Torekovs avloppsreningsverk Båstad: Miljörapport Torekovs avloppsreningsverk Båstad

Transkript

1 Torekovs avloppsreningsverk Båstad Miljörapport 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 Organisation... 3 Tillsynsmyndighet... 4 Verksamhetsområde... 4 Torekov avloppsreningsverk... 4 Ledningsnät... 8 GÄLLANDE BESLUT... 9 Tillståndsbeslut... 9 Uppfyllandet av gällande villkor... 9 Beaktande av hänsynsreglerna Anmälningsärenden EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Recipientkontroll UTSLÄPPSDATA ÅR Driftförhållanden Utsläppskontroll Bräddning vid anläggning Bräddning på ledningsnät Slamkvalitet KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Elförbrukning Hantering av rens och sand samt annat avfall UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING Allmänt Torekov avloppsreningsverk MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem... Fel! Bokmärket är inte definierat.2 Uppströmsarbete FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1 Verksamhetsområde 2 (24)

3 VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen 2014 var gruppchef Anders Mårtensson vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening som också nu tillfälligt har tagit över gruppchefsrollen. 3 (24)

4 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. Verksamhetsområde Torekovs avloppsreningsverk tillförs kommunalt och industriellt avloppsvatten från tätorterna Torekov, Västra Karup, Grevie och Förslöv samt från de mindre orterna Hov, Rammsjö, Killebäckstorp och stora delar av den kustnära bebyggelsen mellan Stora Hult och Torekov. Antalet anslutna personer är ca stycken. Ledningsnätet för verksamhetsområdena Båstad - Östra Karup är anslutna till Hedhusets reningsverk i Laholms kommun för vilket Laholms kommun är huvudman. Under 2014 har två nya områden anslutits. Det är Hov med ca 25 fastigheter och Kattvik om ca 60 fastigheter förutom dessa har några ströhus diffust spridda i kommunen anslutits. Torekov avloppsreningsverk Lokalisering Reningsverket är beläget i södra delen av Torekov tätort. Närmaste bostadsfastighet är belägen ca 150 m öster om reningsverket. Torekovs RV Reningsprocessen Vattenreningen på Torekovs avloppsreningsverk består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Inkommande avloppsvatten kommer in till inloppspumpbrunnen på reningsverket i två ledningar. En norrifrån som betjänar Torekovs samhälle och en söderifrån som betjänar övriga delar av verksamhetsområdet. Det inkommande vattnet lyfts upp till gallerstationen där spillvattnet renas från stora föroreningar som tops, papper, trasor mm. Det avskiljda materialet från gallret tvättas och pressas innan det avförs som hushållsavfall. I efterföljande 4 (24)

5 sandfång låter man sand och grus sjunka till botten. Sanden tvättas och används som återfyllningsmassa. Galler Kontrollrum Inlopp Biosteg Verkstad Mellansedimentering Kemdosering Slamförvaring Slutsedimentering Extern kolkälla Den biologiska reningen sker i Torekov i en aktivslam anläggning som börjar med ett anaerobt steg följt av en anoxisk zon. I den anoxiska zonen sker denitrifikationen av nitrat som recirkulerats från de sista aeroba bassängerna. Därefter följer en zon som antingen är anoxisk eller aerob, styrningen av denna varieras beroende på belastningen på verket. Slutligen finns två parallella aeroba zoner i vilka nitrifikationen och resterande BODreduktionen sker. I efterföljande mellansedimentering avskiljs det biologiska slammet som delvis återförs processen via en returledning till det första biologiska steget. Efter mellansedimenteringen sker tillsats av polyaluminiumklorid för efterfällning av kvarvarande mängd fosfor. Det bildade kemslammet avskiljs därefter i efterföljande slutsedimentering emedan det renade vattnet slutligen leds ut i Skälderviken. Dimensionerande belastning Dimensionerande Utfall 2014 Enhet belastning Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel kg/d P-tot, årsmedel kg/d Ett orealistiskt inkommande BOD 7 värde på 2900 mg/l är utbytt mot ett mer realistiskt värde för den årstiden på 170 mg/l. Hade vi bytt till ett årsmedelvärde för övriga mätningar (90,3) blir belastningen för låg och om vi behållit analysvärdet blir belastningen helt orealistiskt hög. 5 (24)

6 Slambehandling I samband med det biologiska och kemiska reningsstegen bildas slam. Slammet samlas upp och leds till den biologiska slambehandlingen bestående av fyra bassänger. Dessa syftar till att reducera innehållet av BOD och kväve i slammet. Den första bassängen är utrustad med dysor och omrörare för möjlighet till luftning. I nästa två bassänger finns enbart omrörare. I den sista delen finns både möjlighet för luftning och omrörning. Biologiskt slam från mellansedimenteringen inkommer till första bassängen och kemslam från slutsedimenteringen inkommer till tredje bassängen. Slam för recirkulation uttas från sista bassängen och tillförs biosteget i den första anoeroba zonen. Överskottslam förtjockas i slamförtjockaren som är av typen gravitationsförtjockare och syftar till att öka slammets torrsubstanshalt (TS). Slutligen avvattnas slammet via centrifugering. För bättre avvattning tillsätts polymer före centrifugering. Rejektvattnet från avvattningen leds tillbaka in i verket till det första biologiska steget. Efter slamavvattningen mellanlagras slammet i containrar innan omhändertagande av NSR, Nordvästra Skånes Renhållnings AB. Externslam Slam lämnas till pumpstation i Förslöv, avloppsreningsverket i Torekov samt i Skummeslöv som tillhör Laholm. Avtal mellan Båstad kommun och Laholms kommun finns upprättat för detta. Slammet töms vid inkommande, före galler, i Torekov avloppsreningsverk. Ingen registrering sker på reningsverket eller i Förslöv över hur mycket som töms. Sita registrerar dock på hur mycket slam de lämnar och rapporterar detta till Båstads kommun. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden (24)

7 7 (24)

8 Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Båstad finns 23 mil spillvattenledningar. Man saknar dokumentation för ledningsnätets konditionsstatus och materialfördelning. Det är känt att det vanligast förekommande materialet är betong och att man inte håller en tillräckligt hög reinvesteringstakt. Man bör öka reinvesteringarna till totalt 17,2 miljoner under 2010-talet. Det skulle innebära renovering av kritiska ledningar där man har haft återkommande driftstörningar. Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsakar skador i fastigheter eller dyl. En fullvärdig status på ledningssystemet erfordrar filmning av ledningen. Reinvesteringskostnad fram till 2015 slutar på ca 5 miljoner. Sanerings-/åtgärdsplan Det finns en saneringsplan för Torekovs reningsverk daterad I saneringsplanen påpekas att ytterligare mätning och analys av ledningsnätet krävs för att genomföra rätt åtgärder. Arbetet med detta är påbörjat av NSVA 2013 och en ny noggrannare saneringsplan beräknas klar Åtgärder på ledningsnät år 2014 Utförda åtgärder på ledningsnät under året presenteras i följande tabell. 8 (24)

9 Projektnamn Åtgärd Typ* Längd (m) Rammsjö-Bäckebrovägen Nyanläggning V 900 Hov, etapp 2 Nyanläggning V,S,D V:745, S:745, D:60 Kattvik Nyanläggning V,S V,S:2640 Häradsvägen, Västra Karup Relining S 77 Postridarens väg, Östra Karup Relining S 43 Strandvägen, Hemmeslöv Relining S 143 Norra vägen, Hemmeslöv Relining S 160 Tingsvägen, Grevie Relining S 252 Ljungbyholmsvägen, Förslöv Reinvestering V 260 Lagmansvägen, Torekov Reinvestering V 210 * S = Spillvatten, D = Dagvatten, K = Kombinerad GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser Länsstyrelsen Grundtillstånd Länsstyrelsen Tillstånd utbyggnad och förlängd prövotid Länsstyrelsen Slutliga villkor Uppfyllandet av gällande villkor Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för mekanisk, biologisk och kemisk rening samt kväverening, utfört och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen förutsatt att dessa inte bedöms kunna medföra ökad förorening eller annan störning. Kommentar: Reningsverket har drivits i huvudsak efter lämnad beskrivning. Villkor 2 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får - som riktvärde och kvartalsmedelvärde samt gränsvärde och årsmedelvärde ej överstiga 10 mg BOD7 respektive 0,3 mg totalfosfor per liter. Överskrids riktvärde mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. 9 (24)

10 Kommentar: Utsläppsvärdena har hållits med ovanligt bred marginal Villkor uppfyllt. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR Villkor 3 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser. Kommentar: Reningsverket har drivits med högsta möjliga tekniska nivå vilket också innebär att det kan diskuteras om de ekonomiska insatserna är rimliga. Villkor 4 Val och byte av fällningskemikalie får endast ske efter godkännande av länsstyrelsen. Kommentar: Det har inte bytts någon fällningskemikalie under året. Villkor 5 Det utgående avloppsvattnets ph-värde får inte understiga 6 och överstiga 9. Kommentar: ph värdet har under året varit mellan 6 och 9. Villkor 6 Fortlöpande kontroll av avloppsvattenanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll och utsläpp från avloppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas av kommunen och inges länsstyrelsen senast 1 mars Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 7 Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till länsstyrelsen. Rapportering skall även ske till miljö- och hälsoskyddsnämnden i de fall störningar befaras uppkomma i recipienten eller i omgivningen. Kommentar: VI håller en löpande kontakt med tillsynsmyndigheten. Villkor uppfyllt. Villkor 8 Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att någon anläggningsdel som kan ha betydelse för reningsresultaten måste tas ur drift, skall samråd ske med länsstyrelsen i god tid före planerat arbete. Länsstyrelsen får föreskriva under vilka villkor arbetet får utföras. Rapportering till miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i recipienten eller i omgivningen. Kommentar: Inga ombyggnader av denna typ är gjord under året. Villkor 9 Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektionen skall företas i den omfattning som miljö- och hälsoskyddsnämnden finner erforderlig. Kommentar: NSVA har en mobil anläggning inom sin verksamhet. Villkor uppfyllt. Villkor 10 Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen inte uppkommer. 10 (24)

11 Kommentar: Lukt klagomål har förkommit som har kommunicerats med tillsynsmyndigheten. Däremot är det oklart om det har med slamhanteringen att göra. Se Anmälningsärenden. Villkor 11 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grundvatten och dräneringsvatten dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Kommentar: Se avsnittet om ledningsnät och specifikt sanerings-/åtgärdsplan. Villkor 12 Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller vara av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår i recipienten eller omgivningen. Kommentar: Reningsverket har fungerat bra och vi känner inte till några särskilda olägenheter från recipienten. Villkor uppfyllt. Villkor 13 Buller från anläggningen får som riktvärde ej ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db (A), kl , 45 db(a), kl och 40 db(a), kl utomhus vid närmaste bostäder. Kommentar: Inga klagomål på buller har förekommit. Villkor uppfyllt. Villkor 14 Om besvärande lukt uppstår i omgivningen skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningar av detta. Kommunen skall senast den 1 mars 1996 redovisa förslag till åtgärder för att minska luktstörningar från slamhantering. Kommentar: Klagomål om lukt har förekommit som har kommunicerats med tillsynsmyndigheten se Anmälningsärenden. Villkor 15 Utbyggnaden skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har angivet i ärendet eller i övrigt åtagit sig. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 16 Resthalten totalkväve i utgående vatten får som årsmedelvärde och riktvärde högst uppgå till 12 mg/l. Kommentar: Villkor är uppfyllt med bred marginal. Se avsnittet Utsläppskontroll. 11 (24)

12 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Under året har en genomgång gjorts för att se om använda produkter innehåller ämnen som är prioriterade enligt Vattendirektivet. Sedan tidigare har riskbedömningar av kemikalierna utförts och genomgång av huruvida produkten innehåller ämnen som finns upptagna som PRIO-ämnen eller på Kandidatlistan har gjorts. Under år 2013 kommer avdelning dricksvatten och avloppsrening i NSVA jobba med att om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. Tanken är att först se över de kemikalier som används i verkstäder både på avdelning dricksvatten och avloppsvattenrening. Vid Torekovs reningsverk används 31 produkt som innehåller ämnen med PRIO-kriterier samt två produkter som innehåller ämnen som är prioriterade enligt Vattendirektivet. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Anläggningen ligger ganska centralt i Torekov, men inga klagomål har inkommit under året. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 12 (24)

13 Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. Datum Anmälan BÅ 14/ Bräddning pumpstation T4 Bäckbro Ny kontaktperson på länsstyrelsen och periodisk besiktning Periodisk besiktning BÅ 14/ Torekovs ARV Båstad beslut om klassning av miljö verksamhet med anledning av nya miljöprövningsförordning BÅ 14/ VB: Bräddning Bräddning Granskningsstatus för miljörapport BÅ 14/ utläckage avloppstryckledning vid Rammsjö i Båstad Drifthaveri centrifug Drifthaveri centrifug Drifthaveri centrifug BÅ 14/ Torekovs reningsverk - Anmälan till Länsstyrelsen om läkemedelsförsök BÅ 14/ Torekovs reningsverk - Anmälan till Länsstyrelsen om läkemedelsförsök Klagomål på lukt från reningsverket i Torekov Klagomål på lukt från reningsverket i Torekov Klagomål på lukt från reningsverket i Torekov Klagomål på lukt från reningsverket i Torekov Klagomål på lukt från reningsverket i Torekov Klagomål på lukt från reningsverket i Torekov Klagomål på lukt från reningsverket i Torekov BÅ 14/ Torekovs reningsverk - Beslut från Länsstyrelsen ang. pilotförsök för rening av läkemedelsrester Bräddningar under sommaren BÅ 14/ Angående klagomål på lukt från Torekovs avloppsreningsverk BÅ 14/ VB: klagomål från reningsverk i Torekov - svar BÅ 14/ VB: SV: klagomål från reningsverk i Torekov BÅ 14/ VB: Bräddningar under sommaren BÅ 14/ VB: klagomål från reningsverk i Torekov BÅ 14/ VB: SV: klagomål från reningsverk i Torekov BÅ 14/ Utsläpp Torekovs Hamn, M BÅ 14/ Information om bytte av överordnat datorsystem i Torekov BÅ 14/ Information om byte av överordnat datorsystem BÅ 14/ Bytet är redan skett byte av överordnat datorsystem 13 (24)

14 Rening av läkemedelsrester Rening av läkemedelsrester Rening av läkemedelsrester Rening av läkemedelsrester Rening av läkemedelsrester BÅ 14/ Rening av mikroföroreningar BÅ 14/ Boarp 2:16 Båstad - föreläggande om komplettering ang. nybyggnation av pumpstation 14 (24)

15 EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Utgående vatten 26 dp/år BOD7(ATU), NH4-N, SS, Al Utgående vatten 26 vp/år COD(Cr), TOT-P, TOT-N Inkommande vatten 12 dp/år BOD7(ATU), SS Inkommande vatten 12 vp/år COD(Cr), TOT-P, TOT-N Avvattnat slam 2 bp/år ph, TS, Gr, Gf, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Al, Ca, K, Co, Mn, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag Nonylfenol, PCB, PAH, Toluen Inkommande vatten 1 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Ag, As Utgående vatten 1 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Ag, As Under året har provtagning och analys skett enligt SNFS 1990:14och enligt mätprogrammet. Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är Skälderviken. Recipientkontrollen samordnas av Nordvästskånes kustvattenkommitté (NVSKK) där Båstad kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Toxicon. Rapporten finns vanligen att hämta på förbundets hemsida (24)

16 UTSLÄPPSDATA ÅR 2014 Driftförhållanden Torekovs reningsverk har lämnat ovanligt goda resultat under Vi har fortsatta kontakter med industrin som har problem med nitrifikationshämning. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året. 16 (24)

17 17 (24)

18 Bräddning vid anläggning Ingen bräddning på anläggningen har uppmätts under året. Bräddning på ledningsnät Bräddning på ledningsnät har uppmätts vid 8 tillfällen med totalt ca 25 timmars bräddtid. 18 (24)

19 Slamkvalitet Slammet har analyserats enligt SNFS 1994:2 och vid årets båda analystillfällen understigit de gränsvärden som är angivna för användning som gödsel på åkermark. Allt slam, ca 244 ton TS, som producerats under året har använts vid jordtillverkning. Slam Torekovs avloppsreningsverk år 2014 Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, HgKadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Silver, Ag Nonylfenol PAH PCB ton ton TS % % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Halvår , ,7 75, , ,2 1,7 1,4 0,67 0,03 Halvår ,445 7,1 24,5 73, ,34 0,76 9, ,5 1,4 0,3 0,025 Medel: - - 7,05 22, , , , ,92 0, , , , , , , ,4 0, , (viktat) Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, HgKadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Silver, Ag Nonylfenol PAH PCB ton ton TS % % kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Halvår , ,7 75,5 2354, , ,34 0,04 0,11 1,18 37,46 54,58 1,28 0,98 0,18 0,15 0,07 0,00 Halvår ,445 7,1 24,5 73,3 2474, , ,79 0,05 0,10 1,35 60,48 92,09 1,65 1,51 0,21 0,19 0,02 0,00 Summa: , , , ,13 0,09 0,21 2,52 97,93 146,67 2,93 2,50 0,39 0,34 0,09 0,01 19 (24)

20 KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, kg/år Användning PAX XL Slutsedimentering Zetag Slamavvattning Etanol (sekundasprit) Kolkälla Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Gallerrens bortforslats som hushållsavfall. Totalt har ca 4 ton sand avskiljts under året, sanden används som utfyllnadsmaterial på den egna anläggningen. Vidare har det lämnats 0,8 ton blandskrot, 73 kg batterier, 1,2 ton el avfall, 0,3 ton brännbart avfall. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning. 20 (24)

21 1156 UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätt upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, deltaga i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomför egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. NSVA-Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen träffas minst en gång i månaden för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. Torekov avloppsreningsverk Under våren 2014 har försökskörning med en pilotanläggning för borttagande av läkemedelsrester och mikroföreningar genomförts. Försöksverksamhet NSVA har bildat ett forskningsbolag tillsammans med Sydvatten och VA-syd Sweden Water Research AB för att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete inom områden som är viktiga ur ett hållbart samhällsperspektiv. Genom denna gemensamma satsning försöker NSVA ligga i framkant när det gäller utveckling inom VA-området. 21 (24)

22 MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år Verksamheten genomgick en omcertifiering under år Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Delta vid tillsynsbesök och periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 22 (24)

23 Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. 23 (24)

24 BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE 24 (24)