Ojämlikhet i levnadsvillkor och hälsa

Relevanta dokument
Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Kursbeskrivning. Institutionen för folkhälsovetenskap. Kursnamn: Familj, skola och psykisk hälsa bland barn och unga

Barns och ungdomars välfärd

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion: modereras sambandet av villkor i skolan?

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

F-klass/1, 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. Varken bra eller dåligt. Dåligt Mycket dåligt

16 JANUARI Psykisk hälsa

Hur mår barn och unga i Skåne?

Psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Psykisk ohälsa bland unga i Stockholm Betydelsen av skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Om mig. Länsrapport

Uppdrag avseende skolbarns hälsovanor

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Folkhälsoenkät Ung Ungdomars hälsa, levnads- och drogvanor i Jönköpings län

8 Hälsa och välbefinnande

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Fysisk och psykosocial miljö

Skurups kommun Fritidshem och klubb elever 2013

Frågeformulär till vårdnadshavare

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Arbetsmiljöns inverkan på gymnasieelevers mående - jämförelse av praktiska och teoretiska gymnasieprogram

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa.

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05.

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare

Kunskap VAD ÄR EVIDENS? Dagens presentation. Kunskapsöversikt av vad vet vi om ungas psykiska hälsa och om insatser för att förebygga och behandla?

Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?

om läxor, betyg och stress

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Johannes skola. 68 svar. 84 procent svarsfrekvens

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Carlssons skola. 67 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Nya Elementar. 50 svar. 91 procent svarsfrekvens

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Enskede skola. 78 svar. 98 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Kvarnbyskolan. 60 svar. 87 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Kristinebergsskolan. 75 svar. 95 procent svarsfrekvens

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Ekholmsskolan. 17 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Östbergaskolan. 29 svar. 97 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Eiraskolan. 133 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Magelungsskolan. 39 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Fagersjöskolan. 26 svar. 67 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Gustav Vasa skola. 101 svar. 95 procent svarsfrekvens

Örebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Sörgården Latorp - Sörgården. 10 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Alla nationers fria skola. 14 svar. 88 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Södra Ängby skola. 65 svar. 98 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Campus Manilla. 44 svar. 92 procent svarsfrekvens

Örebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Hovstaskolan F respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Vittra Luma Park. 17 svar. 89 procent svarsfrekvens

Folkhälsa Fakta i korthet

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Hagsätraskolan & Ormkärrsskolan. 79 svar. 92 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Skönstaholmsskolan & Kvickentorpsskolan. 43 svar. 98 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Fredrikshovs Slottsskola. 24 svar. 100 procent svarsfrekvens

Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Föräldrakväll åk Välkommen. Program

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009

Örebro kommun. Örebro skolenkät Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Örebro kommun. Örebro skolenkät Elever fritidshem - Hovstaskolan F-3 - Lunds Gård 59 svar (Svarsfrekvens: 100 procent)

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret

Frågeunderlag. Bilaga 1

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Transkript:

Ojämlikhet i levnadsvillkor och hälsa resultat från Välfärdsundersökningarna för barn och ungdomar Viveca Östberg Institutionen för folkhälsovetenskap Centre for Health Equity Studies (CHESS) Stockholms universitet

Ojämlikhet i hälsobesvär bland unga Innehåll: 1. Psykiska och somatiska besvär bland ungdomar 2. Välfärdsundersökningarna: Barn-LNU och Barn-ULF 3. Exempel I: Föräldrars ekonomi och ungdomars hälsobesvär 4. Exempel II: Föräldrars utbildning och ungdomars hälsobesvär 5. Avslutning

Om hälsobesvär bland ungdomar Mäts genom frågor om återkommande psykiska och somatiska besvär t.ex. känna sig nedstämd, nervös, irriterad, ha huvudvärk, ont i magen, sömnproblem Rapporteringen är hög, ökar med ålder, ökar över tid, speciellt bland flickor

Hälsobesvär, flickor 15 år, Sverige 1985-2014 Andel (%) med besvär flera gånger i veckan (senaste 6 månaderna) % Källa: Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/2014, Grundrapport, Folkhälsomyndigheten, 2014

Source: HBSC, International report from the 2013/2014 survey

Source: HBSC, International report from the 2013/2014 survey

Om hälsobesvär bland ungdomar Mäts genom frågor om återkommande psykiska och somatiska besvär t.ex. känna sig nedstämd, nervös, irriterad, ha huvudvärk, ont i magen, sömnproblem Rapporteringen är hög, ökar med ålder, ökar över tid, speciellt bland flickor Mildare former av besvär och inte allvarliga tillstånd eller diagnoser Multipla hälsobesvär viktig indikator på subjektivt välbefinnande då den reflekterar individuell börda och personliga erfarenheter (HBSC, Intern. report, 2016) Ojämlikhet i hälsobesvär? Skillnader kopplade till föräldrars utbildning, yrkesgrupp, inkomst och kön, etc

Ojämlikhet i hälsobesvär Samhällets struktur/stratifiering Utbildning Social klass (yrke) Inkomst Kön Etnicitet Levnadsvillkor Hälsobesvär

Välfärdsundersökningarna, LNU och ULF Riksrepresentativa urval ger information om sina levnadsvillkor Bred ansats Fokus på resurser för eget handlingsutrymme Fokus på beskrivningar snarare än tillfredsställelse Välfärdsdimensioner, vuxna Hälsa och tillgång till vård Sysselsättning och arbetsplatsförhållanden Ekonomiska resurser Kunskaper och utbildningsmöjligheter Familj och social förankring Bostad och närservice Säkerhet till liv/egendom Rekreation och kultur Politiska resurser Välfärdsdimensioner, 10-18 år Hälsa och tillgång till vård Skolförhållanden och sysselsättning Ekonomiska resurser Kunskaper och utbildningsmöjligheter Familj och sociala relationer Boende och närmiljö Säkerhet och trygghet Rekreation, kultur, fritid Politiska resurser För mer information, se t.ex. SOU 2001:55; Jonsson & Östberg, Child Ind Res 2010

Exempel I: Föräldrars ekonomi och ungdomars hälsobesvär

Famljens ekonomi och psykiska besvär bland unga, 10-18 år Minst två besvär (nedstämd, nervös, irriterad), Barn-LNU/ULF, 2000-02, n=4145 Oddskvot 2,5 2 * 1,5 * 1 Ref Ref 0,5 0 1 2 3 4 5 Ja Nej Hög Familjens disponibla inkomst Låg Familjen har kontantmarginal

Levnadsvillkor och psykiska besvär bland unga (10-18 år) Minst två besvär (nere, nervös, irriterad), 2000-03, Barn-LNU/ULF, n~5000 Oddskvot 5 4,5 4 Ja Nej * 3,5 3 2,5 2 * * * * 1,5 * * 1 0,5 0 Har råd följa med vänner Har råd köpa det andra har Kommer överens med föräldrar Stöd av föräldrar Vän i klassen Utsatt för Höga krav i kränkningar skolan i skolan Källor: Åberg Yngwe & Östberg JECH 2012; Jonsson & Östberg Ds2004:41; Låftman & Östberg SocSciMed 2006; Hjern, Alfvén & Östberg Acta Paediatrica 2008; Modin & Östberg 2007

Levnadsvillkor och psykiska besvär bland unga (10-18 år) Minst två besvär (nere, nervös, irriterad), 2000-03, Barn-LNU/ULF, n~5000 Oddskvot 5 4,5 4 Ekonomiskt utsatta hushåll Ja Nej * 3,5 3 2,5 2 * * * * 1,5 * * 1 0,5 0 Har råd följa med vänner Har råd köpa det andra har Kommer överens med föräldrar Stöd av föräldrar Vän i klassen Utsatt för Höga krav i kränkningar skolan i skolan Källor: Åberg Yngwe & Östberg JECH 2012; Jonsson & Östberg Ds2004:41; Låftman & Östberg SocSciMed 2006; Hjern, Alfvén & Östberg Acta Paediatrica 2008; Modin & Östberg 2007

Exempel I: Föräldrars ekonomi och ungdomars hälsobesvär Det verkar inte finnas en tydlig inkomstgradient i psykiska och somatiska besvär bland unga Ekonomisk utsatthet hos familjen är dock tydlig kopplat till psykiska och somatiska besvär det beror delvis på att ekonomiska utsatthet sammanhänger med många aspekter av ungas levnadsvillkor som har betydelse för hälsa

Exempel II: Föräldrars utbildning och ungdomars hälsobesvär

Föräldrars utbildning och somatiska besvär bland unga, 10-18 år Minst två besvär varje vecka (huvudvärk, magont), Barn-ULF 2007-2014, n=7,393. Oddkvoter från logistisk regressionsanalys, med kontroll för årskurs, utländsk bakgrund, familjestruktur, undersökningsår, och robusta standardfel för klustring inom hushåll. 2,5 Oddskvot 2 2,23 ** 1,73 *** Grundskola 1,5 Gymnasium, 2 år 1 0,97 1,02 1,14 1,16 1,11 1 1 0,95 Gymnasium, 3 år Universitet/Högskola, < 3 år Universitet/Högskola, 3 år 0,61 Forskarutbildning 0,5 0,45 0 Pojkar Flickor Källa: Östberg & Brolin Låftman, Sociologisk Forskning, 2017

Föräldrars utbildning och somatiska besvär bland unga, 10-18 år Minst två besvär varje vecka (huvudvärk, magont), Barn-ULF 2007-2014, n=7,393. % Källa: Östberg & Brolin Låftman, Sociologisk Forskning, 2017

Exempel II: Föräldrars utbildning och ungdomars hälsobesvär Flickor: Ju högre utbildning hos föräldrarna, ju färre har hälsobesvär Pojkar: Ingen hälsogradient Det är viktigt att ta hänsyn till kön vid studier av hälsoojämlikhet bland ungdomar Det finns en könsskillnad i hälsobesvär till flickors nackdel men storleken varierar mellan utbildningsgrupper. Det visar att könsskillnaden inte är oföränderlig utan beroende av social kontext

Citat från TriSSS-projektet, elever i årskurs 8: De är glada om de får ett G eller ett VG. VG är som MVG för dem. (Flicka, Klass B) Vi har väl en skönare inställning, vi kan ta det lugnt och titta över saker i lugn och ro, medan alla tjejer är jättestressade och gör ett prov till en brutalt stor grej som är så sjukt onödigt eftersom det bara är ett prov liksom. (Pojke, Klass B) Källa: Östberg, Almquist, Folkesson, Låftman, Modin & Lindfors. The complexity of stress in mid-adolescent girls and boys: Findings from the multiple methods school stress and support study. Child Ind Res, 2014.

Ojämlikhet i hälsobesvär bland unga Innehåll: 1. Psykiska och somatiska besvär bland ungdomar 2. Välfärdsundersökningarna: Barn-LNU och Barn-ULF 3. Exempel I: Föräldrars ekonomi och ungdomars hälsobesvär 4. Exempel II: Föräldrars utbildning och ungdomars hälsobesvär 5. Avslutning Tack för att ni lyssnade!