Röstångas avloppsreningsverk Svalöv

Transkript

1 Röstångas avloppsreningsverk Svalöv Miljörapport 2017

2 Grunddel 3 Verksamhetsbeskrivning 4 Organisation 4 Tillsynsmyndighet 4 Verksamhetsområde 5 Röstånga avloppsreningsverk 5 Lokalisering 5 Reningsprocessen 5 Dimensionerande belastning 5 Slambehandling 6 Externslam 7 Processchema 8 Gällande beslut 9 Tillståndsbeslut 9 Uppfyllandet av gällande villkor 9 Beaktande av hänsynsreglerna 11 Kunskapskravet 11 Försiktighetsprincipen 11 Produktvalsprincipen 11 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna 12 Ansvarig för att avhjälpa skada 12 Lokaliseringsprincipen 12 Anmälningsärenden 12 Egenkontroll 13 Kontrollprogram/Mätprogram 13 Recipientkontroll 13 Utsläppsdata år Driftförhållanden 13 Utsläppskontroll 14 Bräddning vid anläggning 15 Ledningsnät Röstånga 16 Allmänt om ledningsnät 16 Sanerings-/åtgärdsplan 16 Åtgärder på ledningsnät 16 Bräddning på ledningsnät 16 Slamkvalitet 16 Kemikalieanvändning, elförbrukning och avfallshantering 16 Förbrukning av kemiska produkter 16 Elförbrukning 16 Hantering av rens och sand samt annat avfall 16 Miljöförbättrande arbete 17 Forskning och utveckling 17 Projekt med aktivt deltagande från NSVA under Verksamhetsledningssystem 19 Uppströmsarbete 20 Emissionsdeklaration 22 2 (22)

3 GRUNDDEL Miljörapport för verksamhetsår: 2017 Verksamhetsutövare: NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och avlopp AB Organisationsnummer: Anläggningens namn: Röstångas avloppsreningsverk Anläggningens nummer: Fastighetsbeteckning: Svalöv-Kolema 7:4 Besöksadress: Kommun: Kod för huvudverksamhet: Koordinater, anläggningens mittpunkt: Kontaktperson: Godkännare av miljörapport: Kolemavägen, Röstånga Svalöv C N ; O (SWEREF 99 TM) Cecilia Johansson, Miljöingenjör Telefon: E-post: cecilia.johansson@nsva.se Ulf Thysell, VD Telefon: E-post: ulf.thysell@nsva.se 3 (22)

4 VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Söderåsens miljöförbund. 4 (22)

5 Verksamhetsområde Verksamhetsområdet, som presenteras i bilaga 1, omfattar Röstånga tätort och antalet anslutna personer är ca 773 personer. Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades av kommunfullmäktige i Svalövs kommun. Ingen förändring av verksamhetsområdena har skett under året. Röstånga avloppsreningsverk Röstånga reningsverk är litet och har inga anslutna industrier som ger utmaningar utöver vanligt avloppsvatten. Verket har riktvärde för fosfor och BOD per månad. Mellan juni och oktober har det även riktvärde för ammoniumkväve. I juli överskreds riktvärdet för fosfor när slam följde med utgående vatten. Efter lyckad testkörning har verket nu permanent gått över från järnklorid till Pluspac som fällningskemikalie i kemsteget. De nya ytluftarna har haft upprepade problem med kedjebrott och byttes under året till jetluftare. Lokalisering Avloppsreningsverket ligger på fastigheten Svalöv-Kolema 7:4 i Röstånga. Reningsprocessen Den nuvarande processen omfattar mekanisk grovrening, biologisk rening som sker i ett ringkanalsystem samt slutligen ett kemiskt reningssteg. Slammet som bildas stabiliseras, förtjockas och avvattnas. 5 (22)

6 Inkommande avloppsvatten samlas i en inloppspumpstation varifrån det pumpas till grovreningen, maskinrensgaller. I gallret avskiljs större föroreningar som trasor, papper, tops mm. Renset från gallret tvättas i renstvätten och komprimeras i renspressen varpå det samlas upp i ett sopkärl. Vid höga inkommande flöden sker bräddning från inloppspumpstationen ut till Lilla Bäljane å. Vattnet renas sedan biologiskt i en ringkanal som är försedd med två stycken ytluftare som under året byttes mot två jetluftare. Här reduceras framför allt organiskt material och ammonium oxideras till nitrat. Inloppspumpstation Gallerstation Ringkanal Kontor/kontrollrum Mellansedimentering Fällning/flockning Eftersedimentering Slambehandling Slamlager I ringkanalen bildas biologiskt slam. Detta avskiljs i efterföljande mellansedimentering. Från mellansedimenteringen leds vattnet till den kemiska reningen som består av en flockningskammare till vilken järnklorid tillsätts. Här fälls löst fosfor ut tillsammans med andra mindre partiklar. De bildade flockarna avskiljs i efterföljande slutsedimentering. Det renade vattnet släpps sedan ut i recipient Lilla Bäljane å. Dimensionerande belastning Dimensionerande belastning Utfall 2017 Enhet Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme - 17 m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel - 9,1 kg/d P-tot, årsmedel - 1,2 kg/d Slambehandling Slammet från mellansedimenteringen och eftersedimenteringen stabiliseras i en slamoxidationstank. Därefter förtjockas det i en gravitationsförtjockare, varpå det magasineras i ett luftat magasin före avvattning. Slammet avvattnas i en centrifug. Det avvattnade slammet lagras på en slamplatta och borttransport av slammet sker ca 2 gånger per år. Allt slam från Röstångas reningsverk går till jordtillverkning via avtal med Ragnsells. 6 (22)

7 Externslam Allt externslam från Svalövs kommun töms på Lundåkraverket i Landskrona och går direkt till rötkammaren. 7 (22)

8

9 GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser Koncessionsnämnden Grundtillstånd Koncessionsnämnden Slutliga villkor Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 Om annat ej följer av övriga villkor skall kompletterande åtgärder vid reningsverket utföras och verket drivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. Mindre ändring av reningsförfarande får dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen. Som förutsättning för länsstyrelsens godkännande skall gälla att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Ändringar meddelas till Söderåsens miljöförbund i förväg. Villkor 2 Av kommunen föreslagna och medgivna kompletterande åtgärder vid reningsverket, såsom galler, åtgärder för tvåstegsfällning och slamförtjockare, skall vara utförda och intrimmade senast den 30 juni Kommentar: Villkor uppfylldes. Villkor 3 Kommunen skall senast vid utgången av år 1982 till länsstyrelsen för godkännande inge saneringsplan för avloppsnätet jämte tidplan för åtgärdernas genomförande. Länsstyrelsen äger föreskriva skyldighet för kommunen att vidta ytterligare åtgärder som framstår som skäliga och angelägna ur recipientsynpunkt. Kommentar: Villkor uppfyllt. Saneringsplaner är under framtagande för NSVAs område. Villkor 4 Reningsverket skall vara förberett för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall ske i den utsträckning som hälsovårdande myndigheter finner erforderlig. Kommentar: Villkor uppfyllt. Desinfektionsmedel och tank köps in vid uppmaning från hälsovårdande myndighet. Pump finns att tillgå. Villkor 5 Bräddning av obehandlat avloppsvatten från ledningssystemet direkt till Bäljane å skall registreras till mängd och tidpunkt. Kommentar: Bräddflödesmätare är monterad och provtagning sker. Villkor 6

10 Slam från reningsverket skall omhändertas på sådant sätt att olägenheter för omgivningen ej uppkommer. Kommentar: Villkor uppfyllt. Ingen olägenhet har rapporterats. Villkor 7 Reningsverket skall ha sådan kapacitet för syresättning att luktstörningar inte uppkommer. Kommentar: Villkor uppfyllt. Ingen olägenhet har rapporterats. Villkor 8 Vid driftstörningar i reningsverk eller avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll m.m. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast möjligt underrätta länsstyrelsen och hälsovårdsnämnden. Kommentar: Villkor uppfyllt. Berörd myndighet informeras i förväg vid planerade förändringar och i direkt anslutning till oplanerade förändringar. Villkor 9 Program för kontroll av reningsverkets funktion och av tillståndet i recipienten skall upprättas av kommunen och inges till länsstyrelsen för godkännande senast den 1 april I fråga om kommunens skyldighet att lämna tillsynsmyndighet upplysningar om verksamheten och utföra eller bekosta för tillsynens fullgörande behövliga undersökningar gäller i övrigt bestämmelserna i 43, 48 och 49 miljöskyddslagen. Kommentar: Villkor uppfylldes. Villkor 10 Uppkommer meningsskiljaktighet mellan kommunen och länsstyrelsen vid tillämpning av villkorspunkterna 1, 3 eller 8 skall frågan hänskjutas till koncessionsnämnden för avgörande. Kommentar: Villkor har inte varit aktuellt under året. Villkor 11 Kommunen skall dels vidta de skäliga åtgärder vid reningsverket som erfordras för att uppnå högsta möjliga nitrifikationsgrad, dels driva verket med detta syfte. Fr.o.m får halten ammoniumkväve i utgående avloppsvatten som riktvärde inte överstiga 12 mg/l i medeltal under perioden juni - oktober. Med riktvärde avses att kommunen i händelse av överskridande är skyldig att vidta kompletterande åtgärder varigenom ett upprepande förhindras. - I fråga om åtgärder i avloppsnätet, bl.a. för främjande av nitrifikationen, gäller vad som stadgas i p 3. Kommentar: Villkor uppfylldes i och med att riktvärdet underskreds. Villkor 12 Reningsverket skall drivas med högsta möjliga effektivitet avseende reduktion av BOD 7 och fosfor. Halterna i det renade avloppsvattnet får som riktvärden inte överstiga 10 mg BOD7/l eller 0.5 mg fosfor/l som månadsmedeltal. Beträffande innebörden av begreppet riktvärde se p (22)

11 Kommentar: Villkor är inte uppfyllt. I juli månad överskreds riktvärdet för fosfor. Riktvärdet är 0,5 mg/l och utsläppsvärdet var 0,8 mg/l. Se kommentarer och redovisande grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system EcoOnline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG, bilaga x. För kvalitetsbedömning av spillvattnet vid Röstånga ARV används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. I Röstånga ARV används inga produkter som innehåller ämnen som är registrerade i de valda databaserna. 11 (22)

12 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. SV 17/ Byte av fällningskemikalie vid Röstånga ARV SV 17/ SV: Asfaltshögar Röstånga ARV SV 17/ Analyser av E.coli i utgående vatten från Röstånga ARV (22)

13 SV 17/ Överskridelse av gränsvärde vid Röstånga ARV SV 17/ Bräddning från Röstånga reningsverk SV 17/ Brädd från Röstånga reningsverk SV 17/ Brädd från Röstånga ARV SV 17/ Brädd från Röstånga ARV EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Inkommande vatten 6 dp/år BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, NO3-N, NO2-N, NH4-N, COD Cr Utgående vatten 24 dp/år BOD7(ATU), CODcr, TOT-P, TOT-N, NO3-N, NO2-N, NH4-N, SS Avvattnat slam 4 bp/år ph, TS, TS, GF, GR, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Mg Nonylfenol, PCB, PAH Inkommande 2 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr6+, Ag, Sn vatten Utgående vatten 2 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr6+, Ag, Sn Bräddvatten *1 dp BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, NH4-N, COD Cr Inkommande vatten 2 sp/år VOC screening, SVOC screening, organiska föroreningar Utgående vatten 2 sp/sommar E-Coli *Uttas när det bräddar Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är Lilla Bäljaneå som ligger inom Rönneåns avrinningsområde. Recipientkontrollen samordnas av Rönneåns vattenråd där Svalövs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Ekologgruppen. Rapporten finns att hämta på förbundets hemsida. UTSLÄPPSDATA ÅR 2017 Driftförhållanden Gällande riktvärden har inte efterlevts för fosfor under juli månad. 13 (22)

14 Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Samtliga riktvärden underskreds under året. 12,0 Röstånga 2017 BOD7 (mg/l) i utgående Riktvärde, månad = 10 mg/l 10,0 8,0 7,0 6,0 4,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,9 3,0 3,0 3,0 3,0 3,4 2,0 0,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Röstånga 2017 NH4-N (mg/l) i utgående Riktvärde, juni-okt = 12 mg/l 0,2 0,2 1,0 0,5 1,1 0,4 7,8 0,5 0,2 0,1 0,1 0,3 1,8 1,0 14 (22)

15 Röstånga 2017 P-tot (mg/l) i utgående Riktvärde, månad = 0,5 mg/l 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0,79 0,27 0,21 0,16 0,12 0,04 0,07 0,10 0,14 0,07 0,13 0,18 0,20 Röstånga 2017 N-tot (mg/l) i utgående 30,0 26,5 25,0 20,0 15,0 22,0 19,5 17,5 18,6 14,6 11,0 19,5 15,0 15,9 10,0 7,7 9,1 7,4 5,0 0,0 Bräddning vid anläggning Under 2017 bräddade ca 50 m 3 till Lilla Bäljane å. Brädden var fördelad på ett flertal små tillfällen och orsakad av regn. 15 (22)

16 Ledningsnät Röstånga Allmänt om ledningsnätet Till Röstånga reningsverk ansluter 13 km spillvattenledningar. Drygt 60 % är betong/lerrör och resten är av plast. Den huvudsakliga utbyggnaden av ledningsnätet skedde på talet. Sanerings-/åtgärdsplan Saneringsplan för Röstånga är uppdaterad och åtgärdsplanen kommer nu följas i den mån det kan prioriteras bland andra projekt. Åtgärder på ledningsnätet Under 2017 finns inga nylagda, renoverade eller omlagda spillvattenledningar registrerade i kartdatabasen. Bräddning på ledningsnät Ingen registrering av bräddning på ledningsnätet sker. Det finns inga bräddpunkter på ledningsnätet sedan december Slamkvalitet Under året har fyra analyser på slammet från Röstångas avloppsreningsverk utförts. Resultaten av analyserna presenteras i emissionsdeklarationen. Allt slam som producerats vid anläggningen under året har använts till jordtillverkning. KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, kg/år Användning Pix Kemfällning FLOPAM DW 340 CT Slamavvattning PLUSPAC Kemfällning Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har ca 2 ton sand och rens transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning. 16 (22)

17 MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Forskning och utveckling Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätts upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, delta i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomföra egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. NSVA-Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen kommer från mars-18 att sitta tillsammans för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. Den forskning och utveckling som bedrivs ska vara till nytta för NSVA och dess ägarkommuner. Verksamheten ska bidra till att bättre rusta verksamheten för kommande krav och utmaningar, stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen samt bidra till att NSVA blir en mer attraktiv arbetsgivare. För att dra nytta av de forskning och utvecklingsaktiviteter som bedrivs krävs ett deltagande och engagemang från medarbetarna och verksamheten. Under 2017 har detta engagemang ökat och intresset för de olika projekt som pågår är stort. NSVAs specialister har en betydande roll i att omvärldsbevaka och bidra till projektinitiativ och nya idéer till utvecklingsmöjligheter. 17 (22)

18 Under 2017 har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vår personal håller sig uppdaterade om vad som händer i omvärlden: NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser och mässor. Specialisterna träffar forsknings- och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning. Många från NSVA deltog på SWR-dagen. NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research. Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: Projekt med aktivt deltagande från NSVA under 2017 LÄKEMEDELSRENING NSVAs reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Under året har ytterligare ett projekt med pilotanläggning på Lundåkraverket starts upp. Det innebär att vi på Lundåkraveret under ca en 2 års period kommer kunna följa hur ozonering kan kombineras med biologiska processer för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. UPPSTRÖMSARBETE Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. Som hjälp i det arbetet används idag ett webbaserat verktyg för geografisk koppling till kemikalieanvändning runtom hos olika verksamheter. I år har ett utvecklings-och innovationsprojekt startas som har till syfte att utveckla en ny modul till det redan befintliga webverktyget. Detta förväntas underlätta uppströmsarbetet betydligt framöver för våra medarbetare. STATUSBEDÖMNING AV LEDNINGSNÄT Nya metoder för att bestämma vattenledningarnas status har testats och utvärderats under senaste åren på flera av NSVAs ledningar. Alla metoder bygger på att man ska kunna bedöma statusen på ledningarna utan att gräva upp dem. Målet är att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för NSVA som ledningsägare, precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. TESTBÄDD FÖR RECILIENTA OCH SMARTA DRICKSVATTENNÄT Att utnyttja SMART teknik som tillämpas inom andra områden är framtidens melodi. Genom att NSVA är med och utvecklar och utformar en testbädd där nya tekniker kan testas, gör att vi själva snabbt kan ta till oss av det som fungerar bra. MÄTNING ÖVERVAKNING UPPFÖL JNING Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätpunkter som genererar data som samlas i en gemensam databas. Detta ger stora möjligheter till förbättring, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbeta med under året. Ett flertal nya automatiska rapporter har kunnat skapas vilka underlättar uppföljningen av verksamheten betydligt. 18 (22)

19 FUTURE CIT Y FLOW Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna att utnyttja all vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, Cactus Utilities, Lunds universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att man kunna styra våra avloppsvattensystem bättre för att undvika bräddningar och källaröversvämningar. En pilot kommer att byggas upp i Helsingborg och en i Göteborg och en första prototyp till beslutsstödsystem kommer att presenteras till våren RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir sammanbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö samt mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt, sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. Testbädden ska vara klar 2019 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners Verksamhetsledningssystem Hela NSVAs verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO sedan början av år Omcertifiering enligt nya standard skedde i januari (22)

20 Uppströmsarbete I alla kommuner som vi förvaltar, bedriver NSVA ett systematiskt uppströmsarbete. Parallellt med det förebyggande arbetet som består av att svara på remisser vid tillståndsoch anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet, delta i samråd och granska utsläppsrapportering, villkorsuppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter, pågår sökarbetet efter föroreningskällor på ledningsnätet. Syftet är att hitta och identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet. Vi brukar även följa trender för bland annat tungmetaller, nonylfenol, PAH och PCB i slammet. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dem. Under året har vi påbörjat arbetet med att inventera kemikalier hos A, B, C och U- verksamheter som har sitt processavloppsvatten kopplat till kommunens reningsverk. Vi har prioriterat vissa branscher som t ex. fordonstvätt, däcktvätt, laboratorier, verkstäder, ytbehandling, sjukhus, tandläkare, tvätterier, tryckeri och livsmedelsverksamheter. I arbetet med kemikalieinventeringen använder vi EnvoMap, ett webverktyg för uppströmsarbete. Utöver det praktiska uppströmsarbetet som är riktad mot anslutna verksamheter, har informationskampanjer till allmänhet och hushåll varit en del av arbetet. Varje kvartal skickas kundblad till hushåll där vi informerar om vad som får och inte får hamna i avloppet. I våra kommuner brukar vi även delta i informationskampanjer som varje år initieras av Svenskt Vatten. Stora biltvättarhelgen är ett exempel på olika informationsinsatser som vi väljer att vara med. 20 (22)

21 21 (22)

22 Anläggningsnumm Utsla pp spunktn ordkoor dina t Utsla pps PunktOst Koordina t Mätpunkt Period Mottagare Flöde Parameter Värde Ev.anm. Enhet Typ Ev. Ursprung Metod Be ra kningma tme tod Parameternamn Maximal genomsnittlig veckobelastning av BOD som ligger till grund för tillståndsgiven anslutning, ED År ER In Maxgvb pe Totalt - C SSC enhet pe ED ÅR ER In Ansl.pers st Totalt - E Anslutning, antal personer. Bil 1,2 eller RP Kommentar SNFS ED ÅR ER In Ansl.pe-tot pe Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Anslutning totalt, personekvivalenter m.a.p. BOD7. ED ÅR ER In P-tot kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO :2005 Fosfor och fosforföreningar, som P ED ÅR ER In N-tot kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO mod Kväve och kväveföreningar, som N ED ÅR ER In NH4-N kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732, mod Ammonium som kväve ED ÅR ER In BOD kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn Vattenflöde (Vattenföring) normalt + bräddning ut ur ED ÅR Vatten Ut QV 148,1-1000m3/år Totalt - M OTH, Flödesmätning mha skibord verket i 1000 m3/år SNFS ED ÅR Vatten Ut P-tot 21 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO : Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Vatten Ut N-tot kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO mod Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Vatten Ut NH4-N 95 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732, mod Ammonium som kväve SNFS ED ÅR Vatten Ut BOD kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn SNFS ED ÅR Vatten Ut COD-Cr kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS mod, ampullmetod Kemisk syreförbrukning SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut P-tot 0,14 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO : Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut N-tot 12,4 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO mod Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut NH4-N 0,6 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732, mod Ammonium som kväve SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut BOD7 2 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut COD-Cr 17,4 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS mod, ampullmetod Kemisk syreförbrukning SNFS ED ÅR Slam INOM SlamT-arv 18,22 - t TS/år Totalt - M WEIGH Slam (torrsubstans) från avloppsreningsverk. ED ÅR Slam INOM TS-tot 15,6 - % Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Torrsubstans total i slam från avloppsreningsverk ED ÅR Lager INOM SlamT-arv 18,22 - t TS/år Totalt - M WEIGH Slam (torrsubstans) från avloppsreningsverk ED ÅR Slam-Halt Ut P-tot mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut N-tot mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, NTOT-NDK, SS Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut NH4-N mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, St. Methods 18th 4500B+E Ammonium som kväve SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut ph 7,2 - ph Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ph SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut GF-tot 67,6 - % Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Glödgningsförlust SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cd 0,91 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Kadmium och kadmiumföreningar, som Cd SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cr 19,3 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Krom och kromföreningar, som Cr SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cu mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Koppar och kopparföreningar, som Cu SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Hg 0,76 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS ISO 16772, utg 1 Kvicksilver och kvicksilverföreningar, som Hg SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Ni 19 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Nickel och Nickelföreningar, som Ni SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Pb 17,1 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Bly och blyföreningar, som Pb SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Zn mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Zink och zinkföreningar, som Zn SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Nonylfenol 2,5 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, GC/MS Nonylfenol ED ÅR Slam-Halt Ut PAH 0,31 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, GC-MS PAH-Polycykliska aromatiska kolväten, summa 6 föreningar ED ÅR Slam-Halt Ut PCB 0,023 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, GC-ECD Polyklorerade bifenyler, summa 7 föreningar