Miljörapport år 2017 Torekovs avloppsreningsverk Båstads kommun

Transkript

1 Miljörapport år 2017 Torekovs avloppsreningsverk Båstads kommun

2 Innehåll 1. Verksamhetsbeskrivning... 1 Organisation... 1 Verksamhetsområde... 2 Torekov avloppsreningsverk... 2 Ledningsnät Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Tillsynsmyndighet Tillståndsgiven och faktisk produktion Gällande villkor i tillstånd Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m Driftförhållanden... 8 Utsläppskontroll... 8 Bräddning vid anläggning... 9 Bräddning i ledningsnät Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner - OK Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm OK Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi OK Elförbrukning Ersättning av kemiska produkter mm ok Förbrukning av kemiska produkter Produktvalsprincipen Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Ej klar Slam Hantering av rens och sand samt annat avfall Hantering av övrigt avfall Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Forskning och utveckling Allmänt NSVA-Processgrupp Forskning och utveckling Projekt med aktivt deltagande från NSVA under Verksamhetsledningssystem... Fel! Bokmärket är inte definierat. Uppströmsarbete Beaktande av hänsynsreglerna Kontrollprogram... 6 Bilageförteckning Bilaga 1 - Inkommande och utgående Torekovs ARV Bilaga 2 - Metaller, inkommande Torekovs ARV Bilaga 3 - Metaller, utgående Torekovs ARV Bilaga 4 - Slamanalyser Torekovs ARV Bilaga 5 Bräddning i ledningsnät ej OK

3 1. Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvar för anläggningen utgår från VD och är via avdelningschefen för Avloppsrening delegerat till driftchefen Håkan Lindqvist. NSVAs organisation redovisad nedan. 1

4 Verksamhetsområde Torekovs avloppsreningsverk tillförs kommunalt och industriellt avloppsvatten från tätorterna Torekov, Västra Karup, Grevie och Förslöv samt från de mindre orterna Hov, Rammsjö, Killebäckstorp och stora delar av den kustnära bebyggelsen mellan Stora Hult och Torekov. Antalet anslutna personer är ca stycken. Ledningsnätet för verksamhetsområdena Båstad - Östra Karup är anslutna till Hedhusets reningsverk i Laholms kommun för vilket Laholms kommun är huvudman. Torekov avloppsreningsverk Lokalisering Reningsverket är beläget i södra delen av Torekov tätort. Närmaste bostadsfastighet är belägen ca 150 m öster om reningsverket. Torekovs RV Reningsprocessen Vattenreningen på Torekovs avloppsreningsverk består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Inkommande avloppsvatten kommer in till inloppspumpbrunnen på reningsverket i två ledningar. En norrifrån som betjänar Torekovs samhälle och en söderifrån som betjänar övriga delar av verksamhetsområdet. Det inkommande vattnet lyfts upp till gallerstationen där spillvattnet renas från stora föroreningar som tops, papper, trasor m.m. Det avskilda materialet från gallret tvättas och pressas innan det bortforslas som hushållsavfall. I efterföljande sandfång låter man sand och grus sjunka till botten. Sanden tvättas och används som återfyllningsmassa. Den biologiska reningen sker i en aktivslam anläggning som börjar med ett anaerobt steg följt av en anoxisk zon. I den anoxiska zonen sker denitrifikationen av nitrat som recirkulerats från de sista aeroba bassängerna. Därefter följer en zon som antingen är anoxisk eller aerob, styrningen av denna varieras beroende av belastningen på verket. Slutligen finns två parallella aeroba zoner i vilka nitrifikationen och resterande BOD-reduktionen sker. I efterföljande mellansedimentering avskiljs det biologiska slammet som efter att ha passerat slambehandlingsbassängerna delvis återförs som returslam till den första biologiska bassängen. Efter mellansedimenteringen sker tillsats av polyaluminiumklorid för efterfällning av kvarvarande mängd fosfor och organiskt material. Det bildade kemslammet avskiljs därefter i efterföljande slutsedimentering och det renade vattnet leds slutligen ut i Skälderviken. 2

5 Inlopp Galler Kontrollrum Biosteg Verkstad Slutsedimentering Kemdosering Slambehandling Slamförvaring Mellansedimentering Extern kolkälla Slambehandling I samband med de biologiska och kemiska reningsstegen bildas slam. Slammet samlas upp och leds till den biologiska slambehandlingen bestående av fyra bassänger. Dessa syftar till att reducera innehållet av BOD och kväve i slammet. Den första bassängen är utrustad med dysor och omrörare för möjlighet till luftning. I nästa två bassänger finns enbart omrörare. I den sista delen finns både möjlighet för luftning och omrörning. Biologiskt slam från mellansedimenteringen inkommer till första bassängen och kemslam från slutsedimenteringen inkommer till tredje bassängen. Slam för recirkulation uttas från sista bassängen och tillförs biosteget i den första anaeroba zonen. Överskottslam förtjockas i slamförtjockaren som är av typen gravitationsförtjockare och syftar till att öka slammets torrsubstanshalt (TS). Slutligen avvattnas slammet via centrifugering. För bättre avvattning tillsätts polymer före centrifugering. Rejektvattnet från avvattningen leds tillbaka in i verket till den första biologiska bassängen. Efter slamavvattningen mellanlagras slammet i containrar innan omhändertagande av slamentreprenören Ragn-Sells AB. Externslam Externslam lämnas vid ett nedlagt reningsverk i Förslöv, på avloppsreningsverket i Torekov samt i Skummeslöv som tillhör Laholm. Vid Torekov avloppsreningsverk töms slammet i inkommande vatten, före galler. Ingen registrering över hur mycket som töms sker, varken på reningsverket i Torekov eller i Förslöv. NSR registrerar dock hur mycket slam som lämnas och rapporterar detta månadsvis till NSVA. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har tagits fram. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som NSVA nu arbetar med för perioden En riskanalys genomfördes år 2013 och en periodisk besiktning genomfördes år

6 Nedan redovisas en processbild över Torekovs reningsverk. Ledningsnät I Båstad finns 32,6 mil spillvattenledningar, fördelat på 12,9 mil till Hedhuset i Laholms kommun och 19,7 km till Torekovs ARV. Större delen av ledningarna är lagda på 50-, 60- och 70-talet och det vanligaste materialet är betong och glaserat lergods. Saneringsplanen för ledningsnätet mot Torekovs ARV slutfördes under år Saneringsplan för ledningsnätet mot Båstad/Östra Karups avrinningsområde och Laholms reningsverk påbörjades under år 2016 och ska vara klar första kvartalet år Under året har 31 m ledningar ny- och omlagts mot Torekovs ARV, och m ledning ny- och omlagts mot Hedhuset (3 403 m nybyggt och 500 m omlagt). 2. Tillstånd 5 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Grundtillstånd Länsstyrelsen Tillstånd utbyggnad och förlängd prövotid Länsstyrelsen Slutliga villkor 4

7 3. Anmälningsärenden beslutade under året 5 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. NSVA dok. namn Ärende Datum BÅ 17/00018 Bräddningar ledningsnät Båstad dec BÅ 17/0004 Tillsyn om skydd mot olyckor samt om brandfarliga explosiva varor BÅ 17/00069 Torekov reningsverk - tjänsteanteckningar vid tillsynsbesök BÅ 17/00125 Bräddningar ledningsnät Båstad BÅ 17/00137 Granskningsstatus miljörapport 2016 version 2 för anläggning har uppdaterats. BÅ Beslut att avsluta genomförd periodisk besiktning utan åtgärd BÅ 17/00146 Bräddningar ledningsnät Båstad BÅ 17/00146 Bräddningar ledningsnät Båstad BÅ 17/00158 Bräddningar ledningsnät Båstad BÅ 17/00158 Bräddningar ledningsnät Båstad BÅ 17/00146 Bräddningar ledningsnät Båstad BÅ 17/00158 Bräddningar ledningsnät Båstad BÅ 17/00158 Bräddningar ledningsnät Båstad NSVA 17/00118 Begäran om stöd inför 2018 års periodiska rapportering av Sveriges efterlevnad av avloppsdirektivet Tillsynsmyndighet 5 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. 5 h. NFS 2016:6 5 i. SNFS 1994:2 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna. Kommentar: Övriga uppgifter gällande utsläpp av avloppsvatten som ska redovisas se SMP-Hjälp (Hur gör jag?/verksamhetsutövare/avloppsreningsverk) Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för Ja behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS Ja 1994:2 5

8 Kontrollprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av ALcontrol. Provpunkt Prov* Parameter Utgående vatten 26 dp/år BOD 7(ATU), NH 4-N, N-tot, SS, Al Utgående vatten 26 vp/år COD Cr, P-tot, N-tot Inkommande vatten 12 dp/år BOD 7(ATU), NH 4-N, NO 3-N, NO 2-N, N-tot, SS Inkommande vatten 12 vp/år COD Cr, P-tot, N-tot Avvattnat slam 4 bp/år ph, TS, GR, GF, P-tot, N-tot, NH 4-N, CaO, Al, Ca, K, Co, Mn, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag Nonylfenol, PCB, PAH, Toluen Inkommande vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Ag, Cr 6+, Sn Utgående vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Ag, Cr 6+, Sn Inkommande vatten 2 sp/år VOC screening, SVOC screening *dp=dygnsprov, vp=veckprov, bp=blandprov och sp=stickprov Recipient för det renade avloppsvattnet är Skälderviken. Recipientkontrollen samordnas av Nordvästskånes kustvattenkommitté (NVSKK) där Båstad kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Toxicon. Rapporten finns att hämta på förbundets hemsida: 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 5 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Dimensionerande belastning Utfall 2017 Enhet % av kapacitetstak Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD7/pe*d) 33 Flöde, medeldygn m 3 /d 81 Flöde, medeltimme m 3 /h BOD7, årsmedel kg/d 33 N-tot, årsmedel kg/d 56 P-tot, årsmedel kg/d 26 6

9 7. Gällande villkor i tillstånd 5 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en Villkor uppfyllt. Reningsverket har drivits i huvudsak reningsanläggning för mekanisk, biologisk och efter lämnad beskrivning. kemisk rening samt kväverening, utfört och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen förutsatt att dessa inte bedöms kunna medföra ökad förorening eller annan störning. 2. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får - Villkor uppfyllt. som riktvärde och kvartalsmedelvärde samt gränsvärde och årsmedelvärde ej överstiga 10 mg BOD7 respektive 0,3 mg totalfosfor per liter. Överskrids riktvärde mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. 3. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att Villkor uppfyllt. NSVA driver verket med miljömässigt högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt tekniskt- och ekonomiskt rimliga insatser. och ekonomiskt rimliga insatser. 4. Val och byte av fällningskemikalie får endast ske Villkor uppfyllt. efter godkännande av länsstyrelsen 5. Det utgående avloppsvattnets ph-värde får inte Villkor uppfyllt. Mätning görs kontinuerligt med understiga 6 och överstiga 9. online-mätare, utgående ph har inte någon gång under året understigit 6 eller överstigit Fortlöpande kontroll av Villkor uppfyllt. Egenkontrollprogram används i detta avloppsvattenanläggningens funktion och syfte, se vidare avsnitt 5h och 5i ovan. tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll och utsläpp från avloppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas av kommunen och inges länsstyrelsen senast 1 mars Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till länsstyrelsen. Rapportering skall även ske till miljö- och hälsoskyddsnämnden i de fall störningar befaras uppkomma i recipienten eller i omgivningen. 8. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att någon anläggningsdel som kan ha betydelse för reningsresultaten måste tas ur drift, skall samråd ske med länsstyrelsen i god tid före planerat arbete. Länsstyrelsen får föreskriva under vilka villkor arbetet får utföras. Rapportering till miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i recipienten eller i omgivningen. Villkor uppfyllt. NSVA håller löpande kontakt med tillsynsmyndigheten. Villkor uppfyllt. 7

10 9. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektionen skall företas i den omfattning som miljö- och hälsoskyddsnämnden finner erforderlig. 10. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen inte uppkommer. 11. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grundvatten och dräneringsvatten dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. 12. Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller vara av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår i recipienten eller omgivningen. 13. Buller från anläggningen får som riktvärde ej ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db (A), kl , 45 db(a), kl och 40 db(a), kl utomhus vid närmaste bostäder 14. Om besvärande lukt uppstår i omgivningen skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningar av detta. Kommunen skall senast den 1 mars 1996 redovisa förslag till åtgärder för att minska luktstörningar från slamhantering. 15. Utbyggnaden skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har angivet i ärendet eller i övrigt åtagit sig. 16. Resthalten totalkväve i utgående vatten får som årsmedelvärde och riktvärde högst uppgå till 12 mg/l. Villkor uppfyllt. Villkor uppfyllt. Inga kända luktklagomål har förkommit under året. Villkor uppfyllt. Se beskrivning av ledningsnät och saneringsplan i avsnitt 1. Villkor uppfyllt. NSVA har kontinuerlig kontakt med anslutna industrier för att minimera påverkan på reningsverket. Villkor uppfyllt. Inga klagomål på buller har förekommit. Villkor uppfyllt. Inga kända luktklagomål har förkommit under året. Villkor uppfyllt. Villkoret avser avslutad utbyggnad. Villkor uppfyllt, se vidare avsnitt Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av 5h-5i och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Värden till följd av villkor redovisas där så är möjligt i SMP:s emissionsdel. Driftförhållanden Torekovs reningsverk har haft problem med kvävereningen under sommaren år Detta orsakas av den stora belastningen från turism. Riktvärdet över året har innehållits. Utsläppskontroll Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året. Nedan presenteras grafer med uppföljning av utsläppsvillkor. För beräkningar se bilaga

11 Bräddning vid anläggning Det har inte skett någon registrerad bräddning från reningsverket under år Bräddning i ledningsnät Bräddning vid pumpstationer uppströms Torekovs avloppsreningsverk har uppmätts vid 5 olika anläggningar vid 41 antal tillfällen med totalt ca 278 timmars bräddtid och en bedömd bräddmängd på m 3, se bilaga 5. Bräddning vid pumpstationer som avleds mot Laholms avloppsreningsverk har uppmätts vid 3 olika anläggningar vid 6 antal tillfällen med totalt ca 47 timmars bräddtid och en bedömd bräddmängd på m 3, se bilaga 5. 9

12 9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 5 9. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under år 2017 har samtliga avloppspumpstationer försetts med bräddgivare som är online-kopplade mot övervakningssystemet. Detta genererar en automatisk bräddrapport inom vilket tidsintervall man önskar. Förberedande arbeten har genomförts för installation av ytterligare polymerdoseringsutrustning för att motverka slamflykt i Torekovs reningsverk. Övriga underhållsinsatser har genomförts enligt gällande reinvesteringsplan Maskinkorten är ett underhållsprogram där maskiner samt givare läggs in och där drifttekniker ges signal när det är dags för en insats. Denna åtgärd har vidare implementerats under år För att tas i drift under år Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar Under våren och sommaren har det återigen varit problem med kvävereningen. Detta är ett återkommande problem som beror på den stora belastningsökning som sker under sommarperioden. Under sommaren tillsattes polymer tillfälligt i förtjockaren för att förbättra sedimenteringsegenskaperna och för att förhindra slamflykt. Under år 2018 kommer fokus att läggas på de trånga processdelarna som förtjockning och avvattning dvs skapa bättre förutsättningar att för att få bort slammet från processen. Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 10

13 11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar Arbete med att minska elförbrukningen på anläggningen bedrivs i första hand genom att vid utbyte/reinvestering byta mot mindre energikrävande utrustning. Under år 2017 har inga större maskiner/utrustning byts ut på anläggningen. Nedan redovisas de årliga nyckeltalen. Energianalys över reningsverket genomfördes år 2014 och i december Nedan visas ett urklipp från den senaste energianalysen över Torekovs RV. Några övriga större el-energibesparingar har inte kunnat redovisas. Det beror på att reningsprocessen har en avancerad utformning och uppnås med ett stort antal maskiner varav de flesta har lågt effektuttag. Det anses inte vara möjligt att minska antalet maskiner, utom ev. bioslampumparna vintertid. Vissa åtgärder behöver genomgå omfattande utredning innan de implementeras. Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Nedan visas nyckeltalen för elförbrukningen jämfört med inkommande flöde. 11

14 12. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under 2017 redovisas nedan. Produktnamn Mängd kg/år Användning Pluspac Slutsedimentering PAX XL Slutsedimentering Zetag Slamavvattning Zetag Slamavvattning samt förtjockaren (tillfälligt under sommaren) Etanol (sekundasprit) Kolkälla Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system EcoOnline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG, bilaga x. För kvalitetsbedömning av spillvattnet på Torekov ARV, används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. I verkstaden används 1 produkt som innehåller utfasningsämnen. Den här produkten kommer att behållas tills en bättre ersättare hittas. 12

15 13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Slam Under år 2017 har totalt ton slam omhändertagets av NSVAs slamentreprenör. Allt slam har använts till jordtillverkning. Hantering av rens och sand samt annat avfall Gallerrens bortforslats som hushållsavfall. Totalt har ca 9 ton sand avskilts under året, 5 ton har använts som utfyllnadsmaterial på den egna anläggningen. Under hösten har ca 4 ton omhändertagits av Olssons åkeri i Skottorp. Hantering av övrigt avfall På Torekovs RV finns en avfallsstation som en extern entreprenör hämtar. Under 2016 har följande mängder hämtats: 4,76 ton blandskrot 2,17 ton brännbart 0,3 ton industriavfall för sortering 0,08 ton traktor, truck etc. 13

16 14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Riskanalys genomfördes senast i slutet av år 2013 vid Torekovs RV. Enligt NSVAs rutin ska en riskanalys genomföras vart 10:e år eller då större åtgärder, renovering, nybyggnation etc. genomförts. Nedan redovisas vad NSVA arbetar med för att ständigt förbättra vårt arbetssätt och våra anläggningar för att bl a minimera omgivningspåverkan. Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätts upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, delta i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomföra egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. NSVA-Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen kommer från mars-18 att sitta tillsammans för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. Den forskning och utveckling som bedrivs ska vara till nytta för NSVA och dess ägarkommuner. Verksamheten ska bidra till att bättre rusta verksamheten för kommande krav och utmaningar, stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen samt bidra till att NSVA blir en mer attraktiv arbetsgivare. För att dra nytta av de forskning och utvecklingsaktiviteter som bedrivs krävs ett deltagande och engagemang från medarbetarna och verksamheten. Under 2017 har detta engagemang ökat och intresset för de olika projekt som pågår är stort. NSVAs specialister har en betydande roll i att omvärldsbevaka och bidra till projektinitiativ och nya idéer till utvecklingsmöjligheter. 14

17 Under 2017 har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vår personal håller sig uppdaterade om vad som händer i omvärlden: NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser och mässor. Specialisterna träffar forsknings- och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning. Många från NSVA deltog på SWR-dagen. NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research. Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: Projekt med aktivt deltagande från NSVA under år 2017 LÄKEMEDELSRENING NSVAs reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Under året har ytterligare ett projekt med pilotanläggning på Lundåkraverket starts upp. Det innebär att vi på Lundåkraveret under ca en 2 års period kommer kunna följa hur ozonering kan kombineras med biologiska processer för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. UPPSTRÖMSARBETE Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. Som hjälp i det arbetet används idag ett webbaserat verktyg för geografisk koppling till kemikalieanvändning runtom hos olika verksamheter. I år har ett utvecklings-och innovationsprojekt startas som har till syfte att utveckla en ny modul till det redan befintliga webverktyget. Detta förväntas underlätta uppströmsarbetet betydligt framöver för våra medarbetare. STATUSBEDÖMNING AV LEDNINGSNÄT Nya metoder för att bestämma vattenledningarnas status har testats och utvärderats under senaste åren på flera av NSVAs ledningar. Alla metoder bygger på att man ska kunna bedöma statusen på ledningarna utan att gräva upp dem. Målet är att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för NSVA som ledningsägare, precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. TESTBÄDD FÖR RECILIENTA OCH SMARTA DRICKSVATTENNÄT Att utnyttja SMART teknik som tillämpas inom andra områden är framtidens melodi. Genom att NSVA är med och utvecklar och utformar en testbädd där nya tekniker kan testas, gör att vi själva snabbt kan ta till oss av det som fungerar bra. MÄTNING ÖVERVAKNING UPPFÖL JNING Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätpunkter som genererar data som samlas i en gemensam databas. Detta ger stora möjligheter till förbättring, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbeta med under året. Ett flertal nya automatiska rapporter har kunnat skapas vilka underlättar uppföljningen av verksamheten betydligt. 15

18 Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Delta vid tillsynsbesök och periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att använda sig av följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. 16

19 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga större förändringar vad gäller användning av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Anläggningen ligger relativt centralt i Torekov men inga klagomål har inkommit under året. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1 - Inkommande och utgående Torekovs ARV Bilaga 2 - Metaller, inkommande Torekovs ARV Bilaga 3 - Metaller, utgående Torekovs ARV Bilaga 4 - Slamanalyser Torekovs RV Bilaga 5 Bräddning i ledningsnät 17

20 Bilaga 1 - Inkommande och utgående Torekovs ARV Inkommande Torekovs ARV År 2017 Utgående Torekovs ARV År

21 Bilaga 2 - Metaller, inkommande Torekovs ARV Halter Metaller - Inkommande Torekovs ARV År 2017 Mängder 19

22 Bilaga 3 - Metaller, utgående Torekovs ARV Halter Metaller - Utgående Torekovs ARV År 2017 Mängder 20

23 Bilaga 4 - Slamanalyser Torekovs ARV Halter Slam Torekovs ARV År 2017 a) a) b) a) Q1 165 ton, Q2 330 ton b) Omprov togs som bekräftade den höga halten Mängder 21

24 Bilaga 5 Bräddning i ledningsnät - Båstad mot Torekov ARV - Södra delen Datum Anläggning Timme Anledning T12 Förslöv 0,34 Hydraulisk överbelastning T5 Rammsjöstrand 5,8 Stopp i pump T5 Rammsjöstrand 5 Stopp i pump T5 Rammsjöstrand 2,5 Stopp i pump T5 Rammsjöstrand 3,1 Stopp i pump T4 Klavaslättsvägen 0,25 Hydraulisk överbelastning T12 Förslöv 0 Hydraulisk överbelastning T12 Förslöv 0,8 Hydraulisk överbelastning, luft i pump T12 Förslöv 0,4 Hydraulisk överbelastning T12 Förslöv 0,7 Hydraulisk överbelastning T6 Västra Karup 0,7 Hydraulisk överbelastning T5 Rammsjöstrand 3,3 Hydraulisk överbelastning T5 Rammsjöstrand 7,7 Förorenad bräddgivare efter bräddning 9/ T6 Västra Karup 3,6 Hydraulisk överbelastning T4 Klavaslättsvägen 0,3 Hydraulisk överbelastning T4 Klavaslättsvägen 22,8 Hydraulisk överbelastning T6 Västra Karup 19,8 Hydraulisk överbelastning T4 Klavaslättsvägen 22,8 Hydraulisk överbelastning T4 Klavaslättsvägen 4,6 Hydraulisk överbelastning T4 Klavaslättsvägen 4,7 Hydraulisk överbelastning T4 Klavaslättsvägen 19,3 Hydraulisk överbelastning T4 Klavaslättsvägen 4,9 Stopp i pumpar T4 Klavaslättsvägen 12,6 Hydraulisk överbelastning T5 Rammsjöstrand 10,5 Hydraulisk överbelastning T6 Västra Karup 1,8 Hydraulisk överbelastning T12 Förslöv 0,8 Hydraulisk överbelastning T6 Västra Karup 0,4 Hydraulisk överbelastning T14 Hov 0,9 Stopp i backventil T4 Klavaslättsvägen 0,2 Hydraulisk överbelastning T5 Rammsjöstrand 2,2 Hydraulisk överbelastning T6 Västra Karup 0,4 Hydraulisk överbelastning T5 Rammsjöstrand 3,5 Hydraulisk överbelastning T5 Rammsjöstrand 24 Hydraulisk överbelastning T5 Rammsjöstrand 23,7 Hydraulisk överbelastning T5 Rammsjöstrand 1,4 Hydraulisk överbelastning T5 Rammsjöstrand 4,8 Hydraulisk överbelastning T5 Rammsjöstrand 21,9 Hydraulisk överbelastning T5 Rammsjöstrand 0,1 Hydraulisk överbelastning T5 Rammsjöstrand 22,3 Hydraulisk överbelastning T5 Rammsjöstrand 13,2 Hydraulisk överbelastning T6 Västra Karup 0,3 Hydraulisk överbelastning Totalt 278 h 22

25 Bilaga 5 Bräddning i ledningsnät - Båstad mot Hedhuset - Norra delen Datum Anläggning Timme Anledning P1 Brunnsparken 3,5 Hydraulisk överbelastning P1 Brunnsparken 5,5 Hydraulisk överbelastning P12 Östra Karup 14,6 Hydraulisk överbelastning P12 Östra Karup 23 Hydraulisk överbelastning P12 Östra Karup 0,2 Hydraulisk överbelastning P2 Stensån 0 Hydraulisk överbelastning Totalt 47 h 23