Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär Notera potentiellt traumatiska händelser och andra viktiga händelser för barnet såsom separationer, placeringar utanför hemmet på denna tidslinje (befruktning födelse nu). Barnets symptom Vilka traumarelaterade symptom uppvisar barnet som kan förväntas minska efter traumabearbetning? Ålder: Begåvning om utredd: Diagnos om utredd: Familjehemsplacerad SoL/LVU: Annan kontakt med socialtjänsten: Motivation för traumabehandling Ja/Oklart/Nej: Trauman Skriv ned trauman från tidslinjen och koda dem (VR= våld i nära relationer, SÖ= sexuella övergrepp, F=försummelse). Markera med en cirkel om de är vakna hundar (VH), sovande (SH) eller pre verbala (PH). Fyll i Formulär för Utveckling och Hinder för de sovande hundarna. 1
Nätverk Ange försvårande faktorer gällande biologisk mamma och pappa, och om tillämpligt, för andra (familjehem/mor- och farföräldrar) såsom diagnoser, begåvning, missbruk, fängelsevistelse. Skriv ned frekvens gällande umgänge samt om det är bevakat eller obevakat. Beskriv kortfattat relationen t ex huruvida barnet är överdrivet kontrollerande, lojalt, insnärjt, vanligtvis tryggt eller undvikande i relationen. Biologisk mamma Biologisk pappa Umgänge med mamma Umgänge med pappa Andra/nätverk Umgänge Frågeställningar/oklarheter? Hur kan jag få information som saknas? 2
Sleeping Dogs Formulär för Utveckling och Hinder Barnets namn: Födelsedatum: Datum: Vem/vilka är barnets huvudsakliga anknytningsperson(er)?... Vem/vilka är stödperson(er)?... Vilken förälder lämnar samtycke till barnet att prata om minnen?... Sovande hundar Barnets negative tanke Förändring till positiv tanke Fyll i för vilka sovande hundar hinder analyseras, vilken dysfunktionell tanke barnet kan ha samt vilken förändring barnet behöver göra. Motivation och Nötskalskontroll J N Barnet klarar Motivationskontrollen. Om så är fallet, diskutera om du vill fylla i detta formulär. J N Barnet klarar Nötskalskontrollen. Om så är fallet, diskutera om du vill fylla i detta formulär. Instruktioner Formuläret har två mål: Grön - Det här är frågor för att bedöma vilka utvecklingsområden och omständigheter som behöver förbättras för att barnet ska kunna växa upp så tryggt och hälsosamt som möjligt utifrån sina omständigheter. Frågorna är numrerade såsom 1aa, 1bb, 1cc etc. Frågorna fylls i utifrån ett professionellt perspektiv: 1 = nej, detta område behöver förbättras mycket för att barnet ska kunna växa upp tryggt och hälsosamt. 2 = till viss del, detta område kan behöva förbättras för att barnet ska kunna växa upp tryggt och hälsosamt. 3= ja, detta område är tillräckligt bra och behöver inte förbättras för att barnet ska kunna växa upp tryggt och hälsosamt. Planera interventioner i Integration Handlingsplan, för alla med 1 poäng och diskutera vid 2 poäng om interventioner är nödvändiga. 3
Röd Det här är frågor som kan ge svar på orsaken till varför barnet inte vill eller kan prata om sina traumatiska minnen. Frågorna är numrerade såsom 1a, 1b, 1c etc. Frågorna fylls i utifrån barnets perspektiv, vad barnet kan tänkas känna och tänka. Markera i ringen med ja eller nej. Fokusera bara på huvudsakliga hinder och markera inte för mindre hinder för tillfället. Interventioner för stabiliseringsfasen planeras i formuläret Handlingsplan för Hinder. Dessa interventioner har första prioritet. Utveckling och Hinder 1 Säkerhet 1aa Barnet är tillräckligt tryggt/säkert. 123 1a Är det ett hinder att barnet inte är eller känner sig säkert/tryggt utifrån att försummelsen/misshandeln kan hända igen? 1bb Barnet har tillräckligt med anknytningspersoner 123 1b 1cc 1c 1d Är det ett hinder att barnet inte har en anknytningsperson eller att det inte är säker på vem som är anknytningsperson? Planeringar för kontakt/umgänge med anknytningspersoner är tydliga och tillräckliga. Är det ett hinder att barnet inte har en regelbunden kontakt/umgänge med anknytningspersonen eller inte är säker på att kontakten garanterat kommer att fortsätta? Är rädsla för att avslöjanden får rättsliga konsekvenser och/eller att kontakt/umgängesplaneringar kommer att förändras, och/eller för att bli placerad och inte få flytta hem ett hinder? 123 1ee Barnet kan prata fritt om sina tankar och känslor. 123 1e Är det ett hinder att barnet inte har tillåtelse från biologiska föräldrar att prata om minnen och har en rädsla för att bli bestraffad? Utveckling och Hinder 2 Vardagen 2aa Barnet har inga problem i hemmet eller de problem som finns är under kontroll. 123 2a Är det ett hinder att barnet har för många problem hemma, och/eller att är rädd för att bli placerad? 4
2bb Barnet har inga problem i skolan eller de problem som finns är under kontroll. 123 2b Är det ett hinder att barnet har för många problem i skolan, och/eller är rädd för att bli avstängd/flyttad från klassen/skolan? 2cc Barnet har tillräckligt med rutiner i vardagen. 123 2c Är det ett hinder att barnet eller omsorgspersonerna är rädda för att barnet inte får tillräckligt med distraherande aktiviteter utifrån att barnet saknar vardagliga rutiner? 2dd Barnet sover bra och tillräckligt mycket. 123 2d Är det ett hinder att barnet eller omsorgspersonerna är rädda för att inte kunna hantera en ökning av flashbacks eller sömnsvårigheter? 2ee Barnet använder inte alkohol eller droger eller detta är inte ett problem. 123 2e Är det ett hinder att barnet eller omsorgspersonerna är rädda för att alkohol eller drogmissbruk kommer att öka och/eller leda till allvarliga problem? Utveckling och Hinder 3 Anknytning 3aa Anknytningspersonen har en tillräckligt lugn hjärna i det vardagliga livet. 123 Är det ett hinder att barnet är rädd för att oroa sig för anknytningspersonen som 3a inte kommer att upprätthålla en lugn hjärna när barnet bearbetar traumatiska minnen? Fråga 3b är enbart relevant när 3a är ett hinder Barnet har tillräckligt med stödpersoner som har en lugn hjärna i det vardagliga 3bb livet. Är det ett hinder att barnet inte har en stödjande person med lugn hjärna i sitt 3b vardagliga liv, som med tillåtelse (av AP) kan kompensera för anknytningspersonen? 123 3cc Barnets anknytningssystem är tillräckligt aktiverat i det vardagliga livet. 123 3c Är det ett hinder, att det finns en rädsla, för att barnet inte kan behålla kontakt med terapeuten under traumabearbetning? Utveckling och Hinder 4 Känsloreglering 5
4aa Barnet kan känna och tolerera kroppsliga förnimmelser tillräckligt mycket. 123 4a Är det ett hinder att barnet inte kan känna eller uthärda kroppsliga förnimmelser under traumabearbetning? 4bb Barnet kan känna, tolerera och uttrycka sina känslor tillräckligt mycket. 123 4b Är det ett hinder att barnet inte kan känna och reglera känslor under traumabearbetning? Utveckling och Hinder 5 Kognitiv förändring 5aa Barnet har inte tillräckligt med erkännande om sin oskuld. 123 5a Är det ett hinder att barnet är rädd för att modern skuldbelägger barnet för misshandel eller försummelse och därför kommer avvisa barnet om det ändrar sin uppfattning till att det är oskyldigt, något som barnet inte vill riskera? 5b Är det ett hinder att barnet är rädd för att fadern skuldbelägger barnet för misshandel eller försummelse och därför kommer avvisa barnet om barnet ändrar sin uppfattning till att det är oskyldigt, något som barnet inte vill riskera? Om applicerbart, annars hoppa över: Är det ett hinder att barnet är rädd för att...(annan person) skuldbelägger 5c barnet för misshandel eller försummelse och därför kommer avvisa barnet om barnet ändrar sin uppfattning till att det är oskyldigt, något som barnet inte vill riskera? Fråga 5d är enbart relevant när både 5a och b är hinder 5d Är det ett hinder att barnet inte har någon alternativ anknytningsperson som erkänner barnets oskuld, då barnet inte vill riskera att bli ensam/övergiven? 6
Sleeping Dogs Handlingsplan för Hinder Barnets namn: Födelsedatum: Planens nuvarande ägare: Datum: Datum för utvärdering: Ringa in Hinder 1a Säkerhet 1b 1c 1d 1e 2a Anknytnings person (AP) AP finns kvar i barnets liv på lång sikt Konsekvenser av att avslöja Känslomässig tillåtelse Hemsituation 2b Skola 2c 2d Vardagliga rutiner Flashbacks och sömn Exempel på interventioner Säkerhetsplan (SP) Informera barnet om SP Diskutera med nätverket om vem som är AP Hitta ny AP Informera barnet om AP Förtydliga med AP/socialtjänst/ organisation/polis Bygg upp eller förstärk kontakt och relation till AP Informera barnet om kontakten Klargör rättsliga konsekvenser Förtydliga konsekvenser gällande umgänge Informera AP och/eller barnet Fråga mamma Fråga pappa Informera barnet Föräldrastöd och plan för att kompensera Inom toleransfönstret Plan förhindra triggers Kassaskåpet Trygg plats Här och nu Avslappning Stöd i skolan och Beskriv åtgärder med numrerade hinder Vem genomför? Med vem/vilka? Ok 7
2e Droger Alkohol 3a Lugn hjärna 3b 3c 4a Annan lugn hjärna Anknytnings System Kroppsliga förnimmelser 4b Känslor 5a 5b 5c 5d Mamma erkänner inte Pappa erkänner inte Annan erkänner inte Ingen annan erkänner Motivation åtgärdsplan för att kompensera Plan distraherande aktiviteter Plan sömn Plan alkohol/droger Plan för att kompensera AP Självreglering AP AP informerar barnet Bedöm annan lugn hjärna Diskutera med AP AP ger barnet samtycke till stöd av annan Utökad kontakt med AP/ biologiska föräldrar Livsberättelse Anknytningsbaserade aktiviteter/terapi Sensoriska övningar/terapi Avslappning Psykoedukation Plan hantera känslor Plan självskada/suicid Intensivt arbete/ terapi Diskutera med mamma/pappa/annan Hitta annan som kan erkänna Informera barnet i terapi/brev/video meddelande/meddelan de. Trauma Healing Story Hitta prinsessa Arkivskåpet Toleransfönstret Vulkanen 8
Nötskal Trauma Bearbetning Värmeelementet Sagan om prinsessan Matryoshka Motivationskontroll Nötskalskontroll Fjärrkontroll Bearbeta vakna hundar Instruktioner Fyll i barnets namn, födelsedatum, datum och planens nuvarande ägare. Rita en ring runt identifierade hinder. Siffrorna motsvarar de olika hindren. Exempel på interventioner till varje hinder finns listade. Fetade interventioner används ofta. Beskriv konkreta åtgärder, med de nummer på hinder som ryms i åtgärden (t ex 1b och c, 3a och 5b) eller bara en (t ex 1e). Fyll i vem som ska utföra åtgärden (t ex familjehemskonsulent Sonja) och med vem/vilka den ska genomföras (t ex socialsekreterare Tina, biologmamma och barn). Flera interventioner kan vara kombinerade i en och samma åtgärd. Ange tid för utvärdering. Vid utvärdering av denna planen, markera OK för slutförda åtgärder. Beskriv nya eller ändrade åtgärder. Ange nytt utvärderingsdatum. Fortsätt tills alla hinder har tagits bort. Beskriv därefter åtgärder gällande Motivation, Nötskalet och Traumabearbetning. Ange datum för utvärdering. Efter genomförd traumabearbetning utvärderas barnets symptom på nytt. Sätt mål och beskriv åtgärder för integrationsfasen. Ange datum för utvärdering och utvärdera tills målen är uppfyllda. 9
Sleeping Dogs Integration Handlingsplan Ringa in områden 1 Säkerhet 2 Vardagen 3 Anknytning 4 Känsloreglering Markera interventioner Säkerhetsplan Hitta ny AP Informera barnet om AP Genomför konsekvenser AP/socialtjänst/ organisationen/polis Informera barnet Fråga mamma Fråga pappa Informera barnet Föräldrastöd och plan för att förbättra hemsituationen Stöd i skolan och åtgärdsplan för att förbättra skolsituationen Trygg plats Avslappning Plan sömn Plan alkohol/droger Svåra omständigheter Plan förbättra samspel Terapi till förälder Bedöm annan lugn hjärna AP ger barnet tillåtelse att ta stöd av annan Påbörja umgänge med förälder Öka kontakt med förälder/ap/syskon. Plan återförening Livsberättelse/video Besöka tidigare hus Anknytningsbaserade övningar/terapi Sensorisk terapi Avslappning Intensivt arbete/terapi Beskriv interventioner med numrerade hinder Vem genomför? Med vem/vilka? Klart 10
5 Kognitiv förändring Utvärdera barnets önskan Familjeterapi Trauma Healing Story Plan för förlåtelse 11