Montessoriförskolan Delfinen. Sollentuna kommun

Relevanta dokument
Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Svalans Montessoriförskola Rindavägen. Danderyds kommun

Rapportmall med exempel HT Nora Herrgårds förskola. Danderyds kommun

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Idala Förskola. Danderyds Kommun

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Alexanderskolan. Nacka kommun

Djursholms Montessoriförskola Svalan. Danderyds kommun

Svalans Montessoriförskola i Danderyd. Danderyds kommun

Alabastern Korallen Östbacka. Alabasterns förskola. Nacka kommun

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

HT Vendestigen skola och förskola AB. Danderyd

Fiskarhöjdens förskola. Nacka kommunen

Saltisbarnens Montessoriförskola. Nacka kommun

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Hästhagens förskola Nacka kommun

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

Universums förskola. Nacka Kommun

Futura International Pre-school. Danderyd

Växthusets förskola. Nacka Kommun

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Förskolan Optimus Nacka kommun

Förskolan Järven. Nacka kommun

Rösjöskolans förskola. Sollentuna kommun

Gläntans förskola. Nacka kommun

Krabbans förskola. Nacka kommun

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

HT Vendestigens skola och förskola AB. Danderyd

Småbarnsskolan Danderyds kommun

Metodbok för observationer

Vikdalens barn. Nacka kommun

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning

Handbok för observatörer

Fisksätraskolan. Nacka kommun

Futuraskolan Rådan. Sollentuna kommun

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan Duvans förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Observationsrapport. Stavsborgsskolan. Nacka kommun

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Helenelundsskolan. Sollentuna. Observationen genomfördes av: Danderyd och Nacka kommun. Veckorna 47 och 48, 2017 ( )

Verksamhetsplan Duvans förskola

Saltsjöbadens samskola. Nacka kommun

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Rapport HT Jarlabergs skola. Nacka kommun

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation

RIKTAD TILLSYN AV FRISTÅENDE FÖRSKOLOR I HÄRRYDA KOMMUN HÖSTEN 2013

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Innehå llsfö rteckning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar

Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Tyck till om förskolans kvalitet!

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Bigarråvägen Junibacken, Norrgården & Saltkråkan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Verksamhetsplan

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

2.1 Normer och värden

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Blåhammarens förskola

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Helena Alden, Upplands Väsby Ann-Christin Nygren, Sollentuna Veckorna 6 och 7, Akademiska förskolan Nacka

våga visa metodbok för observationer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Verksamhetsplan för Norrgårdens förskola 2013/2014

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Transkript:

Montessoriförskolan Delfinen Sollentuna kommun Observationen genomfördes av: Linda Lovén Nacka kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Vecka 43, 2017

Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur observationen genomförts Sammanfattning Resultat per målområde Bedömning i skala Starka sidor och utvecklingsområden Om Våga visa Ev Kommentar från förskolan/skolan till rapporten 2

Kort om förskolan/skolan Förskola Antal barn 22 Antal avdelningar 2 Regi (ev fristående huvudman) Ev profil/inriktning Antal pedagoger varav antal legitimerade förskollärare föräldrakoop erativ Montessori 4 varav 1 förskollärare Observatörernas bild Hur observationen genomfördes Vi var två observatörer som besökte Montessoriförskolan Delfinen under två heldagar, den 24-25 oktober 2017. Inför observationen har vi tagit del av förskolans hemsida och de dokument förskolechef delat med oss. Vi besökte bägge avdelningarna vid flera tillfällen och deltog i verksamheter både utomhus och inomhus. Såsom promenad, lek på förskolans gård, måltider, samlingar, arbetspass och rutinsituationer samt tog del av förskolans material och miljöer. Vi intervjuade förskolechefen dag 1 och gjorde en uppföljande intervju med henne dag 2. Vi intervjuade två pedagoger, en representant från varje arbetslag. Vi samtalade spontant med barn och pedagoger under observationen. Sammanfattning Vi besöker en verksamhet som har haft problem med läckage och nu blivit uppsagda från den lokal de bedriver verksamheten i. Förskolan vi möter och observerar är i full gång med planer för framtiden och tilltro till sitt innehåll och verksamhetens framtid. Innehållet stämmer väl överens med det vi tar del av i dokument och på hemsidan. 3

Resultat per målområde Normer och värden: Vi möter ett gemensamt och i de flesta fall respektfullt värdegrundsarbete hos pedagogerna. Ett temaarbete kring värdegrundsfrågor och en gemensam fortbildning är synligt och levande bland de äldre barnen. Montessoripedagogikens struktur och material bidrar till ett positivt och lugnt arbetsklimat, barnen stöttas av pedagogerna att klara av sina uppgifter. Utveckling och lärande: Verksamheten utgår från Montessoripedagogiken och den är delvis styrande hos de äldre barnen. Undervisningen utgår både från barns behov i temaarbetet och utifrån de observationer pedagogerna gör gällande barnens utveckling. De pågående temaarbetena utgår från läroplanens mål och barnens behov och är varierat med olika arbetsmetoder. Möjligheten att arbeta enskilt ges i hög grad i barnens val av montessorimaterial, verksamheten ger också möjlighet till arbete och fri lek i grupp. Användandet av digitala verktyg förekommer dagligen både som pedagogisk lek och i undervisning. Förskolans arbete med omvårdnad, omsorg, fostran och lärande håller god kvalitet. Varje barns lärande dokumenteras och följs upp. Dokumentationen kan utvecklas så att den blir mer pedagogisk, tillgänglig för barnen och knyter an till barns intressen och erfarenheter. Vårdnadshavare ges goda möjligheter att ta del av dokumentationen. Barn ges goda möjligheter till stimulans i matematik, språk och naturvetenskap genom montessorimaterialet och verksamhetens utformning med tillgång till kompletterande pedagogiskt lekmaterial och aktiviteter. Det bedrivs ett till stora delar medvetet arbete för att inkludera barn. Barns inflytande: Förskolan utgår ifrån Montessoris filosofi där hjälp till självhjälp är en tanke som skall genomsyra verksamheten. Barnen har ett stort inflytande på sitt val av aktivitet under dagen och tar ansvar för sin miljö genom att återställa aktiviteten efter användandet. Det finns få tillfällen till reellt inflytande i stunden eller inflytande i planeringen av verksamheten utifrån barnens intressen. Forum som barnråd och träning i demokratiska processer saknas helt eller förekommer i liten utsträckning. Styrning och ledning: Ledningen har mycket god kunskap om verksamheten och har en vision om hur den skall drivas. I intervju och samtal beskriver pedagoger hur ett tidigare läckage och nuvarande uppsägning från lokalerna påverkat deras förmåga att fullfölja sina planer. Pedagogerna känner sig delaktiga i det pedagogiska arbetet, vårdnadshavare deltar genom den årliga kundenkäten och i respons via den pedagogiska appen, barnen intervjuas inför utvecklingssamtal. Det saknas systematisk utvärdering, uppföljning och planering i förskolans dokument. Det finns ett väl fungerande samarbete inom verksamheten och kunskapsöverföringen mellan pedagoger håller god kvalitet. 4

Bedömning i skala 1 Område Bedömning enl skala Normer och värden 2,8 Utveckling och lärande 3,1 Barns inflytande 2,7 Styrning och ledning 3,0 Starka sidor Arbetet med omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet (Utveckling och lärande) Beskrivning: Pedagogerna är samspelta och uppmuntrande i arbetet med barnen. Vi ser ett positivt förhållningssätt i rutin och lärsituationer som råder ömsesidigt mellan pedagoger och barn. På förskolan råder ett bra arbetsklimat med möjlighet för barn att på ett tryggt sätt tillägna sig undervisning, lek och skapande. Bedömning: Pedagogernas samspel och det trygga och uppmuntrande arbetsklimatet håller en god kvalitet. Grundläggande tanken och genomförandet av temaarbetet Världen (Utveckling och lärande) Beskrivning: Arbetssättet med att fördjupa kunskapen om de olika kulturer som finns representerade i förskolan är föredömligt. Att vårdnadshavarna är involverade och det sätt som information samlas in på och hur den tillvaratas i verksamheten leder till en fördjupning som ger ökad möjlighet till lärande och förståelse för barnen inom flera områden. Arbetet har spritt sig i verksamheten, närmat och synliggjort olika kulturer för barnen med information från vårdnadshavare och med hjälp av lärplattan. 1 1.0 Stora brister i kvalitet Verksamheten har stora utvecklingsbehov 2.0 Mindre god kvalitet Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera utvecklingsområden 3.0 God kvalitet Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa utvecklingsområden. 4.0 Mycket god kvalitet Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 5

Bedömning: Sättet att förena och fördjupa och belysa kulturella identiteter uppvisar god kvalitet. Ledningens arbete för att utveckla verksamheten tillsammans med medarbetare. (Styrning och ledning) Beskrivning: Förskolan har mött motgångar i omgångar som fordrat flexibilitet, beslutsamhet och tilltro till verksamheten. Förmågan att bibehålla den grundläggande tanken om verksamheten och se möjligheter och lösningar samt utveckling har gjort det möjligt att se framåt. Bedömning: Förskolechefens och pedagogernas engagemang med känsla för den verksamhet som bedrivs och möjligheterna till en positiv utveckling håller en god kvalitet. Utvecklingsområden De äldre barnens möjlighet till socialt samspel under hela dagen. (Normer och värden) Beskrivning: Många av de aktiviteter som förekommer på förskolan för de äldre barnen, montessorimaterialet, lärplattan och skapande vid staffli främjar det enskilda barnets utveckling. Verksamheten är väl fungerande, men förskolan behöver se över möjligheter för barn att under hela dagen ha tillgång till sociala aktiviteter i större grupper. Bedömning: Verksamheten är välfungerande men kan utvecklas med fler val av aktiviteter som utvecklar förmåga till gruppsamvaro. Dokumentationens tillgänglighet och omfattning för alla barn. (Utveckling och lärande) Beskrivning: I miljön finns de aktuella dokumentationerna uppsatta på en höjd som omöjliggör det för barnen att reflektera och ta del av den. Dokumentationen kan kompletteras med de olika områden som förekommer i verksamheten och utvecklas utifrån den påbörjade modellen. Bedömning: Dokumentationer finns men kan utökas och utvecklas samt göras mer tillgängliga för barnen. Barns möjlighet till reellt inflytande. (Barns inflytande) Beskrivning: Barn har möjlighet att påverka i vardagen, val av aktivitet eller vid maten. Ursprung till temaarbeten kommer från pedagogerna och barn ges inte möjlighet till reella val, hör vi i verksamheten. Material som finns i verksamheten är bara tillgängligt under de tider som pedagoger bestämmer. Barns förslag om utflykter begränsas till val mellan två av pedagogerna förutbestämda platser. Bedömning: Möjligheten till reella val för barnen i verksamheten bör utvecklas och utökas. 6

Jämförelse med tidigare observation Det är 10 år sedan förskolan observerades och vi har inte haft möjlighet att ta del av observationen. 7

VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola. Utvärderingen av verksamheten görs på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Observationer av förskolor och skolor genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk högskoleutbildning. Observationerna utgår från läroplanerna och ett barn- och elevperspektiv. Observatörerna skriver en rapport där de bedömer skolans arbete och resultat inom målområden, baserat på: Observationer i verksamheten Intervjuer med elever, personal och skolledning samt samtal med barn Skolans egna dokument, relevanta för observationens genomförande Mer information finns på VÅGA VISA:s hemsida på http://www.danderyd.se/vagavisa (2017-08-24) 8