BOSTADSPOLITISK STRATEGI

Transkript

1 BOSTADSPOLITISK STRATEGI Planeringsunderlag Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. Planering för att utveckla boendet är därför en viktig del i kommunens strategiska planering. Boverket

2 Förord Förord Detta planeringsunderlag identifierar utgångsläget och ger en bild av framtida utveckling för Ovanåkers kommun utifrån ett boendeperspektiv. Bostäder är betydelsefullt ur ett tillväxtperspektiv och därför är en låg bostadsproduktion och bostadsbrist ett hinder för kommunens utveckling. Grundläggande faktorer att ta hänsyn till när det gäller boendeplanering är lokalt befolkningsunderlag och bostadsbestånd. Planeringsunderlaget innehåller därför en nulägesbeskrivning av de båda. Planeringsunderlaget är framarbetat i samarbete med planeringsenheten, socialtjänsten och Alfta Edsbyns fastighets AB. Underlaget ligger till grund för kommunens bostadspolitiska strategi Augusti 2008 Sofia Wetterholm Strategisk planerare Ovanåkers kommun Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Allmänna studier Nuläge bostäder och boendestruktur Ovanåker Nuläge Ovanåkers befolkning Boendevärderingar Ovanåkers fyrtiotalister Framtida befolkningsutveckling Slutsats Begrepp och definitioner Käll och litteraturförteckning Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 3

4 Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 4

5 Sammanfattning 1. Sammanfattning Befolkning och bostadsbestånd en viktig del av boendeplaneringen Ett boendeplaneringsunderlag behöver bland annat omfatta kunskap om kommunens befolkning, en kartläggning av det lokala bostadsbeståndet och framtida befolkningsstruktur samt lokala hushållsstrukturen. Lågt bostadsbyggande hämmar tillväxt Bostadsbyggandet i Sverige har länge varit lågt. Idag har Sverige lägst bostadsbyggande inom EU trots att efterfrågan finns och antalet lediga lägenheter minskar i Sverige och är på lägsta nivåerna sedan Studier visar att bostadsbrist och trög bostadsmarknad påverkar tillväxten och begränsar rekrytering av arbetskraft samt hämmar familjebildning. Nyproduktion genererar mest rörelse på bostadsmarknaden Lediga småhus är det som i störst uträckning leder till ökad omsättning på bostadsmarknaden. För att öka antalet lediga småhus är nyproduktion en lösning, det genererar långa flyttkedjor och möjliggör för andra grupper än vad nyproduktionen vänder sig till att byta bostad. Nyproduktion av enplans radhus kan vara en lösning för att öka boendeformer med bra tillgänglighet för äldre. Det ställs inte lika höga och specifika krav på tillgänglighet vid nybyggnation av småhus som vid nyproduktion av bostäder i flerfamiljhus. Studier visar också att många av morgondagens äldre idag bor i småhus och det kan vara attraktivt med småhusliknande boende inte helt olikt det boende morgondagens äldre har idag. Boendestruktur Majoriteten av de äldre i Ovanåkers kommun bo i småhus. Barnfamiljer i Ovanåker bor i större utsträckning i småhus än i lägenhet. Det stämmer med den allmänna statistiken om hur hushåll bor. Den senaste folkräkningen är från 1990 vilket påverkar möjligheterna till att se hur nuvarande hushållsstruktur ser ut. Sverige kommer troligtvis kunna ta fram hushållsoch bostadsstatistik år 2011 då det är en gemensam folkräkning i EU. Boendeplanering för äldre Ovanåkers kommun har olika sorters boende för äldre. Då antalet äldre beräknas att bli fler kommer också behovet av boende för äldre att förändras och öka. Bostadsbeståndet är i behov av att anpassas för den stora andel äldre som kommunen befolkning består av. 40 talisterna påverkar bostadsmarknaden Andelen 40 talister i landet är stor och denna grupp kommer att påverka bostadsmarknaden oavsett om dem väljer att byta bostad eller bo kvar. Det ligger ett samhällsekonomiskt intresse att morgondagens äldre flyttar och frigör hus för yngre hushåll, som idag kan ha svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Fler trygghetsboenden behövs Enligt Äldreboendedelegationen behöver Sverige fler trygghets och seniorboenden. För de äldre som bor i trygghetsboende eller liknande mellanboende senarelägger och minskar behovet av särskilt boende och risken att behöva flytta till ett boende med vård och omsorg dygnet runt minimeras. Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 5

6 Sammanfattning Ovanåkers bostadsbestånd är inte anpassat för stor andel äldre Kommunens bostadsbestånd består till mestadels av äldre hus samt hus byggda under villaboomen. Lägenheterna är övervägande byggda under 1960 och 1970 talet vilket innebär att majoriteten av lägenhetsbeståndet saknar hiss och är inte anpassade för en befolkning som består av många äldre. Sedan 1999 har andelen lediga lägenheter i kommunens allmännytta har stadigt minskat från 8 procent 1999 till 2,3 procent För att tillåta omflyttning behöver 1 3 procent vara ledigt. Andelen sålda småhus på marknaden utgjorde 1,8 procent av det totala småhusbeståndet Fler mindre hushåll och färre stora hushåll Hushållsstrukturen har förändrats och idag är det fler mindre hushåll och i genomsnitt bor det färre personer per hushåll. Ungdomar bor i hyresrätter och barnfamiljer bor övervägande i hus. Sammanboende pensionärer bor oftast i hus och ensamstående pensionärer bor i hyresrätt. Det innebär att fler äldre i kommunens befolkning genererar fler hushåll. Sysselsättning och inkomst Sysselsättningsfrekvensen ökar i kommunen, år 2006 var den 76,7 procent. Kommunen har en medelinkomst som ligger under riket och länet. Åldersgruppen och år har en högre medelinkomst än riket och länet. I riket har hushållens disponibla inkomst ökat trots att boendekostnaderna har ökat. Flyttmotiv Orsaken till varför man flyttar kan bero på om det är ett bostadsbyte inom ett kortare avstånd eller om det är långväga flyttningar exempelvis från landsbygd till storstad då arbete eller studier kan vara ett starkt flyttmotiv. Kommunens befolkningsutveckling allt positivare Kommuner har fått allt positivare befolkningssiffror. Kommunens börjar närma sig en befolkningsutveckling som är positiv. Fler barn föds och inflyttningen i kommunen har under senare år blivit bättre och flyttningsnettot börjar närma sig plus hade kommunen positivt flyttningsnetto på 10 personer. Ovanåker har fler inflyttade än utflyttade i varje åldersgrupp utom bland gruppen år. Ovanåker är attraktivt för barnfamiljer då fler flyttar in är ut bland denna grupp. Att kommunen är en attraktiv boendekommun visar även siffrorna för förvärvsarbetande inflyttare där över 60 procent bland inflyttarna arbetspendlar till annan kommun. Boendeplanering för tillväxt Kommunen behöver planera boendet bland annat utifrån att främja befolkningsutvecklingen, andra kommuner bygger för att ta han om redan förekommande befolkningsökning. Boendet och bostäder i Ovanåkers kommun behöver planeras och byggas långsiktigt och för att kunna erbjuda goda bostäder till våra kommuninvånare och möta människors önskemål om att bo i vår kommun. Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 6

7 Allmänna studier 2. Allmänna studier 2.1 Varför flyttar vi? Det finns olika teorier om varför människor flyttar. Det finns studier som visar att miljörelaterade skäl är drivkraften bakom flyttprocessen och andra som pekar på att arbete eller studier är de främsta flyttmotiven. Långväga flyttningar kan förklaras utifrån ett samhällsperspektiv, så som situationen på arbetsmarknaden, tillgång på lägenheter och kommunikationer. Kortare flyttningar exempelvis bostadsbyte kan förklaras utifrån ett individperspektiv exempelvis behov av större eller mindre bostad. I genomsnitt flyttar en svensk tio gånger i livet varav två sker under barndomen och ett av de genomsnittliga flyttlassen orsakas av arbetsbyte. Majoriteten, sju av tio sker inom den egna kommunen, tre av flyttlassen går över kommun och länsgräns. Omkring hälften av alla som flyttar över länsgräns är s.k. återflyttare. 1 Antal flyttningar över kommungräns sker mest frekvent mellan år. Flyttfrekvensen avtar i förhållande till stigande ålder och det är sällan flytt sker till någon annan kommun bland äldre personer. 2 Flyttbenägenheten sjunker för familjer med barn, vilket förklaras av såväl ekonomiska som sociala faktorer. Det finns en viss risk i att bryta upp och byta bostad så som barnens välmående med ny skola och nya kamrater. Detta kan också förklara att flyttningsfrekvensen är något högre bland familjer med små barn. 3 Flyttkedjor När vi flyttar uppstår något som kallas för flyttkedjor. Ju längre flyttkedjor desto större flexibilitet och rörlighet på bostadsmarknaden. Ett exempel på en flyttkedja är när ett äldre par flyttar till en nybyggd bostad och då säljer sitt hus till ett annat hushåll. Det hushållet lämnar i sin tur efter sig en bostad osv. Flyttkedjan slutar då inget mer boende frigörs, exempelvis när någon flyttar hemifrån eller vid inflyttning från annan ort, se figur 1. 4 Lediga småhus är det som i störst uträckning leder till ökad omsättning på bostadsmarknaden. 5 Figur 1. Exempel på en flyttkedja Ett äldre par flyttar till en uppkommen vakans... och lämnar en tom villa efter sig. En flerbarnsfamilj flyttar in i villan och lämnar i sin tur ett radhus efter sig, där sedermera två personer flyttar samman. ena flyttar hemifrån och andra hushållet flyttar in från annan ort. Länk 1 Länk 2 Länk 3 Länk 4 Ingen bostad blir ledig Kedjan bryts Källa: D. Lindström. (2005). Flyttkedjor i Umeå kommun. Umeå universitet. 1 Nebel, A. (2003). Finns det ett bortglömt segment på villamarknaden? Institutionen för ekonomi, Lunds universitet. 2 Mäklarsamfundet. (2007). Varför flytta? Rapport om flyttmönster och omsättningshastighet på den svenska fastighetsmarknaden. 3 Boverket. (2005). Är regionförstoring hållbar? 4 D. Lindström. (2005). Flyttkedjor i Umeå kommun Effekter av bostadsbyggande på den lokala bostadsmarknaden. Kulturgeografiska institutionen. Umeå universitet. 5 Malmberg, B m.fl. (2004). Från eget småhus till allmännyttan. Institutet för Framtidsstudier. Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 7

8 Allmänna studier Flyttkedjor visar att nyproducerade bostäder ger möjligheter till boende för andra grupper än vad nyproduktionen vänder sig till. 6 Nyckel till att s.k. flyttkedjor uppstå är att det skapas eller uppstår lediga bostäder på bostadsmarknaden. Lediga bostäder kan uppkomma genom att nya bostäder produceras, ensamhushåll försvinner i samband med dödsfall, större lägenheter byggs om till mindre lägenheter och av hushåll som flyttar till en annan bostadsmarknad, ex grannkommun samt sammanflyttning Sveriges bostadsmarknad Lågt bostadsbyggande De högsta nivåerna för bostadsbyggande sedan miljonprogrammet var 1991, då omkring lägenheter färdigställdes. Under andra halvan av 1990 talet sjönk bostadsbyggandet för såväl småhus som lägenheter. Det låga bostadsbyggandet gick inte hand i hand då efterfrågan ökade samtidigt som byggandet minskade. Det resulterade i stigande priser på småhus och bostadsrätter, växande köer och ökat antal kommuner med bostadsbrist. 8 Kombinationen av en mycket hög skattebelastning, en djup lågkonjunktur och lägre subventioner har lett till att Sverige har det lägsta bostadsbyggandet inom EU. Inom EU färdigställdes år 2000 omkring lägenheter per miljon invånare. I Sverige var motsvarande siffra cirka Antal lediga lägenheter fortsätter att minska i Sverige Sedan slutet av 1990 talet har antalet lediga lägenheter minskat var den högsta noteringen då lägenheter var lediga för uthyrning. Därefter har antalet outhyrda respektive lediga lägenheter successivt minskat. Antalet lediga lägenheter är nu det lägsta sedan I Gävleborgs län var det 4 procent lediga lägenheter Fler äldre förändrar boendebehovet Enligt Äldreboendedelegationen behövs det byggas fler seniorboende och trygghetsboenden. Enligt Barbro Westerholm är det en myt att äldre vill bo kvar hemma livet ut. Utredningen som delegationen gjort visar att det finns pengar att spara och att trygghetsbostäder skulle skjuta fram och minska behovet av vård och omsorgsboende och därmed också kostnaderna för kommunernas äldreomsorg. Det är angeläget med tanke på den kommande befolkningsutvecklingen och dess ekonomiska konsekvenser. För de äldre som bor i trygghetsboende eller liknande boende senareläggs behovet av särskilt boende och risken att behöva flytta till ett boende med vård och omsorg dygnet runt minimeras (se även bilaga 1). Enligt Barbro Westerholm ligger det inte bara i lokala myndigheters intresse att lösa boendefrågan för äldre, det är även den enskilde individens ansvar att planera sitt boende även på äldre dagar. 11 Äldreboendedelegationen överväger åtgärder som kan stimulera utvecklingen av bostäder och boendemiljöer anpassade till äldres behov i form av trygghetsbostäder och liknande. De ska även följa utvecklingen av det statliga investeringsstöd som finns idag för att stimulera till anpassade och nybyggda boende till äldre. Med det delbetänkande som delegationen gjort vill man stimulera den debatt om kommunal bostadsservice som pågår i kommunerna. Den boendeplanering som sker idag ska bidra till boendemiljöer och bostäder som är funk 6 Mäklarsamfundet. (2007). Varför flytta? Rapport om flyttmönster och omsättningshastighet på den svenska fastighetsmarknaden. 7 D. Lindström. (2005). Flyttkedjor i Umeå kommun Effekter av bostadsbyggande på den lokala bostadsmarknaden. Kulturgeografiska institutionen. Umeå universitet. 8 Finansdepartementet. (2002). Bostadsbyggandets hinderbana en ESO rapport om utvecklingen DS 2003:6 9 Sveriges Byggindustrier/Byggnads. (2004). Hur kan vi öka bostadsbyggandet? 10 SCB. (2008). Outhyrda lägenheter i flerbostadshus den 1 september Äldreboendedelegationen. (2007). Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder. SOU 2007:103 Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 8

9 Allmänna studier tionella under årtionden framöver, för att möta det behov som finns idag, och hur det förväntas se ut när antalet 80 år och äldre kraftigt ökar runt år Delegationen menar att det även är viktigt och intressant att belysa faktorer som de äldres hälsoutveckling samt teknikutvecklingen för stöd i boendet. Brist på bostäder är inte alltid detsamma som att det finns behov att bygga nytt, det kan finnas tillräckligt med bostäder till antalet men att det är fel typ bostäder. Bostäderna är exempelvis inte anpassade till den åldrande befolkningen. 12 Den stora grupp 40 talister som redan har påbörjat inträde i pensionsåldern bidrar till att antalet äldre de närmaste åren kommer att öka markant. Det är en stor grupp i som kommer ha inverkan på samhällsutvecklingen. Utifrån deras val och preferenser kommer gruppen ha effekter på bostadsmarknaden oavsett om de väljer stanna eller byta bostad. 13 Lediga småhus är det som i störst uträckning leder till ökad omsättning på bostadsmarknaden. Det ligger ett samhällsekonomiskt intresse att morgondagens äldre, fyrtiotalisterna flyttar från sina hus till hyres eller bostadsrätter, för att i sin tur frigöra bostäder för bland annat barnfamiljer som idag kan ha svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. 14 Det ställs högre och mer specifika krav på tillgänglighet vid nybyggnation av bostäder i flerfamiljhus än vid byggnation av småhus. Kraven i sin tur bidrar till att öka kostnaderna för byggnationen. Det kan vara ett argument för kommunen att bygga fler småhus. Utbudet av enplans radhus kan vara en lösning för att öka boendeformer med bra tillgänglighet för äldre Bostäder som tillväxtfaktor Bostäder och näringslivsutveckling Hyresgästföreningen har undersökt hur personalrekryteringen påverkas av bostadsbristen. Enkäten har besvarats av 68 företag på 15 olika orter med bostadsbrist. 38 av företagen ansåg att bostadsbristen försvårade möjligheterna att rekrytera arbetskraft. 16 Sambandet mellan inflyttning och besöksnäring är enligt studier positivt. Besöksnäringen lockar inflyttare, vilket stöds av att människor sällan flyttar sällan till platser de inte har någon kunskap om och att turistattraktioner ökar platsens allmänna attraktivitet. 17 Bostäder och familjebildning Enligt den befintliga forskningen finns det ett samband mellan minskat bostadsbyggande och minskat barnafödande. Genom att bygga fler bostäder kan det indirekt gynna näringslivet och öka tillväxten. Det finns idag ett begränsat utbud på forskning kring relationen mellan familjebildning, barnafödande och bostadspolitik. Institutet för Framtidsstudier har en pågående studie där sambandet mellan boendevillkor och barnafödande undersöks. Institutet menar att tillfredställande boendeförhållanden sannolikt är en betydelsefull förutsättning för att skaffa barn. 18 Bo Malmberg vid Uppsala universitet pekar på ett samband mellan förändringar i bostadspolitiken, boendekostnader och barnafödandet. Enligt Malmberg har bostadskostnaderna haft negativ effekt på barnafödandet under Äldreboendedelegationen. (2007). Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder. SOU 2007: Boverket. (2002). Hur bor morgondagens äldre? En nyckelfråga i kommunernas boendeplanering 14 Malmberg, B m.fl. (2004). Från eget småhus till allmännyttan. Institutet för Framtidsstudier 15 Hyresgästföreningen. (2007). Policy för äldres boende. 16 Sifo Research International. (2007). Så vill vi bo. Marknadsundersökning om ungas boende. 17 IBF Nyhetsbrev 3. (2006). Thomas Niedomysl doktorsavhandling Migrations and place attractiveness 18 Pettersson, LO. (2004). Vem bygger för tillväxt? Hyresgästföreningen 19 Malmberg, B. (2001). Bostad och babyboom bostadskostnadernas effekter på barnafödandet i Sverige Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 9

10 Allmänna studier 2.4 Hushåll och boendestruktur Hushållsutveckling Hushållen har blivit fler och mindre, vi bor färre personer i genomsnitt per hushåll än tidigare. Då första bostadsräkningen genomfördes i Sverige år 1945 bodde det i genomsnitt 3,2 personer per hushåll. När den senaste bostadsräkningen genomfördes 1990 bodde det 2,1 personer per hushåll. Utvecklingen beror till viss del på befolkningsökning och att livsmönstret förändrats. Den snabba utvecklingen har successivt avstannat och är nästintill oförändrat sedan 1990 talet. 20 Förhoppning är att Sverige ska kunna ta fram nästa hushålls och bostadsstatistik år 2011 vilket också är nästa tidpunkt för en EU gemensam folkräkning. Sammanboende pensionärer bor i hus I år åldern bor nästan 70 procent i flerbostadshus. Bland åringarna bor hälften i småhus. Andelen i småhusboende ökar fram tills runt 65 år, som därefter minskar. Bland de äldre bor männen i större omfattning än kvinnorna i småhus. 21 Ensamboende under 65 år och utan barn bor huvudsakligen i hyresrätt. Sammanboende pensionärer bor i större utsträckning än ensamboende pensionärer i äganderätt, småhus. Barnfamiljer föredrar hus framför lägenhet (se tabell 1). Tabell 1. Hushållens boendeförhållande i Sverige Uppgifterna är genomsnittliga Andel av hushåll Boendeform Bostadsyta Antal rum Boendeutgift/månad Ensamboende 34 % 70 % hyresrätt 57 m 2 2 rum och kök kr < 65 år utan barn Samboende 14 % 46 % äganderätt 132 m 2 5 rum och kök kr < 65 år med barn Ensamstående med 6 % 70 % hyresrätt 85 m 2 3 rum och kök kr barn Samboende med 17 % 57 % äganderätt 66 m 2 2 rum och kök kr barn Ensamboende 16 % 60 % hyresrätt 66 m 2 2 rum och kök kr pensionärer Samboende pensionärer 9 % 48 % äganderätt 127 m 2 5 rum och kök kr Källa: Boverket. (2006). Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för Hushållens ekonomi Det finns ett samband mellan betalningsförmåga och ålder, vilket är naturligt kopplat till inkomstutveckling. Det finns även en skillnad i betalningsviljan för olika produkter och tjänster beroende på ålder och livsfas. Enligt en Sifoundersökning om ungas boende finns det en betalningsvilja som sträcker sig något högre än det man betalar för boendet i dag. 22 Många av fyrtiotalisterna är resurstarka och har konsumtionsutrymme, frågan om de prioriterar boende eller annat. 23 Inkomst Sedan 1994 har hushållens reala disponibla inkomster i genomsnitt ökat med 1,7 procent per år. 24 Statistiska centralbyrån framskrider att hushållens ekonomi blir bättre Inkomsten beräknas stiga mer för sammanboende än för ensamstående och mer för de yngre än de äld 20 Boverket. (2005). Boendeplanering i praktiken en vägledning till statistiken. 21 SCB. (2005). Boende och boendeutgifter 2005 (korrigerad 2007) 22 Sifo Research International (2007) Så vill vi bo. Marknadsundersökning om ungas boende 23 Alsnäs, C. Boström, V. (2005). Strategisk analys av boendemarknaden för äldre en fastighetsutvecklares perspektiv. Chalmers tekniska högskola. 24 SCB. (2007). Webbmagasin Artikulerat. Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 10

11 Allmänna studier re. 25 Varje år sedan 1995 har hushållens ekonomiska standard ökat. Inkomstutvecklingen har vänt sedan 1990 talets lågkonjunktur. Inkomstskillnaderna ökar och det har inte varit så stora skillnader sedan år Den genomsnittliga boendekostnaden ökade mellan 2005 och För hushåll med äganderätt, småhus var ökningen 6 procent. De som bor i äganderätt har större årlig boendeutgift än de som bor i hyresrätt. Den årliga boendeutgiften (genomsnittlig) för äganderätt ligger på kr. Kostnader för hyresrätt ligger på kr per år. Trots höjda boendeutgifter har hushållen ökat sitt konsumtionsutrymme, det som är kvar av den disponibla inkomsten när boendeutgiften är betald. 27 Vem klarar hyran i nybyggda hus? För att klara hyran på en nybyggd lägenhet runt 65 m 2 behövs en sammanlagd hushållsinkomst på minst kr efter skatt, detta för att bostaden inte ska ta mer än 30 procent i anspråk av den disponibla inkomsten. Det förutsätter att årshyran inte överstiger kr per m 2. En mycket liten nyproducerad lägenhet är det få bland de unga hushållen som skulle ha råd med. Sett till dagens pensionärer är det över 60 procent som inte har råd, däremot har morgondagens äldre betydligt bättre förutsättningar att klara en sådan boendekostnad. Endast 17 procent av åringarna (56 70 åringarna år 2008) kommer inte upp i kr om året efter skatt. 36 procent i åldersgruppen har mer än kr att röra sig med, detta räcker i princip till en rymlig nyproducerad 4:a på 96 m 2. Det är betydligt fler bland morgondagens äldre än övriga hushåll som har råd att efterfråga nybyggda bostäder Boendevärderingar Hur vill människor bo? Studier av olika gruppers boendepreferenser kan ge en antydan till vad för boende som efterfrågas. Det är viktigt att komma ihåg att grupperna har olika förutsättningar, önskemål och krav när det gäller boendet, för enkelhetens skull krävs dock en viss generalisering. Landsbygden lockar många fler än som bor där idag Många fler skulle vilja bo på landsbygden om möjlighet gavs, detta enligt studier från Glesbygdsverket. Enligt Sifos undersökning och Glesbygdsverkets studier visar att det framförallt är åringarna drömmer om ett liv på landet där motiven är livsmiljörelaterade, det naturnära boendet och möjligheterna att vistas ute i större omfattning. Andra faktorer som ses som fördelar med att bo och leva på landet är småskaligheten och delaktigheten. 29 Fyrtiotalisternas boendevärderingar Majoriteten av fyrtiotalisterna bor i äganderätt, de flesta kommer att bo kvar då husets ses som en investering och en säkerhet. Många bor billigt vilket kan ge ekonomiskt utrymme för hushållsnära tjänster som minskar arbetsbördan och möjliggör för längre kvarboende. Då denna åldersgrupp i förhållande till andra grupper är resurstarka kan de ha utrymme att betala för nybyggda bostäder. Undantaget är de ensamstående, en stor andel är frånskilda men ensamstående i småhus flyttar i större utsträckning än par till annat boende. 30 En annan faktor som är hämmande när det gäller bostadsbyte är att själva flytten kan ses som arbetsam och påfrestande. Det är i relativt hög ålder som man väljer ett bekvämare boende 25 SCB. (2008). Framskridning av inkomstutveckling SCB. (2007) Inkomstfördelningsundersökningen SCB. (2008). Boende och boendeutgifter Boverket. (2002). Hur bor morgondagens äldre? En nyckelfråga i kommunernas boendeplanering 29 Glesbygdsverket. (2000). Trender i de svenska gles och landsbygderna. 30 Malmberg, B m.fl. (2004). Från eget småhus till allmännyttan. Institutet för Framtidsstudier. Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 11

12 Allmänna studier och då utifrån motivet att få tillsyn och hjälp. 31 Något som har avgörande inverkan på gruppens boendekostnad och därmed också flyttningsbenägenheten är att en stor del av denna grupp bor i hus från slutet av 1960 talet till början av 1980 talet. De har därför låga boendekostnader, vilket är ett motiv till att bo kvar i nuvarande hus så länge som möjligt. 32 Det är ingen självklarhet att flytta till ett mindre boende med högre kostnad och mindre självbestämmande, olikt det småhusboende man har idag. Enligt undersökning från Institutet för Framtidsstudier finns det faktorer som talar för att en del av denna grupp kan tänka sig byta bostad. Vissa ser fördelarna med att bo bekvämt, slippa det ekonomiska ansvaret och underhållet av huset. Det småhusliknande boendet ses som att attraktivt. Tänkbara alternativ till småhus är i första hand marknära boende med liten trädgård, uteplats och gärna garage. Attraktiva attribut är om den nya bostaden ligger nära vatten, grönområde eller centralt och är fräsch. Det är viktigt att lägenheterna inte är för små så att släkt och vänner kan hälsa på. Att bostadsområdet är tryggt är ännu en betydelsefull aspekt för de som överväger att byta bostad. Andelen fritidshusägare är stor bland fyrtiotalisterna vilket kan vara en drivkraft till att byta det fasta boendet mot något mer lättskött och mindre tidskrävande för att ha kvar fritidshuset. Man ser fördelarna med att ha kvar fritidshuset där släkt och vänner kan samlas och bo, när den fasta bostaden blir lite mindre. 33 Barnfamiljers boendevärderingar För barnfamiljer är utgångspunkten vid bostadsbyte och flytt att barnen i hushållet får en god boende och uppväxtmiljö. 34 Studier visar att denna grupp anser att äganderätt, ett eget hus med närhet till natur, barnomsorg, skolor och annan service som det mest attraktiva alternativet. 35 I slutet av 1990 talet uppkom en trend som kom att kallas för den gröna vågen (uppföljaren). Barnfamiljer från storstäder flyttade till tätortsnära landsbygd. Motiven var att komma närmare naturen och ge barnen en bättre uppväxtmiljö. Idag är det många som ändrar sig och flyttar tillbaka till staden. Denna trend kallas för den grå vågen. Var tredje barnfamilj har någon gång ångrat ett bostadsbyte. Främsta anledning var fel läge på bostaden eller att det blev dyrare än man räknat med. Långa pendelavstånd till jobb, skola och dagis anges av många som skäl att flytta från sitt tidigare drömboende på landsbygden tillbaka till staden. Man prioriterar mer tid hemma med familjen istället för som tidigare sitta i bilkö eller kollektivtrafiken. 36 Yngre hushålls boendevärderingar Enligt en Sifoundersökning när det gäller åringars boendevärderingar finns det en viss skillnad i prioritering beroende på ålder och var man bor. Bland de som bor på mindre ort är det 58 procent av de tillfrågade som skulle vilja bo i villa inom två år. 70 procent bor på en bostadsyta större än 60 m 2 och 36 procent delar bostad med partner eller barn. Statistiken visar att ett centralt läge inte prioriteras samt att boendekostnaden är den viktigaste aspekten Alsnäs, C. Boström, V. (2005). Strategisk analys av boendemarknaden för äldre en fastighetsutvecklares perspektiv. Chalmers tekniska högskola. 32 Boverket. (2002). Hur bor morgondagens äldre? En nyckelfråga i kommunernas boendeplanering 33 Malmberg, B m.fl. (2004). Från eget småhus till allmännyttan. Institutet för Framtidsstudier. 34 Boverket. (2005). Är regionförstoring hållbar? 35 Riksförsäkringsverket. (2004). Barnfamiljernas boendestandard. 36 Svensk fastighetsförmedling. (2007). Den gröna vågen sköljer tillbaka barnfamiljerna vill in till staden igen. 37 Sifo Research International. (2007). Så vill vi bo Marknadsundersökning om ungas boende. Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 12

13 Allmänna studier Det som är viktigast enligt åringarna när det gäller boendet är: 29 procent anser att låg boendekostnad är viktigaste när det gäller boendet 19 procent anser att nära till grönområde är viktigaste aspekten 13 procent angav att nära till arbete skola är viktigast 11 procent anser att hög bondestandard är viktigast 3 procent anser att centralt läge är viktigast Trender En annan aspekt att ha i åtanke vid bostadsplanering är att hushållen förändras, kärnfamiljen är inte längre normaltyp och det finns många olika hushållskonstellationer. Sedan 1960 talet har singelhushållen fördubblats, dock bor fortfarande de flesta tillsammans med någon. Fler och fler barn bor på två ställen, växelvis mellan föräldrarna vilket till viss del innebär att boyta överkonsumeras. Bostadsidealet är huset vilket visar att människors grundvärderingar inte ändras så fort, det kan vara bra att ha i åtanke i jakten på att spåra förändringar. Idag lever vi i en oerhört privat tid med fokus på individen och dess behov. Hemmet och skapandet av den trygga hemmaarenan upptar en stor del av tiden. Vad framtidens generation kommer att ha för behov är svårt att gissa och dagens ungdomar är inte morgondagens vuxna, deras behov och intressen kommer att förändras. En påtaglig trend när det gäller hushåll och boende är den ökande mängden av saker en effekt av dagens konsumtionssamhälle. Ett vanligt svenskt barn har mer än 500 leksaker. Men det är inte bara barnens saker som ska trängas i husen utan även de vuxnas saker och ting tar upp plats. Det kommer att finnas två tydliga trender när det gäller boendet som är varandras motpoler. Boendet kommer att ses som en förvaringsplats eller en teaterscen. Enkelhet och billiga bostäder kommer efterfrågas hos hushållen som ser boendet som en förvaringsplats, andra saker än hemmet prioriteras i så väl tid som pengar. För de som ser hemmet som en teaterscen är det boendet som prioriteras, attribut som dubbla ugnar, gasspis, spa och dylikt kommer eftersträvas Allmänna studier i korthet Orsaken till varför man flyttar kan bero på om det är ett bostadsbyte inom ett kortare avstånd eller om det är långväga flyttningar exempelvis från landsbygd till storstad då arbete eller studier kan vara ett starkt flyttmotiv. Bostadsbyggandet i Sverige har länge varit lågt, idag har Sverige lägst bostadsbyggande inom EU trots att efterfrågan finns. Antalet lediga lägenheter minskar i Sverige och är på lägsta nivåerna sedan Bostadsbrist och trög bostadsmarknad påverkar tillväxten och begränsar inflyttning, rekryteringar av arbetskraft och hämmar familjebildning. Lediga småhus är det som i störst utsträckning ökar omsättningen på bostadsmarknaden. Nyproducerade bostäder genererar större flexibilitet och rörlighet på bostadsmarknaden och ger fler möjligheter att byta bostad även för andra grupper än vad nyproduktionen vänder sig till. Utbudet av enplans radhus kan vara en lösning för att öka boendeformer med bra tillgänglighet för äldre. 38 SABO. (2007). Framtidsrapport 8. Köra på känn, eller undersöka hur folk vill bo om det goda boendet. Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 13

14 Allmänna studier Andelen 40 talister i landet är stor och denna grupp kommer att påverka bostadsmarknaden oavsett om dem väljer att byta bostad eller bo kvar. 40 talisterna bor i hus och de flesta kommer bo kvar. De har låga boendekostnader och de trivs i hus. Det som skulle locka delar av denna grupp att byta bostad är om alternativet är ett småhusliknande boende, centralt, för de som har konsumtionsutrymme. Det är betydligt fler bland morgondagens äldre än övriga hushåll som har råd att efterfråga nybyggda bostäder. Enligt Äldreboendedelegationen behöver Sverige fler trygghets och seniorboenden. För de äldre som bor i trygghetsboende eller liknande mellanboende minskar behovet av särskilt boende senareläggs och risken att behöva flytta till ett boende med vård och omsorg dygnet runt minimeras och har därmed samhällsekonomiska effekter. Hushållsstrukturen har förändrats och idag är det fler mindre hushåll och igenomsnitt bor vi färre personer per hushåll. Behovet av stora bostäder har dock inte förändrats och kvarstår trots att vi bor färre på samma yta. En påtaglig trend när det gäller boende är den ökande mängd saker som effekt av konsumtionssamhället, detta kräver en del yta. Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 14

15 Nuläge bostäder och boendestruktur Ovanåker 3. Nuläge bostäder och boendestruktur Ovanåker En av nyckelfrågorna i planeringsunderlaget är att analysera kommunens nuvarande bostadsstruktur. Vad är det för boende som finns? Hur många lägenheter och hus finns det? Att se över nuläget för kommunens bostadsförhållande utgör en del av grunden för att ta reda på vad för sorts boende som behövs. 3.1 Bostadsbeståndet ålder Flest bostäder byggdes under 1970 talet Större delen av husen i kommunen är byggda före 1920 talet och under 1970 talet (figur 2). Sedan 1990 har andelen flerbostadshus och småhus i princip varit oförändrad på 34 respektive 66 procent. 39 Enligt Lantmäteriets uppgifter finns det småhus och 1652 småhus med lågt värde (2007) i Ovanåkers kommun. Utbudet på bostadsmarknaden när det gäller småhus i Ovanåker är begränsat. Under 2007 såldes 118 småhus och fritidshus, vilket motsvarar 1,8 procent av beståndet. I Bollnäs var det motsvarande 291 sålda objekt vilket motsvarar 2,5 procent av Bollnäs bestånd. Figur 2. Bostadsbeståndets ålderstruktur Småhus Flerbostadshus 1000 Antal Före Efter 1980 Byggnadsår Källa: SCB. (2006). Bostadsstatistik. Bearbetning Ovanåkers kommun. Även en stor andel av kommunens lägenhetsbestånd består av flerbostadshus byggda under 1960 och 1970 talet. Detta innebär att en stor del av lägenhetsbeståndet saknar hiss och inte är anpassade efter den stora andel äldre i kommunen. Senast det byggdes flerbostadshus var 1991, totalt 156 lägenheter på Backa i Edsbyn och Sunnangården i Alfta. Efter det har det byggts 8 hyresrätter vid Pingstkyrkan i Edsbyn centrum 1998, hyresrätterna fungerar som ett sorts trygghetsboende och intresset är stort och det är idag en lång kö. Under 2008 kommer det att färdigställas 30 nya lägenheter centralt i Edsbyn på Triangeln där 80 procent av lägenheterna redan är tecknad. 39 Magnusson, L. Hugosson, J. Holmqvist, E. (2007). Trender i Ovanåker Analys av befolkningsutveckling, flyttningsmönster, pendlingsmönster och bostadsmarknad. Uppsala universitet, Institutet för bostads och urbanforskning. Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 15

16 Nuläge bostäder och boendestruktur Ovanåker Villaboomens bostadsstandard En stor del av det nuvarande bostadsbeståndet för småhus byggdes under villaboomen som i Ovanåkers kommun pågick som intensivast under 1970 talet. I Sverige byggdes det över småhus per år mellan 1969 och 1981 jämfört med 2001 års produktion som låg på småhus. Det är svårt att få uppgifter om småhusens standard och underhållsbehov. Genom Boverkets undersökning med erfarna besiktningsmän runt om i landet har dock en rätt enig bild kunnat skapas. Det finns stora variationer från totalrenoverade hus till hus som det i princip inte gjorts något sedan de byggdes. Återkommande problem finns då husen under denna period byggdes under en kort tid vilket resulterade i att visst slarv förekom. Problem som mögel, dränering och fukt och ventilationsproblem kan därför förekomma i dessa hus Storleksfördelning bostadsbeståndet Det kalkylerade beståndet ger en fingervisning på hur storleksstruktur ser ut, antalet lägenheter kan skilja sig från det faktiska antalet då uppgifterna är kalkylerade från 1990 och baserat på inrapportering av rivningar och ombyggnationer. De vanligaste förekommande är 4 rum och kök och större (figur 3). Figur 3. Storleksbeståndet för småhus i Ovanåker 2006, kalkylerat 2% 8% 3% 19% Vanligaste lägenhetsstorleken är 3 rum och kök, näst vanligaste är 2 rum och kök (figur 4). Endast 5 procent av lägenhetsbeståndet utgörs av 1:or och 6 procent av lägenheterna är större än 4 rum. Figur 4. Storleksbeståndet för flerbostadshus i Ovanåker 2006, kalkylerat 36% >4rk <1rk + okänd 32% Källa: SCB. (2006). Bostadsstatistik. Bearbetning Ovanåkers kommun. 4rk 3rk 2rk 1rk 5% 3% 6% 17% 25% >4rk 4rk 3rk 2rk 1rk <1rk + okänd 44% Källa: SCB. (2006). Bostadsstatistik. Bearbetning Ovanåkers kommun. 40 Boverket. (2002). Hur bor morgondagens äldre? En nyckelfråga i kommunernas boendeplanering. Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 16

17 Nuläge bostäder och boendestruktur Ovanåker 3.3 Boendestruktur Ovanåker Nästan 80 procent av kommuninvånarna bor i lantbruksenheter och småhus. Åldersgruppen 0 19 år dvs. barnfamiljer bor i större utsträckning i småhus (tabell 2). 64,4 procent av de som är över 65 år i kommunen bor i småhus och lantbruksenheter. I Ovanåkers kommun dominerar småhusen i bostadsbeståndet. En liten ökning i andelen boende kan urskiljas för flerbostadshusen från 2002 till Tabell 2. Befolkningsfördelning på olika bostadstyper 2000, 2002 och Ålder Lantbruksenhet Småhus Flerbostadshus ,7 % 72,3 % 11,0 % ,1 % 66,2 % 17,6 % ,6 % 48,9 % 36,5 % Totalt 16,0 % 64,2 % 19,8 % 2002 Ålder Lantbruksenhet Småhus Flerbostadshus ,7 % 72,2 % 11,2 % ,7 % 65,7 % 11,7 % ,0 % 48,3 % 35,8 % Totalt 16,5 % 63,7 % 19,8 % 2004 Ålder Lantbruksenhet Småhus Flerbostadshus ,2 % 72,2 % 11,7 % ,4 % 65,1 % 18,5 % ,6 % 48,9 % 35,4 % Totalt 16,2 % 63,4 % 20,4 % Källa: Magnusson, L. H ugosson, J. H olmqvist, E. (2006). Trender i Ovanåker. Uppsala universitet. Åldersfördelning Triangeln De nya lägenheterna som byggs centralt i Edsbyn beräknas vara färdiga vintern Redan nu är majoriteten av lägenheterna tecknande oc h för att ge en bild av vilka som efterfrågat boendet visas i figur 5 ålderstrukturen på de som tecknat hyresavtal på Triangeln. Behovet och intresset av centralt bo ende med hög standard ä r störst bland de som är födda samt 1950 talisterna. Figur 5. Åldersfördelning Triangeln Antal Födda år Källa: Alfta Edsbyn fastighetsbolag Antal personer som tecknat hyresavtal t.o.m. juni Magnusson, L. Hugosson, J. Holmqvist, E. (2007). Trender i Ovanåker Analys av befolkningsutveckling, flyttningsmönster, pendlingsmönster och bostadsmarknad. Uppsala universitet, Institutet för bostads och urbanforskning. Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 17

18 Nuläge bostäder och boendestruktur Ovanåker 3.4 Bostadsmarknaden Ovanåker Bostadsbrist förklaras och sammankopplas i allmänhet med positiv befolkningsutveckling. Det kan dock vara bostadsbrist även om en kommuns befolkning minskar. Det kan bland annat bero på att många ungdomar flyttar hemifrån och lämnar kommunen vilket inte genererar några lediga bostäder samt inflyttning, då inga flyttkedjor skapas. Även om det finns lediga lägenheter kan det vara bostadsbrist i form av att utbudet inte motsvarar efterfrågan och behovet. Lediga lägenheter För att tillåta en viss omflyttning behövs enligt Boverket 1 3 procent av beståndet i flerbostadshus vara ledigt. En indikator till hur bostadsmarknaden mår är antalet lediga lägenheter i förhållande till bostadsbeståndet. Den 1 januari 2008 var 37 av lägenheter lediga i kommunens fastighetsbolag, 2,3 procent. Andelen lediga lägenheter i Alfta var nästan dubbelt så stor som i Edsbyn. Av lägenhetsbeståndet i Alfta var 3,8 procent ledigt och i Edsbyn var det 1,4 procent samma period. Det indikerar på ett något större behov och intresse för bostäder i Edsbyn. I Gävleborgs län låg andelen lediga lägenheter under 2007 på 4 procent. I kommunen har antalet vakanser minskat de senaste åren vilket tyder på att bostadsmarknaden är ganska väl mående (figur 6). Det kan ge en antydan till att nya lägenheter kommer att krävas på sikt. 42 Av de lediga lägenheterna är det flest tvåor och därefter kommer flest antal lediga ettor. Det finns i dagsläget inga lediga 4 rummare eller större. Störst efterfrågan på lägenheter är 3:or i markplan/bottenvåning eller med hiss. Figur 6. Andel lediga lägenheter i allmännyttans bostadsbestånd Procent År Källa: Magnusson, L. Hugosson, J. Holmqvist, E. (2006). Trender i Ovanåker. Uppsala universitet Kommunens befintliga tomter Idag finns det ett 40 tal lediga tomter till försäljning i kommunen. Varav 19 är i Alfta och 10 ligger i Knåda utanför Edsbyn, 2 tomter söder om Edsbyn och 2 tomter i Ovanåker. I Runemo finns det en ledig tomt, i Roteberg 2 tomter och i Viksjöfors 3 tomter Magnusson, L. Hugosson, J. Holmqvist, E. (2007). Trender i Ovanåker Analys av befolkningsutveckling, flyttningsmönster, pendlingsmönster och bostadsmarknad. Uppsala universitet, Institutet för bostads och urbanforskning. 43 Kommunens lediga tomter finns tillgängliga på cx länskartan Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 18

19 Nuläge bostäder och boendestruktur Ovanåker Intresset för småhustomter ligger runt ett tiotal som anmält sig till kommunens intressekö för småhustomer. Förutsättning för nybyggnation De lokala marknadsförutsättningarna på nyproduktion kan undersökas genom att jämföra värdet på nyproduktion i förhållande till andrahandsvärdet på hus, det så kallade Tobins q. Ett Tobins q värde på 1 är uppmuntrande för nybyggnation då kostnaden för hus motsvarar priset på ett nytt hus. Ett värde på 0,5 innebär att man kan köpa två småhus på andrahands av ett nytt småhus. Priserna i Gävleborgs län har i genomsnitt ökat marknaden till kostnaden med åtta procent och i riket nio procent, Ovanåker följer rikets utveckling dock långsamma re, se figur 7. Kvadratmeterpriserna på sålda hus i Ovanåkers kommun har ökat från 3500 m 2 år 2005 till 4400 m 2 år Figur 7. Index småhuspriser i Ovanåker, Gävleborg och riket Index 1990= 100 Källa: Magnusson, L. Hugosson, J. Holmqvist, E. (2006). Trender i Ovanåker. Uppsala universitet. Utifrån måttet Tobins q ligger Ovanåkers kommun på 0,41 (2005). Det finns dock några platser i kommunen där Tobins q kommer upp mellan 0,8 1,2 vilket inte fanns år Dessa värden återfinns i tätorterna Alfta, Roteberg, Runemo och Edsbyn. Det något förhöjda värdet av Tobins q visar på stigande priser samt högre attraktivitet när det gäller boende i vissa delar av kommunen. Detta kan även tyda på ökade möjligheter att bygga nytt, dock i liten skala. Om andelen lediga lägenheter fortsätter att vara lågt och att Tobins q värdet stiger finns möjligheter till en expansion av bostadsmarknaden. 44 När det gäller nybyggnation har det under de senaste tio åren beviljats 10 bygglov för nybyggnation av hus i Ovanåkers kommun Magnusson, L. Hugosson, J. Holmqvist, E. (2007). Trender i Ovanåker Analys av befolkningsutveckling, flyttningsmönster, pendlingsmönster och bostadsmarknad. Uppsala universitet, Institutet för bostads och urbanforskning. 45 Miljö och byggkontoret, Ovanåkers kommun Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 19

20 Nuläge bostäder och boendestruktur Ovanåker 3.5 Kommunala åtgärder för flexibel bostadsmarknad För att bredda och öka utbudet och rörlighet på den lokala bostadsmarknaden har några åt gärder påbörjats. Centrala hyresrätter På bostadsområdet Triangeln byggs 30 nya hyresrätter som kommet att stå klara under Totalt är det 6 stycken 2:or, 22 stycken 3:or och 2 stycken 4:or. Målet är att kunna erbjuda dagens och framtidens invånare ett centralt boende samt öka antalet hyresrätter som motsvarar dagens standard och behov. I slutet på mars 2008 var 25 av de 30 lägenheterna tecknade. Av dem är det drygt 40 procent som idag har hus i kommunen. Det kan bidra till att utbudet på småhusmarknaden ökar och långa flyttkedjor skapas. Attraktiva tomter Det finns en ökad trend i efterfrågan på attraktivt boende. I målet att öka rörligheten på kommunens lokala bostadsmarknad är ett steg i arbetet att erbjuda byggklara tomter för försäljning, attraktiva tomter med närhet till vatten och grönområde. Att ta fram småhustomter skapar möjlighet för de som vill bygga nytt. Längsmed Voxnan centralt i Edsbyn pågår detaljplanearbete för att skapa förutsättningar för radhusboende med omkring åtta lägenheter. Nya bostadsområdet Triangeln Framtida bostadsområdet Älvstranden 3.6 Kommunens bostadsförsörjningsansvar för särskilda grupper Kommunen har ett ansvar för särskilda grupper som har behov av stöd, vilken är fastställd i lagstiftningen. Socialtjänstlagen ger kommuner ett särskilt ansvar för boende för de äldre med behov av stöd och personer med funktionshinder. Kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för dem som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårighe ter. Kommunen har ansvaret för insatser enligt LSS. 46 Bland annat boenden i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet och för bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. Kommunen har också ett särskilt ansvar att förmedla och underlätta för nyanlända flyktingar att skaffa bostad samt för familjer/individer som på grund av sociala och ekonomiska problem inte kan få bostad. Det kommunala bostadsföretaget är ett av kommunens är viktigaste redskap för att klara bostadsförsörjningen. Seniorboende 55 + boende Kommunens fastighetsbolag erbjuder 55 plus boende i olika bostadsområden i kommunen. I kommunen dessa lägenheter på Sunnangården och Stationsområdet i Alfta och på Hingsten, Skidan (västra Centralgatan 18 och 20) och delar av Fölet 2 och Nils Jonsområdet i Edsbyn. Seniorboende innebär att alla som är 55 år och äldre är välkomna som hyresgäster. Intresset när det gäller 55 + boende är marginellt något större i Edsbyn och lite mindre i Alfta. Det är idag totalt 20 tal personer som står i kö för denna typ av boende i Ovanåkers kommun. Trygghetsboende I Ovanåkers kommun finns det olika sorters boende. Bland annat har kommunen 14 trygghetslägenheter även kallat närboende i Alfta. Trygghetsboende består av egna lägenheter och 46 LSS står för Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 20

21 Nuläge bostäder och boendestruktur Ovanåker gemensamma utrymmen, på eftermiddagarna ställer personal i ordning gemensamt fika. För de som har vårdbehov finns hemtjänstservice. Det finns ingen åldersgräns på trygghetsboen de utan man utgår från individens behov och vilja. Det finns studier som visar att trygghetsboende senarelägger behovet av särskilt boende och minskar kostnaderna för kommuner. Bland annat anser Äldreboendedelegationen att det behövs byggas mer trygghets och seni med ungefär 14 personer är att orboenden i Sverige. Kostnadsexempel för särskilt boende personalinsatser kräver nästan 11 årsarbeten. För trygghetsboende krävs drygt i medelinsats 3 årsarbeten. Särskilt boende I kommunen finns det ett antal lägenheter som kallas för särskilt boende. 47 När äldre av olika anledning inte kan bo hemma längre ansvarar kommuner för att erbjuda särskilt boende. Gruppboende är huvudvårdformen för personer som behöver vård och hjälp På särskilt bo utrymmen och personal ende hyr man en egen lägenhet och har tillgång till gemensamma dynget runt. Våren 2008 kan de som står i kö för särskilt boende få boende inom tidgränsen för vad komskyldiga att erhålla plats. Enligt socialtjänsten är det en högre efterfrågan munen enligt lag är än tidigare vilket innebär att man är nu inne i en topp när det gäller behovet. I dagsläget finns det inget behov av fler lägenheter för särskilt boende. I framtiden kommer dock behovet att öka då antalet äldre blir fler Det finns idag totalt 149 lägenheter som är för särskilt boidag där förnyelse kommer att be ende, varav 24 lägenheter inte är ändamålsenligt boende hövas i framtiden. Sedan juni 2007 finns det något som heter investeringsstöd till äldrebostäder. Syftet med stö Bidrag kan lämnas både för både om det är att stimulera till fler särskilda boende för äldre. byggnad och nybyggnad som leder till nytillskott av särskilda boende för äldre. Det är Läns som handlägger och beslutar om styrelsen bidrag. Vård och omsorg för de äldre Socialtjänsten har olika insatser när det gäller äldre, dagverksamhet, trygghetsplatsen och korttids vistelse är några. De som tar hand om nära anhörig kan vid behov av avlastning få hjälp. På trygghetsplatsen kan den närstående övernatta upp till tre dygn kostnadsfritt på Gyllengården i Edsbyn. I Ovanåkers kommun är det ca 420 personer som över 80 år och som inte har någon hemtjänstinsats. Hemtjänsten har 440 kunder. Enligt undersökning bedöms 77 procent av kvinnorna med larminsats vara otrygga. Motsvarande 44 procent av männen bedöms vara otrygga. 48 Boende för grupper med särskilda behov I kommunen finns olika boendeformer inom ramen för bostad med särskild service för vux exempelvis gruppbostad och servicebostad. Gruppbostad är ett boende i lägenhetsform na, för personer som har stort behov av omvårdnad. Här finns personal dygnet runt, alla boende har egen lägenhet och tillgång till gemensamhetsutrymme. Servicebostad innebär att man bor i egen lägenhet och har visst stöd utifrån behov. Boende för personer med särskilda behov ska integreras i bostadsbeståndet och får inte inom ett bostadsområde bli för många boenden/lägenheter. Som särskild insats har kommunen korttidsvistelse för barn och vuxna som ger möjlighet till avlastning för anhöriga. I dagsläget är det balans i kön till kommunens alla boendeformer för grupper med särkilt behov, dock är det små marginaler. Inom en femårs ser det ut att finns ett något större behov än period idag. 47 Vård och omsorgsboende. Nytt namnförslag från Äldreboendedelegationen. 48 Ovanåkers kommun.(2007). Spelar kön roll för hur jag får min hemtjänst i Ovanåkers kommun? Socialtjänsten. Bostadspolitisk strategi Ovanåkers kommun Planeringsunderlag 21