EN VÄLBYGGD MASKIN, EN MARDRÖM FÖR SJÄLEN

Relevanta dokument
Uppfostran och straff

Historia 61-90p FÄNGELSET I KALMAR. Från Kalmar slott till det nya fängelset Martina Myrén

KANDIDATUPPSATS. Vargarnas Herde. - En fallstudie om religionsvården på Varbergs straffängelse under 1860-talet. Christian Haag.

FÄNGELSET ANN-CHRISTINE PETERSSON HJELM

Uppfostringsanstalten

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:4 2009

Americanitis: Amerika som sjukdom eller läkemedel

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan?

Hemtenta Att läsa Foucault HT 2009 Elin Grelsson

INSIKT nr 4 årgång vetlanda.pingst.se

Kyrka och stat i 1860 års svenska religionslagstiftning

ORSI HUSZ. Drömmars värde. Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

"RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT."

Rättshistoria och Allmän rättslära 4-5 juni 2013 Vårterminen 2013, B-perioden

1815 års två reformprojekt

CARINA LID STRÖM. Berättare på resa. Svenska resenärers reseberättelser CARLSSONS

Tankarna kring kriminalvårdens utredningar om fångarnas arbete under år 1892.

C-uppsats. Fängelset som straffanstalt under senare delen av 1800-talet. Straffarbetsfångar i Karlskronas och Landskronas fängelser och deras domar

Svensk och internationell skogspolitik. Att skriva och opponera. Att skriva uppsats. 7,5 hp, våren 2012

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på att: Författare: Beth Bracken och Kay Fraser

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Övervakning och straff : fängelsets födelse PDF ladda ner

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

DaviD Christian. Berättelsen om allt. Översättning Ylva Mörk. 13,8 miljarder års historia

KURSPLAN. Ledarskap och organisation, fortsättningskurs. Leadership and Organization. Institutionen för samhällsvetenskap Dnr: SVI 2008/29-514

Från diversity management till mångfaldsplaner?

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons

Nya fängelset Östra Eneby

ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»

Fängelset, kvarteret Bilan. Fängelset

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida

HÖR NI INTE VAD JAG SÄGER? N å a n d r a m e d d i t t b u d s k a p o c h s k a p a a r b e t s l u s t g e n o m d i n k o m m u n i k a t i o n

Turiststationen i Jävre

IW Flerspråkighet, identitet och lärande

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar:

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Fängelsestraffet som självständig straffsanktion En studie om dess uppkomst och medföljande straffrättsteoretiska diskurs i Sverige

Elevmaterial SIDAN 1. Kapitel 1 1. Tror du att Lucys mamma vet vad som har hänt? 2. Varför tror du att Soli är rädd för skogen?

LAGF03 HT2016 ATT SKRIVA UPPSATS (2) -KÄLLKRITIK -ATT TÄNKA KRITISKT. Univ. Lektor Sverker Jönsson Juridiska institutionen, Lunds universitet

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

I FÄNGELSET. - Regler och disciplinära åtgärder mot internerna på Falu fångvårdsanstalt under och

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Frihetsstraff och neutralisering

SVEFO - Digitalfoto 2007 Vinnarbilderna. Arrangeras av Vällingby Fotoklubb

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till:

FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild

vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002

5. Egoism. andras skull.

l et Aun28 Leif Sahlqvist DET RITUELLA LANDSKAPET Kosmografiska uttrycksformer och territoriell struktur The Ritual Landscape

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

Alliera. Ammunition. Anfall. Arkitekt. Autonomi. Avrätta. Avsätta

Vår moral och framtida generationer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Vita Briggen i Karlskrona En interns liv på anstalten genom tiderna

Hemtentamen, politisk teori 2

Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen

Samhällsvetenskapens klassiker 5 p VT 2004 Helena Rehn

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

SVERIGES ALLMÄNNA STRAFFRÄTTSUTVECKLING UNDER 1800-TALET OCH BROTTSLIGHETEN UNDER VINTERTINGET 1841 OCH ÅR LYSINGS HÄRAD, ÖSTERGÖTLAND

En social och human historia

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Demokrati på skolgården och i klassrummet

FÖRELÄSAREN.

BERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

LUYA LULLA HOUSE. Presentation av Arkitekturprojekt november 2012 Lunds Konst och Designskola. Josephine Roubert

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:3 2003

Personer med utvecklingsstörning skapar och utövar sitt sociala medborgarskap -spänningsfält kring delaktighet

Föreläsning 2, det moderna tänkandet 2

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN

STOCKHOLM ON THE MOVE

Uppförandekod för förtroendevalda i Skurups Kommun

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Typsvar Ord. tentamen Allmän rättslära

Etik- Modet att välja!

Det svenska fångtalets utveckling

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Socialnämndens beslut

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Evangelium enligt Markus Frank Lorentzon lorentzon.info. Evangelium

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Undervisningsspråk: Svenska och engelska Undervisning på engelska samt studiematerial på danska, engelska eller norska kan förekomma.

Demokrati Folket styr

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM

Transkript:

BIBLIOTHECA HISTORICA LUNDENSIS 93 EN VÄLBYGGD MASKIN, EN MARDRÖM FÖR SJÄLEN Det svenska fängelsesystemet under 1800-talet Roddy Nilsson Lund University Press

INNEHÄLL INNEHÄLL 5 Förord 11 1. Inledning 13 Syfte och problemställningar 15 Källmaterial 18 Avgränsningar och disposition 20 2. Nycklar till läsen 23 Historieskrivningens nutidsinriktade och perspektivistiska karaktär 23 Fängelsebegreppet 25 Disciplin och disciplinering 27 Makten och fängeiset 31 Att förhälla sig till Foucaults texter 32 Diskursens oordning 35 3. Forskningsdiskussion 39 Internationell forskning kring fängeiset 39 Reformperspektivet 39 Revisionismen 41 En ny historieskrivning kring fängeiset 51 Svensk forskning kring fängeiset 56 Historieskrivning inifrän - det svenska reformperspektivet. 56 Historieskrivning utifrän - frän reformering till social kontroll 59 Rättshistorisk forskning kring fängeiset 64 Ett historiografiskt och begreppsligt avstamp för avhandlingen 65 4. Klassikerna: Beccaria, Howard och Bentham 70 Beccaria 71 Om brott och straff - en plädering för frihetsstraff med modifikation 71 John Howard 74 "Thefatherofprisonreform" 74 Howards kritik av inspärrningsinrättningarna 76 Howard - en tidig socialstatistiker 81 Howard och det äldre strafftänkandet 82 Howards betydelse 84 Jeremy Bentham 86 Bentham och Beccaria 86

Benthams "uppfinning" - Panopticon 87 "The spider in the web" 91 Panopticon - en skiss till en samhällsmodell 94 Sammanfattning 99 5. Den svenska scenen: fängelsediskursens börj an 102 Frihetsstraffet i äldre tid 102...de olyckliga personer som inrymmas i dessa eländiga boningar 105 Anglosaxiskt inflytande 108 Det värkliga Förbättringshuset 108 von Schulzenheim och fängelsefrägan 111 Initiativ i riksdagen 115 Sammanfattning 119 6. Med fängeiset vid horisonten 121 Tiden cirka 1810 till cirka 1835 121 Försvarslösheten - det tidiga 1800-talets stora kriminalpolitiska fräga 121 Stora lagkommitten och frihetsstraffet 126 "Brott-kolonier" i stallet för fängelser...132 Internationell reception I: Thomas Fowell Buxton 135 1820 ärs fängvärdskommitte 137 "Behovet av en mera sammanhällen förvaltning" 142 Internationell reception II: Frederik Holst 146 Konservativt färgad kritik - Toren och Arnell 149 Liberalism och patriarkalism - Gerelius och Löwenhielm.. 150 Äkerhjelm 155 Clas Livijn 157 Sammanfattning 159 7. Fängelset skisseras 162 Tiden cirka 1835 till cirka 1840 162 Fängelsesystemen växer fram 162 Bekännelsefängarna - de första svenska cellfängarna 169 Juridiskt Arkif - en central arena för fängelsediskursen... 171 Stora lagkommittens förslag 175 Geijer och fängelsefrägan 180 "Prygelboken" 180 Frederik Holst äterigen 183 "Gulaboken" 185 Clas Livijn - en kritisk blick inifrän 188 Andra röster 192 Philadelphiasystemet fär ytterligare stöd 194 Cellfängelser och kronoarbetskär 198 1840-41 ärsriksdag 198

Försvarslöshetsfrägan kulminerar 200 Sammanfattning 207 8. Fängelset formeras 211 Fängelsediskursen vid mitten av 1800-talet 211 Gamla lagberedningen 211 Fängelsefrägan i den offentliga debatten 215 Mittermaier 217 "Gula boken" översatt 220 Hagdahl och Moreau 221 Marginaliserade röster: Rydqvist och Cramer 222 Det första fängvärdskongresserna 225 Till fängars skydd och hjälp 229 Fängvärdstjänstemannen Brink 230 Tvä författare besöker cellfängelset 232 Cellfängelse och utopi 235 Fängelse och arkitektur 237 Fängelset - den moraliska arkitekturen 237 Den svenska fängelsearkitekturen tar form 241 Sammanfattning 246 9. Det disciplinära fängeiset 251 Tiden efter 1850 - en internationell utblick 251 Den svenska utvecklingen under 1800-talets andra hälft 258 Frän försvarslöshet till lösdriveri 258 Införandet av cellsystemet i Sverige 260 Den fängslande blicken 262 Fängelsefrägan - en diskussion i avtagande 265 Internationella kontakter 270 Juristerna: Olivecrona, Hagströmer och Almquist 275 Cellstraffet - "en verkligt känbar tuktan" 278 Den wieselgrenska eran - cellsystemets höjdpunkt 282 Sammanfattning 288 10. Innanför murarna I: arbete och religion 294 Arbetet i penitentiärsystemet och cellfängelserna 295 Arbetet i fängelserna under 1800-talets första del 295 Arbetet i cellfängelserna 298 Fängelset - en fabrik? 302 Fängelse och religion 305 Fängpredikanterna före cellsystemets införande 305 Fängpredikanterna under cellsystemets etableringsskede fram till cirka 1870 - diskursen formeras 311 Fängpredikanternas berättelser - den främsta källan till insikt i fängelsesystemet 314 De äldre inspärrningsinrättningarna - mörker, ondska,

laster och moraliskt förfall 315 De nya cellfängelserna - ljus, dygd, moral och religiös känsla 317 Andaktsbok för Fängar 327 Fängpredikanterna frän cirka 1870 och fram till sekelskiftet 1900 - diskursen förändras 332 Religions- och skolundervisning 334 Bilden av fängarna mörknar 336 Frän förbättring till osedlighet och dryckenskap 338 "Fullföljandet" av reformen med ensamstraff 343 1890-tal - fängvärden som skapare av moralisk panik 345 Sammanfattning 351 11. Innanför murarna U: disciplinering och identitetsformering... 355 Praktiken 355 Den disciplinerade fangen 356 Regelverket 356 Den disciplinära praktiken 1851-1910 360...uppmaningar för fängarne till gudsfruktan, sedlighet, flit, arbetsamhet 360 Extrajudiciella bestraffningar 361 Fästnings-, straff- och arbetsfängelser 362 Kronoarbetskären och tvängsarbetsanstalterna 364 Kvinnofängelserna 366 Länscellfängelser och kronohäkten 370 Fängvärdspersonalen 372 "Allvarhge, pälitlige och icke aldeles obildade" 373 Ställa sig till noggrann efterrättelse 380 Regelverket 380 Arbetsvillkoren för de fängvärdsanställda 382 Löneretc 383 Arbetstider 386 Fängvärden - en semimilitär Organisation 389 Tidigare sysselsättning för bevakningspersonalen 390 Tjänstgöringsstider för bevakningspersonalen 393 Anledning till att bevakningspersonalen slutade sin tjänstgöring 395 Bevakningspersonalen vid de mindre fängelserna 397 Den disciplinerade väktaren 398 Regelverket 398 Extrajudiciella bestraffningar av bevakningspersonal 400 Anledningar till extrajudiciella bestraffningar av bevakningspersonal 403 Bestraffningar av fängvärdens personal totalt 405

Mot en fängvaktarkultur? 407 Den delade kulturen 407 Den ätskiljande kulturen 410 Sammanfattning 418 12. Sammanfattande diskussion: en välbyggd maskin, en mardröm för själen 423 Det tidiga 1800-talets inspärrning 423 Fängelset - ett modernt projekt 424 Fängelset och skapandet av "fangen" 432 Cellfängelse och samhälle 435 Ett komparativt perspektiv 441 Fängelset - det lyckade misslyckandet 444 Summary 451 Käll - och litteraturförteckning 460