 90 dagar Behandling ska erbjudas inom 90 dagar efter det att beslut om behandling är fattat. I den nationella kö- miljardsatsningen gäller 60 dagars väntetid Målet för Skaraborgs Sjukhus är att minst 90 procent av patienterna ska erbjudas ett besök och behandling inom 90 dagar. Nedanstående tabell visar att sjukhuset har uppnått målet vid de bestämda mättillfällena. Mars Maj November 90 dagar 90 dagar 90 dagar Besök 95 % 95 % 95 % Behandling 96 % 96 % 96 % Källa: regional mätning 2013 Under sommarmånaderna har det varit svårare att nå upp till de fastställda garantitiderna jämfört med föregående år. Det gäller även för regionens möjlighet att ta del av kömiljarden. Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos vuxna ska specialistläkarbesök erbjudas inom 14 dagar räknat från ankomstdatum för