SKILLS FINLAND 2020 - STRATEGISKA LINJEDRAGNINGAR

SKILLS FINLAND 2020 - STRATEGISKA LINJEDRAGNINGAR Skills Finland rf Styrelsen 4.9.2013

Inledning Skills Finland 2020 strategiska linjedragningar har godkänts vid föreningens ordinarie möte den 20.9.2012. Strategin kompletterades vid det ordinarie mötet den 26.9.2013 gällande följande kapitel, 6: Kärnverksamhetens strategiska målbilder, 7: Organisation och förvaltning, 8: Finansiering och 9: Partnerskap. I dokumentet beskrivs verksamhetsomgivningen som den var när utarbetandet av strategin påbörjades år 2012. 1. FÖRENINGENS SYFTE OCH UPPGIFTER SAMT KÄRNVERKSAMHET Enligt reglerna har föreningens som syfte att främja yrkesutbildning och att göra yrkesskicklighet mera uppskattad och känd i samhället inlärningsresultaten inom yrkesutbildning de studerandes intresse att ständigt utveckla sin yrkesskicklighet de studerandes intresse för självständig företagaranda. Föreningen förverkligar sitt syfte genom att följa yrkesutbildningens situation och yrkesskicklighetens uppskattning i samhället samt genom att ta initiativ och ge förslag gällande dessa frågor genom att ge arrangörsrättigheter till de årligen återkommande Mästareyrkesskicklighetstävlingarna och genom att i Finland arrangera internationella yrkeskicklighetstävlingar för ungdomar. 2

genom att sända Finlands ungdomsyrkeslandslag till internationella tävlingar, stödja dessa ungdomars träning och deras deltagande i yrkesskicklighetstävlingar genom utdelning av understöd och stipendier genom att bedriva kommunikations- och publikationsverksamhet inom det egna verksamhetsområdet. Föreningen strävar inte efter att bedriva vinstbringande verksamhet eller på annat sätt erhålla ekonomiska fördelar, verksamheten får heller inte på annat sätt i huvudsak vara ekonomisk. Till föreningens kärnverksamhet hör: Nationella yrkesskicklighetstävlingar Mästare MästarePLUS Mästare9 Internationella yrkesskicklighetstävlingar WorldSkills Abilympics EuroSkills Mästarträning och yrkeslandslaget Utbildning för tävlings- och träningsexperter Kommunikation, forsknings- och utvecklingsverksamhet, publikationer. Föreningen representerar Finland i organisationerna WorldSkills International (WSI), International Abilympics Federation (IAF) och WorldSkills Europe (WSE). 2. VERKSAMHETENS UTGÅNGSPUNKTER Med hjälp av yrkesskicklighetstävlingar görs ett långsiktigt arbete för att främja finländsk yrkesskicklighet och uppskattningen av dem samt att öka yrkesutbildningens dragningskraft. Det tävlingssystem för yrkesskicklighetstävlingar, inklusive både nationella och internationella tävlingar, samt tillhörande tränings- och utbildningssystem och 3

stödfunktioner som föreningen byggt upp och administrerar är väletablerade, fungerande och erkända. Tyngdpunkten för föreningens verksamhet har allt mer förflyttats från att bygga upp tävlingssystemet och förverkligandet av tävlingarna till att förbättra kvaliteten på verksamheten och att främja yrkesutbildningens kvalitet och innovationsverksamhet. Yrkesutbildningens dragningskraft har ökat i jämn takt under hela 2000-talet. År 2008 var det för första gången fler förstahandssökande till yrkeutbildning än till gymnasieutbildning. I den gemensamma ansökan våren 2012 deltog 101 000 sökande varav 68 500 ansökte om plats inom yrkeutbildning och 32 500 inom gymnasieutbildning. I föreningens verksamhet betonas särskilt studiehandledningens roll. Arbete görs för att upprätthålla yrkesutbildningens dragningskraft. Målsättningen är också att få ungdomarnas egna utbildningsdrömmar och arbetslivets och samhällets kunskapsbehov att mötas ännu bättre. Föreningens verksamhet stödjer regeringsprogrammets målsättningar, särskilt målet att nå och hållas kvar på den internationella toppen för yrkesskicklighet. I föreningens strategi betonas betydelsen och utvecklandet av yrkesskicklighet som viktig grund för konkurrenskraft, framgång och uppskattning. Dagens globala värld förutsätter allt mer internationellt samarbete och internationella arbetssätt. Ett internationellt samarbete är en förutsättning för att främja finländskt toppkunnande. 3. VERKSAMHETSOMGIVNING 3.1. Ekonomiska utsikter I finansministeriets konjunkturöversikt (1/2012 19.6.2012) beräknar man att BNP-tillväxten år 2012 är 1,0 %, år 2013 1,2 % och år 2014 2,1 %. Prognosen bygger på antagandet att krisen i euroområdet inte förvärras ytterligare och att inga nya arrangemang blir nödvändiga inom valutaområdet. Den finländska exporten förutspås en uppgång först år 2013 då den internationella efterfrågan återhämtat sig och världshandeln förstärks. Exportökningen beräknas bli mindre än en halv procent år 2012. År 2013 kommer exportökningen att tillta till ca 2,5 % och år 2014 kommer exporten redan att öka med ca 5 %. 4

Totalproduktionen uppnår nivån för sin förra höjdpunkt, som inföll i slutet av 2007, först under 2014. Problemen inom industrin fortsätter och produktionen kommer under prognosperioden inte att uppnå den toppnivå som rådde före recessionen. Den offentliga ekonomin har fortfarandet ett underskott år 2012 och den avtagande ekonomiska tillväxten kommer att framför allt drabba statsfinansernas finansiella ställning. Regeringens anpassningsåtgärder kommer att förstärka den offentliga ekonomin från och med år 2013. För att stabilisera den offentliga ekonomin krävs kostnadsinbesparningar också inom yrkesutbildningen. Anpassningsåtgärderna minskar på mängden studerande och skär ner anslagen för utbildning inom den yrkesinriktade grundutbildningen, läroavtalsutbildningen och den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. Det är ändå meningen att utbildningens kvalitet och utbildningsanordnarnas serviceförmåga ska hållas på en stark nivå. Med minskade anslag ska man kunna producera utbildning som ännu bättre motsvarar arbetslivets och individernas kompetenskrav. 3.2. Regeringens utbildningspolitiska riktlinjer och åtgärdsprogram 2011 2016 (KESU) Målet för Jyrki Katainens regering är ett Finland som bryr sig och som är framgångsrikt. Finland utvecklas som en nordisk välfärdsstat och ett samhälle som tar ansvar för de egna medborgarna men också på ett internationellt sätt som en del av Norden, Europa och världen. Regeringens målsättning är att finländarna ska vara världens mest kunniga folk år 2020. Man siktar mot den internationella toppen gällande yrkesskicklighet, högskoleutbildning och forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Enligt regeringen skapas Finlands välfärd genom att finländarna arbetar och det finländska arbetets konkurrenskraft skapas genom kompetens och kreativitet. Kompetens och kreativitet förutsätter ett fungerande utbildningssystem. Regeringens utgångspunkt är att Finland kan nå framgång i den föränderliga världen endast om alla har möjlighet att ständigt utveckla den egna kompetensen och om man kan dra nytta av alla talanger fullt ut. Utbildningssystemet måste kunna svara mot förändringar på ett flexibelt och snabbt sätt, samt också förbereda sig på dessa förändringar. 5

Enligt KESU ska tillgängligheten på kompetent arbetskraft förbättras genom att effektivera utbildningssystemets verksamhet och genom styrning av utbildningsutbudet. I praktiken betyder detta att t.ex. övergångsskedena görs mera flytande, erkännande av tidigare erhållen kunskap blir effektivare, utbildningens fullföljande förbättras och utbildningsutbudet inriktas i enlighet med arbetslivets behov. Särskilt uppsatta mål för yrkesutbildning är att minska antalet avbrott, förbättra kontakterna mellan utbildning och arbetsliv, förstärka kvalitetskontrollen, främja internationalisering och öka finansieringens stimulans. 3.3 Arbetslivets utvecklingsutsikter, arbetskraftens behov och sysselsättning Enligt arbets- och näringslivsministeriet (TEM) är Finlands arbetsliv just nu i ett brytningsskede. Brytningen skapas av en blandning av teknologiernas märkbara utveckling, den snabbt avancerande globala ekonomin, miljöfrågornas aktualisering, den åldrande befolkningen och de förändringar som sker i samhälleliga förhållanden och värden. Den centrala faktor som styr utvecklingen är den teknisk-ekonomiska förändringen som baserar sig särskilt på den snabba utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologin. Förutom produktion av tjänster så kommer Finlands ekonomi i framtiden att ha tyngdpunkten i nätverkande och kontinuerlig inlärning av nya saker. Enligt undersökningar gjorda av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) kan man förvänta sig kraftiga förändringar gällande strukturen på efterfrågan av arbetskraft. Allt eftersom arbetskraften minskar och den åldrande befolkningens andel ökar, växer behovet av arbetskraft särskilt inom vårdbranschen. Industribranschernas minskande behov av arbetskraft påverkas framför allt av kapitalfördjupningen och av den snabbare produktivitetsutvecklingen inom servicebranscherna, vilket leder till att man med en mindre arbetsinsats i framtiden skapar en större värdestegring än tidigare. 6

I maj 2012 fanns det enligt statistik från TEM 229 300 arbetslösa arbetssökande i landet, vilket är 2 700 fler än året innan. När man ser på yrkesgrupperna skilt för sig är det bara inom yrkesgruppen för industriellt arbete som hade sjunkande arbetslöshet. Enligt finansministeriets konjunkturprognos kommer sysselsättningen att förbättras i långsam takt och man förutser ingen märkbar minskning i arbetskraften. Arbetslöshetsgraden stiger nästa år till 8 %. År 2014 börjar arbetslösheten långsamt att sjunka. 3.4 Europa 2020 Finland har som en del av EU:s tillväxtstrategi (Europa 2020) förbundit sig till att utveckla centrala delområden av samhället och ekonomin så att den finländska och europeiska konkurrenskraften förstärks, medborgarnas välmående förbättras och den offentliga ekonomins hållbarhet kan tryggas. I strategin har utbildnings- och vetenskapspolitik en central ställning. Finland har i det egna nationella programmet kommit överens om att bl.a. förbättra ungdomarnas utbildningsnivå och minska andelen som avslutar sin utbildning för tidigt. För att klara av målsättningarna i Europa 2020-strategin har man sju flaggskeppsprojekt. Målsättningarna som tangerar yrkesutbildning eller kompetens inom dessa projekt är bl.a. att främja företagsamhet och att förebygga ungdomsarbetslöshet, att öka mobiliteten bland unga yrkesmän och -kvinnor, att förbättra erkännande av yrkesskicklighet och - erfarenheter, en livslång kompetensutveckling och att främja yrkesutbildning. 3.5 Internationella organisationer för yrkesskicklighetstävlingar Skills Finland har som medlem i de internationella organisationerna (WorldSkills International, WorldSkills Europe, International Abilympic Federation) förbundit sig till deras strategier, målsättningar och verksamhet. Organisationen WorldSkills International (WSI) har som målsättning att i samarbete med medlemsländerna främja den globala medvetenheten om betydelsen av yrkesinriktad toppkompetens. Organisationens viktigaste verksamhet är World Skills, VM i 7

yrkesskicklighet, som arrangeras vartannat år. Man fäster allt större uppmärksamhet inom organisationens verksamhet vid att dra nytta av tävlingsverksamheten, att effektivera funktionerna inom det globala nätverket av experter och att förmedla information gällande toppkompetens mellan medlemsländerna. Organisationen har i nuläget 60 medlemsländer. I takt med att antalet medlemsländer stiger samt att tävlingens popularitet och antalet tävlande ökar förstärks de regionala tävlingarnas roll (WorldSkills Asean, WorldSkills Americas, EuroSkills och WorldSkills GCC). Organisationen WorldSkills Europe (WSE) har som särskild målsättning att främja yrkeskompetens och dess uppskattning i Europa, öka medvetenheten om betydelsen av yrkesskicklighet, stödja utbildningspolitiken inom EU och öka det europeiska samarbetet inom området för yrkesutbildning. Organisationens viktigaste uppgift är att arrangera EMtävlingen i yrkesskicklighet, EuroSkills, som arrangeras vartannat år. Dessutom främjar WSE utvecklingen av de nationella yrkesskicklighetstävlingarna och de nationella Skillsorganisationernas arbete. WorldSkills Europe har 27 medlemsländer. Organisationen International Abilympic Federation (IAF) har som målsättning att stödja funktionshindrade personer att utveckla den egna yrkesskickligheten, förbättra deras ställning på arbetsmarknaden, främja medvetenheten om funktionshindrade personers förmågor och deras medverkan i det socio-ekonomiska livet, främja det internationella samarbetet och uppmärksamma beslutsfattare om yrkesskicklighetens betydelse för funktionshindrade personer. Organisationen har 39 medlemsländer. Dessa består till största delen av länder utanför Europa. De internationella Abilympics-tävlingarna arrangeras vart fjärde år. 4 FÖRENINGENS MOTTO, VISION, MISSION OCH VÄRDEGRUND 8

Föreningens motto, vision, mission och värdegrund fastställdes som avslutning på strategiprocessen vid det ordinarie mötet 2012. Motto Vision Skills Finland rf för yrkesskicklighet VI bygger världens bästa yrkesskicklighet. Vi tror på hantverkskunnande och yrkesskicklighet. Kunskap är grunden för framgång och uppskattning. Kunskap inspirerar till utveckling och skapar finländskt välmående. Vi är förespråkare för hantverkskunnande och för uppskattning av yrkesskicklighet. Vi tror på toppkompetens och på ständig utveckling av kunnande. Att utveckla det egna kunnandet och möjligheten till toppkompetens är allas rättighet. Toppkunnande skapar internationell konkurrenskraft. Genom träning och utbildning utvecklar vi mästare och hjälper dem att uppnå sina drömmar. Vi tror på yrkesskicklighetstävlingar. Att visa upp yrkeskunnande tilltalar och uppmuntrar ungdomar att utveckla det egna kunnandet. Vi är förespråkare, föregångare och utvecklare av både nationell och internationell tävlingsverksamhet inom yrkesskicklighet. Mission Vi främjar yrkesskicklighet och uppskattningen av den, vi utmanar till utveckling och toppkompetens. 9

Att samarbeta och att dela med sig. Kunskaper, färdigheter och erfarenheter är till för att dela med sig. I en allt mer internationell värld behövs globalt samarbete. Vi skapar tillsammans ett kompetenskapital som gagnar alla. Vi utvecklar ständigt kunnandet och verksamhetssätten. Vi inspirerar, stödjer och hjälper till. Funktionalitet. Tävlingsverksamheten hör till läroanstaltens vardag, och alla ska ha en möjlighet att delta i den. Vi skapar tydliga verksamhetsmodeller som uppmuntrar till att delta. Vi utmanar våra samarbetspartners att dra nytta av verksamhetsmodellerna i det egna arbetet. Värdegrund Öppet Står jag för vad jag säger? Delar jag med mig av min kompetens? Hjälper jag andra med hjälp av mitt eget kunnande? Spelar jag med öppna kort? Rättvist Är jag rättvis? Beaktar jag alla som berörs av besluten? Behandlar jag alla på samma sätt? Tävlar jag i enlighet med reglerna? Agerar jag på ett ärligt sätt? Respekterar jag andra människor? Smart Förutser jag konsekvenserna av mina beslut och mina handlingar? Växer jag som expert och som människa? Är min utveckling hållbar? Stödjer jag andra? Inspirerar jag andra att utvecklas? Med glädje i kunskapen Vågar jag glädjas åt framgång? Inspirerar jag andra med mitt exempel? Gläds jag åt andras framgång? Arbetar jag med glädje och entusiasm? Skickligt 10

Tar jag lärdom av mina erfarenheter? Vet jag hur jag kan vidareutvecklas? Vill jag göra saker och ting bra? Är kvalitet viktigt för mig? Vi utmanar oss själva och våra intressentgrupper att agera öppet, rättvist, smart, skickligt och med glädje i kunskapen. 5 VERKSAMHETENS STRATEGISKA TYNGDPUNKTSOMRÅDEN 1. Power från tävlingsverksamheten alla har rätt till utveckling av det egna kunnandet År 2020 kommer man tydligt att se nyttan med tävlingsverksamhet inom yrkesutbildningen. Alla utbildningsanordnare kan dra nytta av yrkesskicklighetstävlingar. Varenda studerande inom yrkesutbildning har möjlighet att delta i tävlings- och träningsverksamhet om de bara vill. Yrkesskicklighetstävlingar är ett betydelsefullt skyltfönster för yrkesutbildning och för yrkesskicklighet. Själva tävlingen är dock bara toppen av berget. Det viktigaste är det som händer före och efter tävlingarna. År 2020 Tävlingens arrangemang, förberedelserna inför dem och deltagandet i dem är integrerade i läroanstalternas och företagens vardag. På detta sätt betjänar tävlingarna på bästa tänkbara sätt kompetenskapitalet och är tillgängligt för alla utbildningsanordnare, företag, lärare, arbetsplatshandledare och studerande. Fördelarna med tävlings- och träningsverksamhet och goda exempel finns öppet för alla att använda vid utvecklingen av yrkesutbildning och kompetens. Att delta i tävlingsverksamhet är hela läroanstaltens gemensamma sak. Flexibla och individuella studievägar stödjer utvecklingen av toppkompetens och valet av tävlande förverkligas genom godkända principer. 11

2. En hållbar ekonomisk grund som förutsättning för en långsiktig verksamhet År 2020 baserar sig tävlings- och träningsverksamheten samt föreningens verksamhet på alla plan på en stabil ekonomisk grund. Verksamheten är också kostnadseffektiv på alla plan. Ekonomistrukturen är mångsidig och flexibel. På så sätt kan man trygga en effektiv användning av resurserna och verksamhetens kontinuitet i föränderliga ekonomiska situationer. 3. Styrka och effektivitet genom samarbete Skills Finlands verksamhet baserar sig på nätverkssamarbete. Enbart genom samarbete kan vi uppnå vår vision och nå våra högt ställda målsättningar. År 2020 Alla anordnare av yrkesutbildning är med i Skills-nätverket och även arbetslivet är aktivt med och stödjer föreningens utvecklingsarbete. Föreningen är ett betydelsefullt forum för samarbete kring utveckling av yrkesutbildning. Föreningen är en sakkunnig, uppskattad, tillförlitlig och eftertraktad partner både i nationella och internationella nätverk. Föreningens kanaler för kommunikation och växelverkan stödjer och främjar varandra till att lära sig och att öppet dela med sig av kunskap. Att dela med sig av kunskaper, färdigheter och erfarenheter möjliggör en kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet. 4. Med sikte mot världens skickligaste folk tack vare kvalitet Kvalitet betyder att rätt saker görs på rätt sätt. I kvalitet ingår också en ständig förbättring av verksamheten. De som skapar mästare måste själva också vara mästare. År 2020 uppfyller Skills Finlands verksamhet de externa kvalitetskriterierna för en utmärkt organisation. 12

6 KÄRNVERKSAMHETENS STRATEGISKA MÅLBILDER Mästare 1. Det grundläggande syftet med Mästare är att fungera som ett skyltfönster för yrkeutbildning, utveckla och främja dragningskraften och styra genomförandet och utvecklingen av tävlingen. 2. Tävlingen utvecklar utbildning på ett genuint sätt och skapar nya livsdugliga produkter och tjänster. Grenarna har förverkligats så att innovativitet och skapandet av nytt är en naturlig det av tävlingarna. 3. Semifinalerna är till utseende och verksamhetssätt liknande som finalen och en igenkänd del av Mästare. Arbetslivet och regionernas behov fungerar som utgångspunkt för semifinalerna och de möjliggör regionala nätverk. Semifinalarrangemangen kan avvika från varandra beroende på gren och område. Gymnasier och yrkeshögskolor har möjlighet att delta i Mästare-verksamheten. Mästare 9 1. Mästare 9-tävlingen används som redskap för det regionala samarbetet mellan grundskola-yrkesläroanstalt-arbetslivet. 2. Mästare 9 är en tävling för hela grundskolan. Även elever i klasserna 7, 8 och 10 får delta. 3. Man drar nytta av tävlingen på ett mångsidigt och effektivt sätt som ett verktyg för att bekanta sig med olika yrken, göra motiverade val och stödja en kvalitativ studie- och karriärhandledning. 4. Genom tävlingen kan man svara mot behoven från olika målgrupper, t.ex. invandrare. MästarePLUS 1. Tävlingsverksamheten för personer i behov av särskilt stöd skapar ett hållbart välmående för deltagarna (studerande). 2. Tävlingarna utgår från arbetslivet. 3. MästarePLUS är en del av Mästare-varumärket, vilket syns i både finalen och i semifinalerna. 13

4. Tävlingens deltagarantal har stigit. Internationella tävlingar: WorldSkills, EuroSkills och Abilympics 1. Skills Finland är en aktiv, uppskattad och inflytelserik aktör inom internationella yrkesskicklighetstävlingar och i arrangemangen av dessa. 2. Att dra nytta av internationella tävlingar som verktyg för utveckling av yrkesutbildning, arbetslivet och tävlingsverksamheten sker planenligt och effektfullt. 3. Deltagandet i tävlingen baserar sig på organiserade branschvisa målbilder, möjliggörande och en vilja att dra nytta av tävlingsverksamheten. 4. Finland arrangerar EuroSkills-tävlingarna år 2020. 5. I Europa arrangeras tävlingen International Abilympics antingen som helt egen tävling eller som del av någon annan nationell eller internationella tävling. Mästarträning 1. I Finland finns ett högkvalitativt träningssystem för mästare. Skills Finland ansvarar för att leda och utveckla träningssystemet. Grund- och mästarträning ingår som en integrerad del i läroanstalternas vardag. Skils Finland ansvarar för att arrangera landslagsträning. Företag och näringsliv är aktivt med i all träningsverksamhet. 2. Tränings- och tävlingsverksamheten samt tillgodogörandet av dessa ingår i examensgrunderna (tvk 28.8.2013) och som del i strategin för alla yrkesutbildningsanordnare. Studerande som är yrkesmässigt talangfulla stöds genom individuella studievägar. Ett handledande lärarskap erbjuder verktyg för lärare och för inlärning 3. Tränings- och tävlingsverksamheten har en stabil roll som utvecklare av finländsk yrkesutbildning och av det finländska arbetslivet samt som sammanhållande faktor för samarbetet mellan utbildning och arbetsliv. Samabetet utvecklar yrkesutbildningen och karriärvägarna för talangfulla studerande, så att arbetslivet och företagen erbjuds världens mest yrkesskickliga arbetskraft. Utbildning för tävlings- och träningsexperter 14

1. Utbildningen stödjer föreningens strategi och förverkligandet av målsättningarna och utvecklar verksamhetens kvalitet och individernas kunnande. 2. Utbildningsverksamheten är planenlig och strävar efter ständig utveckling. 3. Utbildningen främjar undervisningspersonalens möjligheter gällande karriärvägar. Kommunikation 1. Man har fastställt målgrupperna för kommunikation och central information. Kommunikationen till varje målgrupp sker ändamålsenligt och via rätta de kanalerna. 2. Föreningens verksamhet och sakkunnighet är känd. Tävlings- och utvecklingsverksamheten syns regelbundet och med nationell spridning i olika medier. 3. Kommunikationen förverkligas i nätverk gemensamt med intressentgrupper och samarbetspartners. Samarbetet är ömsesidigt och gagnar alla parter. 7 ORGANISATION OCH FÖRVALTNING 1. Kvaliteten på Skills Finlands verksamhet uppfyller de externa kvalitetskriterierna för en utmärkt organisation 2. Organisationens struktur stödjer föreningens strategi och förverkligandet av målsättningarna och är tillräckligt flexibla för att reagera på förändringar i verksamhetsomgivningen. 3. Nätverkets och personalens kunnande utvecklas systematiskt. Man sörjer för personalens och de centrala aktörernas välmående på arbetet. 8 FINANSIERING 1. Föreningens verksamhet samt tävlings- och träningsverksamheten är kostnadseffektiv på alla nivåer. 2. Tävlings- och träningsverksamheten är en investering för framtiden. Verksamhetens kostnads-verkningsgrad för att förverkliga uppsatta mål är bra. 3. Finansieringsstrukturen är mångsidig och flexibel, så att man kan säkra verksamhetens kontinuitet och att målen uppnås i en föränderlig verksamhetsomgivning. 15

9 PARTNERSKAP 1. Skills Finland är en sakkunnig, uppskattad, tillförlitlig och eftertraktad samarbetspartner både i nationella och internationella nätverk. 2. Nätverkssamarbetet är planenligt, långsiktigt och baseras på växelverkan. Alla parter drar nytta avsamarbetet. 3. Nätverket är heltäckande både gällande kvalitet och kvantitet. Partnerskapsschema som bilaga. 16