Torekovs avloppsreningsverk Båstad

Transkript

1 Torekovs avloppsreningsverk Båstad Miljörapport 2013

2 2 (28)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBESKRIVNING... 5 Organisation... 5 Tillsynsmyndighet... 6 Verksamhetsområde... 6 Torekov avloppsreningsverk... 6 Ledningsnät GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Uppfyllandet av gällande villkor Beaktande av hänsynsreglerna Anmälningsärenden EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Recipientkontroll UTSLÄPPSDATA ÅR Driftförhållanden Utsläppskontroll Bräddning vid anläggning Bräddning på ledningsnät Slamkvalitet KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Elförbrukning Hantering av rens och sand samt annat avfall UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING Allmänt... Fel! Bokmärket är inte definierat. Torekov avloppsreningsverk... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3 (28)

4 MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Uppströmsarbete FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1 Verksamhetsområde 4 (28)

5 VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. VD Ulf Thysell Ekonomi, IT & administration Johan Jönsson Personal & Kommunikation Kristina Bagge Dricksvatten Jonas Håkansson Avloppsrening Pär Gustafsson Rörnät Lars Köhler Tf Bo Petersson Ledningsnät & Projekt Åsa Peetz Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Mårtensson vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. 5 (28)

6 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. Verksamhetsområde Torekovs avloppsreningsverk tillförs kommunalt och industriellt avloppsvatten från tätorterna Torekov, Västra Karup, Grevie och Förslöv samt från de mindre orterna Hov, Rammsjö, Killebäckstorp och stora delar av den kustnära bebyggelsen mellan Stora Hult och Torekov. Antalet anslutna personer är ca stycken. Ledningsnätet för verksamhetsområdena Båstad - Östra Karup är anslutna till Hedhusets reningsverk i Laholms kommun för vilket Laholms kommun är huvudman. Torekov avloppsreningsverk Lokalisering Reningsverket är beläget i södra delen av Torekov tätort. Närmaste bostadsfastighet är belägen ca 150 m öster om reningsverket. Torekovs RV Reningsprocessen Vattenreningen på Torekovs avloppsreningsverk består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Inkommande avloppsvatten kommer in till inloppspumpbrunnen på reningsverket i två ledningar. En norrifrån som betjänar Torekovs samhälle och en söderifrån som betjänar övriga delar av verksamhetsområdet. Det inkommande vattnet lyfts upp till gallerstationen där spillvattnet renas från stora föroreningar som tops, papper, trasor mm. Det avskiljda materialet från gallret tvättas och pressas innan det avförs som hushållsavfall. I efterföljande sandfång låter man sand och grus sjunka till botten. Sanden tvättas och används som återfyllningsmassa. 6 (28)

7 Galler Inlopp Biosteg Kontrollrum Verkstad Mellansedimentering Kemdosering Slamförvaring Slut- sedimentering Extern kolkälla Den biologiska reningen sker i Torekov i en aktivslam anläggning som börjar med ett anaerobt steg följt av en anoxisk zon. I den anoxiska zonen sker denitrifikationen av nitrat som recirkulerats från de sista aeroba bassängerna. Därefter följer en zon som antingen är anoxisk eller aerob, styrningen av denna varieras beroende på belastningen på verket. Slutligen finns två parallella aeroba zoner i vilka nitrifikationen och resterande BODreduktionen sker. I efterföljande mellansedimentering avskiljs det biologiska slammet som delvis återförs processen via en returledning till det första biologiska steget. Efter mellansedimenteringen sker tillsats av polyaluminiumklorid för efterfällning av kvarvarande mängd fosfor. Det bildade kemslammet avskiljs därefter i efterföljande slutsedimentering emedan det renade vattnet slutligen leds ut i Skälderviken. Dimensionerande belastning Dimensionerande belastning Utfall 2013 Enhet Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel kg/d P-tot, årsmedel kg/d 7 (28)

8 Slambehandling I samband med det biologiska och kemiska reningsstegen bildas slam. Slammet samlas upp och leds till den biologiska slambehandlingen bestående av fyra bassänger. Dessa syftar till att reducera innehållet av BOD och kväve i slammet. Den första bassängen är utrustad med dysor och omrörare för möjlighet till luftning. I nästa två bassänger finns enbart omrörare. I den sista delen finns både möjlighet för luftning och omrörning. Biologiskt slam från mellansedimenteringen inkommer till första bassängen och kemslam från slutsedimenteringen inkommer till tredje bassängen. Slam för recirkulation uttas från sista bassängen och tillförs biosteget i den första anoeroba zonen. Överskottslam förtjockas i slamförtjockaren som är av typen gravitationsförtjockare och syftar till att öka slammets torrsubstanshalt (TS). Slutligen avvattnas slammet via centrifugering. För bättre avvattning tillsätts polymer före centrifugering. Rejektvattnet från avvattningen leds tillbaka in i verket till det första biologiska steget. Efter slamavvattningen mellanlagras slammet i containrar innan omhändertagande av NSR, Nordvästra Skånes Renhållnings AB. Externslam Slam lämnas till pumpstation i Förslöv, avloppsreningsverket i Torekov samt i Skummeslöv som tillhör Laholm. Avtal mellan Båstad kommun och Laholms kommun finns upprättat för detta. Slammet töms vid inkommande, före galler, i Torekov avloppsreningsverk. Ingen registrering sker på reningsverket eller i Förslöv över hur mycket som töms. Sita registrerar dock på hur mycket slam de lämnar och rapporterar detta till Båstads kommun. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden (28)

9

10 Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Båstad finns 23 mil spillvattenledningar. Man saknar dokumentation för ledningsnätets konditionsstatus och materialfördelning. Det är känt att det vanligast förekommande materialet är betong och att man inte håller en tillräckligt hög reinvesteringstakt. Man bör öka reinvesteringarna till totalt 17,2 miljoner under 2010-talet. Det skulle innebära renovering av kritiska ledningar där man har haft återkommande driftstörningar. Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsakar skador i fastigheter eller dyl. En fullvärdig status på ledningssystemet erfordrar filmning av ledningen. Reinvesteringskostnad fram till 2015 slutar på ca 5 miljoner. Målsättning NSVA har målsättningen att minska mängden tillskottsvatten med 5 % senast Minskningen ska räknas med år 2010 som startår. Sanerings-/åtgärdsplan Det finns en saneringsplan för Torekovs reningsverk daterad I saneringsplanen påpekas att ytterligare mätning och analys av ledningsnätet krävs för att genomföra rätt åtgärder. Arbetet med detta är påbörjat av NSVA 2013 och en ny noggrannare saneringsplan beräknas klar under 2014.

11 GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser Länsstyrelsen Grundtillstånd Länsstyrelsen Tillstånd utbyggnad och förlängd prövotid Länsstyrelsen Slutliga villkor Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för mekanisk, biologisk och kemisk rening samt kväverening, utfört och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen förutsatt att dessa inte bedöms kunna medföra ökad förorening eller annan störning. Villkor 2 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får - som riktvärde och kvartalsmedelvärde samt gränsvärde och årsmedelvärde ej överstiga 10 mg BOD7 respektive 0,3 mg totalfosfor per liter. Överskrids riktvärde mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR Villkor 3 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser. Villkor 4 Val och byte av fällningskemikalie får endast ske efter godkännande av länsstyrelsen. 11 (28)

12 Villkor 5 Det utgående avloppsvattnets ph-värde får inte understiga 6 och överstiga 9. Villkor 6 Fortlöpande kontroll av avloppsvattenanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll och utsläpp från avloppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas av kommunen och inges länsstyrelsen senast 1 mars Villkor 7 Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till länsstyrelsen. Rapportering skall även ske till miljö- och hälsoskyddsnämnden i de fall störningar befaras uppkomma i recipienten eller i omgivningen. Villkor 8 Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att någon anläggningsdel som kan ha betydelse för reningsresultaten måste tas ur drift, skall samråd ske med länsstyrelsen i god tid före planerat arbete. Länsstyrelsen får föreskriva under vilka villkor arbetet får utföras. Rapportering till miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i recipienten eller i omgivningen. Villkor 9 Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektionen skall företas i den omfattning som miljö- och hälsoskyddsnämnden finner erforderlig. Villkor 10 Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen inte uppkommer. 12 (28)

13 Villkor 11 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grundvatten och dräneringsvatten dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Villkor 12 Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller vara av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår i recipienten eller omgivningen. Villkor 13 Buller från anläggningen får som riktvärde ej ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db (A), kl , 45 db(a), kl och 40 db(a), kl utomhus vid närmaste bostäder. Villkor 14 Om besvärande lukt uppstår i omgivningen skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningar av detta. Kommunen skall senast den 1 mars 1996 redovisa förslag till åtgärder för att minska luktstörningar från slamhantering. Villkor 15 Utbyggnaden skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har angivet i ärendet eller i övrigt åtagit sig. Villkor 16 Resthalten totalkväve i utgående vatten får som årsmedelvärde och riktvärde högst uppgå till 12 mg/l. 13 (28)

14 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Under året har en genomgång gjorts för att se om använda produkter innehåller ämnen som är prioriterade enligt Vattendirektivet. Sedan tidigare har riskbedömningar av kemikalierna utförts och genomgång av huruvida produkten innehåller ämnen som finns upptagna som PRIO-ämnen eller på Kandidatlistan har gjorts. Under år 2013 kommer avdelning dricksvatten och avloppsrening i NSVA jobba med att om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. Tanken är att först se över de kemikalier som används i verkstäder både på avdelning dricksvatten och avloppsvattenrening. Vid Torekovs reningsverk används 31 produkt som innehåller ämnen med PRIO-kriterier samt två produkter som innehåller ämnen som är prioriterade enligt Vattendirektivet. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Anläggningen ligger ganska centralt i Torekov, men inga klagomål har inkommit under året. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 14 (28)

15 Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. Datum Anmälan Underrättelse om personalförstärkning på tillsynsmyndigheten 15 (28)

16 EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Utgående vatten 26 dp/år BOD7(ATU), NH4-N, SS, Al Utgående vatten 26 vp/år COD(Cr), TOT-P, TOT-N Inkommande vatten 12 dp/år BOD7(ATU), SS Inkommande vatten 12 vp/år COD(Cr), TOT-P, TOT-N Avvattnat slam 2 bp/år ph, TS, Gr, Gf, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Al, Ca, K, Co, Mn, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag Nonylfenol, PCB, PAH, Toluen Inkommande vatten 1 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Ag, As Utgående vatten 1 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Ag, As Under året har provtagning och analys skett enligt mätprogrammet med följande undantag: Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är Skälderviken. Recipientkontrollen samordnas av Nordvästskånes kustvattenkommitté (NVSKK) där Båstad kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Toxicon. Rapporten finns vanligen att hämta på Helsingborgs Websida (28)

17 UTSLÄPPSDATA ÅR 2012 Driftförhållanden Under våren fick Torekovs reningsverk in avloppsvatten som hämmade kvävereningen. Utsläppet fortsatte, om än i mindre omfattning, under sommaren och hösten. En industri i området släpper nitrifikationshämmande vatten. De arbetar nu med intern spårning för att försöka hitta källan till nitrifikationshämningen. Industrin har i slutet av år 2012 funnit en intern ström med 90% nitrifikationshämning (så högt har det aldrig varit i utsläppt vatten till det kommunala systemet). Arbetet med inre spårning på industrin fortgår. Vi har även konstaterat att nitrifikationshastigheten på slammet i Torekovs reningsverk är låg (ungefär halva den normala nitrifikationshastigheten). Man kan mistänka ett samband med ovanstående industriutsläpp. Ovanstående industri har även höga kväveutsläpp och kommer vid införande av överhaltsavgift troligen att omfattas av den. Samtliga utsläppsvillkor har dock innehållits under året. Övriga åtgärder som har utförts under året: Renovering av gallerbyggnad. Ny ventilation i driftövervakningsrum. Förekommande arbeten på reningsverk och pumpstationer. Ny mät och pumputrustning till kolkälla Utbyte av elskåp på pumpstation T9. Takbyte på pumpstationerna P14 och P15. Fasad och takbyte på pumpstation 13. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året. 12,0 Torekov 2013 BOD7 (mg/l) i utgående Gränsvärde, år = 10 mg/l 10,0 8,0 6,0 4,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 4,7 4,7 3,0 3,0 3,0 3,0 3,3 2,0 0,0 17 (28)

18 12,0 Torekov 2013 BOD7 (mg/l) i utgående Riktvärde, kvartal = 10 mg/l 10,0 8,0 6,0 4,0 3,0 3,0 4,1 3,0 2,0 0,0 Q1 Q2 Q3 Q4 Torekov 2013 P-tot (mg/l) i utgående Gränsvärde, år = 0,3 mg/l 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 0,13 0,09 0,08 0,09 0,09 0,07 0,06 0,05 0,06 0,06 0,07 0,07 0,08 18 (28)

19 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 0,08 Torekov 2013 P-tot (mg/l) i utgående Riktvärde, kvartal = 0,3 mg/l 0,06 0,10 0,06 Q1 Q2 Q3 Q4 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 7,8 6,8 7,4 Torekov 2013 N-tot (mg/l) i utgående Riktvärde, år = 12 mg/l 16,0 9,1 6,1 9,3 9,1 2,5 3,2 4,7 6,2 7,3 Bräddning vid anläggning Ingen bräddning på anläggningen har uppmätts under året. Bräddning på ledningsnät Bräddning på ledningsnät har uppmätts vid 29 tillfällen. 19 (28)

20 Slamkvalitet Slammet har vid årets båda analystillfällen understigit de gränsvärden som är angivna för användning som gödsel på åkermark. Allt slam, ca 196 ton TS, som producerats under året har använts vid jordtillverkning.

21 KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, kg/år Användning PAX XL Slutsedimentering Zetag Slamavvattning Etanol (sekundasprit) Kolkälla Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har i storleksordningen 15 ton gallerrens bortforslats som hushållsavfall. Totalt har i storleksordningen 5 ton sand avskiljts under året, sanden används som utfyllnadsmaterial på den egna anläggningen. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning. Vid Torekov avloppsreningsverk har arbetet med kemikaliehantering resulterat följande: Från verkstad är 21 kemikalier utfasade och 4 kemikalier kommer att ersättas när de tar slut, under tiden kommer de att användas sparsamt. Dessutom behålls 3 kemikalier. Dessa används i vattenreningsprocessen och går inte att ersätta.

22 Forskning och utveckling på NSVA 2013 Inledning Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet märks redan, energioptimering pågår och minskade utsläpp av kemikalier från samhället är ett måste. Detta är stora utmaningar för VAbranschen som kräver mer kunskap, ny teknik, ökad säkerhet och ett professionellt förhållningssätt. Framförallt kommer samverkan att behövas i större utsträckning än tidigare för att möta förändringar i framtiden. Därför driver NSVA utvecklingsarbete internt samt deltar i större forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med andra kommuner, universitet och olika aktörer inom näringslivet. Utvecklingsarbete på NSVA Övervakning och säkerhet Fortsatt arbete pågår med att installera övervakningssystemet Uniview på alla NSVAs anläggningar. I syfte att utveckla en ny version av Uniview, har ett utvecklingsprojekt i samarbete med CactusUniview genomförts på Öresundsverket. Ett riktat fokus på mätning och övervakning generellt inom hela NSVA har också accentuerats under året. En ökad mätning och automatisering av verksamheten ger NSVA möjlighet till noggrannare uppföljning. Detta resulterar i stora mängder data som ska kunna hanteras och utvärderas. För att klara av detta behövs lämpliga verktyg. NSVA arbetar därför med att ta fram ett lämpligt system som uppfyller de krav som verksamheten inom NSVA har vad gäller datasäkerhet, analysverktyg och användarvänlighet. Slam och biogas Under året har ett samarbete med LTH etablerats för att öka kunskapen om hur NSVA på bästa sätt ska hantera sitt slam i framtiden. Initialt har en kartläggning och sammanställning av dagens slamhantering och biogasproduktion genomförts. Uppströmsarbete Många processer på avloppsreningsverken är biologiska och känsliga för yttre påverkan. För att minska utsläpp av kemikalier som kan påverka reningseffekten i reningsverken, arbetar NSVA ständigt med att försöka minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll, större industrier och övriga samhället. 22 (28)

23 Samverkan med andra WIN WIN (Water Innovation) - Vattenacceleratorn är en organiserad verksamhet för innovation inom vatten- och vattenrening på Ideon i Lund. Syftet med WIN är öka innovationskraften inom vattensektorn. Akademisk kunskap kan hos WIN få stöd för utveckling av nya produkter som förhoppningsvis lite senare kan komma samhället till godo. NSVA är ett av många partnerbolag som stöttar och deltar i den verksamhet som bedrivs inom WIN. 4S Ledningsnät 4S Ledningsnät är ett samverkansorgan, bildat av svenska kommuner och är tänkt att ge ledningsägare inom vatten och avlopp tillgång till en stödfunktion inom metod- och materialval för nyläggning och reparation av ledningsnät. Genom ett gemensamt kunskapscentrum erhålls stöd, kompetens och möjlighet att påverka metod- och materialvalsutvecklingen. Allt för att kunna undvika de allt oftare uppkomna (och mycket dyrbara) problemen med bristfällig kvalitet på nylagda ledningar och reparationer. VA-Teknik Södra VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige. Projektprogrammet som består av samverkan mellan; VA-teknik vid Lunds Universitet, Chalmers, GRYAAB, VA SYD och NSVA, är ett av fyra kluster som alla stöttas av branschorganisationen Svenskt Vatten. NSVA deltar aktivt i VA-teknik Södra både via styrgruppen, ledningsgruppen, men framförallt genom delaktig i flera av de projekt som bedrivs inom klustersamarbetet. NSVA på NORDIWA I oktober anordnade IWA (International Water Association) sin nordiska avloppskonferens i Malmö. Dit kom forskare och aktörer inom branschen från hela norden för att lyssna till senaste rönen. NSVA presenterade drifterfarenheter från implementering av toxicitetsmätare på Lundåkraveket. Dessutom anordnade NSVA ett av de fyra studiebesök som erbjöds under konferensen. Många intresserade kom till Lundåkraverket och lyssnade på hur NSVA arbetat med uppströmsarbete och problematiken kring utslagning av reningsverket. 23 (28)

24 Projekt Undersökning av mikrobiell påväxt i dricksvattenledningar Detta forskningsprojekt har startats med stöd av Svenskt Vatten Utveckling och genomförs i samarbete med Lunds Universitet, Sydvatten, VA SYD och NSVA. Projektet innefattar forskning om tillväxt av mikroorganismer och främst bakterier i dricksvattenledningar. I förlängningen avser projektet att leda till utveckling av ett instrument som kan användas för att övervaka den mikrobiologiska kvaliteten i realtid. Utvinning av närsalter ur rötslam Ekobalans Fenix AB har fortsatt driva sin pilotanläggning på Öresundsverket i Helsingborg. Det från avloppsreningsverken avskiljda slammet, som blir kvar efter rötning och biogasproduktion, innehåller mycket växtnäringsämnen. Det finns ett stort intresse att ta tillvara dessa näringsämnen för att kunna sluta kretsloppet av framförallt fosfor som är en ändlig naturresurs. Att koncentrera dem i en form som är så ren som möjligt säkerställer en hållbar återföring av fosforn till brukbar mark. Detta projekt syftar till att utveckla en förädlingsmetod för att utvinna växtnäringsämnen i mer koncentrerad form. EkoBalans har en installerad pilotanläggning på Öresundsverket som nyttjas för att utveckla denna förädlingsteknik och projektet har fortlöpt under Under detta år har Helsingborgs stad därmed varit självförsörjande på gödselmedel producerad ur slam från reningsverket. EVAA etapp 2 EVAA-projektet var ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad, Öresundskraft, NSVA och NSR. Projektets mål var att hitta synergier verksamheterna emellan som skulle göra det möjligt att öka hållbarheten i stadens infrastrukturella system och samtidigt minska påverkan på miljön. Under etapp 2, som avslutades i maj 2013, genomfördes att tiotal olika delutredningar och projekt för att kunna föreslå ett inriktningsförslag för hållbara systemlösningar inom energi, VA och avfall för H+ området. Avgasning av slam för ökad reningskapacitet på reningsverk Ett större samarbetsprojekt för utvärdering av avgasning av slam har genomförts och avslutats. Resultaten visade att avgasning av slam är effektiv på anläggningar med både nitrifikation och denitrifikation i aktivslamprocessen. Avgasningstekniken skulle kunna vara ett yteffektivt sätt att öka kapaciteten på ett reningsverk och även kostnadseffektivt i jämförelse med utbyggnad av bassängvolymer för aktivt slam. 24 (28)

25 Bild: Laboratorieutrustning för utvärdering av avgasning av slam. Bräddvattenrening Vid kraftig nederbörd finns inte alltid kapacitet i avloppsledningsnätet eller på reningsverken för att omhänderta allt avloppsvatten, detta avlopp måste då avledas till recipienten utan att renas. Utsläpp av orenat avloppsvatten vill man givetvis undvika. Med en förändring av klimatet förväntar vi oss kraftigare och intensivare nederbörd i framtiden och mängderna bräddvatten kan då komma att öka. För att inte förorena våra sjöar och hav med orenat avloppsvatten kommer vi sannolikt behöva rena även detta vatten framöver. Syfte med detta projekt är därför att utvärdera om filterteknik, ozon och/eller väteperoxid är tekniker som skulle kunna användas för att på ett säkert sätt rena bräddat avloppsvatten i framtiden. Bild: Pilotanläggning Hydrotech och Primozone på Öresundsverket. Ekologisk dagvattenhantering Ekologisk dagvattenhantering är lösningar med fokus på grönska och nyttjande av dagvatten istället för avledning via rör till recipienten. Blå-gröna dagvattenlösningar minskar risken för översvämningar och ger också städerna nya kvaliteter som bidrar till attraktiva miljöer med tilltalande utformning och bättre lokalklimat. Detta samarbetsprojekt mellan många olika aktörer i Skåne, med ledning av SLU i Alnarp, syftar till att utveckla koncept för 25 (28)

26 genomförande av hållbara och estetiskt tilltalande dagvattenlösningar. Tanken är att genom projektet skapa ett större konsortium som kan genomföra små och stora dagvattenprojekt i Skåneregionen under de närmaste två åren. Examensarbeten På NSVA tar vi emot, stöttar och handleder studenter som vill genomföra sitt examensarbete inom ramen för sina universitets-/högskolestudier i samverkan med oss. Under året som gått har följande examensarbeten slutförts: Optimization of Phosphate Precipitation at Svalöv and Lundåkra Wastewater Treatment Plants. Nikola Andric and Susanne Pyda. Water and Environmental Engineering Department of Chemical Engineering, Lund University, June I VÅTT OCH TORRT - Ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner. Linn Osvalder. SLU Alnarp, Utvärdering av dricksvattenkvaliteten i Bjuv Kartläggning av klagomål och eftersökning av orsak. Ellen Ahlin. Linnéuniversitetet, MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Uppströmsarbete Många processer är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. Ett ständigt uppströmsarbete pågår därför inom NSVA i syfte att minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll och övriga samhället. Kampanjer har synts i tidningar och på bussar. NSVA har även börjat skicka ut ett kundblad med information till sina abonnenter. På vissa platser har även omfattande provtagning på ledningsnät genomförts. Den kunskap som NSVA har skaffat sig under det gångna året är mycket värdefull för fortsatt uppströmsarbete inom organisationen. 26 (28)

27 27 (28)

28 BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE