Miljörapport 2016 Kvidinge avloppsreningsverk, Åstorp. Bild: Manöverpanelen vid Kvidinge RV

Transkript

1 Miljörapport 2016 Kvidinge avloppsreningsverk, Åstorp Bild: Manöverpanelen vid Kvidinge RV

2 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Tillsynsmyndighet Tillståndsgiven och faktisk produktion Gällande villkor i tillstånd Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994: Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Bilageförteckning

3 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen år 2016 var driftchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen Pär Gustafsson. 2

4 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet, som presenteras i bilaga 1, omfattar Kvidinge samhälle och Sönnarslöv. Antalet anslutna är ca personer. Ekebro avloppsreningsverk Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Kvidinge 1:20 i Åstorps kommun. Reningsprocessen Spillvattet på Kvidinge avloppsreningsverk renas mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Spillvattnet renas först mekaniskt där inkommande vatten först passerar ett rensgaller. Där avskiljs större partiklar som papper, trasor, tops mm. Renset pressas och samlas upp i en container. Vid extremt höga flöden kan vattnet förbiledas in till efterföljande aktivslamsteg. Efter gallret leds vattnet till en biologisk rening som består av en aktivslamanläggning. Anläggningen består i sin tur av två seriekopplade luftningsbassänger. Här bryter mikroorganismer ner organiskt material och tar upp näringsämnen som kväve och fosfor i mindre mängder. I inloppet tillluftningsbassängen tillsätts järnklorid för fällning av fosfor genom så kallad simultanfällning. Dosering av järnklorid sker flödesproportionellt med inkommande vatten. 3

5 Vattnet tillsammans med det biologiska och kemiska slammet som bildas under processens gång leds vidare till mellansedimenteringen där huvudmängden av slammet avskiljs från vattnet. Delar av slammet pumpas tillbaka som returslam till det luftade aktivslamsteget, medan överskottslammet pumpas till ett dekanterbart slamlager. Till efterföljande slutsedimentering pumpas vattnet därefter via en pumpstation. I denna pumpstation kan det även ske bräddning vid behov. Resterande partiklar följer med vattnet till slutsedimenteringen där ytterligare slam får sjunka till botten och avskiljs från vattenfasen. Det renade vattnet leds sedan ut i en bäck som senare mynnar i Rönne å. Det renade vattnet släpps ut i intilliggande bäck som sedan mynnar i Rönneå. Slambehandling Slammet som bildas samlas upp och dekanteras. Dekantatet återförs reningsverket i början av det luftade aktivslamsteget. Efter dekantering transporteras slammet till Nyvångs avloppsreningsverk för rötning och avvattning. I rötkammaren bryter bakterier ner slammet och samtidigt bildas biogas. Det rötade slammet avvattnat innan det går till slutanvändning. Externslam Ingen tömning av externslam sker på reningsverket Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en 4

6 statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden Anläggningen är i ett dåligt skick och utredning pågår om nedläggning av reningsverket. Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Åstorp finns 13,6 mil spillvattenledningar (fördelat på 11,5 mil för Nyvångs ARV och 2,1 mil för Kvidinge ARV). Större delen av ledningarna är lagda mellan och 1980-talet och de äldsta är från 1930-talet. Betong och lergods är de vanligast förekommande materialen. Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dyl. Den 15 juni 2016 föll ett kraftigt skyfall över delar av Åstorps kommun. Kring 90 fastigheter i Åstorps kommun drabbades av översvämning detta datum och de flesta översvämningarna uppstod då avloppsvatten kommit upp ur golvbrunnarna i fastigheterna. Detta indikerar att spillvattennätet är kraftigt påverkat av tillskottsvatten och är något som NSVA måste jobba vidare med under Sanerings-/åtgärdsplan Under 2015 togs de inledande arbetena med att ta fram en ny saneringsplan för Kvidinge ARV. Denna färdigställdes under Åtgärder på ledningsnät år 2016 Under 2016 har åtgärder utförts som påverkar Kvidinge ARV. Enligt kartdatabasen framgår det att: 18m spillvattenledning har nyanlagts. 5

7 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Grundtillstånd Länsstyrelsen Slutliga villkor 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Dok. nr. Titel Dokumentdatum ÅS 15/ VB: Bräddning från Kvidinge reningsverk ÅS 16/ Bräddning delrenat vatten Kvidinge RV ÅS 16/ Bräddning från Kvidinge reningsverk, dnr ÅS 16/ SV: Bräddning från Kvidinge reningsverk, dnr ÅS 16/ Högt värde Kvidinge reningsverk ÅS 16/ SV: Högt värde Kvidinge reningsverk, dnr ÅS 16/ SV: Högt värde Kvidinge reningsverk, dnr ÅS 16/ Högt värde Kvidinge ARV, dnr ÅS 16/ Bräddning Kvidinge ÅS 16/ Autosvar: Bräddning Kvidinge ÅS 16/ VB: Bräddning Kvidinge ÅS 16/ Kvidinge och Nyvång ARV ÅS 16/ SV: Bräddning Kvidinge ÅS 16/ SV: Bräddning Kvidinge ÅS 16/ Kvidinge och Nyvång ARV ÅS 16/ VB: Överskridet riktvärde BOD kvartal 2 Kvidinge reningsverk ( ) Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn: Länsstyrelsen i Skåne. 6

8 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Dimensionerande belastning Utfall 2016 % av kapacitetstak Enhet Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD7/pe*d) Flöde, medeldygn m3/d Flöde, medeltimme - 15 m3/h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel - 13 kg/d P-tot, årsmedel - 1,5 kg/d 7

9 9. Gällande villkor i tillstånd 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor 1. Om inte annat följer av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, under förutsättning att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av utsläpp eller annan störning till följd av verksamheten. 2. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås. Kommentar Villkor uppfyllt. Vattnet behandlas mekaniskt, biologisk och kemiskt. Inga anmälningspliktiga förändringar har gjorts under året. Villkor uppfyllt. 3. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som avleds till recipienten får uppgå till högst följande: BOD7 10 mg/l årsmedelvärde 10 mg/l kvartalsmedelvärde Totalfosfor 0,5 mg/l årsmedelvärde 0,4 mg/l kvartalsmedelvärde Gränsvärde Riktvärde Villkor ej uppfyllt. Två riktvärden som kvartalsmedelvärden på BOD7 samt gränsvärdet på BOD7 har överskridits. Se redovisade grafer under avsnittet. 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm 4. Villkorspunkten ersattes med de slutliga villkoren under punkten Villkorspunkten ersattes med de slutliga villkoren under punkten Det utgående avloppsvattnets ph-värde får ej understiga 6 7. Val av fällningskemikalier och andra kemikalier som används i reningsprocessen skall redovisas och godkännas av tillsynsmyndigheten. Flytande kemikalier skall förvaras inom avloppslöst invallat område på sådant sätt att avledning till spill- eller dagvattennätet förhindras. Villkor uppfyllt. Villkor uppfyllt. 8

10 8. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall samråd ske med tillsynsmyndigheten i god tid före planerat arbete. Tillsynsmyndigheten får föreskriva under vilka villkor arbetet får genomföras. Rapportering till hälsovårdande myndighet skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i recipienten eller omgivningen. 9. Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske i den omfattning som hälsovårdande myndighet finner erforderlig. 10. Slamhantering vid reningsverket skall ske på sådant sätt att luktolägenheter i omgivningen inte uppkommer. 11. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan återanvändas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommunen skall utföra en fördjupad industriinventering i samråd med Länsstyrelsen och kommunens miljönämnd. Inventeringen skall redovisas till Länsstyrelsen senast den 1 juni Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningssverket av regn, grundoch dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporten. Förslag till förnyad saneringsplan och tidsbunden åtgärdsplan skall redovisas till Länsstyrelsen senast den 1 juni Åtgärder och tidplan skall godkännas av Länsstyrelsen. 13. Buller från avloppsreningsverket skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 55 db(a) dagtid (kl 07-18), 50 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 45 db(a) nattetid (kl 22-07) vid bostäder. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 db(a). Om impulsljud och/eller hörbara tonkomponenter förekommer skall ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 db(a). Villkor uppfyllt. Villkor uppfyllt. Möjlighet till mobil anläggning finns Villkor uppfyllt. Inga klagomål på störande lukt har inkommit under året. Villkor uppfyllt. NSVA bedriver ett aktivt uppströmsarbete med mål att förbättra det vatten som avleds mot spillvattennätet. Villkor uppfyllt. Villkor uppfyllt. Inga klagomål från störande buller har kommit in under året. 9

11 14. Om luktolägenheter uppstår i omgivningen till följd av verksamheten vid avloppsreningsverket skall kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. Villkor uppfyllt. Inga klagomål rörande luktolägenheter har inkommit under året. 15. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske enligt ett fastställt kontrollprogram. Förslag till reviderat kontrollprogram skall senast den 1 januari 1998 redovisas till Länsstyrelsen för godkännande. Villkor uppfyllt. Kontrollprogram uppdateras årligen. Recipientkontrollen samordnas av Rönneås vattenråd, resultatet finns att läsa på vattenrådets hemsida. 10

12 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Driftförhållanden Kvidinge reningsverk har en enkel reningsprocess som fungerar relativt bra trots dålig status. Ett hot mot reningen vid Kvidinges reningsverk är att verket då och då drabbas av maskinella haverier, orsakade av att verket är mycket gammalt och slitet. Endast det nödvändigaste byts och renoveras i avvaktan på ev nedläggning och överföring till Nyvångs RV. Utsläppskontroll Samtliga villkor efterlevdes inte år Alla gällande villkor för totalfosfor har efterlevts under året, medan det har varit vissa bekymmer med reningen av BOD 7 under året. Kvartal 1 och 2 överskreds riktvärdet på 10 mg/l och årsmedelvärdet för BOD 7 överskred gränsvärdet på 10 mg/l. Under de inledande två kvartalen 2016 överskreds riktvärdet på 10 mg BOD 7/l i utgående vatten. Två orsaker till detta identifierades. Dels var slamhalten i biobassängerna för låg och åtgärder gjordes för att höja slamhalten. Dessutom upptäcktes att provtagningsslangen till utgående provtagare gick för långt ned i slutsedimenteringen vilket gjorde att slam som sedimenterat kom med i provet. Sedan senvåren gick reningen av BOD betydligt bättre med låga värden i utgående vatten, vilket fortsatte under sommaren och hösten. Trots en höst med god rening av BOD 7 gick inte årsmedelvärdet att rädda på grund av de höga halterna ut under våren. Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. 11

13 Bräddning vid anläggning Totalt har 7,4 m 3 vatten bräddats från reningsverket under året. Bräddning på ledningsnätet Ingen bräddmätning eller beräkning finns på ledningsnätet. 12

14 11. Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994: En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av x avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 x Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Kontrollprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av ALcontrol. PROVT. PUNKT PROV ANALYSER Inkommande vatten 12 dp/år BOD7(ATU), P-tot, N-tot, CODCr Inkommande vatten (metallanalyser) 2 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Sn, Ag, Co, As, Cr6+ Inkommande vatten 2 sp/år VOC screening, SVOC screening organiska föreningar. Utgående vatten 24 dp/år BOD7(ATU), CODCr, P-tot, P-tot(filtrerat), N-tot, SS, Fe, NH4-N. Utgående vatten (metallanalyser) 2 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Sn, Ag, Co, As, Cr6+ Bräddat vatten *1 dp/v BOD7(ATU), N-tot, NH4-N, CODCr. Förtjockat slam 4 bp/år ph, Ts, Gr, Gf, P-tot, N-tot, NH4-N, CaO, Ca, Mg, K, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Nonylfenol, PCB, PAH. Under året har provtagning och analys skett enligt SNFS 1990:14 och enligt kontrollprogrammet. Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är en bäck med utlopp i Rönneå. Recipientkontrollen samordnas av Rönneåns vattenråd där Åstorps kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Ekologgruppen. Rapporten finns vanligen att hämta på vattenrådets hemsida. 13

15 16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga särskilda åtgärder har vidtagits under året. 17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 14

16 18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Verksamheten planeras att på sikt läggas ner. Därför undviks nyinvesteringar. Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Nedan visas nyckeltalen för elförbrukningen jmf med inkommande flöde. Anläggning År Mottagen mängd spillvatten Elförbrukning (m 3 /år) (kwh/år) (kwh/m 3 ) Kvidinge RV , , , , ,11 15

17 19. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, ton/år Användning Järnklorid 20,8 ton Fällning i biosteg Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. För kvalitetsbedömning av spillvattnet vid Kvidinge ARV används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. Vid Kvidinge ARV används inga kemikalier som innehåller ämnen som är registrerade i de valda databaserna. 16

18 17

19 20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Slam Under år 2016 har totalt 941,5 ton slam från Kvidinge RV transporteras till Nyvångs RV för rötning och avvattning. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har ca 4 ton rens och sand transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning Hantering av övrigt avfall Vid Kvidinge RV sker ingen hantering av avfall. Externslam Inget externslam mottas vid reningsverket 18

20 21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätts upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, delta i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomföra egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. NSVA-Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen träffas minst en gång i månaden för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. SWR - Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. All forskning och utveckling som bedrivs ska vara relaterad till de tre ägarnas behov och i syfte att stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen på olika sätt. Det är också viktigt att personalen på NSVA ges möjlighet att delta i utvecklingsarbete på olika nivåer samt att det arrangeras träffar för utbyte av erfarenheter med andra som har liknande arbetsområden. Kopplingen mellan den forskning och utveckling som planeras och bedrivs inom Sweden Water Reseaerch och NSVA är mycket viktig. Dessutom blir det allt mer påtagligt hur viktig roll specialisterna på NSVA har i detta arbete som innebär att vara länken mellan den dagliga verksamheten och den forskning och utveckling som ska bedrivas. 19

21 Under året har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vi uppdaterar vår personal om senaste nytt: NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser Specialisterna träffar forskning och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning Personal från NSVA deltog på SWR-dagen NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research Anställning av två industridoktorander med fokus på uppströmsarbete och mikroföroreningar har genomförts Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: Projekt med aktivt deltagande från NSVA under 2016 Uppströmsarbete Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. För att förstärka och bidra till utveckling av detta arbete startades under året ett industridoktorandprojekt inom området. Projektet väntas genera ett systematiskt och holistiskt synsätt på uppströmsarbete inom hela det VA-tekniska området. Det betyder att fokus inte bara är på avloppsvatten utan även dagvatten och dricksvatten ska inkluderas. NSVAs personal har dessutom aktivt deltagit i utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra och utveckla ny teknik för att geografiskt koppla samman användning av olika kemikalier till vårt verksamhetsområde. Läkemedelsrening Våra reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Reduktionsnivåerna för olika mikroföroreningar hänger ihop med reningsverkens processutformning. Det är därför viktigt att utvärdera olika tekniker i olika kontexter, att utreda vilka kompletterande reningsmetoder som passar till olika verk och varför. Under året har fortsatta pilottester och försök i laboratorieskala därför genomförts. I Tyskland och Schweiz finns idag ett antal fullskaleanläggningar i drift för reduktion av olika mikroföroreningar och det är viktigt att följa den utvecklingen. I år har sammanfattning av förra årets studieresa till Schweiz och Tyskland publicerats och finns nu tillgänglig på Svenskt vattens hemsida. Statusbedömning av ledningsnät I ett samarbete mellan forskare, näringsliv och VA- och fjärrvärmebolag utvecklar och testar vi fem nya metoder och tekniska lösningar för att statusbedöma ledningsnätet med metoder som inte kräver att ledningar grävs upp. Vi identifierar dessutom vilka data som behöver samlas in, utöver de som kommer från de nya metoderna. Vi sammanför därefter data från de nya metoderna med data som ledningsägarna redan samlar in samt extern data som är 20

22 relevant för ledningens skick, till exempel grundvatten, trafikmängder eller nederbörd. Målet är sedan att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för ledningsägaren precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. NSVA deltar mycket aktivt i detta projekt då ledningar som ska bytas också analyserar och testas inom ramen för projektet. Mätning - Övervakning - Uppföljning Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätare och uppgraderingen av övervakningssystemet med tillhörande moduler. Ett nytt och modernare system ger stora möjligheter, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbetat med under året. Vi samlar in mycket data från våra anläggningar och vår verksamhet med hjälp av systemet och den lagras i en databas. Utmaningen är fortsatt att standardisera formen på all data och på ett enkelt sätt generera relevanta rapporter som kan användas för uppföljning och förbättringsarbete i verksamheten. Future City Flow Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna för att utnyttja all vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. För att förstärka kunskapen ytterligare inom området mätning, modellering och styrning av våra avloppsledningsnät, åkte en delegation från NSVA till Aarhus för att lära av dem som ligger längst framme i världen på detta område. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, CactusUtilities, Lunds Universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att vi ska kunna styra våra avloppsvattensystem bättre så att vi kan minska källaröversvämningar och bräddningar. Planen är att starta med en pilot i Helsingborg och en i Göteborg. Inom Future City Flow ska vi dessutom utveckla ett informations- och beslutsstödsystem som kan beskriva sammanhangen mellan aktion och verkan på ett tydligt och pedagogiskt sätt. Beslutsstödsystemet ska vara applicerbart i små och stora städer, men vi börjar testa i pilotskala i Göteborg. Internet of things (IoT) sakernas internet Öresundskraft har i år skapat en av åtta IoT-hubbar i Sverige med bas i Helsingborg och fokus på infrastruktur. Våra VA-system är självklart en viktig del av stadens infrastruktur och NSVA deltar därför i denna IoT-hub. Kan vi dessutom förbättra övervakningen och styrningen med hjälp av bättre data och smartare lösningar så ska vi självklart ta det till oss. Inom ramen för projektet har även ett IoT forum skapats som ska vara det nätverk där kunskapsutbyte och samverkan i dessa frågor framöver kan hanteras gemensamt. RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir ihopbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö och mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. 21

23 Testbädden ska vara klar 2019 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners. Examensarbeten Under 2016 slutfördes ett examensarbete i samverkan med Lunds Universitet och NSVA: Hellborg Lapajne, madelaine (2016). Gråvatten som resurs i den hållbara staden värmeåtervinning från avloppsvatten i Helsingborg. Verksamhetsledningssystem Hela NSVAs verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO sedan början av år Under 2016 har ett intensivt arbete skett för att förbereda verksamheten för omcertifiering mot de nya standarderna som utkom under hösten I det här arbetet har det bland annat ingått att skapa ett nytt system för avvikelsehantering, integrera verksamhetssystemet på intranätet och rensa ut den tidigare plattformen, göra en miljöutredning, förbättra lagbevakningen och ta fram en ny huvudprocesskarta. Under 2017 kommer fokus vara att kommunicera ut dessa förändringar till alla medarbetare och bygga vidare på processkartläggningen. Omcertifieringen enligt de nya standarderna sker i januari 2017 med förhoppningen att få ett nytt certifikat i mars Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Delta vid tillsynsbesök och periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 22

24 Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att använda sig av följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIOdatabas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. 23

25 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användning av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1: Inkommande och utgående Kvidinge RV Bilaga 2: Metaller, inkommande och utgående Kvidinge RV Bilaga 3: Slamanalyser Kvidinge RV 24

26 Bilaga 1 Inkommande Kvidinge avloppsreningsverk År 2016 Månad Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N-tot N-tot m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari , Februari , Mars , April , Maj , Juni , Juli , Augusti , September , Oktober , November , December , Totalt: , Utgående Kvidinge avloppsreningsverk År 2016 Månad Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N-tot N-tot NH 4-N NH 4-N m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari , , ,31 4, Februari , , ,28 4, Mars , , ,39 5, KVARTAL , , , April , , ,36 4, Maj , , ,36 3, Juni , , ,28 2, KVARTAL , , , Juli , , ,21 2, Augusti , , ,25 2, September , , ,15 1, KVARTAL , , , Oktober , , ,28 2, November , , ,38 2, December , , ,23 1, KVARTAL , , , Totalt: , , , Brädd: 7, Summa inkl brädd: Medelkoncentrationer inkl brädd:

27 Bilaga 2 Inkommande Kvidinge Metaller år 2016 Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag Sn Cr6+ Co As m 3 µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Halvår ,05 0,077 0, ,25 1,8 0,05 0, ,29 0,54 Halvår ,05 0,067 0, ,73 1,7 1,7 1,5 10 0,25 0,94 Medel:. 0,05 0,07 0, ,36 1,8 0,7 0,9 10 0,27 0,7 Gråmarkerad ruta = halverade mindre (<) än värde Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag Sn Cr6+ Co As m 3 kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Halvår ,004 0,01 0,04 1,1 6,2 0,01 0,1 0,00 0,04 0,774 0,02 0,04 Halvår ,003 0,00 0,05 0,8 2,5 0,04 0,1 0,09 0,08 0,505 0,01 0,05 Summa: ,01 0,01 0,08 1,8 8,7 0,0 0,2 0,1 0,1 1,280 0,04 0,1 Utgående Kvidinge Metaller år 2016 Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag Sn Cr6+ Co As m 3 µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Halvår ,05 0,023 0,1 2,4 12 0,95 1,9 0,05 0, ,68 0,27 Halvår ,05 0,015 0,1 1,7 12 0,25 2,6 0,05 0,1 10 1,1 0,39 Medel: - 0,05 0,020 0,10 2,12 12,0 0,67 2,18 0,05 0, ,85 0,32 Gråmarkerad ruta = halverade mindre (<) än värde Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag Sn Cr6+ Co As m 3 kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Halvår ,004 0,002 0,01 0,2 0,9 0,07 0,1 0,004 0,01 0,8 0,05 0,02 Halvår ,003 0,0008 0,0051 0,1 0,6 0,01 0,1 0,003 0,01 0,5 0,06 0,02 Summa: ,006 0,003 0,01 0,3 1,5 0,09 0,3 0,006 0,02 1,3 0,1 0,04 Brädd: 7, Summa inkl brädd: Medel inkl brädd: mg/l µg/l 26

28 Bilaga 3 Slam Kvidinge avloppsreningsverk år 2016 Slammängd Slammängd ph TS NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu ton ton TS % kg kg kg kg kg kg kg kv-1 248,5 9,5 6,2 3, ,01 0,01 0,10 2 kv-2 193,0 7,6 6,4 4, ,001 0,01 0,24 1 kv-3 268,0 14,5 6,7 5, ,002 0,01 0,43 3 kv-4 232,0 11,2 6,6 4, ,001 0,01 0,13 2 Summa: 941,5 42, ,010 0,03 0,9 7 Slammängd Slammängd ph TS Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Nonylfenol PAH PCB ton ton TS % kg kg kg kg kg kg kv-1 248,5 9,5 6,20 3,83 5 0,13 0,09 0,04 0,0014 0,0001 kv-2 193,0 7,6 6,40 3,95 4 0,12 0,08 0,02 0,0011 0,0001 kv-3 268,0 14,5 6,70 5,41 8 0,23 0,17 0,02 0,0022 0,0003 kv-4 232,0 11,2 6,60 4,81 5 0,16 0,11 0,01 0,0017 0,0001 Summa: 941,5 42, ,64 0,45 0,09 0,0064 0,