1 FAGERSTA KOMMUN Datum 2004-09-28 Maria Westberg Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1 1. Övergripande mål och syfte Målet för bostadsförsörjningsplaneringen i Fagersta är att alla kommuninvånare skall kunna leva i goda bostäder. För att uppnå detta skall Fagersta kommun ha god planberedskap för att kunna erbjuda ett gott och individuellt anpassat boende. Slutligen skall det i kommunen finnas ett varierat utbud av bostäder i centralt belägna områden, sjönära områden och i vackra kulturlandskap och kulturmiljöer. Dessa riktlinjer syftar till att utgöra ett beslutsunderlag så att Fagersta kommun kan verka för att långsiktigt möta upp de olika bostadsbehov som finns i kommunen. 2. Idag 2.1 Förutsättningar Den 26 februari 2002 13 beslutade kommunfullmäktige att anta den så kallade målbilden för Fagersta. Målbilden har till syfte att vända den negativa befolkningsutvecklingen i kommunen. Detta skall ske genom att öka kommunens attraktionskraft för bland annat människor i familjebildande ålder. En viktig del i detta är utvecklingen av attraktiva boendemiljöer. Viktiga faktorer I länsstyrelsens bostadsförsörjningsplan för hela länet från 2000 identifieras fyra viktiga faktorer som påverkar bostadsefterfrågan, dessa är: befolkningsutvecklingen, hushållens disponibla inkomster, priset på boende, och förändringar i värderingar Av dessa är det befolkningsutvecklingen som utgör den enskilt viktigaste faktorn. Dessutom påverkas bostadsefterfrågan av bostadsmarknadens struktur (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). Befolkningsutvecklingen i en kommun påverkar bostadsefterfrågan främst genom olika former av flyttningar. Flyttningsbenägenheten beror på huvudsakligen tre olika faktorer: demografiska, konjunkturella och strukturella. Demografiska därför att det är ungdomar i åldern 19-29 år som står för huvuddelen av flyttströmmen. Antalet flyttningar påverkas därför av hur stor denna åldersgrupp är. Konjunkturella därför att det går att se ett tydligt samband mellan flyttningsbenägenhet och konjunkturer. Vid hög ekonomisk tillväxt blir efterfrågan på arbetskraft stor vilket leder till en ökad flyttningsbenägenhet. Ett exempel på en strukturell faktor som påverkat flyttningsbenägenheten är den kvinnliga förvärvsfrekvensen. En ökad förvärvsfrekvens bland kvinnorna har lett till att mannens arbetssituation i ett hushåll inte är den dominerande orsaken till flyttningar (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). En annan form av strukturell faktor som är viktig för människors flyttningsbenägenhet är utökade möjligheter till arbetspendling. Ökade pendlingsmöjligheter har gjort att den geografiska arbetsmarknaden för den enskilde individen har blivit större. Det innebär i sin tur att det är lättare att byta jobb utan att behöva flytta. Detta har paradoxalt nog lett till att rörligheten i samhället har ökat, 1 Antagen av kommunfullmäktige den 26 oktober 2004, 89
FAGERSTA KOMMUN 2 samtidigt som flyttningsbenägenheten har minskat. Den nya tekniken innebär också att fler och fler har möjlighet att arbeta hemifrån en eller flera dagar i veckan (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). Ytterligare en viktig strukturell faktor är att även arbetsplatserna har blivit rörliga. Den gamla tillverkningsindustrin var ofta beroende av råvarutillgång, järnväg eller hamn. Det innebar att arbetskraften fick flytta till arbetsplatsen. En växande tjänstesektor har gjort att placeringen av arbetsplatserna mer beror på tillgången på arbetskraft och kunder. Allt detta sammantaget innebär att befolkningen inte "måste" flytta i lika stor utsträckning som tidigare (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). Flyttströmmar Men de som ändå flyttar, varför gör de det? De flesta, 60 %, uppger att de flyttar för att få miljöombyte, komma närmare släkt, flytta ihop med en partner eller byta till ett annat boende. Resterande två femtedelar uppger att de flyttar på grund av studier eller arbete (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). Det är de korta flyttningarna som är vanligast. Med korta flyttningar avses att man flyttar inom en kommun eller region. Den här typen av flyttningar beror oftast på en ändrad bostadsefterfrågan. Det kan till exempel handla om barnfamiljer som köper hus och äldre par som säljer sitt hus och flyttar till en lägenhet. En sådan omflyttning innebär normalt inte att man byter arbetsplats (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). Den här utvecklingen innebär att en attraktiv boendemiljö är en oerhört viktig faktor för en kommun som vill öka inflyttningen. Vad är då en attraktiv boendemiljö? Enligt länsstyrelsens undersökning från 2000 återfinns de attraktiva bostäderna i centrala lägen eller nära en sjö, en kanal eller en å. Vidare anses villor i lantligt läge eller med närhet till skogsområde som attraktiva. För hyresrätter och bostadsrätter är även radhuslägenheter med egen ingång och trädgård attraktiva. Av detta går att utläsa att den omgivande miljön är viktig för en bostads attraktivitet. Det måste finnas något extra i omgivningen. Småhusboende är även attraktivt i form av bostadsrätt eller hyresrätt. Av länets sammanboende med barn har 80 % valt att bo i småhus i olika upplåtelseformer (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). 2.2 Nuläge Fagerstas befolkningsstruktur Utveckling Den 31 december 2003 hade Fagersta 12 334 invånare. Fagerstas befolkning har med ett par undantag minskat oavbrutet sedan 1969. Sedan 1980 har kommunens befolkning minskat med 18 %. Det skedde stora tapp i början av 1980-talet när befolkningen minskade med nästan åtta procent på fem år. Mot slutet av 1980-talet och början av 1990-talet bromsades utvecklingen något, för att sedan ta ny fart i slutet av 1990-talet. Under de första åren på 2000-talet har kurvan återigen börjat plana ut något. Detta beror huvudsakligen på en ökad inflyttning till kommunen (Statistiska Centralbyrån 2004). Flyttströmmar De flesta som flyttade till Fagersta under 2003 kom från Norberg, Stockholms län exklusive Stockholm, Skinnskatteberg och Smedjebacken. Av totalt 550 inflyttade kom 198 eller 36 % härifrån. Flyttströmmarna ut från Fagersta gick till Norberg, Västerås, Smedjebacken och övriga Dalarnas län. Av totalt 473 utflyttade 2003 var det 176 eller 37 % som flyttade dit. Både in- och utflyttningen är störst i åldersgruppen 15-34 år (Statistiska Centralbyrån 2004). Tillväxtgruppen i Norra Västmanland har låtit två ekonomistuderande från Mälardalens högskola undersöka och analysera vilka faktorer som påverkar
3 FAGERSTA KOMMUN människors beslut att flytta till och från Norra Västmanland. Utredningen är gjord i form av en enkätundersökning som skickats ut till 546 personer som flyttat till eller från Fagersta, Norberg eller Skinnskatteberg under 2002 (Snell och Odselius 2003). Undersökningen visar att 46,5 % av de som flyttade till Fagersta har växt upp i kommunen och nu flyttat tillbaka. Motsvarande siffra för Norberg är 22,8 % och för Skinnskatteberg 14,6 %. Om man räknar in hela hushållet i undersökningen är närmare 60 % av hushållen i Fagersta återflyttare. Även räknat på detta sätt är siffrorna lägre för Norberg och Skinnskatteberg. De flesta, 71 %, av de som flyttat till någon av de tre kommunerna uppger att de vuxit upp i en mindre stad, tätort eller landsbygd (Snell och Odselius 2003). Bland utflyttarna från Fagersta är det 52 % som kan tänka sig att flytta tillbaka i framtiden. Här har även grannkommunerna höga siffror, 60 % respektive 50 %. De flesta av de som kan tänka sig att flytta tillbaka har en anknytning till sin respektive kommun (Snell och Odselius 2003). Orsakerna till att man flyttat till Fagersta är främst att man flyttat ihop eller isär och att man ville komma närmare släkt och vänner. De som flyttat till Norberg anger att de ville komma närmare släkt och vänner samt att de ville byta miljö som främsta skäl. Till Skinnskatteberg flyttar de flesta på grund av studier (Snell och Odselius 2003). De som flyttar från Fagersta flyttar främst på grund av studier, flyttar ihop eller isär och flyttar för att byta miljö. Dessa orsaker dominerar också bland Norbergs och Skinnskattebergs utflyttare. De flesta anger att de flyttat av fri vilja och att det var ett lätt beslut att fatta (Snell och Odselius 2003). Dessa orsaker stämmer också väl överens med de klassiska flyttorsakerna som också länsstyrelsen belyser i sin utredning från 2000 (se avsnitt 2.1). Bland inflyttarna i Fagersta som svarat på enkäten är det 60 % som är förvärvsarbetande. Bara 27 % av dessa är män. Undersökningen visar att det finns en viss korrelation på att ju mer respondenternas arbete och utbildning stämmer överens, desto mer trivs de. Två tredjedelar uppger att om de skulle förlora sitt arbete skulle de flytta till arbete eller utbildning i en annan kommun (Snell och Odselius 2003). Hälften av de som flyttat till någon av de tre kommunerna anger att de har fått det bättre efter flytten. Framför allt är det bostad och miljö som har blivit bättre, medan kulturutbudet har blivit sämre. Av utflyttarna är det 78 % som tycker att de har fått det bättre (Snell och Odselius 2003). Ålderssammansättning och hushållsstorlek När det gäller ålderssammansättningen av befolkningen i Fagersta skiljer den sig något åt från övriga riket. Andelen i åldersgrupperna 0-17, 18-24 och 25-49 år är lägre än motsvarande andel för rikets totala befolkning. Samtidigt har Fagersta en högre andel av personer i åldersgrupperna 50-64, 65-79 och 80+ än riket (Statistiska Centralbyrån 2004). Av den senaste folk- och bostadsräkningen från 1990 framgår att den genomsnittliga hushållsstorleken i Fagersta är 2,1 personer medan genomsnittet för länet och riket ligger på 2,2. Fagersta har en låg andel barnfamiljer. I den senaste folk- och bostadsräkningen utgjordes 80 % av hushållen av ensamboende eller sammanboende utan barn (Statistiska Centralbyrån 2004 och Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000).
FAGERSTA KOMMUN 4 2.3 Nuläge Fagerstas bostadsstruktur Fagerstas bostadsstruktur uppvisar några särdrag jämfört med andra kommuner i riket och länet. Bo Carlsson har i sin rapport från 2004 om nyproduktion av bostäder i Fagersta pekat ut fyra av dessa särdrag: - Det finns inget kommunalt bostadsbolag. 1 - Andelen kommunalt ägda bostäder är låg. - Andelen hyresrätter är låg. - Andel bostadsrätter är hög. Av den senaste folk- och bostadsräkningen från 1990 framgår att det finns 4 545 lägenheter i Fagersta kommun. Av dessa är 16 % hyresrätter. En normal nivå för andelen hyresrätter brukar enligt Bo Carlssons rapport ligga kring 50-65 %. De flesta bostäderna i Fagersta är gamla. Totalt sett är 79 % av bostäderna i kommunen färdigställda före 1971. Då kan det vara bra att komma ihåg att nästan hälften av småhusen och nästan 60 % av flerbostadshusen i Fagersta är byggda före 1960 (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000.). Inga nya lägenheter i flerbostadshus har producerats sedan 1992 (Carlsson 2004). Många av flerbostadshusen i Fagersta saknar hiss. Folk- och bostadsräkningen från 1990 visar också att 43 % av de fagerstabor som då var mellan 45 och 64 år bodde i egnahem. Detta innebär, under förutsättning att det inte skett några större omflyttningar, att en mycket stor del av villaägarna i Fagersta är över 60 år (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). Enligt Bo Carlssons utredning från 2004 finns idag ungefär 300 tomma lägenheter i Fagersta. Av dessa är de flesta bostadsrätter, medan vakansgraden bland kommunens lägenheter är mycket låg (Carlsson 2004). Enligt folk- och bostadsräkningen 1990 har Fagersta en högre andel små bostäder än både länet och riket, det vill säga två rum och kök eller mindre. I Fagersta utgörs 38,5 % av bostäderna av två rum och kök eller mindre. Motsvarande siffra för länet och riket är 32,5 % respektive 31,5 %. Däremot är andelen bostäder med fem rum och kök eller fler lägre än i länet och riket. I Fagersta är 17,5 % av bostäderna fem rum och kök eller större. Både för länet och riket är motsvarande siffra 22,5 % (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). Av Bo Carlssons utredning framgår också att den mest efterfrågade och lättsålda villan i Fagersta just nu är en villa med fyra sovrum på ca 120-160 m 2 samt biutrymmen (Carlsson 2004). 3. Framtiden 3.1 Förutsättningar Länsstyrelsen gör bedömningen att hur många bostäder som efterfrågas i länet till största delen beror på antalet hushåll. Antalet hushåll kan variera genom inflyttning, utflyttning och nybildning. Detta påverkas i sin tur av läget på arbetsmarknaden, befolkningens åldersstruktur och attraktiviteten. Vilken typ av bostäder som efterfrågas beror på tre olika typer av faktorer: familjeförändringar, ekonomiska faktorer samt värderingar och attityder. Med familjeförändringar avses att familjens 1 När det gäller avsaknaden av ett kommunalt bostadsbolag är detta inget som hindrar att kommunen ändå äger både en del flerbostadshus och andra lokaler som till exempel skolor och kontorslokaler. Dessa lokaler förvaltas av Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund. Det är därför ändå möjligt att tala om kommunens egna bestånd.
5 FAGERSTA KOMMUN storlek förändras genom barnafödelse, barn som flyttar hemifrån, skilsmässor och så vidare. De ekonomiska faktorerna handlar dels om priset på boende och dels om hushållens disponibla inkomster (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). Värderingar är en komplicerad faktor, men kanske den viktigaste. Att göra bedömningar och prognostiseringar av den framtida bostadsefterfrågan i länet är därför mycket svårt. Risken är att det inte blir mycket mer än någon form av kvalificerad gissning. Länsstyrelsen försöker i alla fall i den bostadspolitiska utredningen från 2000 sig på att sia om några faktorer som tillsammans påverkar bostadsefterfrågan (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). Hushållsstorlek Under den andra halvan av 1900-talet minskade den genomsnittliga hushållsstorleken i Sverige. Länsstyrelsen gör bedömningen att denna minskning inte kommer att fortsätta utan att hushållsstorleken i fortsättningen kommer att stabiliseras på nuvarande nivå på 2,2 personer. Länsstyrelsen gör i sin rapport också en liten befolkningsprognos för de närmaste fem åren, det vill säga 2000-2005. Denna prognos visade på att både länets och Fagerstas befolkning skulle minska. Av den statistik som hittills finns tillgänglig går det att se att Fagerstas befolkning förmodligen kommer att minska ännu mer än vad länsstyrelsen förutspått, medan länets befolkning ökar (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). Ekonomiska faktorer De senaste åren har hushållens disponibla inkomster ökat och enligt länsstyrelsen kommer de att fortsätta att öka. Detta kommer att påverka efterfrågan på bostäder. Frågan är bara hur, det vill säga om det leder till en ökad efterfrågan på antalet bostäder eller på andra typer av bostäder eller både och. När hushållens inkomster har stigit under de senaste åren har efterfrågan på småhus ökat medan efterfrågan på hyresrätter varit oförändrad. Det är därför rimligt att anta att bostadsefterfrågan i länet i fortsättningen mer kommer att bestå av en efterfrågan på en annan typ av bostad, inte av en ökad efterfrågan på antalet bostäder. Ett förbättrat ekonomiskt läge leder därför inte till en ökad antalsefterfrågan, utan till en efterfrågan av en annan boendeform (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). När det gäller boendekostnaden steg denna kraftigt under 1990-talet. Det blev framför allt dyrare att bo i hyresrätt, men även i bostadsrätt och i egna hem. Detta har lett till att många medelålders med utflyttade barn har valt att bo kvar i villan på grund av att de inte har något ekonomiskt incitament att flytta till till exempel en hyresrätt. Länsstyrelsen tror också att hyresnivåerna kommer att fortsätta att stiga något. Samtidigt är efterfrågan på villor i länet större än utbudet och då stiger villapriserna (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). Värderingar Som nämndes tidigare har ett attraktivt boende blivit mer och mer viktigt för att öka inflyttningen till en kommun. Samtidigt har också Fagersta i sin målbild slagit fast att man skall locka till sig människor i familjebildande åldrar. Vad är då ett attraktivt boende för dem? I detta sammanhang blir värderingar och attityder oerhört viktigt. Forskning visar att befolkningen i de västerländska samhällena mer och mer övergår från materialistiska värderingar med fokus på materiellt välstånd och fysisk trygghet till det som brukar kallas postmaterialistiska värderingar med mer fokus på livskvalitet. Detta menar man beror på ett ökat välstånd, den relativa frånvaron av krig, en ökad generell utbildningsnivå och ett ökat inflytande från massmedia (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). 1991 gjordes en undersökning bland 20-25-åringar, av dessa karaktäriserades 62 % som livsmiljöorienterade. Med detta menas att de värderar en bra livsmiljö högre än ett bra arbete. Undersökningen visade att en god livsmiljö för ungdomarna ofta innebar ett boende på landsbygden, en mindre tätort eller en småstad. Dessa
FAGERSTA KOMMUN 6 ungdomar har idag vuxit upp och har i många fall börjat bilda familj (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). När miljonprogrammet byggdes i Sverige på 1960-talet och början av 1970-talet var den svenska befolkningen värdemässigt ganska väl sammanhållen. Alla såg på samma tvprogram, alla hade ungefär samma värdegrund och invandringen var ganska låg. Då var miljonprogrammet en utmärkt lösning på ett stort bostadsproblem (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). De som nu är mellan 27 år och 35 år och är dagens familjebildare har vuxit upp under helt andra förutsättningar. De har vuxit upp i en miljö som präglats av 40-talisternas idéer om solidaritet, internationalism, nolltillväxt och jämlikhet. Under deras uppväxt har det kalla kriget inte utgjort något hot utan fokus har istället kommit att ligga på energifrågor, miljöfrågor och internationella rättvisefrågor. De har vistats i en förskola och skola där det har varit en självklar rätt och skyldighet att ifrågasätta. De har uppfostrats till att bli mer elitutmanande än elitorienterade. De är beresta och har sett flera olika delar av världen, ofta på egen hand. De har i stor utsträckning direkt eller indirekt erfarenhet av skilsmässor. De är mediebarn som har vuxit upp i en global ungdomskultur. För den här generationen ligger fokus mer på individen och gruppens värderingar blir därför mycket mer heterogena än tidigare generationers (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). 1991 tillfrågades gymnasieungdomar om hur de trodde att de skulle vilja bo när de var 30 år, vilket är nu 2004. Av svaren kunde utläsas att boendemiljön skall vara barnvänlig och rik på grönska. Av de tillfrågade hade 80 % vuxit upp i småhus, vilket också påverkar deras boendepreferenser. 85 % uppgav att de ville bo i ett eget radhus, kedjehus eller villa (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). Mot bakgrund av de undersökningar som gjorts gör länsstyrelsen bedömningen att dagens och morgondagens familjebildare kommer att efterfråga ett mer individuellt boende. Ett sådant boende är svårt att få genom flerbostadshus som inspirerats av miljonprogrammet, utan återfinns mer i form av småhus och villor. Länsstyrelsen ställer emellertid frågan om det är villan som boendeform i sig som lockar eller om det är möjligheten till ett individuellt boende. Kanske är det mer bristen på goda individuella alternativ i flerbostadshus som gör att villan blir mer intressant att bo i (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000)? Slutligen när länsstyrelsen talar om det framtida boendet används nyckelord som flexibilitet, "mångdimensionellt hem" och individualitet. Det resonemang som ligger bakom den typen av nyckelord är att många av dagens bostäder är byggda under industrialismens dagar när mannen arbetade och kvinnan var hemmafru. Bostaden hade ett rum att äta i, ett rum att sova i, ett rum att bada i och ett rum att umgås i. Den typen av standardlösningar ingår inte i det boende som efterfrågas idag och sannolikt inte heller i framtiden (Bostadspolitisk utredning Västmanlands län 2000). 3.3 Fagerstas framtida befolkning Företaget Statisticon har genomfört en befolkningsprognos med tre olika scenarier för Fagersta kommun. Prognosen sträcker sig fram till 2013. Det första scenariot är baserat på den historiska utvecklingen och beräknas så att antalet ut- och inflyttningar sätts till genomsnittet för de senaste tre åren. Enligt detta scenario kommer Fagersta år 2013 att ha en befolkning på 11 874 personer (Sundén 2004). Det andra scenariot innebär att flyttningsnettot sätts till noll. Det betyder att antalet in- och utflyttade antas bli lika stort. Nollnettoscenariot ger Fagersta en befolkning på 11 828 personer år 2013. I det tredje scenariot har särskild hänsyn tagits till de antaganden om den ekonomiska utvecklingen som kommunen själv gör. Enligt detta scenario bor det 11 682 personer i Fagersta år 2013 (Sundén 2004).
FAGERSTA KOMMUN 7 De tre scenarierna skiljer sig inte så mycket åt vad gäller "slutresultatet". De visar alla att Fagerstas befolkning kommer att minska. Men det tredje specialscenariot har en något brantare kurva. Även när det galler olika åldersgrupper följs scenarierna åt. Alla tre visar på en ökning av antalet personer i gruppen 19-24 år. Det andra scenariot som räknade med lika mycket inoch utflyttning visar på en mycket större ökning av denna åldersgrupp än de andra två scenarierna. Men detta är inte förvånande eftersom det är denna åldersgrupp som står för de flesta flyttningarna. I övriga åldersgrupper (25-44 år och 45-64 år) beräknas befolkningen minska (Sundén 2004). Samtidigt visar statistik som socialförvaltningen tagit fram att andelen personer som är äldre än 65 år, och då främst äldre än 80 år, ökar åtminstone fram till 2025 (se avsnitt 3.2). 3.2 Bo och leva i Fagersta på äldre dagar. Socialförvaltningen presenterade 2003 en utredning som stakar ut riktlinjerna för framtidens äldrevård och boende för äldre i Fagersta fram till år 2025. Utredningen utgår från något som kallas för hemmet som bas. Det innebär att utgångspunkten i hela äldreomsorgen är att de gamla ska bo kvar hemma i ordinärt boende så länge som möjligt och bara de som verkligen behöver det skall erbjudas plats på särskilt boende (Ligne Carlsson 2003). Det finns flera orsaker till att man valt denna inriktning på framtidens äldreomsorg. Det absolut viktigaste och mest övertygande skälet är att framtidens äldre själva säger att det är så de vill ha det. I första hand vill de bo kvar i sin invanda miljö så länge som möjligt, i andra hand vill de bo i samma område och i sista hand vill de bo centralt. Det som möjliggör ett kvarboende hemma är dels den fysiska tillgängligheten i och till bostaden, möjligheter till vardagsinköp, tillgången på mötesplatser och kommunikationer (Ligne Carlsson 2003). Hur stämmer det överens med den bostadsstruktur som finns i Fagersta idag med avseende på tillgänglighet? Även detta tas upp i socialförvaltningens utredning. Många av Fagerstas äldre bor i flerfamiljshus. Utredningen pekar ut framför allt sju gator där många äldre bor: Dalavägen, Ringvägen, Forsbackavägen, Bragevägen, Hantverksvägen, Svedjevägen och Parkvägen. De fyra förstnämnda gatorna har en hyfsad tillgänglighet med hiss, även om den är något smal. Tillgängligheten på Hantverksvägen är sämre och på Svedjevägen, och Parkvägen finns ingen fastighet med hiss (Ligne Carlsson 2003). Socialförvaltningens utredare har intervjuat flera fastighetsägare i Fagersta för att ta reda på hur de ser på saken. Många har inte funderat över fastighetens tillgänglighet och hur det påverkar nuvarande och eventuella framtida äldre hyresgäster. De som är medvetna om problemet har ingen plan för hur de skall lösa det. Däremot konstaterar de att lägenheter i bottenplan är attraktiva för äldre, just därför att det inte finns några trappor. Dessutom är lägenheter i hus med hiss attraktiva för denna åldersgrupp. Vidare säger vissa bostadsrättsföreningar att de slagit ihop små lägenheter till större för att passa dels äldre som flyttar från en villa och dels barnfamiljer. Av utredningen framgår också att äldre ofta har svårt att klara av dagens moderna sopsortering som innebär att sophuset finns ute på gården (Ligne Carlsson 2003). I samband med utredningen har socialförvaltningen tagit fram en befolkningsprognos som visar att Fagerstas befolkning över 65 år kommer att öka från 22,5 % 2002 till 29,2 % 2025. Likaså beräknas andelen över 80 år att öka från 7 % 2002 till 8,9 % 2025. I utredningen målas två olika scenarier upp, ett positivt och ett negativt. Det positiva innebär att befolkningens livslängd förlängs med fler friska år, medan det negativa innebär att våra liv förlängs med fler sjuka år. Det negativa scenariot ställer naturligtvis högre krav på samhället och våra bostäder. Utredningen avslutas med ett flertal förslag på hur kommunen bör arbeta vidare med dessa frågor. Bland annat föreslås att kommunen skall inrätta en bostadsförmedling, att kommunen skall verka
FAGERSTA KOMMUN 8 för att fler äldre får lägenhet i närheten av Malmens och Stolpvretens äldreboende samt att kommunen i översiktsplanen och i bostadsförsörjningsplanen skall beakta äldres behov av hiss i bostaden (Ligne Carlsson 2003). 3.4 Fagerstas framtida bostadsstruktur Mot bakgrund av vad som sagts ovan är det möjligt att dra ett antal olika slutsatser. Bland annat kan man konstatera att på grund av den ökade pendlingsbenägenheten är det viktigare för en kommun att locka till sig människor än arbetstillfällen. Detta stämmer väl överens med Fagerstas målbild och det ställer höga krav på en attraktiv boendemiljö. Målbilden fokuserar på människor i familjebildande ålder och då måste man ta till sig de värderingar och önskemål på boende som den generationen har. Kanske är det lämpligt att sikta in i framtiden och ta till sig värderingarna från dagens ungdomar, som bildar familj om 10 år? När det gäller värderingarna bland dagens och framtidens familjebildare är det viktigt att tänka på att de är mycket mer heterogena än till exempel 40-talisternas värderingar. Det är detta som gör att länsstyrelsen använder nyckelorden flexibilitet och individualitet om framtidens bostäder. Av länsstyrelsens rapport framgår också att det som betecknas som ett attraktivt boende ofta har ett vattennära läge, det vill säga nära en sjö eller ett vattendrag. Det är också attraktivt att bo i en lantlig idyll eller i en småstad eller mindre tätort, och då gärna centralt. Allt detta är oerhört positivt för Fagersta. I och omkring Fagersta finns goda möjligheter till att kunna bo både vattennära, i lantlig miljö eller centralt inne i tätorten. Både länsstyrelsen och Bo Carlsson konstaterar att flera av de bostäder som idag står tomma i Fagersta inte är attraktiva för potentiella inflyttare, inte ens om efterfrågan ökar kraftigt. Det innebär att Fagersta riskerar att få ett bestående överskott av vissa bostäder. Rivningar kan därför komma att bli nödvändiga. Som Bo Carlsson konstaterar är det viktigt att det är "rätt" fastigheter som rivs, och för att uppnå det föreslår han att kommunen söker förhandlingslösningar med fastighetsägare. Vidare kan man konstatera att det finns en låg andel hyresrätter i Fagersta. Detta behöver emellertid inte vara negativt. Traditionellt sett är det ungdomar som efterfrågar hyresrätter och de söker sig ofta till orter med högskole- och universitetsutbildningar, vilket Fagersta inte kan erbjuda. En stor del av Fagerstas flerbostadshus är inte från miljonprogramperioden, utan ännu äldre. Frågan är om det är bra eller dåligt. Länsstyrelsen konstaterar i sin rapport att dagens familjebildare inte är lockade av de bostadslösningar som miljonprogrammet erbjuder. Kanske kan Fagerstas äldre flerbostadshus erbjuda ett charmigare och mer individuellt boende? Socialförvaltningen pekar i sin utredning från 2003 på vikten av att standarden på flerbostadshusen höjs, bland annat vad gäller hissar, men även med avseende på hygienutrymmen. Enligt senaste folk- och bostadsräkningen är en stor andel av villaägarna i Fagersta äldre. Vad innebär det för den framtida bostadsmarknaden i Fagersta? Och hur påverkas detta av den nya inriktningen inom äldreomsorgen med hemmet som bas? Fagersta har redan idag en hög andel personer som är äldre än 80 år och det finns prognoser som visar på att denna andel kommer att växa ytterligare fram till år 2025. Sannolikt kommer många av de äldre villaägarna att vilja flytta till en lägenhet. Detta skulle kunna innebära att fler hus blir till salu och blir tillgängliga för barnfamiljer. Undersökningar visar också att småhus är en attraktiv boendeform för barnfamiljer, upplåtelseformen är mindre viktig. Samtidigt finns det signaler som tyder på att Fagersta i första hand saknar större villor. Slutligen kan det också vara värt att uppmärksamma att bland de som flyttat till kommunen uppger de flesta att kulturutbudet är sämre jämfört med tidigare bostadsort. Detta gäller oavsett om man flyttat från en större eller mindre ort.
9 FAGERSTA KOMMUN 4. Strategi for att nå målen För att uppnå det övergripande målet för bostadsförsörjningen i Fagersta skall Fagersta kommun arbeta enligt följande strategi: a) Möjliggöra seniorboende Här är det ett så kallat +55-boende som avses. Syftet är att skapa flyttkedjor för att göra fler villor tillgängliga för barnfamiljer. b) Plan för ökad tillgänglighet i befintligt bestånd Planen skall framför allt ta upp behovet av hissar och tillgängligheten till hygienutrymmen. Även detta syftar till att skapa flyttkedjor genom att göra fler lägenheter attraktiva för seniorer och äldre. c) Söka lösningar för att riva det sämsta beståndet Genom att samverka med andra aktörer skall kommunen söka lösningar för att riva det sämsta bostadsbeståndet i Fagersta. d) Hålla kontakt med unga utflyttare Denna åtgärd syftar till att få de unga fagerstabor som flyttar för att till exempel studera på annan ort att flytta tillbaka när studierna är avslutade. e) Aktivt jämställdhetsarbete Fagersta är en ort med traditionellt sett många manliga arbetsplatser och företag i en bransch som sällan sysselsätter kvinnor av olika orsaker. Det är därför oerhört viktigt att arbeta för att skapa förutsättningar även för kvinnor att få jobb på orten och därmed skapa en tvåkönad arbetsmarknad. Det är också viktigt att genom att söka uppnå en jämställd skola och ett jämställt fritidsutbud göra Fagersta mer attraktivt för inte minst potentiella återflyttande kvinnor. f) Arbeta för att möjliggöra byggande Detta skall ske genom att - arbeta med en efterfrågestyrd planberedskap - söka möjliggöra strandnära tomter - verka för boende på landsbygden, bland annat genom konvertering av fritidsområden - undersöka kreditgarantiföreningar som alternativ för bostadsfinansiering - bedriva påverkansarbete gentemot centrala myndigheter för regelförändringar, framför allt vad gäller bostadsfinansieringsregler samt lokal påverkan på strandskyddshanteringen.
10 FAGERSTA KOMMUN Källförteckning Bostadspolitisk utredning för Västmanlands län. 2000 nr 4. Länsstyrelsen i Västmanlands län, näringslivsenheten. Västmanlands kommunförbund. Carlsson Bo. 2004. Fagersta kommun Nyproduktion av bostäder Analys 2003-2004. Fastighetsutveckling AB, Sandviken. Ligne Carlsson, Britt Mari. 2003. Bo och leva i Fagersta på äldre dagar. Socialförvaltningen Fagersta kommun. Fagersta Målbild Fagersta antagen av kommunfullmäktige den 26 februari 2002 13. Snell, Annica och Odselius, Charlotte. 2003. Flyttströmmar till och från Norra Västmanland. Tillväxtgruppen i Norra Västmanlands ek.för. Fagersta. Statistiska Centralbyråns hemsida, www.scb.se. Befolkningsstatistik. Juni september 2004. Sundén, David 2004. Befolkningsprognos 2004 Fagersta kommun. Statisticon Statistics & Research. Uppsala