Miljörapport 2016 Öresundsverket Helsingborg

Transkript

1 Miljörapport 216 Öresundsverket Helsingborg

2 Innehåll 1. Verksamhetsbeskrivning... 1 Organisation... 1 Verksamhetsområde... 2 Öresundsverket... 2 Externslam... 4 Anläggningens status... 4 Ledningsnät Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Tillsynsmyndighet Tillståndsgiven och faktisk produktion Gällande villkor i tillstånd Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m Utsläppskontroll... 1 Bräddning vid anläggning Bräddning i ledningsnät Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 199:14 och SNFS1994: Kontrollprogram Recipientkontroll Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Elförbrukning Ersättning av kemiska produkter mm Förbrukning av kemiska produkter Produktvalsprincipen Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Allmänt NSVA-Processgrupp SWR - Forskning och utveckling Projekt med aktivt deltagande från NSVA under Examensarbeten... 2 Verksamhetsledningssystem Uppströmsarbete Beaktande av hänsynsreglerna Bilageförteckning Bilaga 1 Verksamhetsområde Bilaga 2 - Inkommande och utgående Öresundsverket Bilaga 3 - Metaller, inkommande och utgående Öresundsverket Bilaga 4 - Slamanalyser Öresundsverket... 3 Bilaga 5 Bräddning i ledningsnät

3 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 29 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 21 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 23 invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 5 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvar för anläggningen utgår från VD och är via avdelningschefen för Avloppsrening delegerat till driftchefen Håkan Lindqvist. NSVAs organisation redovisad nedan. 1

4 Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Helsingborgs stad och tätorter enligt bilaga 1. Antalet anslutna personer är i dag ca 125. Öresundsverket Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Verket 1, cirka 1,5 km från Helsingborgs centrum. Närmaste granne är Helsingborgs hamn och Västhamnsverket. Öresundsverket Reningsprocessen Reningsprocessen omfattar grovrening, mekanisk rening i parallella försedimenteringsbassänger, biologisk fosfor- och kväverening i aktivslam samt slutsedimentering med efterföljande 2-mediafilter. Vattnet passerar först gallerstationen för borttagande av fasta föroreningar som papper, tops, trasor m.m. Därefter pumpas vattnet in till reningsverket, som högst kan ca 1 2 m 3 /h pumpas in. Däremot begränsas verket av att en optimal belastning på biosteget som ligger mellan 3 5 och 4 5 m 3 /h, för att slamflykt ska undvikas. När avloppsvattnet pumpats in till reningsverket passerar det ett luftat sandfång där grus och andra tunga partiklar avskiljs. Vid flöden som överstiger biostegets kapacitet leds resterande vattenmängd till ett utjämningsmagasin på ca 8 m 3. Vatten som leds till utjämningsmagasinet tillsätts automatiskt järnklorid för kemisk fällning. Detta vatten leds sedan tillbaka in i reningsverket när flödestoppen är över och kapacitet i verket finns tillgänglig. Skulle verket inte klara av att ta emot det utjämnade vattnet, går vattnet med i utgående ledning. I försedimenteringsbassängerna avskiljs primärslam. Dessutom används försedimenteringsbassängerna för hydrolys av organiskt material - primärslamhydrolys. Det innebär att långa organiska föreningar bryts ner till kortare och för mikroorganismerna mer lättillgängliga föreningar. 2

5 Rötkammare Kontrollrum Galler Inlopp Sandfång Slamhantering Verkstad Filter Försedimentering Utjämning Slutsedimentering Biosteg Slutsedimentering I efterföljande aktivslamanläggning sker biologisk avskiljning av fosfor och kväve i olika zoner. I den första anaeroba zonen tar mikroorganismer upp lättnedbrytbart organiskt material som bildats i föregående hydrolyssteg och släpper samtidigt fosfor. En totalt större mängd fosfor tas sedan upp i de luftade zonerna vilket ger ett nettoupptag av fosfor. Kväve avskiljs genom fördenitrifikation där mikroorganismer i luftade zoner omvandlar ammonium till nitrat som sedan recirkuleras och i en syrefri zon omvandlas till kvävgas. Simultant med fosfor- och kvävereningen konsumerar mikroorganismer organiskt material (BOD) vilket därmed avlägsnas från vattnet. För att kunna bibehålla en viss slamhalt i aktivslamanläggning samt för att återföra den bildade nitraten från de luftade zonerna, recirkuleras slam tillbaka från slutsedimenteringen. Efter det biologiska steget separeras vattnet från bioslammet i slutsedimenteringsbassängerna. Vattnet får slutligen passera ett sandfilter av typen 2-mediafilter. Det renade vattnet leds ut i Öresund, ca 45 meter från stranden på ca 2 meters djup. Slambehandling Primärslam från försedimenteringen och överskottslam från den biologiska reningen förtjockas i separata förtjockare. Förtjockning av bioslammet sker i två gravitationsförtjockare där polymer tillsätts. Dessutom tillsätts järnklorid till primärslamförtjockaren i syfte att minska halten svavelväte i rötgasen. Både primär- och bioslam leds sedan vidare till rötkammaren där organiskt material bryts ner anaerobt och biogas produceras. Slammet från rötkammaren avvattnas slutligen i en slamskruvpress, även en centrifug finns tillgänglig för extra stöttning. För bättre avvattning tillsätts polymer. Avvattnat slam lagras i containers för vidare omhändertagande. Dekantatet från förtjockarna, rejektvatten från centrifugen och spolvatten från filtren återförs till reningsverket före inloppspumparna. 3

6 Nedan redovisas en processbild över Öresundsverket. Externslam Mängden mottaget externslam flödesregistreras för vart fordon. Alla fordon som lämnar externslam har en egen tagg som vid tömning kopplas till en flödesmätare. Slammet lämnas på Öresundsverket, före gallren och blandas där med inkommande vatten. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 29 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har tagit fram. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som NSVA nu arbetar med för perioden

7 Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Helsingborg finns 739 km spillvattenförande ledningar, varav 115 km (16 %) är kombinerade ledningar. 66 % av ledningarna saknar dokumentation gällande ledningsmaterial men erfarenheten är att den största delen av ledningarna består av betong och lergods. Den största delen av ledningsnätet är lagt mellan 195- och 199-talet. Ca 13 mil är lagt innan 195-talet varav de äldsta är från 192- talet. Underhållsspolning utförs kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dylikt. I entreprenaden ingår vecko-, månads- och kvartalsspolning. Sanerings-/åtgärdsplan Det finns tre saneringsplaner för Helsingborg: 1. Saneringsplan för avloppsledningsnätet i Helsingborg (dec 1994). 2. Saneringsplan för Helsingborgs ytterområden, norra linjen mellan Utvälinge-Ödåkra (feb 23, uppdaterad dec 216). 3. Saneringsplan för Helsingborgs ytterområden, södra linjen, Mörarp, Rydebäck, Gantofta, Påarp, Bårslöv, Vallåkra (feb 27). Saneringsprojekten nedan följer uppgjord åtgärdsplan för att avlasta reningsverket i Helsingborg med tillskottsvatten. Det sker ett kontinuerligt arbete med uppdatering av saneringsplaner och framtagande av nya åtgärdsplaner. Här ges tidplanerna för uppdatering av saneringsplanerna: - Centrum: (åtgärder sker idag inom Furutorpsgatans avrinningsområde fram till 217) - Södra Linjen: (idag sker arbete i Vallåkra och utredning kring Påarp). Åtgärder på ledningsnätet 216 Under 216 har åtgärder utförts som kan påverka tillskottsvattnet till Öresundsverket. Vad gäller åtgärder för att minska mängden tillskottsvatten har fokus de senaste åren legat på Furutorpsgatans avrinningsområde. Enligt kartdatabasen framgår det att: 5 6 meter spillvattenledning har nyanlagts. 15 meter spillvattenledning har renoverats med relining. 1 meter spillvattenledning har renoverats genom omläggning. 5

8 Nedan ges en sammanställning av de främsta åtgärderna på spillvattenledningsnätet i Helsingborg under 216. Projektnamn Åtgärd Typ* Längd (m) Sollefteågatan/Mönsteråsgatan Separering K - S, D 42 Kollebergavägen Separering K - S, D 523 Blåkullagatan Relining S 52 Långebergavägen Relining S 53 Gustavslund etapp 3 Nyanläggning S Gantofta Nyanläggning S 1 26 Södra Kvistoftavägen Nyanläggning S 2 86 * S = Spillvatten, D = Dagvatten, K = Kombinerad 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Koncessionsnämnden Grundtillstånd Koncessionsnämnden Slutliga villkor Länsstyrelsen Ändrade villkor 6

9 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (213:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. NSVA dok. namn Ärende Datum HE 16/8-1 Bräddning Öresundsverket HE 16/23-2 VB: Bräddning Öresundsverket HE 16/8-2 Bräddning Öresundsverket, HE 16/41-1 Mottagning av slam på Öresundsverket HE 16/8-3 SV: Bräddning Öresundsverket, HE 16/63-1 Bräddning Öresundsverket NSVA 16/19-1 Bräddning Öresundsverket NSVA 16/24-1 Arbeten i ställverk Öresundsverket NSVA 16/24-2 Arbeten i ställverk på Öresundsverket, dnr NSVA 16/24-3 SV: Arbeten i ställverk på Öresundsverket, dnr NSVA 16/33-1 Förbiledning Filter Öresundsverket NSVA 16/24-4 SV: Arbeten i ställverk på Öresundsverket, dnr NSVA 16/33-2 SV: Förbiledning Filter Öresundsverket, dnr NSVA 16/33-3 SV: Förbiledning Filter Öresundsverket, dnr NSVA 16/33-4 Förbiledning filter Öresundsverket, dnr NSVA 16/51-1 Anmälan om stängning av en linje för betongprovtagning på Öresundsverket NSVA 16/51-2 Stängning av en linje för betongprovtagning på Öresundsverket, dnr HE 14/515-7 Beställning av utredningstjänst Överbyggnad Öresundsverket HE 16/35-1 Avstängning av en linje för underhållsarbeten på Öresundsverket HE 16/223-5 Beslut ang. M Blåsmaskiner Öresundsverket HE 15/78-6 Förorenad mark på Öresundsverket, Dnr HE 16/35-2 Anmälan om avstängning av en linje för underhållsarbete på Öresundsverket, dnr HE 16/442-1 Mottagning av slam på Öresundsverket HE 16/745-2 Driftstörningar Bräddning Öresundsverket HE 16/63-2 Driftstörningar Bräddning Öresundsverket HE 16/745-1 Bräddning Öresundsverket HE 16/745-2 Driftstörningar Bräddning Öresundsverket HE 16/6-1 Information om Öresundsverket HE 16/721-1 Driftproblem anläggning nr HE 16/721-2 Driftproblem anläggning nr HE 16/762-1 Byte av blåsmaskiner anläggning nr HE 16/767-1 Driftproblem anläggning nr HE 16/721-3 Driftproblem Öresundsverket dnr HE 16/721-4 SV: Byte av blåsmaskiner anläggning nr HE 16/721-5 Driftproblem Öresundsverket dnr HE 16/721-6 Driftproblem anläggning nr HE 16/767-2 Driftstörning, anläggning HE 16/767-3 SV: Driftstörning, anläggning

10 5. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Dimensionerande belastning Utfall 216 Enhet % av kapacitetstak Anslutning, medeldygn pe (7 g BOD7/pe*d) 76 Flöde, medeldygn m 3 /d 77 Flöde, medeltimme m 3 /h 66 BOD7, årsmedel kg/d 71 N-tot, årsmedel kg/d 71 P-tot, årsmedel kg/d 49 8

11 9. Gällande villkor i tillstånd 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar 1. Verksamheten skall, såvida inte något annat föreskrivs i detta beslut, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen ansökt i ärendet. 2. Det utbyggda reningsverket skall vara färdigt att tas i drift senast den 1 december Utbyggnaden av avloppsreningsverket m m skall ske med målsättningen att begränsa resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 1 mg BOD7/l och till högst,3 mg totalfosfor/l, allt räknat som månadsmedelvärden, och till högst 8 mg totalkväve/l räknat som årsmedelvärde. Vidare skall målsättningen vara att syrgasmättnaden i utgående avloppsvatten skall överstiga 8 %. 4. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med teknisktekonomiskt rimliga insatser. 5. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. 6. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. 7. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grundoch dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Ett förslag till fördjupad saneringsplan skall utarbetas och inges till länsstyrelsen senast den 1 januari Verksamheten vid avloppsreningsverket får inte förorsaka för omgivningen besvärande lukt. 9. Buller från avloppsreningsverket skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 5 db(a) dagtid (kl 7-18), 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 4 db(a) nattetid (kl 22-7) utomhus vid bostäder. Villkor uppfyllt. Reningsverket har drivits i huvudsak efter lämnad beskrivning. Villkor uppfyllt. Villkor uppfyllt. Målsättningen vid utbyggnaden i början av 9-talet är ersatt med uppdaterade utsläppsvillkor för verksamheten. Villkor uppfyllt. NSVA driver verket med miljömässigt tekniskt- och ekonomiskt rimliga insatser. Villkor uppfyllt. NSVA har en mobil anläggning inom verksamheten. Villkor uppfyllt. NSVA bedriver ett kontinuerligt uppströmsarbete med personal som har det som sin huvuduppgift. Villkor uppfyllt. NSVA:s lednings och projektavdelning jobbar ständigt med detta, se vidare beskrivning av ledningsnät och saneringsplan i avsnitt 1. Villkor uppfyllt. Det har under året förekommit färre än fem luktklagomål. Under 217 påbörjas byggnationen för att täcka över stora delar av verket, i syfte att minska lukt till omgivningen. Villkor uppfyllt. Några bullermätningar har inte utförts men det är långt till bostäder och NSVA har inte fått klagomål på buller. 9

12 1. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får ej överstiga följande värden: BOD7 : 1 mg per liter som månadsmedelvärde och riktvärde* samt som kvartalsmedelvärde och gränsvärde. N-tot : 1 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde* P-tot: T.o.m. år 28 gäller,4 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde samt fr.o.m. den 1 januari 29,3 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde samt,5 mg per liter som årsmedelvärde och gränsvärde om biologisk fosforrening tillämpas. Villkor uppfyllt, se vidare avsnitt 1. Biologisk fosforrening har tillämpats hela året. Om kemisk fosforrening tillämpas varaktigt gäller totalfosforhalten,3 mg per liter som månadsmedelvärde och riktvärde samt kvartalsmedelvärde och gränsvärde. Med gränsvärde avses ett värde som ej får överskridas. Med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet hålls. 1. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Utsläppskontroll Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året. Öresundsverket har drivits med biologisk fosforrening under hela året. Nedan presenteras grafer med uppföljning av utsläppsvillkor. För beräkningar se bilaga 2, 3 och 4. 1

13 11

14 Bräddning vid anläggning Totalt har m 3 vatten bräddats från reningsverket under året. Bräddning i ledningsnät Totalt har m 3 vatten bräddats i ledningsnätet, se bilaga 5. 12

15 11 Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 199:14 och SNFS1994: En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 199:14 och SNFS 1994:2. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 199:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Aktuell Ja Ja Ej aktuell Kontrollprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av ALcontrol. Provpunkt Prov* Parameter Utgående vatten 52 dp/år BOD 7(ATU), N-tot, NH 4-N Utgående vatten 52 vp/år COD Cr, P-tot Utgående vatten 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, As, Ag, Sn, Cr 6+, Na, SO 4 Inkommande vatten 52 dp/år BOD 7(ATU), N-tot, NH4-N Inkommande vatten 52 vp/år COD Cr, P-tot Inkommande vatten 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, As, Ag, Sn, Cr 6+, Na, SO 4 Avvattnat slam 12 mp/år ph, TS, GR, GF, P-tot, N-tot, NH 4-N, CaO, K, Ca, Co, Mg, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag, Sn, As, Bi, Mo, Na, S, Au Nonylfenol, PCB (7 föreningar), PAH (6 föreningar) cyanid fri, cyanid total Inkommande vatten 2 sp/år Screening VOC, SVOC Organiska föroreningar Bräddvatten **1 dp/v BOD 7(ATU), N-tot, NH 4-N, P-tot Bräddvatten **1 vp/v COD Cr, P-tot, Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni * dp=dygnsprov, vp=veckprov, bp=blandprov och sp=stickprov ** Uttas när det bräddas Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är Öresund. Recipientkontrollen samordnas av Öresunds Vattenvårdsförbund (ÖVF) där Helsingborgs stad är medlem. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Öresunds vattenvårdsförbund. Rapporter finns att hämta på förbundets hemsida, under Rapporter Även Helsingborgs kommun har ett eget kustkontrollprogram, detta arbete görs av miljöförvaltningen i Helsingborg. Rapporter finns att hämta på 13

16 16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under år 215 har ett gemensamt övervakningssystem installerats vid samtliga anläggningar inom NSVAs ansvarsområde. Detta innebär att anläggningarna ges historikinsamling och möjlighet till att installera maskinkort på de olika anläggningsdelarna. Maskinkorten är ett underhållsprogram där maskiner samt givare läggs in och där drifttekniker ges signal när det är dags för en insats. Denna åtgärd har vidare implementerats under Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Kvävereningen har mestadels fungerat bra under året. Under våren var det problem i linje tre, vilket åtgärdades med bland annat ympning och korrigeringar av slamhalter och syrebörvärden. Under årets sista månader uppkom åter problem med kvävereningen, till följd av byte av blåsmaskiner. Verket stod några mycket korta stunder helt utan luft och under en något längre period fanns endast en blåsmaskin som kunde leverera luft, vilket innebar att syrehalterna sjönk under högbelastning. Den biologiska fosforreningen fungerade bra under första halvan av året men sämre under den andra halvan. Under hösten förekom en period med återkommande processtörningar, problemen förekom främst under vardagar men uteblev under helger och kunde ses mer eller mindre i samtliga linjer. Därav finns misstanke om att det var något hämmande ämne i inkommande vatten som orsakade problem med den biologiska fosforreningen. Beroende på hur de olika linjerna gått har ympning skett mellan linjerna och ett flertal åtgärder så som byte av recirkulationspumpar, flödesreducering och utökande labbkontroller har utförts. Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 14

17 18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Elförbrukning Under året har det förbrukats kwh el. Nedan visas nyckeltalen för elförbrukning jämfört med inkommande flöde. År Mottagen mängd spillvatten Elförbrukning m 3 /år kwh/år kwh/m , , , , , ,35 En åtgärd för att minska energiförbrukningen under året har varit att bygga om inloppspumpstationen, som är ett mycket strömförbrukande steg i verket. Under ombyggnaden byttes det till IE3 motorer. Även slamavvattningen har förändrats då en slamskruvpress har ersatt tidigare centrifug med minskad energiåtgång som följd. Under hösten byttes blåsmaskinerna ut, de nya bedöms ha en 2-3 % mindre elförbrukning. 15

18 19. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under 216 redovisas nedan. Produktnamn Mängd Användning ton/år Järnklorid Pix Fällning i utjämningsmagasin och motverka svavelväte i gasen. Polymer Zetag 41,6 Slamavvattning Polymer Flowpam 1,1 Slamavvattning Skumdämpare Afranil F,2 Motverka skum i rötkammare Smörjfett,432 Maskinunderhåll Olja,8 Maskinunderhåll Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att använda sig av följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 28/15/EG. För kvalitetsbedömning av spillvattnet på Öresundsverket används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. Under 215 bedömdes att 9 kemikalier skulle fasas ut från verkstaden. Fyra av dessa kemikalier tog slut år 216 och är nu borta från kemikalieförteckningen. Resten kommer att ersättas när de tar slut. 16

19 2. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under 216 har ton TS slam hämtats av NSVAs entreprenör. Slammet har främst använts för spridning på jordbruksmark men även för jordtillverkning. Under 216 har 297,1 ton gallerrens gått till förbränning. Under 216 har 7,9 ton sand hämtats. Följande mängder avfall har under 216 lämnat anläggningen: 8,79 ton blandskrot 7,87 ton brännbart 6,12 ton träavfall,3 ton järn 4 ton rostfritt,96 ton wellpapp 231 kg blybatterier 154 kg NiFe batterier Under året har m 3 externslam tagits emot. 21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätts upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, delta i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomföra egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. 17

20 NSVA-Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen träffas minst en gång i månaden för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. SWR - Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. All forskning och utveckling som bedrivs ska vara relaterad till de tre ägarnas behov och i syfte att stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen på olika sätt. Det är också viktigt att personalen på NSVA ges möjlighet att delta i utvecklingsarbete på olika nivåer samt att det arrangeras träffar för utbyte av erfarenheter med andra som har liknande arbetsområden. Kopplingen mellan den forskning och utveckling som planeras och bedrivs inom Sweden Water Reseaerch och NSVA är mycket viktig. Dessutom blir det allt mer påtagligt hur viktig roll specialisterna på NSVA har i detta arbete som innebär att vara länken mellan den dagliga verksamheten och den forskning och utveckling som ska bedrivas. Under året har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vi uppdaterar vår personal om senaste nytt: - NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser - Specialisterna träffar forskning och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning - Personal från NSVA deltog på SWR-dagen - NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research - Anställning av två industridoktorander med fokus på uppströmsarbete och mikroföroreningar har genomförts Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: Projekt med aktivt deltagande från NSVA under 216 Uppströmsarbete Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. För att förstärka och bidra till utveckling av detta arbete startades under året ett industridoktorandprojekt inom området. Projektet väntas genera ett systematiskt och holistiskt synsätt på uppströmsarbete inom hela det VA-tekniska området. Det betyder att fokus inte bara är på avloppsvatten utan även dagvatten och dricksvatten ska inkluderas. NSVAs personal har dessutom aktivt deltagit i utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra och utveckla ny teknik för att geografiskt koppla samman användning av olika kemikalier till vårt verksamhetsområde. 18

21 Läkemedelsrening Våra reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Reduktionsnivåerna för olika mikroföroreningar hänger ihop med reningsverkens processutformning. Det är därför viktigt att utvärdera olika tekniker i olika kontexter, att utreda vilka kompletterande reningsmetoder som passar till olika verk och varför. Under året har fortsatta pilottester och försök i laboratorieskala därför genomförts. I Tyskland och Schweiz finns idag ett antal fullskaleanläggningar i drift för reduktion av olika mikroföroreningar och det är viktigt att följa den utvecklingen. I år har sammanfattning av förra årets studieresa till Schweiz och Tyskland publicerats och finns nu tillgänglig på Svenskt vattens hemsida. Statusbedömning av ledningsnät I ett samarbete mellan forskare, näringsliv och VA- och fjärrvärmebolag utvecklar och testar vi fem nya metoder och tekniska lösningar för att statusbedöma ledningsnätet med metoder som inte kräver att ledningar grävs upp. Vi identifierar dessutom vilka data som behöver samlas in, utöver de som kommer från de nya metoderna. Vi sammanför därefter data från de nya metoderna med data som ledningsägarna redan samlar in samt extern data som är relevant för ledningens skick, till exempel grundvatten, trafikmängder eller nederbörd. Målet är sedan att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för ledningsägaren precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. NSVA deltar mycket aktivt i detta projekt då ledningar som ska bytas också analyserar och testas inom ramen för projektet. Mätning - Övervakning - Uppföljning Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätare och uppgraderingen av övervakningssystemet med tillhörande moduler. Ett nytt och modernare system ger stora möjligheter, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbetat med under året. Vi samlar in mycket data från våra anläggningar och vår verksamhet med hjälp av systemet och den lagras i en databas. Utmaningen är fortsatt att standardisera formen på all data och på ett enkelt sätt generera relevanta rapporter som kan användas för uppföljning och förbättringsarbete i verksamheten. 19

22 Future City Flow Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna för att utnyttja all vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. För att förstärka kunskapen ytterligare inom området mätning, modellering och styrning av våra avloppsledningsnät, åkte en delegation från NSVA till Aarhus för att lära av dem som ligger längst framme i världen på detta område. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, CactusUtilities, Lunds Universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att vi ska kunna styra våra avloppsvattensystem bättre så att vi kan minska källaröversvämningar och bräddningar. Planen är att starta med en pilot i Helsingborg och en i Göteborg. Inom Future City Flow ska vi dessutom utveckla ett informations- och beslutsstödsystem som kan beskriva sammanhangen mellan aktion och verkan på ett tydligt och pedagogiskt sätt. Beslutsstödsystemet ska vara applicerbart i små och stora städer, men vi börjar testa i pilotskala i Göteborg. Internet of things (IoT) sakernas internet Öresundskraft har i år skapat en av åtta IoT-hubbar i Sverige med bas i Helsingborg och fokus på infrastruktur. Våra VA-system är självklart en viktig del av stadens infrastruktur och NSVA deltar därför i denna IoT-hub. Kan vi dessutom förbättra övervakningen och styrningen med hjälp av bättre data och smartare lösningar så ska vi självklart ta det till oss. Inom ramen för projektet har även ett IoT forum skapats som ska vara det nätverk där kunskapsutbyte och samverkan i dessa frågor framöver kan hanteras gemensamt. RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir ihopbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö och mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. Testbädden ska vara klar 219 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners. Examensarbeten Under 216 slutfördes ett examensarbete i samverkan med Lunds Universitet och NSVA: Hellborg Lapajne, madelaine (216). Gråvatten som resurs i den hållbara staden värmeåtervinning från avloppsvatten i Helsingborg. 2

23 Verksamhetsledningssystem Hela NSVAs verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO sedan början av år 211. Under 216 har ett intensivt arbete skett för att förbereda verksamheten för omcertifiering mot de nya standarderna som utkom under hösten 215. I det här arbetet har det bland annat ingått att skapa ett nytt system för avvikelsehantering, integrera verksamhetssystemet på intranätet och rensa ut den tidigare plattformen, göra en miljöutredning, förbättra lagbevakningen och ta fram en ny huvudprocesskarta. Under 217 kommer fokus vara att kommunicera ut dessa förändringar till alla medarbetare och bygga vidare på processkartläggningen. Omcertifieringen enligt de nya standarderna sker i januari 217 med förhoppningen att få ett nytt certifikat i mars 217. Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Delta vid tillsynsbesök och periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 21

24 Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att använda sig av följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 28/15/EG. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna För åtgärder som bidragit till minskad energiåtgång se avsnitt 18. Inga ytterligare förändringar vad gäller användning av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Med början under 217 kommer delar av Öresundsverket att täckas över för att minska lukt till omgivningen. 22

25 Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1 - Verksamhetsområde Bilaga 2 - Inkommande och utgående Öresundsverket Bilaga 3 - Metaller, inkommande och utgående Öresundsverket Bilaga 4 - Slamanalyser Öresundsverket Bilaga 5 Bräddning i ledningsnät 23

26 Bilaga 1 Verksamhetsområde 24

27 Bilaga 2 - Inkommande och utgående Öresundsverket Halter redovisas som flödesviktade medelvärden. Totala mängder är beräknade flödesviktat. Inkommande Öresundsverket År 216 Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N-tot N-tot NH4-N NH4-N m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari , , , Februari , , , Mars , , , April , , , Maj , , , Juni , , , Juli , , , Augusti , , , September , , , Oktober , , , November , , , December , , , Totalt: , , , Utgående Öresundsverket År 216 Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N-tot N-tot NH4-N NH4-N m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari , , , , Februari , , , , Mars , , , , April , , , , Maj , , , , Juni , , , , Juli , , , , Augusti , , , , September , , , , Oktober , , , ,6 87 November , , , , December , , , , Totalt: , , , , ,

28 Utgående Öresundsverket inklusive brädd År 216 Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N-tot N-tot NH4-N NH4-N m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Brädd , , , ,6 175 Tot ut inkl brädd Medel inkl brädd 2, 15,7,33 8,8 1,73 26

29 Bilaga 3 - Metaller, inkommande och utgående Öresundsverket Medelhalter redovisas som flödesviktade medelvärden. Totala mängder är beräknade flödesviktat. Halter Metaller - Inkommande Öresundsverket År 216 Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag As m 3 µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Januari ,5,95 1, ,3 4,1,5 1,2 Februari ,5,9 2, ,1 4,7,5 1,2 Mars ,5,1 1, ,9 4,4,11 1,2 April ,5,76 1, ,2 4,9,12 1,1 Maj ,5,1 2, ,9 6,18 1,5 Juni ,5,1 2, ,4,2 1,2 Juli ,5,78 1, ,7 4,5 1,4 Augusti ,5,3 1, ,7 4,9,11 1,6 September ,15, ,7 5,2,11 1,7 Oktober ,5,84 2, ,4 4,6,14 1,4 November ,5,89 3, ,5,14 1,9 December ,14,12 2, ,2 3,7,5 1,3 Medel: -,6,9 2, ,3 4,8,1 1,4 Gråmarkerad ruta = mindre (<) än värde, halveras vid inmatning Mängder Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag As m 3 kg kg kg kg kg kg kg kg kg Januari ,1, ,1 2,2 Februari ,1,2 5, , 9,,1 2,3 Mars ,1,2 3, ,3 8,,2 2,2 April ,1,1 2, ,3 8,1,2 1,8 Maj ,1,1 3, ,3 9,,3 2,2 Juni ,1,1 3, ,4 8,7,3 1,6 Juli ,1,1 2, ,9 6,7,1 2,4 Augusti ,1, 2, ,9 7,1,2 2,3 September ,2,2 3, ,6 6,5,1 2,1 Oktober ,1,1 3, ,1 6,4,2 2, November ,1,1 5, ,5 8,3,2 2,9 December ,2,2 3, ,3 5,6,1 2, Summa: ,2 1,7 41, ,9 91, 2, 26, 27

30 Halter Metaller - Utgående Öresundsverket År 216 Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag As m 3 µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Januari ,5,1,1 9,2 12,76 2,2,5,3 Februari ,5,1, ,25 2,5,5,47 Mars ,5,15,1 8,4 15,25 2,8,5,4 April ,5,15,1 6,2 7,7,25 2,4,5,43 Maj ,5,15,1 13 9,9,57 2,9,5,5 Juni ,5,15,1 29 8,5,25 2,1,5,53 Juli ,5,15, ,25 2,3,5,9 Augusti ,5,15,1 31 9,8,25 2,1,5,8 September ,5,15,1 42 8,7 1,5 3,1,5,77 Oktober ,5,15, ,25 2,5,5,6 November ,5,15,1 21 8,4,25 2,3,5,55 December ,5,15,1 14 6,25 1,9,5,57 Medel: -,5,1,1 2 11,41 2,4,5,56 Gråmarkerad ruta = mindre (<) än värde, halveras vid inmatning Mängder Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag As m 3 kg kg kg kg kg kg kg kg kg Januari ,9,2, ,4 4,,1,6 Februari ,1,2, ,5 4,8,1,9 Mars ,9,3, ,5 5,1,1,7 April ,8,2, ,4 4,,1,7 Maj ,7,2, ,9 4,3,1,7 Juni ,7,2, ,3 2,9,1,7 Juli ,8,3,2 45 3,4 3,9,1 1,5 Augusti ,7,2, ,4 3,1,1 1,2 September ,6,2, ,9 3,9,1 1, Oktober ,7,2, ,3 3,5,1,8 November ,8,2, ,4 3,5,1,8 December ,8,2,2 21 9,4 2,9,1,9 Summa: ,94,26 1, ,7 45,7,9 1,5 28

31 Metaller - Utgående Öresundsverket, inklusive brädd År 216 Halter Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni m 3 kg kg kg kg kg kg kg Brädd 31 43,7,4,22 1,8 4,4,14,14 Tot ut inkl. brädd ,,3 2, ,8 46 Mängder Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Brädd,2,1 7, ,6 4,6 Medel ut inkl. brädd,5,14, ,41 2,4 29

32 Bilaga 4 - Slamanalyser Öresundsverket Medelhalter redovisas som flödesviktade medelvärden. Totala mängder är beräknade flödesviktat. Halter Slam Öresundsverket År 216 Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Hg Cd ton ton TS % % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Januari , ,38,84 Februari , ,35,79 Mars ,8 2, ,52,85 April ,1 22,5 74, ,45,71 Maj ,5 21,8 75, ,43,7 Juni ,6 23,2 74, ,54,56 Juli ,1 23,8 7, ,49,7 Augusti ,2 24,5 67, ,54,7 September ,4 22,8 71, ,46,71 Oktober , , ,47,67 November ,6 21,4 74, ,44,69 December ,5 21,7 74, ,5,73 Medel: - - 7,5 22,5 72, ,46,72 Pb Cu Zn Cr Ni Ag Sn As Nonylfenol PAH PCB mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Januari , ,3,29 Februari ,6 14 6,3 8,98,32 Mars ,5 15 6,3 8,2 1,4,35 April ,6 13 5,2 5,6 2,5,38 Maj ,6 14 4,7 6,2 1,2,29 Juni ,5 14 4,9 4,2,77,3 Juli , ,8 1,5,46 Augusti ,7 15 4,8 6,3 1,2,44 September ,7 15 5,3 6 1,34 Oktober ,7 14 5,1 6,4,63,36 November ,6 12 4,2 3,6,79,36 December ,4 15 6,6 7 1,3,32 Medel: ,6 14 5,4 6,4 1,2,35 3

33 Mängder Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Hg Cd ton ton TS % % kg kg kg kg kg Januari ,6 23, 71, ,7,15 Februari ,1 22, 73, ,9,21 Mars ,8 2,9 73, ,11,18 April ,1 22,5 74, ,12,19 Maj ,5 21,8 75, ,12,2 Juni ,6 23,2 74, ,15,16 Juli ,1 23,8 7, ,11,15 Augusti ,2 24,5 67, ,11,14 September ,4 22,8 71, ,1,16 Oktober ,1 23, 72, ,1,15 November ,6 21,4 74, ,9,15 December ,5 21,7 74, ,1,15 Totalt: ,3 2, Pb Cu Zn Cr Ni Ag Sn As Nonylfenol PAH PCB kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Januari 3, ,77 4,3,29 2,57 1,28 2,2,24,5 Februari 5, ,58 5,96,43 3,79 1,71 2,17,27,9 Mars 4, ,87 4,56,33 3,26 1,37 1,78,3,8 April 4, ,55 5,24,42 3,41 1,36 1,47,66,1 Maj 4, ,19 5,47,46 4,3 1,35 1,78,35,8 Juni 4, ,46 4,78,42 3,93 1,38 1,18,22,8 Juli 4, ,47 5,5,4 3,8 1,1 1,28,33,1 Augusti 4, ,8 4,51,33 2,94,94 1,23,24,9 September 4, ,12 4,59,37 3,28 1,16 1,31,22,7 Oktober 3, ,36 4,6,37 3,7 1,12 1,4,14,8 November 3, ,79 4,29,34 2,57,9,77,17,8 December 3, ,72 4,9,29 3,7 1,35 1,43,27,7 Totalt: , ,4,1 31