Förslag till strategi för ett interkulturellt Botkyrka

1 [18] REMISSVERSION Förslag till strategi för ett interkulturellt Botkyrka Sammanfattning Botkyrka har i årtionden arbetat för att skapa samma möjligheter och livschanser för vår befolkning som för det svenska genomsnittet. Det vi vet är att förhållandena för många av Botkyrkas invånare fortfarande är ogynnsamma och att vi behöver ta ett helhetsgrepp om utmaningarna. Om vi lyckas hantera utmaningen rätt kommer erfarenheten av att leva och verka i en mångkulturell miljö att ge alla våra kommuninvånare oavsett bakgrund ett försprång i en alltmer globaliserad värld. Botkyrka arbetar för att uppnå en utveckling som är positiv för alla våra kommuninvånare både nu och i framtiden. Strategin är en viktig pusselbit i arbetet för ett hållbart Botkyrka och ger utgångspunkterna för ett långsiktigt och systematiskt arbete i kommunen. Den uppmärksammar de begränsningar för den enskildes utveckling som bland annat uppstår på grund av föreställningar kopplade till kön, social och etnisk bakgrund och som bidrar till inlåsningseffekter. Strategin tar upp tre huvudområden med tillhörande handlingsvägar: antidiskriminering, kommunen som plats och kommunen som organisation. De ambitioner som slås fast i strategin ska ligga till grund för mål och åtaganden inom ramarna för det ordinarie styrsystemet såväl kommunövergripande som på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Strategin gäller hela Botkyrka kommun, vilket omfattar alla nämnder, styrelser och helägda kommunala bolag. Varför behövs en interkulturell strategi? Botkyrka är en mångkulturell, men segregerad kommun med stora skillnader i livsvillkor där kön, social och etnisk bakgrund samverkar. Effekten blir inlåsningar som hindrar människor från att frigöra sin kapacitet och sina livschanser. Botkyrkas ansats att ta fram en interkulturell 1 strategi uttrycker en medvetenhet om att en hållbar utveckling bara kan uppnås genom att vi i våra verksamheter ger utrymme för fler perspektiv och genom att tillsammans med dem som är berörda analysera och bygga de kulturella och samhälleliga rum som vi befinner oss i och delar. 1 Inter är latin och betyder mellan (eller bland ) och syftar här på mellanmänsklig växelverkan. Med kultur menar vi de meningsskapande system som ger ordning och riktning i människors liv. Dessa system är under ständig förändring och utveckling. Det interkulturella förhållningssättet förutsätter att man ställer sig kritisk till och arbetar för att bryta ner strukturer som medför att vissa kategorier av människor underordnas eller utesluts. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 61 394 Sms 0708-861412 E-post helena.rojas-lundgren@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN 2 [18] Utmaningen är att gå från ett nuläge där olika etniska och socioekonomiska grupper lever inom samma kommun eller kommundel men i främlingskap och okunskap om varandra, till ett interkulturellt samhälle som präglas av möten och rörelser mellan individer och grupper 2. Ett sådant samspel är en grund för tillväxt och för en hållbar samhällsutveckling. Den utveckling vi eftersträvar är bara möjlig att nå med ett långsiktigt och medvetet arbete från flera håll och tillsammans med andra aktörer. Strategin ger stöd till en utveckling av strukturer och verksamheter så att de matchar de samhällsförändringar som skett under de senaste 40 åren, bl.a. kopplat till befolkningssammansättning, och som ännu inte i tillräcklig grad har lämnat avtryck i hur vi organiserar och leder samhällsutvecklingen. Det handlar om hur vi som kommun ska bidra till social och ekonomisk tillväxt med den enskilda kvinnans och mannens medborgerliga rättigheter, möjligheter och skyldigheter som utgångspunkt. Strategin tydliggör åt vilket håll kommunen strävar som grund för ett fokuserat arbete. Den ger en tydlig grund för hur medarbetare ska agera i sin yrkesroll, både i den direkta servicen till medborgare och brukare och i planeringsfrågor. Att vår befolkning vill och kan växa är av avgörande betydelse för kommunen. Tillsammans måste vi skapa de bästa förutsättningarna för olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män att växa, oavsett social och etnisk bakgrund. Det gör vi genom att i kommunen, regionalt och nationellt aktivt arbeta för att våra invånares kapacitet och livschanser ska tas tillvara och genom att undanröja diskriminering i kommunen. Genomförandet av strategin ska skapa förutsättningar för att individer och grupper inte bara ska samexistera, utan också samspela för att nå gemensamma ambitioner. På så sätt ska vi skapa en positiv spiral som ger kommunens invånare ökad framtidstro, fler arbetstillfällen och ökad tillväxt. Det kommer också att bidra till att förebygga konflikt, social splittring och utslagning. Detta ska vi uppnå De strategiska handlingsvägar som pekas ut ska tillsammans skapa ett förändrat tillstånd för kommunens invånare inom en femtonårsperiod. Inom den tidsramen ska flickor och pojkar, kvinnor och män som har Botkyrka som sin hembygd, oavsett social och etnisk bakgrund, inte bara ha samma möjligheter till utbildning, arbete och bostadskarriär som befolkningen i övriga länet de ska också ha ett försprång på en globaliserad arbetsmarknad och i samhället i stort. Det förutsätter bland annat följande: 2 Kommer att kompletteras med definition från Europarådet

BOTKYRKA KOMMUN 3 [18] Om 15 år har vår kraftsamling bidragit till att utveckla samhälls- och arbetskulturen i Sverige så att kompetensen hos vår internationella befolkning tas till vara. Då har vi byggt förutsättningar för ett interkulturellt samhälle där tillgång till makt och resurser inte går enligt etniska skiljelinjer. Om 10 år är Botkyrka en plats där flickor och pojkar, kvinnor och män vidgar sina sociala nätverk och möjligheter i en globaliserad värld. Om 10 år ses etnisk mångfald i första hand som en grund för tillväxt och utveckling i Botkyrka och regionen. Om 5 år är ett icke-diskriminerande, interkulturellt förhållningssätt en av de generic skills 3 som kännetecknar verksamheten och bemötandet från chefer och medarbetare i Botkyrka kommun. Utgångspunkter för arbetet I arbetet för ett interkulturellt Botkyrka finns en mängd värdefulla erfarenheter av utvecklingsarbete för att skapa bättre villkor för våra invånare att bygga på. En viktig grund är Ålborgarbetet som resulterade i att vi ringade in sex avgörande utmaningar för en hållbar utveckling i kommunen i ett generationsperspektiv. Parallellt började vi ett strategiskt arbete för att säkra servicen till medborgarna från diskriminerande inslag samt med att strategiskt kommunicera kommunens egen bild av Botkyrka både utåt mot omvärlden och till våra invånare för att skapa stolthet över platsen Botkyrka och ökad social sammanhållning. Ungefär samtidigt gick vi in i den europeiska koalitionen av städer mot rasism och diskriminering (ECCAR) i syfte att samarbeta med kommuner och städer i Europa med liknande befolkningssammansättning och utmaningar som Botkyrka, men med diskrimineringsfrågan i fokus. Koalitionen erbjuder en given struktur för alla städer i nätverket för att synliggöra och åtgärda strukturell 4 diskriminering och vardagsrasism. Kommunens sex utmaningar för ett hållbart Botkyrka faller väl in inom ramen för den europeiska koalitionens tiopunktsprogram, som kommunen åtagit sig att följa. Ett interkulturellt arbetssätt i Botkyrka bygger på ett ansvar hos alla förtroendevalda och medarbetare och en insikt om att: 3 Kommer att kompletteras med definition av generic skills 4 Strukturell diskriminering uppstår när regler, normer och rådande handlingsmönster hos samhällsinstitutioner innebär en begränsning och ett hinder för vissa etniska grupper och invandrargrupper att uppnå lika livsvillkor som majoritetsbefolkningen. Strukturell diskriminering sker ofta, men inte alltid, omedvetet och är resultatet av ett system av ett ojämlikt handlings- och tolkningsutrymme mellan olika etniska grupper. Den strukturella diskrimineringen finns i samhällsinstitutionernas arbetssätt och rutiner men kan också ta sig uttryck genom att dessa grupper osynliggörs (vid analyser, planering etc.).

BOTKYRKA KOMMUN 4 [18] Kommunen ska arbeta för att uppnå kommunens mål för alla flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett social och etnisk bakgrund i alla våra kommundelar med utgångspunkt från svensk lagstiftning och FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna. Kommunen i ännu större utsträckning behöver utveckla en respektfull och ömsesidig dialog med medborgare och brukare som grund för att uppnå målen. Alla medarbetare och chefer i sitt yrkesutövande behöver utveckla förmågan till kritisk reflektion kring de egna kulturella uttryck som vi alla, oavsett svensk eller annan etnisk bakgrund, tenderar att ta för givna och se som de enda rätta. Vi tar täten för lika villkor i ett blandat Sverige - strategiska handlingsvägar För att nå ambitionerna med ett interkulturellt Botkyrka behövs en bred kraftsamling. Statliga insatser, regionala satsningar och kommunala verksamheter måste samspela för att stärka en positiv utveckling. Samtidigt är en hållbar framtid beroende av att de som tolkar och beslutar om vägar framåt är representativa, både i fråga om kunskap och erfarenhet och för den plats och de människor där förändringen ska ske. Dialogen med medborgare och brukare är därför central. Nedan pekas tre huvudområden ut med tillhörande handlingsvägar. De ska konkretiseras inom ramarna för det ordinarie styrsystemet på såväl kommunövergripande som förvaltnings- och verksamhetsnivå. Utöver dessa är en grundläggande insats är att utveckla relevant statistik och rutiner för att följa utvecklingen inom dessa områden. 1. Antidiskriminering Antidiskriminering utgör en övergripande handlingsväg. Utgångspunkten är FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna och gällande diskrimineringslagstiftning, som omfattar kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Vi ska vid all planering, styrning, fördelning av resurser och genomförande av kommunens verksamheter motverka maktordningar som leder till ojämlika villkor bland våra invånare. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska oavsett bland annat social och etnisk bakgrund på lika villkor och på ett likvärdigt sätt ha inflytande i kommunen och få en god kommunal service.

BOTKYRKA KOMMUN 5 [18] Det handlar dessutom bl.a. om att: Öka medvetenheten om rasism och diskriminering som samhällsproblem. Motverka och skapa beredskap för att hantera konflikter och hatbrott som handlar om rasism och diskriminering, bland annat genom information och förebyggande arbete Aktiva insatser för att tillsammans med berörda grupper arbeta bort kulturella praktiker 5 som begränsar den enskilda kvinnan och mannens handlingsvägar och livschanser, som till exempel patriarkalt förtryck och våld. Aktivt motverka diskriminering och verka för lika rättigheter på bostadsmarknaden oavsett etnisk bakgrund. Utveckla samverkan med lokala aktörer som rådgivare för att få en verklighetsnära bild av situationen i fråga rasism och diskriminering i olika delar av kommunen/staden. Ett aktivt arbete mot diskriminering och för lika möjligheter och rättigheter för flickor och pojkar inom skolan och högre utbildning. De delar som är i fokus är pedagogik och bemötande av elever och föräldrar. Ett aktivt arbete för mångfald och mot diskriminering inom kulturoch fritidsområdet både i representation och i utbud. Det kommunalt finansierade utbudet ska svara mot intresset hos och vara tillgängligt för kommunens invånare, oavsett kön och bakgrund. Stödja utvecklingen av Mångkulturellt centrum som nationellt kunskapscentrum för diskrimineringsfrågorna. 2. Kommunen som plats De övriga handlingsvägarna tar sats utifrån två dimensioner. Den första rör kommunen som plats och omfattar områden där vi kan göra egna insatser men som också är nödvändiga att lösa tillsammans med andra aktörer på regional eller nationell nivå: Nedan beskriver vi närmare vad som ska uppnås för kommunen som plats. Arbete, utbildning och kompetensförsörjning Kvinnor och män ska oavsett social och etnisk bakgrund ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Det handlar bl.a. om att: Utveckla en internationell profil i fler av Botkyrkas förskolor och skolor. 5 Kommer att kompletteras med definition

BOTKYRKA KOMMUN 6 [18] Utveckla metoder för effektivare inslussning av nyanlända elever i grund- och gymnasieskolan. Utveckla kommunens introduktion av nyanlända med utgångspunkt från denna strategi. Säkerställa en god validering av utländsk utbildning så att våra invånares kompetens fullt ut kan tas tillvara. Organisera en konsekvent och permanent samverkan för bättre matchning mellan näringslivets och offentliga verksamheters personalbehov och kompetensutvecklad arbetskraft. Utveckla inkubatörsmiljöer 6 som lockar en bredare kompetensbas bland våra invånare. arbeta för insatser på regional nivå som syftar till att bryta negativa effekter av segregation och arbeta mot inlåsningar av våra invånares livschanser, bl.a. utveckla regionalt samarbete för en snabbare och långsiktigt hållbar väg till självförsörjning för nyanlända. Eftersträva en jämn socioekonomisk och etnisk sammansättning bland elever i alla våra förskolor och skolor. Utveckla ett interkulturellt förhållningssätt i pedagogik och bemötande av elever och föräldrar inom skola och utbildning för både barn och vuxna. Boende och segregation För att minska begränsande grannskapseffekter 7 för kvinnor och män med olika social och etnisk bakgrund ska segregationen brytas inom och mellan våra bostadsområden. Det handlar bl.a. om att: Arbeta för insatser på regional nivå för att bryta negativa effekter av segregation och arbeta mot inlåsningar av våra invånares livschanser. Utveckla kommunens arbete med stadsförnyelse i alla våra kommundelar så att det bidrar till att skapa bostadsområden som är socialt och etniskt blandade, och anpassa sättet att utföra arbetet så att dialogen med de boende får en central plats i all översiktlig planering. Skapa och vidmakthålla mötesplatser där invånare från olika kommundelar och med olika social och etnisk bakgrund träffas. Det gäller inte minst våra förskolor och skolor. Insatser inom respektive nämnd för att utveckla invånarnas nätverk utanför det egna området och den egna sociala och etniska gruppen. 6 Kommer att kompletteras med definition 7 Kommer att kompletteras med definition

BOTKYRKA KOMMUN 7 [18] Identitet, hemkänsla och delaktighet Flickor och pojkar, kvinnor och män i alla våra kommundelar ska oavsett social och etnisk bakgrund känna sig hemma, ha förtroende för varandra och för demokratin. Det handlar bl.a. om att stödja förvaltningsöverskridande insatser som syftar till att stärka invånares känsla av samhörighet och hemkänsla i kommunen och i den kommundel där de bor. öka valdeltagandet och känslan av delaktighet bland olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män. stödja samarbete mellan föreningar över etniska och religiösa gränser. minska den sociala distansen mellan områden och grupper som ett led i att motverka grannskapseffekter. utveckla kommunens webb som verktyg för att underlätta invånares förståelse av det svenska samhället genom ökad kunskap om samhällsservice, olika vägar till utbildning och arbete samt om medborgerliga rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Verktyget ska också kunna användas inom utbildning. 3. Kommunen som organisation Strategin anger också handlingsvägar för kommunen som organisation. Här är kommunens ansvar som arbetsgivare och utförare av service i fokus. Det handlar om att utveckla interna processer för att säkerställa en verksamhet på lika villkor oavsett bakgrund, men också om kommunens ansvar att komma till rätta med de ojämlikheter som idag finns bland annat inom utbildning, arbetsmarknad och boende. Nedan beskriver vi närmare vad som ska uppnås för kommunen som organisation. Rekrytering och arbetsvillkor Fördelningen av chefer och medarbetare i kommunorganisationen ska på sikt avspegla sammansättningen av kvinnor och män med olika etnisk bakgrund bland kommuninvånarna. Vidare ska chefer och medarbetare i kommunens verksamheter besitta de generic skills som krävs för att de ska kunna bidra till ett interkulturellt Botkyrka. Det innebär bl.a. att vi behöver: Skapa interkulturella arbetsplatser genom att ett aktivt arbete för att säkra förhållnings- och arbetssätt från diskriminerande inslag. Det

BOTKYRKA KOMMUN 8 [18] handlar bland annat om att synliggöra outtalade normer och värderingar som bas för att möta och hantera mångfald. Säkra hela rekryteringskedjan, karriärmöjligheter och löneutveckling från diskriminerande inslag eller begränsningar p.g.a. kön, etnisk och social bakgrund. Säkerställa att kommunens utbildning för förtroendevalda, ledarskapsutveckling och chefsutbildning ger en god grund för genomförandet av kommunens strategier för demokrati och delaktighet, ett jämställt och interkulturellt Botkyrka. Bredda kompetensprofilen för tjänster i kommunen genom att fastställa vilka grundläggande kunskaper och färdigheter som krävs för att chefer och medarbetare i olika verksamheter ska kunna bidra till ett interkulturellt Botkyrka. Vid rekrytering ska kommunen aktivt söka personer som besitter dessa generic skills. Bemötande och service till medborgarna Verksamheten i Botkyrka kommun ska präglas av ett bemötande på lika villkor och ett interkulturellt förhållningssätt. Det innebär bland annat att: Alla förtroendevalda och medarbetare utifrån en respektfull och ömsesidig dialog med medborgare och brukare ska arbeta för att uppnå kommunens mål för alla flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett social och etnisk bakgrund i alla våra kommundelar. Ett behov av att utifrån ovanstående vidareutveckla kommunens ordinarie planering och uppföljning för att vi ännu mer målinriktat ska kunna arbeta för att uppnå goda resultat för alla våra medborgare och brukare. Alla medarbetare och chefer i sitt yrkesutövande behöver utveckla förmågan till kritisk reflektion kring de egna kulturella uttryck som viofta tar för givna och ser som de enda rätta. Svenska är vårt gemensamma språk i kommunen, men flerspråkighet ska ses som en resurs och användas i mötet med brukaren när så är möjligt och lämpligt. Genomförande, ansvar och organisation För att uppnå ett interkulturellt Botkyrka krävs ett långsiktigt och systematiskt förändringsarbete, där målen och styrningen är tydliga, samtidigt som förtroendevalda, chefer och medarbetare har tillräcklig kunskap och tillgång till verksamhetsanpassade metoder, arbetssätt och stöd för att i sitt dagliga arbete axla sin del av ansvaret för genomförandet. Fyra strategiska framgångsfaktorer behöver särskilt beaktas: mål och styrning, utbildning och kunskap, metoder och arbetssätt, samt stöd och samordning.

BOTKYRKA KOMMUN 9 [18] På kommunövergripande nivå ansvarar kommunledningsförvaltningen för att ett arbete omfattande dessa fyra framgångsfaktorer byggs upp och kontinuerligt utvecklas. Förvaltningarna har motsvarande ansvar för förvaltningsspecifik styrning, utbildning, metodutveckling, stöd och samordning. Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen det yttersta ansvaret för att uppnå ett interkulturellt Botkyrka. Demokrati- och integrationsberedningen bereder underlag för övergripande beslut om insatser och uppföljning. Personalutskottet har motsvarande roll för kommunen som organisation. Varje nämnd ansvarar för att dess verksamheter lever upp till inriktningen i denna strategi. Varje förvaltningschef har huvudansvaret för att medarbetarna ger det interkulturella förhållningssättet genomslag i yrkesutövandet och för utvecklingen av interkulturella arbetsplatser. Kommundirektören har ytterst det förvaltningsmässiga ansvaret för att arbetet för ett interkulturellt Botkyrka mot diskriminering genomförs i enlighet med denna strategi. har huvudansvaret för att kommunövergripande leda, samordna och stödja arbetet, liksom för utvecklingen av arbetsformer. Förvaltningscheferna på varje förvaltning ansvarar för genomförandet. har huvudansvaret för att personalarbetet utvecklas i enlighet med de ambitioner som uttrycks i denna strategi. Förvaltningscheferna har ansvaret för genomförandet. De fackliga organisationerna är en viktig part när det gäller att skapa likvärdiga villkor på arbetsplatsen. Deras medverkan och inflytande säkras inom ramarna för gällande samverkansavtal. Uppföljning av arbetet för ett interkulturellt Botkyrka mot diskriminering Uppföljningen av resultatet av arbetet för ett interkulturellt Botkyrka mot diskriminering sker kommunövergripande genom flerårsplanprocessen som grund för en rapportering till kommunstyrelsen. Uppföljningen ska fokusera på processen med att ge det interkulturella förhållningssättet genomslag, samt på verksamhetsresultat och indikatorer som speglar utvecklingen inom nyckelområden för ett interkulturellt Botkyrka mot diskriminering ur ett medborgare-, brukar- och medarbetarperspektiv. Dessa indikatorer kommer så långt möjligt att fastställas i samband med revidering av de indikatorer som är kopplade till kommunens program för ett hållbart Botkyrka.

BOTKYRKA KOMMUN 10 [18] Som en del av vårt medlemskap i Europeiska koalitionen av städer mot rasism (ECCAR) har vi också ett åtagande att årligen rapportera till koalitionen med utgångspunkt från det fastslagna 10 punktprogrammet.

BOTKYRKA KOMMUN 11 [18] Bilaga 1 Nulägesbeskrivning Denna bilaga ger en nulägesbeskrivning baserad på aktuell forskning och statistik. Syftet är att ge en bild av de utmaningar och möjligheter som Botkyrka som kommun och våra invånare lever med och som strategin för ett interkulturellt Botkyrka avser att möta på ett mer träffsäkert sätt än tidigare. Det är bl.a. viktigt att utgå från statistik som förmår spegla frågeställningar mer precist än att bara uppdelat på svensk och etnisk bakgrund. Social bakgrund, ursprungsland, tid i Sverige, kommundel är alla exempel på variabler som behöver redovisas för att fånga villkoren för olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män för att vi mer målinriktat ska kunna arbeta för en förändring för våra medborgare. Demografiska förändringar Det är idag ett faktum att Sverige är ett etniskt blandat samhälle. Över en miljon svenska medborgare är födda utomlands eller har två föräldrar födda utomlands. De flesta av kommunens invånare kommer att välja att leva en stor del av sitt liv i Sverige oavsett om de är födda här eller inte. Släktens historia kommer lång tid framöver vara en viktig del av identiteten, men för att inte fastna i historien måste det vara möjligt för våra invånare att bygga sin historia vidare i Botkyrka. Framtidstro och utvecklingsmöjligheter när det gäller arbete, utbildning och boende är avgörande för flickors och pojkars, kvinnors och mäns känsla av gemenskap med samhället. Två viktiga utgångspunkter för att hålla ihop samhället och för samhällsutvecklingen är människors rättigheter och skyldigheter. Men det går inte att tala om skyldigheter i ett samhälle om man inte har rättigheter i motsvarande grad. Lika rättigheter är därför centralt för att människor ska kunna känna delaktighet och vilja vara aktiva samhällsmedborgare. Parallellt behövs det ett arbete för att förändra den allmänna uppfattningen av vem som är svensk och som därmed släpps in i samhällsgemenskapen, av vem som tillåts känna tillhörighet och hemkänsla. Strukturer som utesluter De två första och hittills viktigaste svenska utredningar om strukturell diskriminering i Sverige 8 beskriver att det svenska samhället är delat längs etniska skiljelinjer och att svensk politik hittills har lagt sitt primära fokus på invandrare som problem och inte på hinder i samhällsstrukturerna. Såväl forskning som politik har i stor utsträckning varit inriktade på att undersöka brister och åtgärda invandrare. Det kallas för blaming the victim, d v s den som drabbas av strukturell diskriminering ställs till svars för sin situation. Denna praktik uttrycks t ex i en ensidig fokus på invandrare genom egen försörjning, validering av utbildning, att problem i skolan beror på deras kul- 8 Det blågula glashuset strukturell diskriminering i Sverige, SOU 2005:56.och Integrationens svarta bok SOU 2006:79

BOTKYRKA KOMMUN 12 [18] tur, att arbetslösa är passiva, i boendefrågor att de vill bo med sina landsmän. Det har helt enkelt varit bekvämare att hålla invandrare i fokus i stället för makthavaren 9. Oftast har ett maktperspektiv och ett strukturellt perspektiv saknats och man kan därför tala om en etnisk maktordning. 10 Vi har samma benägenhet att resonera med fokus på individen som problem inom kommunens egen organisation. Vi är en spegling av det svenska samhället och har samma utmaning i att bearbeta och åtgärda de strukturer och funktioner som har tolkningsföreträde och som premierar traditionell svensk kunskap och erfarenhet 11. I Botkyrka som organisation kvarstår idag en ickerepresentativ spegling av kommuninvånarna i beslutsfattande positioner, såväl bland förtroendevalda som på tjänstemannanivå. För att få en ändring i dessa förhållanden måste hela kedjan undersökas och utvecklas utifrån ett interkulturellt perspektiv - från det att vi annonserar och rekryterar nya medarbetare, till ordinarie personalfrågor, arbetsmiljö och karriärmöjligheter och vilka färdigheter som premieras hos kommunens chefer och medarbetare. Boende och segregation Stockholmsregionen är en av Europas mest framgångsrika regioner, med stark internationell konkurrenskraft, men vi står samtidigt inför en stor utmaning i att stärka regionens konkurrenskraft och skapa hållbar tillväxt i Sveriges mest etniskt blandade region. Parallellt finns i regionen ett annat negativt mönster med en stark socioekonomisk och etnisk segregation där en egen, svårpåverkbar dynamik utvecklas som inskränker människors livschanser. 12 Denna segregation innebär samtidigt missade möjligheter till utveckling och tillväxt i kommunen. I det segregerade Tullinge där svensk etnisk bakgrund dominerar går till exempel invånarna till stor del miste om de erfarenheter och kontakter som det innebär att leva och verka i en mångkulturell miljö, medan många invånare i norra Botkyrka alltför ofta saknar kontaktytor med majoritetssamhället. Sammantaget innebär detta att potentiella möjligheter för individer och företag på såväl den lokala som den regionala och globala marknaden inte tas till vara. Trots att den etniska boendeintegrationen långsamt ökar i Stockholm som region sker en långsam etnisk boendeintegregation innebär de sammantagna konsekvenserna, tillsammans med arbetsmarknadens bristande förmåga att ta 9 SOU 2005:56, sid 176 och framåt. 10 Den etniska maktordningen karakteriseras av att: 1:a att svenska och invandrare hålls isär, och indelas enligt ett hierarkiskt mönster. 2. Att uppfattningen om svenskhet utgör normen och att svenskar är överordnade och invandrare underordnade i relation till arbetstillfällen, makt, inflytande och frihet. 11 The Anatomy of Racial Inequality, Cambridge, Mass.: Harvard University Press (Glenn C. Loury, 2002) 12 Det slutna Folkhemmet: om etniska klyftor och blågul självbild, Stockholm, Agora. (I. Lindberg och M. Dahlstedt, red.) samt Stadens rasifiering. Etnisk boendesegregation i folkhemmet., Uppsala, Uppsala universitet. Kulturgeografiska institutionen. Avd. för social och ekonomisk geografi. (Irene Molina, 2002).

BOTKYRKA KOMMUN 13 [18] in personer med utomeuropeisk bakgrund, att den nödvändiga invandringen till regionen i alldeles för långsam takt blir ett tillskott i den regionala ekonomin. Inflyttarna blir i hög utsträckning hänvisade till bostäder i områden där trösklarna att gå vidare till arbete och inkomster är ovanligt höga. Dessutom begränsar hushållens låga inkomster starkt flyttmöjligheterna. Det krävs en social utveckling som förbättrar hushållens ekonomi och som därmed ger bärkraft för stadsdelarnas förnyelse. Trots en rad insatser genom åren har många av Botkyrkas invånare fortsatt bland de mest ogynnsamma förhållandena av svenska storstadskommuner när det gäller antal år i förvärvsarbete, antal år i arbetslöshet eller i arbetsmarknadsåtgärder, antal år som sjukskriven eller förtidspensionär och andra indikatorer på grad av makt över sin livssituation och i samhället i stort. Det gäller båda könen, men kvinnor har generellt sämre villkor för egen försörjning än män. Det kommer bl.a. tydligt till uttryck i förvärvsfrekvensen. Förvärvsfrekvens efter vistelsetid i Sverige Botkyrka är en av de kommunerna i landet med lägst förvärvsinkomst. Vid senaste rankningen av tidskriften Fokus kom Botkyrka på plats 284 av 290 kommuner. Botkyrka är också, efter Malmö, den svenska kommun med flest barn som lever under fattigdomsstrecket 13. Detta kan bara delvis förklaras genom att många av kommunens invånare inte har hunnit etablera sig i Sverige. OECD:s expertgranskning av Stockholmsregionen från 2006 14 visar att denna 13 23 % enligt Rädda Barnens årliga rapport. 14 OECD Territorial Reviews, Stockholm Sverige, maj 2006 (ISBN 91-86-57497-3).

BOTKYRKA KOMMUN 14 [18] underordning inte är av tillfällig karaktär utan går i arv till nästa generation. Inte heller utbildningsbakgrund ger en fullständig förklaring. En förklaring ges av urbanforskare 15 med det som kallas grannskapseffekter, d v s att det finns en kritisk gräns då den enskilda individen blir fattigare av att vara omgiven av fattiga och rikare av att bo nära rika. Individens sociala kapital, d v s nätverk utanför den egna gruppen och det egna området, har också betydelse för utbildnings-, sysselsättnings- och inkomstutveckling. En central aspekt av grannskapspåverkan är segregationens konsekvenser för barn. Det saknas förebilder som inspirerar och gör att flickor och pojkar vågar utmana sig själv och sin förmåga, vilket gör att situationen går i arv. Detta är en utveckling som måste hejdas. Ett konkret sätt är att på olika sätt stödja invånares försök och önskemål att vidga sina nätverk utanför den egna gruppen och/eller den egna kommundelen. Identitet och hemkänsla Varje individs identitet formas i ett samspel mellan individen själv, nära och kära och det omgivande samhällets förväntningar på individen. På liknande sätt skapas hemkänsla. Acceptansen och samhörigheten i det samspelet är avgörande för vilken väg identiteten och känslan av att höra hemma tar. För många Botkyrkabor formas relationer och familjeekonomi, livsmål och identiteter inom ett socialt sammanhang som spänner över nationsgränser. Med vetskap om den rörelse det innebär vill vi att alla Botkyrkabor ska känna sig hemma i den kommundel de valt att rota sig. Det är viktigt inte minst för framtidstron hos den enskilda kvinnan och mannen, och för deras familjer. Kommunens erfarenheter i mötet med medborgarna och genom arbetet med och för barn och unga tyder på att många Botkyrkabor inte upplever att det omgivande samhället accepterar dem som fullt tillhörande det svenska samhället. Genom de studier som gjorts bland annat på Mångkulturellt centrum 16 vet vi också att det är vanligt att kapitulera och leva upp till den stereotypa bilden av den etniska grupp man tillhör. Att bryta den negativa spiralen kräver att kommunens medarbetare i sitt vardagsarbete aktivt bidrar till att våra invånare, unga som gamla, ska känna att Botkyrka är deras hembygd samt att genom den verksamhet och service vi erbjuder varken missgynnar eller låser in individen utifrån kön, etnisk eller social bakgrund. 15 Neighborhood Effects and the Welfare State. Towards a European research agenda? (Roger Andersson, 2008) och Are immigrants' earnings influenced by the characteristics of their neighbours? Environment and Planning (Musterd, S., Andersson, R., Galster, G. & Kauppinen, T., 2008). 16 Se till exempel [publikationstitel etc] (Oscar Pripp, 200?)

BOTKYRKA KOMMUN 15 [18] En grundläggande utmaning att hantera strategiskt är att i konkret handling bejaka svenska som gemensamt språk med bibehållen respekt för invånarnas rätt till sin egen identitet och flerspråkigheten som ovärderlig resurs. Samtidigt behöver vi ett tydligt förhållningssätt som ger stöd till verksamheterna i hur de ska möta och dra nytta av flerspråkighet i det dagliga mötet med invånare och brukare, bl.a. som pedagogiskt verktyg. För att identifiera handlingsvägar i arbetet med samhörighet och hemkänsla behöver vi synliggöra både sociala dimensioner och faktorer i boendemiljön. Utbildning och arbete för att bryta ojämlika livschanser För att kunna behålla sin position och fortsätta växa behöver Stockholmsregionens aktörer ta ett helhetsgrepp om det som hindrar oss från att ta tillvara varje enskild invånares kapacitet. Till dessa hinder hör bland annat en otillräcklig inslussning (integration) av nya invånare, arbetslöshet, konsekvenser av koncentrationen av nya invånare utan tillräckliga nätverk i vissa områden (segregation) och de förutfattade meningar och fördomar om människor p.g.a. ursprung, kön, ålder m m som uttrycks i diskriminerande handlingar och uteslutning i arbetslivet och i samhället generellt. Debatten i regionen liksom i Sverige generellt är starkt avgränsad till flyktingfrågan och diskuteras frågan vidare till att inkludera medborgare med utländsk bakgrund är det oftast utifrån ett bristperspektiv, d v s som problem. Men flyktingarna är bara en tredjedel del av den internationella inflyttningen och den stora andelen svenska medborgare som sedan länge rotat sig i Sverige uppmärksammas inte som konkurrenskraftig befolkningsgrupp. Detta bekräftas i OEDC:s expertgranskning av Stockholmsregionen. En av regionens stora svagheter är oförmågan att dra nytta av denna kompetens. Möjligheterna för inflyttarna och inflyttarnas barn som levt stora delar eller hela sitt liv i här att etablera sig på arbetsmarknaden är dåliga både för lågoch högutbildade. Expertgranskningen pekar på en rad allvarliga strukturella brister på arbetsmarknaden och i näringslivet. Detta är något de bedömer hota regionens konkurrenskraft på sikt. Den förklaring som ofta ges är att personer med utländsk bakgrund har otillräckliga kvalifikationer. Men det är bara en förklaring till vissa invandrargruppers svårigheter att komma in på arbetsmarknaden eftersom det också är känt att endast 40 % av utlandsfödda med universitetsexamen från länder utanför EU har kvalificerade arbeten, jämfört med 90 % av den svenska befolkningen. Regionens arbetsmarknad fungerar alltså inte så tolerant som vi storstadsbor vill tro. En ökat tempo, ökad specialisering av arbetsuppgifter och ökade förväntningar god förmåga till socialt samspel leder till en strukturell diskriminering på arbetsmarknaden eftersom anpassning till den rådande svenska

BOTKYRKA KOMMUN 16 [18] normen fortfarande är det oreflekterade kravet för att släppas in 17. Kravställningen ökar rädslan för felrekryteringar hos alla arbetsgivare och anställningar genom nätverk tycks vara den förhärskande metoden för ingångar på arbetsmarknaden. Flykting- och asylfrågan Botkyrka är en av de kommuner i landet som tar emot flest flyktingar per invånare. De flesta är unga och i dagsläget är trycket på skolorna i Botkyrka mycket hårt. Nyinflyttade elever med språkbarriärer att övervinna och med mycket skiftande pedagogisk och kulturell bakgrund ska på kort tid ges förutsättningar att klara den svenska grundskolan. Samma tryck finns när det gäller inslussningen av deras föräldrar och andra vuxna nykomlingar in i arbetsliv och egenförsörjning. Uppgiften att ge lika rättigheter och möjligheter för alla unga att utveckla sin fulla kapacitet blir idag för tung för den enskilda skolan. På samma sätt är det för tungt för en enskild kommun som Botkyrka att slussa in alla som kommer in i egen försörjning, trots en positiv och välkomnande grundinställning till nya invånare. Stockholmsregionen Inflyttningen från andra länder till regionen och till Botkyrka är relativt omfattande och har pågått kontinuerligt sedan mitten av förra seklet. Regionen drar konstant till sig kvinnor och män från hela världen som uppfattar att just Stockholm av många olika skäl kan ge överlägset bra livsvillkor. Inflyttningen följer mönster som är kända genom historien först kommer en familjemedlem och efter en tid övriga nära och kära. Inflyttarna är framför allt unga kvinnor och män som brutit upp för att skapa sig en ny framtid i Sverige och Stockholmsregionen. Det är unga hushåll som vill arbeta och bygga upp sin ekonomi och förbättra villkoren för sina barn. Flyktingar är bara en tredjedel av hela inflyttningen till regionen. I den regionala utvecklingsplanen 2010-2013 har två strategier för social tillväxt slagits fast. Dessa två anger handlingsvägar för att stärka den sociala sammanhållningen i en region som karakteriseras av en etniskt blandad och alltmer transnationell befolkning, och en strategi för att frigöra människors livschanser. Region- plan- och trafikkontoret har avsikten att integrera delar av den Europeiska koalitionens 10 punktsprogram så att den utgör ramen för regionens insatser mot diskriminering. Sverige integration = introduktion? 17 Om välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet, SOU 2006:37, Stockholm, Fritzes (Paulina de los Reyes, red.)

BOTKYRKA KOMMUN 17 [18] Botkyrka har svårt att inte påverkas av de endimensionella nationella sanningar som uppstår när vi blir betraktade utifrån. Botkyrka har, så länge vi varit en invandringskommun, varit fast i bilden av invandrare som problem. Vi i Sverige har med vårt välfärdssystem länge varit bland de bästa i Europa på att tillgodose de mest grundläggande behoven när vi tagit emot individer med ursprung utanför Sveriges gränser. Sverige utmärker sig i generositet och välvilja när det handlar om att ta emot personer som lämnat sina länder på grund av. politiska eller ekonomiska svårigheter. Men till skillnad från andra europeiska länder 18 saknar Sverige ett helhetsperspektiv i introduktions- och integrationsarbetet på alla nivåer, nationellt, regionalt och kommunalt. Sverige skiljer idag ut sig på ett negativt sätt genom att vi saknar en kompletterande strategi som ger nya invånare rätt verktyg för att så fort som möjligt kunna ta makten över sin situation och börja bygga sin framtid. Trots att Sverige är påtagligt mångkulturellt har den svenska hållningen fram till idag varit att inte hantera utmaningen i detta, eller att hantera det som något av tillfällig karaktär som snart försvinner. Att Sverige i så hög grad stannat vid ett mer förväntanslöst stöd i vårt introduktionsarbete har medfört att innebörden integration har haft närmast identisk betydelse med introduktion 19. Det har också medfört synen på invandrade eller personer med utländsk bakgrund som belastning, problem eller bristfälliga. Sverige har dock goda förutsättningar att kombinera det föredömliga initiala stödet med en tydlig fokus på att möjliggöra för nya invånare att aktivera sina rättigheter och möjligheter att skapa sig en ny framtid i Sverige 20. Europa Frågor som handlar om demografiska förändringar, migration, asyl och varje lands förmåga att integrera nya befolkningsgrupper i egenskap av nya medborgare med rättigheter är bland de mest aktuella frågorna i EU just nu 21. Genom medlemskap i Europarådet har Sverige ett särskilt ansvar för att säkra efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna där antidiskrimineringsprincipen är utgångspunkten. Centrala områden i efterlevnaden är olika rättigheter för kvinnor respektive män: rätten till arbete och till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor, rätten till social trygghet, till utbildning, till en tillfredsställande levnadsstandard, rätten till bostad samt rätten till bästa uppnåbara hälsa. Ge- 18 Se bland annat West Midlandsregionens strategi, UK. 19 Se Introduktion och integration i utveckling, Länsstyrelsen i Stockholms län. 20 Kritik av det ekonomiska förnuftet, Stockholm, Alfabeta (André Gorz, 1990) 21Se Stockholmsregionens Europakommitté.

BOTKYRKA KOMMUN 18 [18] nom Lissabonfördraget är EU:s stadgor rättsligt bindande för EU:s institutioner och medlemsländer. På detta sätt har ett tydligare skydd skapats för t ex religionsfrihet och förbud mot diskriminering, liksom för jämställdhet mellan könen 22. 22 Skr. 2007/08:109