Ekeby avloppsreningsverk Bjuv

Transkript

1 Ekeby avloppsreningsverk Bjuv Miljörapport 2013

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 Organisation... 3 Tillsynsmyndighet... 4 Verksamhetsområde... 4 Ekeby avloppsreningsverk... 4 Ledningsnät... 8 GÄLLANDE BESLUT... 9 Tillståndsbeslut... 9 Uppfyllandet av gällande villkor... 9 Beaktande av hänsynsreglerna Anmälningsärenden EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Recipientkontroll UTSLÄPPSDATA ÅR Driftförhållanden Utsläppskontroll Bräddning vid anläggning Slamkvalitet KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Elförbrukning Hantering av rens och sand samt annat avfall Inledning Utvecklingsarbete på NSVA Samverkan med andra NSVA på NORDIWA Projekt Examensarbeten MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Uppströmsarbete FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1 Verksamhetsområde 2 (29)

3 VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. VD Ulf Thysell Ekonomi, IT & Administration Personal & Kommunikation Johan Jönsson Kristina Bagge Dricksvatten Jonas Håkansson Avloppsrening Pär Gustafsson Rörnät Tf Bo Petersson Ledningsnät & Projekt Åsa Peetz Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Håkan Lindqvist vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. 3 (29)

4 Tillsynsmyndighet Den 1:a januari 2011 tog Söderåsens miljöförbund över tillsynen för verksamheten från Länsstyrelsen i Skåne. Verksamhetsområde Reningsverket tillförs avloppsvatten från Ekeby tätort inklusive flera mindre närliggande bebyggelseområden. Av invånarna i kommundelen Ekeby är alla inom tätorten anslutna till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Ej anslutna är enskilda gårdar som hamnar utanför verksamhetsområdet. Ett tiotal abonnenter i utkanten av tätorten har enbart dricksvattenanslutning. Totalt anslutna personer är ca Verksamhetsområdet presenteras i bilaga 1. Uppdaterade verksamhetsområden för vatten, spillvatten och dagvatten antogs av kommunfullmäktige i september Verksamhetsområdet presenteras i bilaga 1. Nya verksamhetsområden utarbetas under Ekeby avloppsreningsverk Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Skromberga 13:1 i Bjuvs kommun. Ekebys RV Reningsprocessen Inkommande avloppsvatten samlas i inkommande pumpstation där det uppfodras med två snäckskruvpumpar upp till ett silgaller. I silgallret avskiljs partiklar större än 3 mm i diameter såsom papper, trasor och tops. Renset från silgallret tvättas och komprimeras varpå det samlas upp i sopkärl före borttransport som hushållsavfall. Vid inloppspumpstationen finns även ett nödavlopp med flödesmätning. 4 (29)

5 Vattnet rinner sedan vidare med självfall till fyra förluftningsbassänger. På denna ledning tillförs slam från efter- och mellansedimenterings via en slampumpstation, även dekantatet från slamlagret tillförs samma ledning. Innan fördelning av vattnet sker till de två försedimenteringsbassängerna doseras järnklorid i proportion till inkommande flöde i syfte att fälla ut fosfor, till viss mån även BOD samt att hjälpa till att få returslammet att sedimentera vid större flöden. I de två första luftningsbassängerna finns sandfång. Sandfånget töms på sand och grus via mammutpumpar till en container för avvattning och sedan transporteras det bort för deponering. Vattnet leds vidare till försedimenteringsbassängerna där primär-, bio- och kemslam avskiljs och pumpas vidare till slamlagret före vidare transport till avloppsreningsverk för rötning och avvattning. Efter försedimenteringen finns bräddningen med flödesmätning och provtagning. Brädd- och nödavlopp har en gemensam ledning vars utsläppspunkt ligger ca 100 meter uppströms ordinarie utsläppspunkt. Slamlager Biobäddar Kemikalieförvaring Mellansedimentering Flockningsbassän ger Slutsedimentering Kontrollrum, ställverk personalutrymmen och maskinrum Försedimentering och sandfång Inloppspumpar Biobäddspumpning Silgaller Utlopp Efter försedimenteringen leds vattnet via en pumpgrop (cirkulationspumpar) till biobäddarna. I pumpgropen blandas vattnet med returflöde från biobäddarna. Den ena biobädden bestående av plastmaterial av typ HUFO, i den andra biobädden fungerar sprängsten som bärarmaterial. Biobäddarna förses alltid med ett visst minimumflöde, men regleras sedan flödesproportionellt med vatten från cirkulationspumparna. På bärarmaterialet växer bakterier som främst bryter ner organiskt material och tar upp närsalter. Biologiskt renat vatten leds via en fördelningsbrunn dels tillbaka till pumpgropen och/eller vidare till mellansedimenteringsbassängerna. Järnklorid tillförs strax innan mellansedimenteringen. Här avskiljs bioslam och kemslam som sedan med mammutpumpning förs till slampumpstationen. 5 (29)

6 Slutligen uppfordras vattnet med skruvpumpar till ett efterfällningssteg och slutsedimenteringsbassänger. Efter fällningen används idag inte. Här får resterande partiklar sedimentera och avskiljt slam pumpas till slampumpstationen. Vid utloppet finns en mätare för utgående vattenflöde och en för suspenderande ämnen i det renade vattnet för processövervakning. En provtagare finns även där. Det renade avloppsvattnet släpps ut i Bökebergsbäcken för att sedan ansluta till Vegeå som mynnar i Skälderviken. Dimensionerande belastning Dimensionerande Utfall 2012 Enhet belastning Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel - 47 kg/d P-tot, årsmedel - 5,4 kg/d Slambehandling Primär-, bio- och kemslam som samlats i försedimenteringen pumpas till ett slamlager. I slamlagret förtjockas slammet innan transport till annat reningsverk för rötning och avvattning. Under 2013 har slammet transporterats till Öresundsverket i Helsingborg. Dekanteringsvattnet från slamlagret återförs till reningsverkets inlopp, innan det maskinrensade gallret. Externslam Inget externslam tas emot vid anläggningen. 6 (29)

7

8 Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Bjuv finns 15,6 mil spillvattenledningar (summering av ledningar till Ekebro och Ekeby avloppsreningsverk). Största delen av ledningarna är lagda mellan talet och de äldsta är från 1920-talet. Man saknar dokumentation om 52 % av ledningsnätets material, se procentuell materialfördelning nedan. Man känner till att den dominerande delen består av betong. Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dyl. I många fall kan man istället välja att förnya ledningen, vilket är en mer långsiktig insats. Att oftare förnya ledningar skulle också innebära en sänkning av dagens icke hållbara reinvesteringstakt på över 500 år. För att uppnå en hållbar reinvesteringstakt för spillvattenledningsnätet behöver man reinvestera ca 29 miljoner under 2010-talet. Reinvesteringarna kommer till största del att omfatta uttjänta betongledningar som ger återkommande driftstörningar. Sanerings-/åtgärdsplan Det finns ingen aktuell saneringsplan för Bjuvs kommun. Under åren är det planerat att ta fram saneringsplan inklusive åtgärdsplan för Ekeby, Ekeby reningsverk. Saneringsplan inklusive åtgärdsplan för Billesholm och Bjuv är planerat att tas fram under åren Som underlag till saneringsplanerna har under 2013 flödesmätningar utförts i Ekeby samt anslutningsinventering med rök påbörjats. En mindre flödesmätningskampanj utfördes även i Bjuv. Åtgärder på ledningsnät år 2013 Utförda åtgärder på ledningsnät under året presenteras i följande tabell (omfattar hela Bjuvs kommun). Projektnamn Åtgärd Typ Längd m Solrosvägen, Billesholm. Huvudledning + Reinvest V Huvudledning 250m serviser, Avslutning av projekt som påbörjats 2012 Relining Södra Vram, olika ledningssträckor. Reinvest S 500m Gränsgatan, Gunnarstorp Relining av huvudledningar. Nya vattenserviser satta. Reinvest V+S V:475m S:100m * S = Spillvatten, D = Dagvatten, K = Kombinerad, V = dricksvatten

9 GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser Länsstyrelsen Verksamhetsvillkor Länsstyrelsen Egenkontroll Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 Avloppsvattnet skall behandlas i befintligt reningsverk för mekanisk, biologisk och kemisk rening. Verket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 2 Kommunens åtaganden vad angår sanering av ledningsnätet, eliminering av bräddavlopp samt ytterligare optimering av driften vid reningsverket skall vara genomförda före utgången av år Hithörande arbeten skall bedrivas enligt plan som skall upprättas i samråd med länsstyrelsen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 3 Fr o m år 1987 får resthalterna av BOD7 och fosfor i det behandlade avloppsvattnet som riktvärden inte överstiga 10 respektive 0,3 mg/l räknat som veckomedelvärde. Om dessa värden överskrids annat än helt tillfälligt skall kommunen vidta sådana kompletterande åtgärder att nyss angivna värden därefter kan innehållas. Fram till utgången av 1986 skall som målsättning gälla att nämnda utsläppshalter inte överskrids. Kommentar: Villkor ej uppfyllt. Se redovisade grafer och kommentarer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR Villkor 4 Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppstår för omgivningen eller i recipienten. Kommentar: Villkor uppfyllt. 9 (29)

10 Villkor 5 Anordningar skall finnas för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall företas i den omfattning som miljö- och hälsovårdsnämnden finner erforderlig. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 6 Vid driftstörningar i reningsverket eller avloppsledningsnätet av betydelse för reningsresultatet skall kommunen vidta lämpliga åtgärder till motverkande av vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast möjligt underrätta länsstyrelsen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 7 Inför ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall samråd ske med länsstyrelsen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 8 Uppkommer i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av avloppsvattenutsläpp i recipienten skall kommunen omgående vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa störningarna. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 9 Buller från reningsverket skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmsta bostäder än 50 db(a) dagtid (kl 07-18), 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 40 db(a) nattetid (kl 22-07). Nattetid får det i samma område inte orsaka högre momentana värden än 55 db(a). Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 10 Slammet från reningsanläggningen skall behandlas och omhändertas på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer. Deponering eller lagring av slam får endast ske vid anläggning som godkänts för sådant slam vid prövning enligt miljöskyddslagen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 11 Program för kontroll av reningsverkets funktion och tillståndet i recipienten skall upprättas av kommunen och inges till länsstyrelsen för godkännande. 10 (29)

11 Kommentar: Villkor uppfyllt. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen Vi arbetar ständigt för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta arbete är att betrakta som en av våra kärnverksamheter. Vid reningsverken följs reningsresultaten kontinuerligt och behovet av kostnadseffektiva skyddsåtgärder utvärderas ständigt. Vi använder oss av bästa möjliga teknik så länge detta är ekonomiskt rimligt. Under 2013 har ett nytt digitalt system införts för att effektivisera det förebyggande och korrigerande uppströmsarbete i respektive kommun. Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Under året har avdelning mätarverkstad, dricksvatten och avloppsrening i NSVA jobbat med att fasa ut och om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. En genomgång gjorts för att se om använda produkter innehåller ämnen som finns upptagna som PRIO-ämnen, på kandidatlistan eller Vattendirektivet. Vid Ekeby avloppsreningsverk har arbetet med kemikaliehantering resulterat följande: 3 kemikalier är utfasade. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 11 (29)

12 Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. 12 (29)

13 EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Inkommande vatten 6 dp/år BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, CODcr, TOC Utgående vatten 52 dp/år BOD7(ATU), COD, TOT-P, TOT-N, NH4-N, SS, TOC Bräddvatten *dp BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, CODcr, TOC Förtjockat slam 1 bp/år ph, TS, GR, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, Ca, K, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg Nonylfenol, PCB (7 föreningar), PAH (6 föreningar), Toluen Inkommande vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg Utgående vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg Inkommande vatten 2 sp/år VOC screening, SVOC screening Organiska föroreningar * Uttas när det bräddas Under året har provtagning och analys skett enligt mätprogrammet med följande undantag: Utgående vatten: 2 dygnsprov saknas Förtjockat slam: inget slamprov togs ut under året Recipientkontroll Recipienten för det renade avloppsvattnet är Bökebergsbäcken som ligger inom Vegeåns avrinningsområde. Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns Vattendragsförbund där Bjuvs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från ALcontrol. Rapporten finns vanligen att hämta på förbundets hemsida. 13 (29)

14 UTSLÄPPSDATA ÅR 2013 Driftförhållanden På Ekeby reningsverk har några mindre ändringar skett, slamuttaget från slutsedimenteringen har förbättrats och en avställd stenbiobädd har tagits i drift. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Under året har 16 villkorsöverskridanden avseende halten BOD7 samt 1 villkorsöverskridande avseende P-tot förekommit. 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Ekeby 2013 BOD7 (mg/l) i utgående Riktvärde, vecka = 10 mg/l Vecka 14 (29)

15 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Ekeby 2013 P-tot (mg/l) i utgående Riktvärde, vecka = 0,3 mg/l Vecka Vid Ekeby reningsverk har vi riktvärden på veckobasis, vilket betyder att ett enda prov som visar förhöjda halter resulterar i ett villkorsöverskridande. Fosforreningen har i stort fungerat väl. Det förhöjda värdet i december orsakades av en trasig doserpump för järnklorid. BOD-värdena har dock varit förhöjda vid ett flertal tillfällen. Under första halvan av året byggdes slamuttaget om vilket resulterade i bättre slamavskiljning vilket ökar reningen av partikulärt COD. För år 2014 är pengar avsatta för att köpa en riktig omrörning till inblandning av järnklorid i efterfällningen, vilket också förbättrar slamavskiljningen. En gammal avställd biobädd har tagits i drift för att öka den biologiska nedbrytningen av löst BOD. Sedan början av augusti har vi uppfyllt reningskraven även för BOD. Reningsverket har inga kvävekrav, kvävet redovisas ändå i grafen nedan. Under sommarmånaderna har vi sett i internkontrollen att vi haft en del nitrat, och därmed alltså en nitrifikation i biobäddarna. 15 (29)

16 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 16,6 26,8 22,5 Ekeby 2013 N-tot (mg/l) i utgående 33,8 35,4 37,3 29,8 29,0 26,0 21,5 22,5 18,7 26,7 Bräddning vid anläggning Bräddning på anläggningen har uppmätts vid 18 tillfällen, totalt ca 2398 m 3. Detta är en stor skillnad jämfört med året innan. Siffrorna bör dock inte tillskrivas för stort värde då vi under året haft stora problem med bräddmätningen. Slamkvalitet Slammet från Ekeby avloppsreningsverk transporterades under 2013 till Öresundsverket i Helsingborg för vidare behandling. Ett blandprov för året analyserades enligt följande. Slamanalys Ekeby reningsverk (29)

17 KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, m3/år Användning PIX ,5 Fällning i förluftning samt returslamfällning vid höga flöden (dvs bräddning vid anläggning) Fällning i mellansedimenteringbassäng Fällning i flockningsbassängen innan eftersedimentering samt bioslamfällning vid högre flöden Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har ca 1 ton sand och 5700 liter rens transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning. 17 (29)

18 Forskning och utveckling på NSVA 2013 Inledning Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet märks redan, energioptimering pågår och minskade utsläpp av kemikalier från samhället är ett måste. Detta är stora utmaningar för VAbranschen som kräver mer kunskap, ny teknik, ökad säkerhet och ett professionellt förhållningssätt. Framförallt kommer samverkan att behövas i större utsträckning än tidigare för att möta förändringar i framtiden. Därför driver NSVA utvecklingsarbete internt samt deltar i större forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med andra kommuner, universitet och olika aktörer inom näringslivet. Utvecklingsarbete på NSVA Övervakning och säkerhet Fortsatt arbete pågår med att installera övervakningssystemet Uniview på alla NSVAs anläggningar. I syfte att utveckla en ny version av Uniview, har ett utvecklingsprojekt i samarbete med CactusUniview genomförts på Öresundsverket. Ett riktat fokus på mätning och övervakning generellt inom hela NSVA har också accentuerats under året. En ökad mätning och automatisering av verksamheten ger NSVA möjlighet till noggrannare uppföljning. Detta resulterar i stora mängder data som ska kunna hanteras och utvärderas. För att klara av detta behövs lämpliga verktyg. NSVA arbetar därför med att ta fram ett lämpligt system som uppfyller de krav som verksamheten inom NSVA har vad gäller datasäkerhet, analysverktyg och användarvänlighet. Slam och biogas Under året har ett samarbete med LTH etablerats för att öka kunskapen om hur NSVA på bästa sätt ska hantera sitt slam i framtiden. Initialt har en kartläggning och sammanställning av dagens slamhantering och biogasproduktion genomförts. Uppströmsarbete Många processer på avloppsreningsverken är biologiska och känsliga för yttre påverkan. För att minska utsläpp av kemikalier som kan påverka reningseffekten i reningsverken, arbetar NSVA ständigt med att försöka minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll, större industrier och övriga samhället. 18 (29)

19 Samverkan med andra WIN WIN (Water Innovation) - Vattenacceleratorn är en organiserad verksamhet för innovation inom vatten- och vattenrening på Ideon i Lund. Syftet med WIN är öka innovationskraften inom vattensektorn. Akademisk kunskap kan hos WIN få stöd för utveckling av nya produkter som förhoppningsvis lite senare kan komma samhället till godo. NSVA är ett av många partnerbolag som stöttar och deltar i den verksamhet som bedrivs inom WIN. 4S Ledningsnät 4S Ledningsnät är ett samverkansorgan, bildat av svenska kommuner och är tänkt att ge ledningsägare inom vatten och avlopp tillgång till en stödfunktion inom metod- och materialval för nyläggning och reparation av ledningsnät. Genom ett gemensamt kunskapscentrum erhålls stöd, kompetens och möjlighet att påverka metod- och materialvalsutvecklingen. Allt för att kunna undvika de allt oftare uppkomna (och mycket dyrbara) problemen med bristfällig kvalitet på nylagda ledningar och reparationer. VA-Teknik Södra VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige. Projektprogrammet som består av samverkan mellan; VA-teknik vid Lunds Universitet, Chalmers, GRYAAB, VA SYD och NSVA, är ett av fyra kluster som alla stöttas av branschorganisationen Svenskt Vatten. NSVA deltar aktivt i VA-teknik Södra både via styrgruppen, ledningsgruppen, men framförallt genom delaktig i flera av de projekt som bedrivs inom klustersamarbetet. NSVA på NORDIWA I oktober anordnade IWA (International Water Association) sin nordiska avloppskonferens i Malmö. Dit kom forskare och aktörer inom branschen från hela norden för att lyssna till senaste rönen. NSVA presenterade drifterfarenheter från implementering av toxicitetsmätare på Lundåkraveket. Dessutom anordnade NSVA ett av de fyra studiebesök som erbjöds under konferensen. Många intresserade kom till Lundåkraverket och lyssnade på hur NSVA arbetat med uppströmsarbete och problematiken kring utslagning av reningsverket. Projekt Undersökning av mikrobiell påväxt i dricksvattenledningar Detta forskningsprojekt har startats med stöd av Svenskt Vatten Utveckling och genomförs i samarbete med Lunds Universitet, Sydvatten, VA SYD och NSVA. Projektet innefattar forskning om tillväxt av mikroorganismer och främst bakterier i dricksvattenledningar. I förlängningen avser projektet att leda till utveckling av ett instrument som kan användas för att övervaka den mikrobiologiska kvaliteten i realtid. Utvinning av närsalter ur rötslam Ekobalans Fenix AB har fortsatt driva sin pilotanläggning på Öresundsverket i Helsingborg. Det från avloppsreningsverken avskiljda slammet, som blir kvar efter rötning och biogasproduktion, innehåller mycket växtnäringsämnen. Det finns ett stort intresse att ta tillvara dessa näringsämnen för att kunna sluta kretsloppet av framförallt fosfor som är en ändlig naturresurs. Att koncentrera dem i en form som är så ren som möjligt säkerställer en hållbar återföring av fosforn till brukbar mark. Detta projekt syftar till att utveckla en förädlingsmetod för att utvinna växtnäringsämnen i mer koncentrerad form. EkoBalans har en 19 (29)

20 installerad pilotanläggning på Öresundsverket som nyttjas för att utveckla denna förädlingsteknik och projektet har fortlöpt under Under detta år har Helsingborgs stad därmed varit självförsörjande på gödselmedel producerad ur slam från reningsverket. EVAA etapp 2 EVAA-projektet var ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad, Öresundskraft, NSVA och NSR. Projektets mål var att hitta synergier verksamheterna emellan som skulle göra det möjligt att öka hållbarheten i stadens infrastrukturella system och samtidigt minska påverkan på miljön. Under etapp 2, som avslutades i maj 2013, genomfördes att tiotal olika delutredningar och projekt för att kunna föreslå ett inriktningsförslag för hållbara systemlösningar inom energi, VA och avfall för H+ området. Avgasning av slam för ökad reningskapacitet på reningsverk Ett större samarbetsprojekt för utvärdering av avgasning av slam har genomförts och avslutats. Resultaten visade att avgasning av slam är effektiv på anläggningar med både nitrifikation och denitrifikation i aktivslamprocessen. Avgasningstekniken skulle kunna vara ett yteffektivt sätt att öka kapaciteten på ett reningsverk och även kostnadseffektivt i jämförelse med utbyggnad av bassängvolymer för aktivt slam. Bild: Laboratorieutrustning för utvärdering av avgasning av slam. Bräddvattenrening Vid kraftig nederbörd finns inte alltid kapacitet i avloppsledningsnätet eller på reningsverken för att omhänderta allt avloppsvatten, detta avlopp måste då avledas till recipienten utan att renas. Utsläpp av orenat avloppsvatten vill man givetvis undvika. Med en förändring av klimatet förväntar vi oss kraftigare och intensivare nederbörd i framtiden och mängderna bräddvatten kan då komma att öka. För att inte förorena våra sjöar och hav med orenat avloppsvatten kommer vi sannolikt behöva rena även detta vatten framöver. Syfte med detta projekt är därför att utvärdera om filterteknik, ozon och/eller väteperoxid är tekniker som skulle kunna användas för att på ett säkert sätt rena bräddat avloppsvatten i framtiden. 20 (29)

21 Bild: Pilotanläggning Hydrotech och Primozone på Öresundsverket. Ekologisk dagvattenhantering Ekologisk dagvattenhantering är lösningar med fokus på grönska och nyttjande av dagvatten istället för avledning via rör till recipienten. Blå-gröna dagvattenlösningar minskar risken för översvämningar och ger också städerna nya kvaliteter som bidrar till attraktiva miljöer med tilltalande utformning och bättre lokalklimat. Detta samarbetsprojekt mellan många olika aktörer i Skåne, med ledning av SLU i Alnarp, syftar till att utveckla koncept för genomförande av hållbara och estetiskt tilltalande dagvattenlösningar. Tanken är att genom projektet skapa ett större konsortium som kan genomföra små och stora dagvattenprojekt i Skåneregionen under de närmaste två åren. Examensarbeten På NSVA tar vi emot, stöttar och handleder studenter som vill genomföra sitt examensarbete inom ramen för sina universitets-/högskolestudier i samverkan med oss. Under året som gått har följande examensarbeten slutförts: Optimization of Phosphate Precipitation at Svalöv and Lundåkra Wastewater Treatment Plants. Nikola Andric and Susanne Pyda. Water and Environmental Engineering Department of Chemical Engineering, Lund University, June I VÅTT OCH TORRT - Ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner. Linn Osvalder. SLU Alnarp, Utvärdering av dricksvattenkvaliteten i Bjuv Kartläggning av klagomål och eftersökning av orsak. Ellen Ahlin. Linnéuniversitetet, (29)

22 MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Uppströmsarbete Många processer är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. Ett ständigt uppströmsarbete pågår därför inom NSVA i syfte att minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. NSVA har under året köpt in ett nytt digitalt system för att effektivisera uppströmsarbetet. Under året har också ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll och övriga samhället. Via NSVAs kundblad informeras även kunderna om vikten av att endast spola ner rätt saker i avloppet. Svenskt vatten har startat kampanjen Mitt Vatten som syftar till att lyfta kunskapsnivån och öka medventenheten om vattenfrågor och dess centrala betydelse i samhället. 22 (29)

23 23 (29)

24 24 (29) BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE

25 25 (29) BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE

26 26 (29) BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE

27 27 (29) BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE

28 28 (29) BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE

29 BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE NSVA Förklaringar till verksamhetsområden inom VA Ska normalt betala för Vatten, Spill och Dagvatten fastighet (Df) och Dagvatten gata (Dg) Här finns det helt övervägande antalet abonnenter. En fastighetsägare till en (eller flera) bostäder som har möjlighet att ta hand om dagvattnet inom fastigheten blir befriad från avgiften Df. Övriga fastigheter (t ex industrier) kan göra motsvarande. De kan också fördröja dagvattnet inom fastigheten och då få en reducering med 50 % på Df-avgiften (t ex bygga bygga en damm). Samtliga abonnenter ska betala avgiften för Dg. Däremot kan de ha egen brunn och därför inte betala för vattnet. Abonnenterna är skyldiga att koppla spillvatten och dagvatten rätt om det finns separerade ledningar. Trafikverket och Staden ska betala Dg för gator och allm platser. Ska betala för Vatten och Spill. Abonnenten får inte koppla dagvatten till stadens ledningar och det finns heller inga ledningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna Här finns ca 13 % av småhusen. Det finns inga dagvattenledningar. Det finns goda möjligheter att ta hand om dagvattnet inom fastigheterna och det krävs inte heller några anordningar för gatorna. Dessa abonnenter får alltså en lägre fast avgift än de som har Df och Dg. Har enbart Spill och Dagvatten (Df o Dg) Finns inget sådant område i Bjuvs kommun Har enbart Spill Finns inget sådant område i Bjuvs kommun. Dagvatten från fastigheten får inte tillföras stadens spillvattenledningar. Har enbart Vatten Det finns en del områden där det endast finns vattenledningar. Dessa har lagts för att abonnenterna inte har haft tillräckligt eller dålig kvalitet på vattnet. Ska normalt betala för Vatten Spill och Dagvatten gata (Dg) Abonnenter som finns inom dessa område får inte släppa ut sitt Df i kommunens ledningar. Här har bedömts att det är fullt möjligt att ta hand om det inom egen fastighet. Kommunen har dock gjort anordningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna varför Dg debiteras fastighetsägarna och i förekommande fall Trafikverket och Kommunen. De som har egen brunn med godkänd vattenkvalitet behöver inte betala avgift för Vattnet. Ska betala för Vatten Spill och Dagvatten fastighet (Df) Här ska normalt inte finnas några abonnenter. Undantag finns dock på Järnvägsgatan i Ekeby där några fastigheter har denna typ av anslutning. Det är viktigt att notera att Kommunen är skyldig att tillhandahålla de olika tjänster som ska finnas inom de olika verksamhetsområdena. Abonnenterna är också skyldiga att ansluta sig till spillvattnet om det finns ett verksamhetsområde för detta. Detta kan gälla även för vattnet. 29 (29)