Miljörapport 2016 Ekebro avloppsreningsverk, Bjuv

Transkript

1 Miljörapport 2016 Ekebro avloppsreningsverk, Bjuv

2 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Tillsynsmyndighet Tillståndsgiven och faktisk produktion Gällande villkor i tillstånd Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994: Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Bilageförteckning

3 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen år 2016 var driftchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen Pär Gustafsson. 2

4 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Söderåsens miljöförbund. Verksamhetsområde Vid Ekebro avloppsreningsverk behandlas avloppsreningsvatten från Bjuvs tätort samt samhällena Gunnarstorp, Billesholm och Norra Vram. Dessutom behandlas måttligt förorenade avloppsvatten från Höganäsbolagen, Svenska Nestlé (Findus) och Saint-Gobain Isover (tidigare Gullfiber AB). Totalt anslutna är ca personer. (I beslut från 1995 anges att personer är anslutna och reningsverket dimensionerat för 20000pe) Uppdaterade verksamhetsområden för vatten, spillvatten och dagvatten antogs av kommunfullmäktige i september Verksamhetsområdet presenteras i bilaga 1. Ekebro avloppsreningsverk Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Brogårda 1:12 i Bjuvs kommun. Ekebros RV Reningsprocessen På reningsverket i Ekebro renas vattnet mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Vattnet får först passera ett galler där större föroreningar som tops, papper och trasor avlägsnas. Vattnet leds vidare till en pumpstation som även är försedd med ett nödavlopp som vid pumphaveri eller strömavbrott avleder vattnet till Bjuvbäcken. Vattnet pumpas till en förluftningsbassäng med sandfång där grus och sand avskiljs. I utflödet från denna bassäng tillsätts järnklorid för att fälla ut fosfor och BOD från vattnet, s.k. förfällning. Den utfällda fosforn separeras tillsammans med stora partiklar som jord och slam 3

5 bort från vattnet i försedimenteringen. Efter försedimenteringen finns anordning för bräddavlopp i syfte att undvika översvämning. Slamförvaring Slutsedimentering Verkstad Kemdosering Biosteg Extern kolkälla Mellansedimentering Dammar Galler Inlopp Kontrollrum Vattnet renas sedan biologiskt med hjälp av mikroorganismer. På Ekebro reningsverk sker detta i två olika steg och i det första steget passerar vattnet igenom två parallella biobäddar. I en biobädd växer mikroorganismerna som en biofilm och vattnet rinner ner över biofilmen och renas. I den ena biobädden växer mikroorganismerna på ytan av ett plastmaterial och i den andra på makadam. Organismerna bryter ner organiskt material och tar upp närsalter som fosfor och kväve. I biobäddarna omvandlas även ammonium till nitrat, genom så kallad nitrifikation. Efter biobäddarna leds vattnet via en mellansedimentering till det andra biologiska steget, en MBBR (Moving Bed Biofilm Reactor) för efterdenitrifikation. Här växer mikroorganismer också som en biofilm på ett bärarmateriel, men dessa bärarmaterial rör sig fritt i en bassäng som vattnet passerar igenom. Vid efterdenitrifikation omvandlas den nitrat som bildats i biobäddarna till kvävgas som lämnar vattnet upp till atmosfären. I denna process doseras en extern kolkälla (etanol) för att bakterierna ska kunna utföra arbetet. Avslutningsvis doseras ytterligare järnklorid innan vattnet passerar slutsedimenteringsbassänger för avskiljning av resterande mängd suspenderat material och fosfor. Därefter leds vattnet ut i Bjuvbäcken via två dammar som är placerade i serie. I inloppet till varje damm finns en ytluftare/pump där vattnet luftas när det kommer in i dammen. Slambehandling I samband med vattenreningsprocesserna bildas slam. Slam som separerats bort från mellan- (bioslam) och slutsedimenteringen (kemslam) leds till inloppet av reningsverket. Överskottsslam separeras sedan ut i försedimenteringen, det består då av både primär-, kem- och bioslam. Slammet avleds till slamkontrollkammaren där slammet förtjockas genom dekantering varpå det går till den anaeroba rötkammaren. I rötkammaren bryts mer organiskt material ner under anaerob nedbrytning av mikroorganismer och biogas bildas. Biogasen 4

6 används här för uppvärmning av byggnader, resterande överskottsmängd förbränns i gasfacklan. Slammet förtjockas sedan i gravitationsförtjockare och avvattnas genom centrifugering varpå det lagras på en slamplatta på reningsverket. Slammet omhändertas av extern entreprenör och används som anläggningsjord. Rejektet som erhålls vid dekantering och centrifugering går till en utjämningsbassäng innan det återförs reningsverket till sandfånget. Externslam Externslam från trekammarbrunnar och slutna tankar tillförs vattenfasen innan galler. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2010 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet Till Ekebro reningsverk finns 108 kilometer spillvattenledningar. Större delen av ledningarna är lagda mellan och 1980-talet och de äldsta är från 1930-talet. Betong och lergods är de vanligast förekommande materialen. 5

7 Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dyl. I kartdatabasen har det inrapporterats omläggning och renovering av totalt 534 meter ledning till Ekebro reningsverk. Sanerings-/åtgärdsplan och åtgärder på ledningsnätet 2016 Saneringsplanen för Ekebro reningsverk blev klar under Brunnslock i och kring Boserupsbäcken har under 2016 tätats så att tillskottsvatten inte ska komma in i spillvattenledningarna. I Ängsgatan och Jens Billes gata har samtliga serviser för dagvatten och spillvatten lagts om för att minska tillskottsvatten till spillvattenledningarna. Den 15 juni 2016 föll ett kraftigt skyfall över delar av Bjuvs kommun. Kring 350 fastigheter i Bjuvs kommun drabbades av översvämning detta datum och de flesta översvämningarna uppstod då avloppsvatten kommit upp ur golvbrunnarna i fastigheterna. Detta indikerar att spillvattennätet är kraftigt påverkat av tillskottsvatten och är något som NSVA måste jobba vidare med under Under 2016 ha inga va-saneringar utförts som kan påverka tillskottsvattnet till Ekebro reningsverk. 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Tillståndsbeslut ombyggnad, omprövning villkor utsläpp Länsstyrelsen Tillståndsbeslut, ombyggnadsåtgärder, krav på kontrollprogram Länsstyrelsen Krav på prövotidsredovisning Länsstyrelsen Fastställande av slutgiltiga villkor. 6

8 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Dok. nr. Titel Dokumentdatum BJ 16/ Bräddning Ekebro RV BJ 16/ VB: Bräddningar Ekebro BJ 16/ VB: Bräddning Ekebro NSVA 16/ Bräddning Ekebro NSVA 16/ Överskridit riktvärde Ekebro NSVA 16/ Anmälan Förhöjda kväveutsläpp Ekebro NSVA 16/ SV: Anmälan Förhöjda kväveutsläpp Ekebro NSVA 16/ Anmälan driftstörning Ekebro NSVA 16/ Återkoppling Findus NSVA 16/ SV: Återkoppling Findus NSVA 16/ SV: Återkoppling Findus NSVA 16/ SV: Återkoppling Findus BJ 16/ Överskridna riktvärden Ekebro BJ 16/ Bräddning Ekebro NSVA 16/ Bräddning Driftstörning Ekebro SV: Överskridna riktvärden Ekebro Re: SV: Överskridna riktvärden Ekebro Re: SV: Överskridna riktvärden Ekebro BJ 16/ Brogårda 1:12 - tillsynsrapport Ekebro ARV Bjuv BJ 16/ SV: Ekebro avloppsreningsverk Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn: Söderåsens Miljöförbund. 7

9 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Dimensionerande belastning Utfall 2016 % av kapacitetstak Enhet Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel kg/d P-tot, årsmedel - 18 kg/d 9. Gällande villkor i tillstånd 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor 1. Om inte annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar av anläggning eller processer får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten förutsatt att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. 2. Reningsverket skall byggas med målsättningen att begränsa resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter räknat som veckomedelvärde samt till högst 8 mg totalkväve per liter som årsmedelvärde. Kommentar Villkor uppfyllt. Inga större förändringar av processen har gjorts under året. Mindre störningar eller förändringar kommuniceras med Söderåsens miljöförbund. Villkor ej aktuellt, se villkor 15. 8

10 3. (Villkoret ändrat i tillståndsbeslut Länsstyrelsen) Det utbyggda verket skall vara färdigt att tas i drift senast den 1 mars Den närmare utformningen av avloppsreningsverkets utbyggnad liksom planerad drift under utbyggnadstiden skall före byggstart redovisas till och godkännas av tillsynsmyndigheten. 5. Byte av fällningskemikalie och andra kemikalier som tillsätts reningsprocessen skall redovisas till och godkännas av tillsynsmyndigheten. Flytande kemikalier skall förvaras inom invallad, avloppslös yta med tätt underlag. 6. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. 7. Slam och avfall som uppkommer i reningsverkets verksamhet skall lagras och omhändertas på sätt som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Kommunen skall arbeta för att slammet så långt möjligt skall nyttjas för jordbruksändamål. Kommunen skall senast den 1 december 1995 till länsstyrelsen redovisa en slamutredning omfattande hur slammet från reningsverket skall tas omhand. Utredningen skall godkännas av länsstyrelsen. 8. Om olägenheter t ex i form av lukt uppstår till följd av verksamheten skall kommunen efter samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. Villkoret ej aktuellt. Villkoret ej aktuellt. Villkor ej uppfyllt. Fällningskemikelien har varit densamma under hela året. Etanol har använts som extern kolkälla under hela året. Båda dessa kemikalier förvaras i tankar som är placerade i en invallning. Polymer är ej invallad. Villkor uppfyllt. En mobil invallning för cipaxbehållare finns samt pump för dosering. Det finns också en mindre mobil enhet med dunk och pump för dosering av mindre mängder klor. Villkor uppfyllt. Slammet mellanlagras på reningsverkets slamplatta och omhändertas av extern entreprenör, Ragnsells. Hur stor del av slammet som gått till jordbruksändamål redovisas i emissionsdeklarationen. Villkor uppfyllt. Inga klagomål om lukt har inkommit för Ekebro reningsverk. 9

11 9. All producerad rötgas skall uppsamlas och förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeten i gasklocka, gasfackla, värme- eller elproduktionssystem skall kommunen vidta åtgärder för att förhindra utsläpp. 10. Buller från reningsverket skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 50 db(a) dagtid (kl 07-18), 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 40 db(a) nattetid (kl 22-07). Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 db(a). Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall angivna ekvivalenta värden sänkas med 5 db(a) enheter. 11. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan återanvändas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. En inventering av till reningsverket anslutna verksamheter samt deras avloppsvatten skall redovisas till länsstyrelsen senast den 1 mars Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. Villkor uppfyllt. Gas förbränns i gasfackla. Villkor uppfyllt. Inga mätningar har gjorts. De enheter som har en hög ljudnivå är pumpar som är placerade i pumpkällaren samt centrifugerna i centrifughallen. Det går inte att höra något buller alls från dessa enheter utanför reningsverkets område, än mindre vid närmsta bostad. Villkor uppfyllt. Se rubrik Uppströmsarbete under avsnitt Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn, grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporten. Villkor uppfyllt. 10

12 13. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås. Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller i avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll m.m. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och/eller andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. 14. (Villkoret ändrat i tillståndsbeslut Länsstyrelsen) Förslag till reviderat kontrollprogram skall senast den 1 mars 1997 redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Villkor uppfyllt. Söderåsens miljöförbund informeras alltid om störningar och åtgärder. Villkor uppfyllt. 15. (Villkoret fastställt genom tillståndsbeslut Länsstyrelsen, villkoret ersätter tidigare provisoriska villkor A och B) Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga följande: BOD 7 10 mg/l, månadsmedelvärde, riktvärde 10 mg/l, kvartalsmedelvärde, gränsvärde Totalfosfor 0,3 mg/l, månadsmedelvärde, riktvärde 0,4 mg/l, kvartalsmedelvärde, gränsvärde Totalkväve 12 mg/l, årsmedelvärde, riktvärde Villkor ej uppfyllt. Det har skett två överträdelser av riktvärden för BOD7 som månadsmedelvärde, två överträdelser av riktvärden för totalfosfor som månadsmedelvärden samt överträdelse av riktvärde för totalkväve som årsmedelvärde. Se redovisade grafer under avsnittet 10 samt kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm. 11

13 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Driftförhållanden Under hösten har en ny styrning för utjämning av den interna belastningen av rejektvatten införts vilket gett en jämnare belastning på den biologiska reningen och därmed jämnare utgående halter. Ett hot mot reningen vid Ekebros reningsverk är att verket då och då drabbas av maskinella haverier, orsakade av att verket är gammalt och slitet. Endast det nödvändigaste byts och renoveras i avvaktan på det gemensamma reningsverket, Ekevång. Under året har bland annat sandfånget och gasklockan renoverats. Utsläppskontroll Samtliga villkor efterlevdes inte år Gällande gränsvärden för reningsverket, kvartalsmedelvärde av BOD7 på 10 mg/l och kvartalsmedelvärde av totalfosfor på 0,4 mg/l har uppnåtts. Vissa riktvärden har dock överskridits under året; två månadsmedelvärden av BOD7, två månadsmedelvärden av totalfosfor samt årsmedelvärdet för totalkväve. På grund av näringsbrist i den biologiska processen doseras fosforsyra. Doseringen infördes under föregående år och har gett goda resultat med förbättrad kväverening. För att uppnå rätt fosforhalter i utgående vatten krävs det är bra balans mellan dosering av fosforsyra och järnklorid för att processen ska ha tillräcklig tillgång på fosfor samtidigt som utgående halter inte får bli för höga. Under en period överskred utgående halter totalfosfor gällande riktvärden på grund av feldosering. Periodvis uppmättes också höga halter suspenderat material i utgående prover vilket bidrog till ökade halter kväve och fosfor. Provtagningsslangen förkortades när det upptäcktes att sediment från poleringsdammarna kom med proverna. Den sista mindre delen av poleringsdammarna har också grävts ur under hösten då den var igenväxt. Kvävereningen fungerar trots insatserna med dosering av fosforsyra fortfarande inte tillfredsställande och framför allt är det nitrifikationen (i biobäddarna) som fungerat dåligt. Årsmedelvärdet för totalkväve överskred riktvärdet på 12 mg/l. Generellt sett låg utgående kvävehalter för högt under vår och höst medan sommarmånaderna gav mycket goda resultat. Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. 12

14 Bräddning vid anläggning Totalt har m 3 vatten bräddats från reningsverket under året. Bräddning på ledningsnätet Ingen bräddmätning eller beräkning finns på ledningsnätet. 13

15 11. Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994: En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av x avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 x Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Kontrollprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av ALcontrol. PROV. PUNKT PROV ANALYSER Inkommande vatten 12 dp/år BOD7(ATU), P-tot, N-tot, NH4-N, CODCr. Inkommande vatten 12 vp/år Cr, Ni, PAH6 Inkommande vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr 6+, Ag, Sn Inkommande vatten 2 sp/år VOC screening, SVOC screening Organiska föroreningar. Utgående vatten 52 dp/år BOD7(ATU), CODCr, P-tot, N-tot, NH4-N, SS, NO3-N, NO2-N, BOD7(ATU)(filtrerat) Utgående vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr 6+, Ag, Sn Slutsedimentering 52 dp/år BOD7(ATU), BOD7(ATU)(filtrerat), CODCr, P-tot, N-tot, NH4-N, SS. Bräddvatten ARV *1 dp/v BOD7(ATU), P-tot, N-tot, CODCr, NH4-N. Avvattnat slam 4 bp/år ph, TS, Gf, Gr, P-tot, N-tot, NH4-N, Ca, Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, K, Mg, Nonylfenol, PCB, PAH, Toluen. Under året har provtagning och analys skett enligt SNFS 1990:14 med undantag för ett bräddprov inskickat till det ackrediterade laboratoriet ej mottagits eller analyserats. Kontrollprogrammet har följts med undantag för inkommande veckoprover på krom, nickel och PAH6. Dessa analyser lades till kontrollprogrammet under första kvartalet 2016 men har troligtvis missats i kommunikationen med det externa ackrediterade laboratoriet. De första tre dygnsproverna på inkommande vatten analyserades inte heller på NH 4-N. 14

16 Recipientkontroll Recipienten för det renade avloppsvattnet är Vegeån. Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns Vattendragsförbund där Bjuvs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från ALcontrol. Rapporten finns vanligtvis att hämta på förbundets hemsida 16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Samtliga inloppspumpar har ersatts med nya då de gamla var i dåligt skick. 17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ett industriellt utsläpp uppströms reningsverket i slutet på mars månad resulterade i extremt höga halter kväve i inkommande vatten som översteg reningsverkets kapacitet. Resultatet blev mycket höga halter kväve även i utgående vatten. Driftstörningen var kortvarig och reningsverket återhämtade sig snabbt med goda utgående halter. Driftstörningen anmäldes till tillsynsmyndigheten. 15

17 18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Verksamheten planeras att på sikt läggas ner. Därför undviks nyinvesteringar. Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Nedan visas nyckeltalen för elförbrukningen jmf med inkommande flöde. Anläggning År Mottagen mängd spillvatten Elförbrukning (m 3 /år) (kwh/år) (kwh/m 3 ) Ekebro RV , , , , , ,57 16

18 19. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, år Användning Järnklorid 242 ton Fällning luftat sandfång och utgående Polymer 5,2 ton Slamavvattning Etanol 125 m3 Kolkälla biosteg Fosforsyra 5 ton Till biosteg Eldningsolja 8 m3 Uppvärmning lokaler Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. För kvalitetsbedömning av spillvattnet vid Eebro ARV, används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. Under 2015 bedömdes att 3 kemikalier skulle fasas ut. Två av dessa kemikalier tog slut under året och den sista lämnades in för destruktion. Alla tre är nu borta från kemikalieförteckningen. 17

19 18

20 20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Slam Under år 2016 har totalt 1080,2 ton slam omhändertagets av NSVAs slamentreprenör. Slammet har använts till jordtillverkning. Hantering av rens och sand samt annat avfall Rens går som osorterade sopor och sand har inte transporterats under året. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning Hantering av övrigt avfall På Ekebros RV finns en avfallsstation som en extern entreprenör hämtar under året. Under år 2016 har följande hämtats: Blandskrot 3,8 ton El-avfall osanerat 0,17 ton Blandkabelskrot 93 kg Industriavfall för sortering 5,48 ton Brännbart grovt/överstort, till förbehandling 0,1 ton Externslam Från NSR har det transporterats totalt ton slam från trekammarbrunnar till Ekebros RV under år

21 21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätts upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, delta i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomföra egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. NSVA-Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen träffas minst en gång i månaden för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. SWR - Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. All forskning och utveckling som bedrivs ska vara relaterad till de tre ägarnas behov och i syfte att stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen på olika sätt. Det är också viktigt att personalen på NSVA ges möjlighet att delta i utvecklingsarbete på olika nivåer samt att det arrangeras träffar för utbyte av erfarenheter med andra som har liknande arbetsområden. Kopplingen mellan den forskning och utveckling som planeras och bedrivs inom Sweden Water Reseaerch och NSVA är mycket viktig. Dessutom blir det allt mer påtagligt hur viktig roll specialisterna på NSVA har i detta arbete som innebär att vara länken mellan den dagliga verksamheten och den forskning och utveckling som ska bedrivas. 20

22 Under året har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vi uppdaterar vår personal om senaste nytt: NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser Specialisterna träffar forskning och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning Personal från NSVA deltog på SWR-dagen NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research Anställning av två industridoktorander med fokus på uppströmsarbete och mikroföroreningar har genomförts Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: Projekt med aktivt deltagande från NSVA under 2016 Uppströmsarbete Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. För att förstärka och bidra till utveckling av detta arbete startades under året ett industridoktorandprojekt inom området. Projektet väntas genera ett systematiskt och holistiskt synsätt på uppströmsarbete inom hela det VA-tekniska området. Det betyder att fokus inte bara är på avloppsvatten utan även dagvatten och dricksvatten ska inkluderas. NSVAs personal har dessutom aktivt deltagit i utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra och utveckla ny teknik för att geografiskt koppla samman användning av olika kemikalier till vårt verksamhetsområde. Läkemedelsrening Våra reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Reduktionsnivåerna för olika mikroföroreningar hänger ihop med reningsverkens processutformning. Det är därför viktigt att utvärdera olika tekniker i olika kontexter, att utreda vilka kompletterande reningsmetoder som passar till olika verk och varför. Under året har fortsatta pilottester och försök i laboratorieskala därför genomförts. I Tyskland och Schweiz finns idag ett antal fullskaleanläggningar i drift för reduktion av olika mikroföroreningar och det är viktigt att följa den utvecklingen. I år har sammanfattning av förra årets studieresa till Schweiz och Tyskland publicerats och finns nu tillgänglig på Svenskt vattens hemsida. Statusbedömning av ledningsnät I ett samarbete mellan forskare, näringsliv och VA- och fjärrvärmebolag utvecklar och testar vi fem nya metoder och tekniska lösningar för att statusbedöma ledningsnätet med metoder som inte kräver att ledningar grävs upp. Vi identifierar dessutom vilka data som behöver samlas in, utöver de som kommer från de nya metoderna. Vi sammanför därefter data från de nya metoderna med data som ledningsägarna redan samlar in samt extern data som är 21

23 relevant för ledningens skick, till exempel grundvatten, trafikmängder eller nederbörd. Målet är sedan att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för ledningsägaren precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. NSVA deltar mycket aktivt i detta projekt då ledningar som ska bytas också analyserar och testas inom ramen för projektet. Mätning - Övervakning - Uppföljning Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätare och uppgraderingen av övervakningssystemet med tillhörande moduler. Ett nytt och modernare system ger stora möjligheter, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbetat med under året. Vi samlar in mycket data från våra anläggningar och vår verksamhet med hjälp av systemet och den lagras i en databas. Utmaningen är fortsatt att standardisera formen på all data och på ett enkelt sätt generera relevanta rapporter som kan användas för uppföljning och förbättringsarbete i verksamheten. Future City Flow Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna för att utnyttja all vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. För att förstärka kunskapen ytterligare inom området mätning, modellering och styrning av våra avloppsledningsnät, åkte en delegation från NSVA till Aarhus för att lära av dem som ligger längst framme i världen på detta område. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, CactusUtilities, Lunds Universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att vi ska kunna styra våra avloppsvattensystem bättre så att vi kan minska källaröversvämningar och bräddningar. Planen är att starta med en pilot i Helsingborg och en i Göteborg. Inom Future City Flow ska vi dessutom utveckla ett informations- och beslutsstödsystem som kan beskriva sammanhangen mellan aktion och verkan på ett tydligt och pedagogiskt sätt. Beslutsstödsystemet ska vara applicerbart i små och stora städer, men vi börjar testa i pilotskala i Göteborg. Internet of things (IoT) sakernas internet Öresundskraft har i år skapat en av åtta IoT-hubbar i Sverige med bas i Helsingborg och fokus på infrastruktur. Våra VA-system är självklart en viktig del av stadens infrastruktur och NSVA deltar därför i denna IoT-hub. Kan vi dessutom förbättra övervakningen och styrningen med hjälp av bättre data och smartare lösningar så ska vi självklart ta det till oss. Inom ramen för projektet har även ett IoT forum skapats som ska vara det nätverk där kunskapsutbyte och samverkan i dessa frågor framöver kan hanteras gemensamt. RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir ihopbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö och mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. 22

24 Testbädden ska vara klar 2019 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners. Examensarbeten Under 2016 slutfördes ett examensarbete i samverkan med Lunds Universitet och NSVA: Hellborg Lapajne, madelaine (2016). Gråvatten som resurs i den hållbara staden värmeåtervinning från avloppsvatten i Helsingborg. Verksamhetsledningssystem Hela NSVAs verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO sedan början av år Under 2016 har ett intensivt arbete skett för att förbereda verksamheten för omcertifiering mot de nya standarderna som utkom under hösten I det här arbetet har det bland annat ingått att skapa ett nytt system för avvikelsehantering, integrera verksamhetssystemet på intranätet och rensa ut den tidigare plattformen, göra en miljöutredning, förbättra lagbevakningen och ta fram en ny huvudprocesskarta. Under 2017 kommer fokus vara att kommunicera ut dessa förändringar till alla medarbetare och bygga vidare på processkartläggningen. Omcertifieringen enligt de nya standarderna sker i januari 2017 med förhoppningen att få ett nytt certifikat i mars Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Delta vid tillsynsbesök och periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 23

25 Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i reningsverkens slam. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. Slammet från Ekebro reningsverk i Bjuv har under många år haft höga halter av nickel och krom. Från år 2012 har slamkvaliteten förbättrats efter åtgärder hos en verksamhet, men halterna har varit förhöjda i jämförelse med andra reningsverk. Statistik från SCB (data från år 2014) visar att medelhalten i slam från kommunala avloppsreningsverk är 24,2 mg Cr/kg TS för krom och 16,3 mg Ni/kg TS för nickel. NSVA har under året identifierat förorenade sediment i ledningsnätet. Under hösten gjordes spolningar i spillvattennätet och sediment från dessa spolningar togs omhand. Analysresultat från de omhändertagna sedimenten visar höga halter nickel och krom, men även andra metaller är förhöjda. NSVA kommer göra månadsvisa kontroller i den del av spillvattennätet som nu har spolats. 24

26 Halvår Halvår Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Halvår Halvår Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Krom (mg/kg TS) i Ekebro avloppsreningsverks slam Nickel (mg/kg TS) i Ekebro avloppsreningsverks slam

27 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att använda sig av följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIOdatabas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användning av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1: Versamhetsområde Bilaga 2: Inkommande och utgående Ekebro RV Bilaga 3: Metaller, inkommande och utgående Ekebro RV Bilaga 4: Slamanalyser Ekebro RV 26

28 Bilaga 1 27

29 28

30 29

31 30

32 31

33 NSVA Förklaringar till verksamhetsområden inom VA Ska normalt betala för Vatten, Spill och Dagvatten fastighet (Df) och Dagvatten gata (Dg) Här finns det helt övervägande antalet abonnenter. En fastighetsägare till en (eller flera) bostäder som har möjlighet att ta hand om dagvattnet inom fastigheten blir befriad från avgiften Df. Övriga fastigheter (t ex industrier) kan göra motsvarande. De kan också fördröja dagvattnet inom fastigheten och då få en reducering med 50 % på Df-avgiften (t ex bygga bygga en damm). Samtliga abonnenter ska betala avgiften för Dg. Däremot kan de ha egen brunn och därför inte betala för vattnet. Abonnenterna är skyldiga att koppla spillvatten och dagvatten rätt om det finns separerade ledningar. Trafikverket och Staden ska betala Dg för gator och allm platser. Ska betala för Vatten och Spill. Abonnenten får inte koppla dagvatten till stadens ledningar och det finns heller inga ledningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna Här finns ca 13 % av småhusen. Det finns inga dagvattenledningar. Det finns goda möjligheter att ta hand om dagvattnet inom fastigheterna och det krävs inte heller några anordningar för gatorna. Dessa abonnenter får alltså en lägre fast avgift än de som har Df och Dg. Har enbart Spill och Dagvatten (Df o Dg) Finns inget sådant område i Bjuvs kommun Har enbart Spill Finns inget sådant område i Bjuvs kommun. Dagvatten från fastigheten får inte tillföras stadens spillvattenledningar. Har enbart Vatten Det finns en del områden där det endast finns vattenledningar. Dessa har lagts för att abonnenterna inte har haft tillräckligt eller dålig kvalitet på vattnet. Ska normalt betala för Vatten Spill och Dagvatten gata (Dg) Abonnenter som finns inom dessa område får inte släppa ut sitt Df i kommunens ledningar. Här har bedömts att det är fullt möjligt att ta hand om det inom egen fastighet. Kommunen har dock gjort anordningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna varför Dg debiteras fastighetsägarna och i förekommande fall Trafikverket och Kommunen. De som har egen brunn med godkänd vattenkvalitet behöver inte betala avgift för Vattnet. Ska betala för Vatten Spill och Dagvatten fastighet (Df) Här ska normalt inte finnas några abonnenter. Undantag finns dock på Järnvägsgatan i Ekeby där några fastigheter har denna typ av anslutning. Det är viktigt att notera att Kommunen är skyldig att tillhandahålla de olika tjänster som ska finnas inom de olika verksamhetsområdena. Abonnenterna är också skyldiga att ansluta sig till spillvattnet om det finns ett verksamhetsområde för detta. Detta kan gälla även för vattnet. 32

34 Bilaga 2 Utgående Ekebro avloppsreningsverk År 2016 Månad Flöde BOD7f BOD7f BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N-tot N-tot NH 4-N NH 4-N m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari , , , , , , Februari , , , , , , Mars , , , , , , KVARTAL , , , , , , April , , , , , , Maj , , , , , ,6 526 Juni , , , , , ,6 411 KVARTAL , , , , , , Juli , , , , , ,0 146 Augusti , , , , , ,1 216 September , , , , , ,5 552 KVARTAL , , , , , ,5 914 Oktober , , , , , ,7 896 November , , , , , ,2 873 December , , , , , ,6 849 KVARTAL , , , , , , Totalt: , , , , , , Brädd: , , ,79 5,2 8,4 55 5,3 35 Summa inkl brädd: Medel inkl brädd: - 9,2 36,1 0,26 12,7 9,1 33

35 Bilaga 3 Inkommande Ekebro Metaller år 2016 Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag Sn Cr6+ m 3 µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l HÅ ,05 0,075 0,96 7,1 33 2,5 4 0,05 0,57 10 HÅ ,16 0,12 3, ,2 6,6 0,1 2,5 10 Medel: - 0,10 0,09 2,0 16,2 78 3,2 5,1 0,07 1,4 10 Gråmarkerad ruta = halverade mindre (<) än värde Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag Sn Cr6+ m 3 kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg HÅ ,04 0,05 0,7 5,1 23,9 1,8 2,9 0,04 0,4 7,2 HÅ ,08 0,06 1,8 15,0 72,4 2,2 3,4 0,05 1,3 5,2 Summa: ,12 0,12 2,5 20,1 96,3 4,0 6,3 0,09 1,7 12,4 Utgående Ekebro Metaller år 2016 Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag Sn Cr6+ m 3 µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l HÅ ,05 0,02 0,3 3,4 14 0,98 3,5 0,05 0,21 10 HÅ ,05 0,015 0,97 6,6 18 2,7 5,5 0,05 0,39 10 Medel: - 0,05 0,018 0,6 4,7 16 1,7 4,3 0,05 0,3 10 Gråmarkerad ruta = halverade mindre (<) än värde Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag Sn Cr6+ m 3 kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg HÅ ,04 0,014 0,22 2,5 10,1 0,7 2,5 0,036 0,152 7,2 HÅ ,03 0,008 0,50 3,4 9,3 1,4 2,8 0,026 0,202 5,2 Summa: ,06 0,022 0,72 5,9 19,4 2,1 5,4 0,062 0,354 12,4 34

36 Bilaga 4 Slam Ekebro avloppsreningsverk år 2016 Slammängd Slammängd ph TS GF N-tot NH4-N P-tot Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu ton ton TS % % kg kg kg kg kg kg kg Q1 331,5 99,1 6,9 29,9 46, ,041 0,066 1,6 13,9 Q2 268,1 80,2 6,5 29,9 48, ,039 0,077 1,4 14,4 Q3 240,3 76,2 7 31,7 53, ,034 0,058 1,8 12,2 Q4 240,3 62,0 7,6 25,8 54, ,029 0,056 0,9 8,1 Summa: 1080,2 317, ,14 0,26 5,6 48,6 Slammängd Slammängd ph TS GF Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Nonylfenol PAH PCB ton ton TS % % kg kg kg kg kg kg Q1 331,5 99,1 6,9 29,9 46,5 53,5 3,57 2,58 0,40 0,06 0,003 Q2 268,1 80,2 6,5 29,9 48,6 57,7 2,81 2,24 0,35 0,05 0,002 Q3 240,3 76,2 7 31,7 53,3 51,8 2,89 2,21 0,30 0,01 0,002 Q4 240,3 62,0 7,6 25,8 54,9 34,7 1,80 1,43 0,24 0,01 0,001 Summa: 1080,2 317, ,8 11,07 8,46 1,30 0,14 0,009 35