Miljörapport 2017 Kvidinge avloppsreningsverk, Åstorp

Miljörapport 2017 Kvidinge avloppsreningsverk, Åstorp

Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 1 2. Tillstånd... 5 3. Anmälningsärenden beslutade under året... 6 5. Tillsynsmyndighet... 6 5 h. NFS 2016:6... 6 5 i. SNFS 1994:2... 6 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion... 7 7. Gällande villkor i tillstånd... 8 8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m.... 10 9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner... 13 10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm... 13 11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi... 14 12. Ersättning av kemiska produkter mm... 15 13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.... 16 14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa... 17 Bilageförteckning... 21

Tillståndspliktiga verksamheter och verksamheter som förelagts att ansöka om tillstånd 1. Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 230 000 invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen år 2017 var driftchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen Pär Gustafsson. 1

Verksamhetsområde Verksamhetsområdet, som presenteras i bilaga 1, omfattar Kvidinge samhälle och Sönnarslöv. Antalet anslutna är ca 1 850 personer. Kvidinge avloppsreningsverk Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Kvidinge 1:20 i Åstorps kommun. Reningsprocessen Spillvattet på Kvidinge avloppsreningsverk renas mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Spillvattnet renas först mekaniskt där inkommande vatten först passerar ett rensgaller. Där avskiljs större partiklar som papper, trasor, tops mm. Renset pressas och samlas upp i en container. Vid extremt höga flöden kan vattnet förbiledas in till efterföljande aktivslamsteg. Efter gallret leds vattnet till en biologisk rening som består av en aktivslamanläggning. Anläggningen består i sin tur av två seriekopplade luftningsbassänger. Här bryter mikroorganismer ner organiskt material och tar upp näringsämnen som kväve och fosfor i mindre mängder. I inloppet tillluftningsbassängen tillsätts järnklorid för fällning av fosfor genom så kallad simultanfällning. Dosering av järnklorid sker flödesproportionellt med inkommande vatten. 2

Vattnet tillsammans med det biologiska och kemiska slammet som bildas under processens gång leds vidare till mellansedimenteringen där huvudmängden av slammet avskiljs från vattnet. Delar av slammet pumpas tillbaka som returslam till det luftade aktivslamsteget, medan överskottslammet pumpas till ett dekanterbart slamlager. Till efterföljande slutsedimentering pumpas vattnet därefter via en pumpstation. I denna pumpstation kan det även ske bräddning vid behov. Resterande partiklar följer med vattnet till slutsedimenteringen där ytterligare slam får sjunka till botten och avskiljs från vattenfasen. Det renade vattnet leds sedan ut i en bäck som senare mynnar i Rönne å. Det renade vattnet släpps ut i intilliggande bäck som sedan mynnar i Rönneå. Slambehandling Slammet som bildas samlas upp och dekanteras. Dekantatet återförs reningsverket i början av det luftade aktivslamsteget. Efter dekantering transporteras slammet till Nyvångs avloppsreningsverk för rötning och avvattning. I rötkammaren bryter bakterier ner slammet och samtidigt bildas biogas. Det rötade slammet avvattnat innan det går till slutanvändning Externslam Ingen tömning av externslam sker på reningsverket 3

Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden 2019 2021. Anläggningen är i ett dåligt skick och utredning pågår om nedläggning av reningsverket. 4

Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Åstorp finns det 152 km spillvattenledningar, varav 129 km avleds till Nyvångs reningsverk och 23 km avleds till Kvidinge reningsverk. Större delen av ledningarna är lagda mellan 1950- och 1980-talet och de äldsta är från 1930-talet. Betong och lergods är de vanligast förekommande materialen. Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dyl. Sanerings-/åtgärdsplan Det finns två saneringsplaner för Åstorp: 1. Saneringsplan för avloppsledningsnätet i Kvidinge (daterad september 2016) 2. Saneringsplan för Åstorp (planeras att färdigställas under det första kvartalet 2018). De i saneringsplanerna föreslagna åtgärderna / utredningarna hanteras i och prioriteras relativt övriga föreslagna åtgärder på samtliga VA-system i Åstorp. Åtgärder på ledningsnätet 2017 Under 2017 har åtgärder utförts som kan påverka tillskottsvattnet till respektive reningsverk. Enligt kartdatabasen framgår det att: 10 m spillvattenledning har nyanlagts 95 m spillvattenledning har renoverats genom relining 2. Tillstånd 5 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1997-10-23 Länsstyrelsen Grundtillstånd 2003-01-23 Länsstyrelsen Slutliga villkor 5

3. Anmälningsärenden beslutade under året 5 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10-11 miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Dok. nr. Titel Dokumentdatum ÅS 17/00020-4 SV: Ang. överträdelse gränsvärde BOD7 Kvidinge 2017-03-24 ARV ÅS 17/00052-1 Trasig slamskrapa i slutsedimentering, Kvidinge ARV 2017-05-19 ÅS 17/00052-2 Haveri Kvidinge ARV 2017-10-13 ÅS 17/00052-4 SV: Haveri Kvidinge ARV, dnr 555-27477-2017 2017-10-30 ÅS 17/00091-1 Bräddningar Åstorp 2017 2017-11-14 ÅS 17/00091-3 Bräddningar reningsverk Åstorp December 2017 2017-12-21 5. Tillsynsmyndighet 5 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn: Länsstyrelsen i Skåne. 5 h. NFS 2016:6 5 i. SNFS 1994:2 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna. Kommentar: Övriga uppgifter gällande utsläpp av avloppsvatten som ska redovisas se SMP-Hjälp (Hur gör jag?/verksamhetsutövare/avloppsreningsverk) Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 2016:6 x Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 x 6

Kontrollprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av ALcontrol. PROVT. PUNKT PROV ANALYSER Inkommande vatten 12 dp/år BOD 7(ATU), P-tot, N-tot, COD Cr Inkommande vatten (metallanalyser) 2 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Sn, Ag, Co, As, Cr6+ Inkommande vatten 2 sp/år VOC screening, SVOC screening organiska föreningar. Utgående vatten 24 dp/år BOD 7(ATU), COD Cr, P-tot, P-tot(filtrerat), N-tot, SS, Fe, NH 4-N. Utgående vatten (metallanalyser) 2 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Sn, Ag, Co, As, Cr6+ Bräddat vatten *1 dp/v BOD 7(ATU), N-tot, NH 4-N, COD Cr. Förtjockat slam 4 bp/år ph, Ts, Gr, Gf, P-tot, N-tot, NH 4-N, CaO, Ca, Mg, K, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Nonylfenol, PCB, PAH. Under året har provtagning och analys skett enligt SNFS 2016:6 och enligt kontrollprogrammet. Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är en bäck med utlopp i Rönneå. Recipientkontrollen samordnas av Rönneåns vattenråd där Åstorps kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Ekologgruppen. Rapporten finns vanligen att hämta på vattenrådets hemsida. 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 5 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Dimensionerande belastning Utfall 2017 % av kapacitetstak Enhet Anslutning, medeldygn 2 400 658 27 pe (70 g BOD7/pe*d) Flöde, medeldygn 840 329 41 m3/d Flöde, medeltimme - 14 m3/h BOD 7, årsmedel 160 46 29 kg/d N-tot, årsmedel - 13 kg/d 7

P-tot, årsmedel - 1,7 kg/d Kommentar: 7. Gällande villkor i tillstånd 5 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor 1. Om inte annat följer av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, under förutsättning att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av utsläpp eller annan störning till följd av verksamheten. 2. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås. Kommentar Villkor uppfyllt. Vattnet behandlas mekaniskt, biologisk och kemiskt. Inga anmälningspliktiga förändringar har gjorts under året. Villkor uppfyllt. 3. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som avleds till recipienten får uppgå till högst följande: Villkor uppfyllt. BOD7 10 mg/l årsmedelvärde 10 mg/l kvartalsmedelvärde Totalfosfor 0,5 mg/l årsmedelvärde 0,4 mg/l kvartalsmedelvärde Gränsvärde Riktvärde 4. Villkorspunkten ersattes med de slutliga villkoren under punkten 3. 5. Villkorspunkten ersattes med de slutliga villkoren under punkten 3. 6. Det utgående avloppsvattnets ph-värde får ej understiga 6 Villkor uppfyllt. 7. Val av fällningskemikalier och andra kemikalier som används i reningsprocessen skall redovisas och godkännas av tillsynsmyndigheten. Flytande kemikalier skall förvaras inom avloppslöst invallat område på sådant sätt att avledning till spill- eller dagvattennätet förhindras. Villkor uppfyllt. 8

8. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall samråd ske med tillsynsmyndigheten i god tid före planerat arbete. Tillsynsmyndigheten får föreskriva under vilka villkor arbetet får genomföras. Rapportering till hälsovårdande myndighet skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i recipienten eller omgivningen. 9. Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske i den omfattning som hälsovårdande myndighet finner erforderlig. 10. Slamhantering vid reningsverket skall ske på sådant sätt att luktolägenheter i omgivningen inte uppkommer. 11. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan återanvändas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommunen skall utföra en fördjupad industriinventering i samråd med Länsstyrelsen och kommunens miljönämnd. Inventeringen skall redovisas till Länsstyrelsen senast den 1 juni 1998. 12. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn, grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporten. Förslag till förnyad saneringsplan och tidsbunden åtgärdsplan skall redovisas till Länsstyrelsen senast den 1 juni 1998. Åtgärder och tidplan skall godkännas av Länsstyrelsen. 13. Buller från avloppsreningsverket skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 55 db(a) dagtid (kl 07-18), 50 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 45 db(a) nattetid (kl 22-07) vid bostäder. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 db(a). Om impulsljud och/eller hörbara tonkomponenter förekommer skall ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 db(a). Villkor uppfyllt. Villkor uppfyllt. Möjlighet till mobil anläggning finns Villkor uppfyllt. Inga klagomål på störande lukt har inkommit under året. Villkor uppfyllt. NSVA bedriver ett aktivt uppströmsarbete med mål att förbättra det vatten som avleds mot spillvattennätet. Villkor uppfyllt. Villkor uppfyllt. Inga klagomål från störande buller har kommit in under året. 9

14. Om luktolägenheter uppstår i omgivningen till följd av verksamheten vid avloppsreningsverket skall kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. Villkor uppfyllt. Inga klagomål rörande luktolägenheter har inkommit under året. 15. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske enligt ett fastställt kontrollprogram. Förslag till reviderat kontrollprogram skall senast den 1 januari 1998 redovisas till Länsstyrelsen för godkännande. Villkor uppfyllt. Kontrollprogram uppdateras årligen. Recipientkontrollen samordnas av Rönneås vattenråd, resultatet finns att läsa på vattenrådets hemsida. 8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. 5 8. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av 5h-5i och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Värden till följd av villkor redovisas där så är möjligt i SMP:s emissionsdel. Driftförhållanden Kvidinge reningsverk har en enkel reningsprocess som fungerar relativt bra trots dålig status. Ett hot mot reningen vid Kvidinges reningsverk är att verket då och då drabbas av maskinella haverier, orsakade av att verket är mycket gammalt och slitet. Endast det nödvändigaste byts och renoveras i avvaktan på ev. nedläggning och överföring till Nyvångs RV. Utsläppskontroll Samtliga villkor efterlevdes år 2017. Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. 10

11

Bräddning vid anläggning Totalt har 284,5 m 3 vatten bräddats från reningsverket under året. Bräddning på ledningsnätet Sedan mitten av oktober, då vi började registrera brädd på ledningsnätet i Kvidinge, har inga bräddningar skett. 12

9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 5 9. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga särskilda åtgärder har vidtagits under året. 10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm 5 10. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Utbyte av järnkloridspump efter att den tidigare havererade samt reparation av vajer till slamskrapa i slutsedimenteringen. 13

11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 5 11. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Verksamheten planeras att på sikt läggas ner. Därför undviks nyinvesteringar. Vid reningsverket förbrukades 82 656 kwh el under året. Nedan visas nyckeltalen för elförbrukningen jmf med inkommande flöde. Anläggning År Mottagen mängd spillvatten Elförbrukning (m 3 /år) (kwh/år) (kwh/m 3 ) Kvidinge RV 2017 119 951 82 656 0,69 2016 127 967 118 933 0,93 2015 152 208 115 979 0,76 2014 131 512 129 942 0,99 2013 142 688 77 419 0,54 2012 122 624 136 592 1,11 14

12. Ersättning av kemiska produkter mm 5 12. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, år Användning Järnklorid 43,1 ton Fällning i biosteg Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system EcoOnline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. För kvalitetsbedömning av spillvattnet vid Kvidinge ARV används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. Vid Kvidinge ARV används inga produkter som innehåller ämnen som är registrerade i de valda databaserna. 15

13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. 5 13. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Slam Under år 2017 har totalt 907 ton slam från Kvidinge RV transporteras till Nyvångs RV för rötning och avvattning. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har ca 8 ton rens och sand transporterats till deponi under året. Hantering av övrigt avfall Vid Kvidinge RV sker ingen hantering av avfall. Externslam Inget externslam mottas vid reningsverket. 16

14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 5 14. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Forskning och utveckling Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätts upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, delta i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomföra egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. NSVA-Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen kommer från mars-18 att sitta tillsammans för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. Den forskning och utveckling som bedrivs ska vara till nytta för NSVA och dess ägarkommuner. Verksamheten ska bidra till att bättre rusta verksamheten för kommande krav och utmaningar, stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen samt bidra till att NSVA blir en mer attraktiv arbetsgivare. För att dra nytta av de forskning och utvecklingsaktiviteter som bedrivs krävs ett deltagande och engagemang från medarbetarna och verksamheten. Under 2017 har detta engagemang ökat och intresset för de olika projekt som pågår är stort. NSVAs specialister har en betydande roll i att omvärldsbevaka och bidra till projektinitiativ och nya idéer till utvecklingsmöjligheter. 17

Under 2017 har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vår personal håller sig uppdaterade om vad som händer i omvärlden: NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser och mässor. Specialisterna träffar forsknings- och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning. Många från NSVA deltog på SWR-dagen. NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research. Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: www.swedenwaterresearch.se Projekt med aktivt deltagande från NSVA under 2017 Läkemedelsrening NSVAs reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Under året har ytterligare ett projekt med pilotanläggning på Lundåkraverket starts upp. Det innebär att vi på Lundåkraveret under ca en 2 års period kommer kunna följa hur ozonering kan kombineras med biologiska processer för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. Uppströmsarbete Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. Som hjälp i det arbetet används idag ett webbaserat verktyg för geografisk koppling till kemikalieanvändning runtom hos olika verksamheter. I år har ett utvecklings-och innovationsprojekt startas som har till syfte att utveckla en ny modul till det redan befintliga webverktyget. Detta förväntas underlätta uppströmsarbetet betydligt framöver för våra medarbetare. Statusbedömning av ledningsnät Nya metoder för att bestämma vattenledningarnas status har testats och utvärderats under senaste åren på flera av NSVAs ledningar. Alla metoder bygger på att man ska kunna bedöma statusen på ledningarna utan att gräva upp dem. Målet är att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för NSVA som ledningsägare, precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. Testbädd för recilienta och smarta dricksvattennät Att utnyttja SMART teknik som tillämpas inom andra områden är framtidens melodi. Genom att NSVA är med och utvecklar och utformar en testbädd där nya tekniker kan testas, gör att vi själva snabbt kan ta till oss av det som fungerar bra. Mätning Övervakning - Uppföljning Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätpunkter som genererar data som samlas i en gemensam databas. Detta ger stora möjligheter till förbättring, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbeta med under året. Ett flertal nya automatiska rapporter har kunnat skapas vilka underlättar uppföljningen av verksamheten betydligt. 18

Future City Flow Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna att utnyttja all vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, Cactus Utilities, Lunds universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att man kunna styra våra avloppsvattensystem bättre för att undvika bräddningar och källaröversvämningar. En pilot kommer att byggas upp i Helsingborg och en i Göteborg och en första prototyp till beslutsstödsystem kommer att presenteras till våren 2018. RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir sammanbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö samt mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt, sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. Testbädden ska vara klar 2019 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners Verksamhetsledningssystem Hela NSVAs verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO sedan början av år 2011. Omcertifiering enligt nya standard skedde i januari 2017 Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Delta vid tillsynsbesök och periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 19

Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att använda sig av följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. 20

Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga större förändringar vad gäller användning av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Anläggningen ligger relativt centralt i Torekov men inga klagomål har inkommit under året. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1: Inkommande och utgående Kvidinge RV Bilaga 2: Metaller, inkommande och utgående Kvidinge RV Bilaga 3: Slamanalyser Kvidinge RV 21

Bilaga 1 22

Bilaga 2 23

Bilaga 3 24